Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Relevanta dokument
TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Atomen och periodiska systemet

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

Grundläggande Kemi 1

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Det mesta är blandningar

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Atomen och periodiska systemet

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Fysik, atom- och kärnfysik

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

Instuderingsfrågor Atomfysik

Materia Sammanfattning. Materia

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Atomer och det periodiska systemet

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Här växer människor och kunskap

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Instuderingsuppgifter

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A >

Mål och betygskriterier för kemi

Joner, syror och baser

Mendelevs periodiska system

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Joner, syror och baser

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Joner, syror och baser

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Atomens byggnad modell eller sanning?

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Kärnenergi. Kärnkraft

Transkript:

Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar

Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör vilket atomslag det är. Ex helium har alltid två protoner, väte har en proton, syre har 8 och järn har 26 Runt kärnan kretsar små partiklar i hög hastighet. De kallas elektroner och är negativt laddade Elektronerna gör att det kan bli bindningar mellan atomer.

Partiklar med olika laddningar dras till varandra. Laddningen i en atom tar ut varandra, dvs atomen är oladdad = neutral

Periodiska systemet Skapades av Dimitrij Mendelejev år 1869 Atomerna är sorterade efter vikt och egenskaper Atomnumret anger antalet protoner Ex kol har 6 protoner, silver har 47 De vågräta raderna i systemet kallas perioder De lodräta kolumnerna kallas grupper Grupp 18 - ädelgaser där bl a helium ingår. Grundämnen i den gruppen vill inte bilda föreningar med andra atomer. Den egenskapen är gemensam för alla ädelgaserna i grupp 18

Elektronerna som kretsar kring kärnan rör sig i bestämda nivåer, elektronskal I det innersta skalet (K) får det bara plats två elektroner I de andra skalen (L, M, N ) får det plats 8 resp 18 och 18 elektroner Ädelgaserna har helt fulla elektronskal, vilket förklarar varför de ej vill reagera med andra atomer. Ex helium har atomnummer 2, dvs det finns 2 protoner och 2 elektroner. K-skalet är alltså fyllt Neon har atomer 10. Både K- och L-skalet är fyllt

Valenselektroner - de elektroner som finns i det yttersta skalet (valensskalet) i en atom Atomslagen i en grupp har lika många valenselektroner. Detta bidrar till att atomerna i samma grupp har liknande egenskaper. Grupp 17 - halogener De reagerar väldigt lätt med många andra ämnen. Som grundämnen är halogenerna giftiga Ex fluor, klor, brom, jod och astat. Grupp 1 - alkalimetaller De reagerar också väldigt lätt med andra ämnen. När de reagerar med vatten blir det en explosion Ex, litium, natrium, kalium (OBS! EJ väte!!)

Molekylbindning Alla atomer vill att deras valensskal ska vara fullt. Atomer med fulla valensskal blir extra stabila. Ett sätt för atomerna att ordna det är att bilda molekyler med andra atomer. Väteatomen har bara en elektron i sitt valensskal. När den bildar molekyl med en annan väteatom så delar de valenselektronerna med varandra. Denna delning av elektronerna kallas molekylbindning.

I alla ämnen som består av molekyler är det molekylbindningar som håller ihop atomerna Strecken vi ritar mellan atomerna betyder att de delar på två valenselektroner, alltså ett elektronpar. Molekylbindningar kallas också elektronparbindningar I dubbel- eller trippelbindningar delar de båda atomerna på två eller tre elektronpar

Metanmolekylen innehåller en kolatom och fyra väteatomer CH 4 Kolatomen har atomnr 6 och har 6 elektroner, 2 i första (K) skalet och 4 i valensskalet (L) För att fylla valensskalet behövs alltså ytterligare 4 elektroner -> kolet kan alltså dela elektroner med 4 andra atomer = fyra bindningar När C & H delar elektroner så får kolet sitt valensskal fyllt och samma gäller för vätet. Molekylen har då uppnått ädelgasstruktur, dvs valensskalet är fullt för alla ingående atomslag.

Jonbindning Grundämnena i grupp 1 har en enda valenselektron. De uppnår ädelgasstruktur genom att ge bort sin valenselektron till någon annan atom. Då försvinner valensskalet och skalet innanför (som är fullt) blir kvar Litium har tre elektroner. När den ger bort sin valenselektron så har den två kvar. Kvar finns en positivt laddad Litiumjon, Li +

I grupp 17 finns tex kloratomen som har 7 valenselektroner. För att fylla sitt valensskal tar kloratomen gärna emot en elektron, t ex från en litiumatom. Kloratomen blir då en negativt laddad kloridjon, Cl - Metaller och väte bildar positiva joner, då de inte har många valenselektroner, dvs de har lättast att ge bort elektroner och bilda positiva joner Icke-metaller har många valenselektroner. De har lättare att få fullt valensskal genom att dra till sig elektroner och bilda negativa joner.

När två atomer möts beror typen av bindning som skapas på hur bra de är på att dra till sig elektroner Om båda är ungefär lika bra, delar de valenselektroner med varandra och de bildar en molekylbindning Om ena atomslaget är mycket bättre på att dra till sig elektroner förvandlas atomerna till joner. Ex natrium och klor, där kloret helt enkelt stjäl en elektron från natriumatomen -> Na + och Cl - = båda har ädelgasstruktur Eftersom jonerna har olika laddning dras de till varandra, natriumklorid (NaCl) har bildats.

Bindningen mellan en positiv och en negativ jon kallas jonbindning. Kemiska föreningar som är uppbyggda av joner kallas jonföreningar Jonföreningar skiljer sig från molekylföreningar Jämförelse mellan koksalt (jonförening) och vatten (molekylförening) Vattnet består av två atomer väte och en atom syre. De består alltid av precis tre atomer. Vattenmolekylen ser alltid ut på precis samma sätt. I koksaltet finns inte några molekyler, istället sitter miljontals joner ihop i ett jättelikt nätverk, en kristall. Varje jonförening är neutral men har en positiv och en negativ ände, som drar till sig flera klorid (negativt laddade)- resp natriumjoner (positivt laddade) Kristallen växer åt olika håll och hålls ihop av jonbindningar.

Metallbindningar Metallatomer delar alla elektroner med varandra, vilket kallas metallbindning I ett metallföremål släpper varje metallatom ifrån sig alla sina valenselektroner i ett gemensamt hav av elektroner Elektronerna hör inte till någon bestämd atom, utan håller ihop hela metallbiten i en enda stor bindning. Det är de utspridda elektronerna som gör att metaller reflekterar ljust, får metallglans och leder ström

Neutroner & isotoper De flesta atomkärnor innehåller inte bara protoner utan också oladdade partiklar som kallas neutroner. Neutronerna har ingen betydelse för bindningar och kemiska reaktioner. De behövs för att inte det positiva protonerna stöter bort varandra. De är det som håller ihop atomkärnan

Alla atomer av ett visst atomslag har lika många protoner. MEN de kan ha olika många neutroner. Ex väteatomen som bara har en proton, ingen neutron. Det finns dock andra, mer ovanliga väteatomer som har en eller två neutroner i kärnan Väteatomer med en neutron kallas deuterium Väteatomer med två neutroner kallas tritium De tre olika typer av väteatomer är olika isotoper av väte. Isotop kommer från grekiskan och betyder samma plats Då alla isotoper av väte har en proton så har de samma plats i periodiska systemet

För att en atomkärna ska vara stabil och hålla ihop måste den innehålla lagom många neutroner. Om en isotop av ett ämne har fel antal neutroner är atomkärnan inte stabil utan kan falla sönder En isotop som faller sönder av sig själv kallas radioaktiv. När den faller sönder sänder den ut olika sorters strålning. Denna strålning från radioaktiva ämnen är skadlig Strålningen kan leda till cancer då den sliter sönder DNA molekyler Den kan även användas för att behandla cancer då man använder specialiserade proteiner som fastnar på en specifik cancer. Proteinet kopplas sen ihop med atomer av en radioaktiv isotop. Läkemedlet injiceras i patientens blod och proteinet fastnar på cancercellerna, de radioaktiva isotoperna faller sönder och avger mycket strålning -> cancercellerna dör.