TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars Wennberg, KS lars.wennberg@karolinska.se Kerstin Karud, SUS Malmö, kerstin.karud@skane.se Anne Flodén.. har disputerat!! I vanliga fall brukar vi inte vara så personliga i Nya Transplantationsnytt, men här är det läge för ett undantag. Anne Floden, vår redaktör och utan var entusiasm Transplantationsnytt inte hade överlevt. Anne, som till vardags arbetar som transplantationskoordinator vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, försvarade sin avhandling med titeln Attitudes Towards Organ Donor Advocacy among Swedish Intensive and Critical Care Nurses i början av juni i år. Hon är den andra transplantationskoordinatorn i Sverige som har disputerat, den första var Marie Omnell Persson i Malmö. Anne beskriver närmare sin avhandling i det här numret av Nya Transplantationsnytt. I korta drag har hon studerat intensivvårdssjuksköterskors attityder och förhållningssätt till organdonation från nyligen avlidna. Till skillnad från de flesta andra avhandlingsarbeten kommer Annes forskning att kunna få omedelbara konsekvenser för sjukvåden, organdonationsverksamheten i Sverige och internationellt. Starkt Anne!! Under hösten kommer en rad aktiviteter som berör organ- och vävnadsdonation att äga rum i Sverige och jag hoppas att dessa sammantaget kommer att medföra att fler människor aktivt tar ställning i donationsfrågan och på ett positivt sätt. Donationsveckan infaller (som vanligt) v 42, i anslutning till den Europeiska Donationsdagen. Vi uppmanar och uppmuntrar samtliga sjukhus i Sverige att bedriva upplysningsarbete om just organ och vävnadsdonation. Donationskort och annat material är framtaget i samarbete med Donationsrådet på Socialstyrelsen och kan rekvireras via Donationsrådetshemsida www.donantionsradet.se. De här frågorna berör ju på intet vis enbart Universitetssjukhusen med transplantationsverksamhet, utan är en angelägenhet för alla sjukhus eftersom behövande patienter och donatorer kommer från alla delar av vårt avlånga land. Förutom lokala och regionala möten, hölls i september ett State of the Art möte om DCD (Donation after Cadiac Death) i Stockholm. Ett väl utbyggt DCD program skulle kunna medföra ett tillskott på organ till väntande patienter, även om frågan självklart medför andra och nya etiska, praktiska och organisatoriska problem. Det är viktigt att dessa problem och frågeställningar diskuteras och belyses öppet så att alla, befolkningen och sjukvårdspersonal av alla kategorier, känner sig trygga med detta delvis nya förfarande vid organdonation. I juni i år hölls även World Transplant Games med Göteborg som värld och med Prins Daniel som beskyddare. För de som deltog var detta givetvis en viktig händelse och såväl donations- som transplantationsfrågor fick stort utrymme i media lokalt och nationellt. Jag är övertygad om att World Transplant games på både kort och lång sikt ökar donationsviljan i landet. Mer om spelen längre in i tidningen. NordiatransÊ Ê40 th Congress ÊÊÊÊÊÊÊÊLund Ê9-10ÊMarchÊ2012ÊÊÊ Theme:ÊNordicÊVision Deadlines:Ê AbstractÊSubmission:Ê1ÊOctoberÊ2011 ApplicationÊGrants:Ê20ÊJanuaryÊ2012 EarlyÊRegistration:Ê20ÊJanuaryÊ2012 www.nordiatrans.org Docent Lars Bäckman Uppsala Akademiska Sjukhus

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA European Training Program on Organ Donation (ETPOD) ETPOD är av EU rekommenderat som ett nationellt utbildningsprogram i organdonationsfrågor. Spanien initierade projektet och vid uppstarten 2006 tillfrågades flera regioner i Sverige om deltagande. I Södra regionen fanns intresse och det beslutades om att delta i uppbyggnaden av detta europeiska utbildningsprojekt, som innefattade 17 EU- länder. ETPOD genomfördes för första gången mellan 2006 och 2009. Syftet var att utveckla ett program som förmedlade samma kunskapsinnehåll gällande donationsfrågor i alla deltagarländer efter anpassning till respektive lands regelverk. Regional DAL och DAS har drivit genomförande av programmet i nära samarbete med transplantationskoordinatorer i Malmö, DAL i Halmstad och DAS i Ljungby. Programmet är nu etablerat och bygger på två utbildningsmodaliteter, dels internetbaserade utbildningskurser och dels utbildningsmöten. I varje deltagarland väljs ett målområde (i Sverige valdes hela Södra sjukvårdsregionen i uppbyggnadsfasen). I varje målområde utses två personer från intensivvården som får fördjupad kunskap om donationsfrågor, två personer som får en pedagogisk utbildning och en person som är övergripande kvalitetsansvarig. Programmet avslutas med en föreläsningsserie till sjukhuspersonal om donatorsidentifiering, diagnostik av total hjärninfarkt, donatorsvård, familjeomhändertagande och koordineringen av organ. Genom att i många EU- länder utbilda en miniorganisation som i sin tur föreläser till sjukhuspersonal sprids som ringar på vattnet kunskap om donation och leder förhoppningsvis på sikt till att fler donatorer identifieras. I Södra regionen är resultatet av deltagandet i ETPOD att vi idag årligen erbjuder en en-dagsutbildning till all sjukhuspersonal i donationsfrågor. Ett av regionens sjukhus får då ta på sig värdskapet men alla sjukhus i regionen kan skicka deltagare. Med beaktande av den utveckling som sker när det gäller samordning av organ och vävnadsdonation kommer för första gången årets ETPOD- dag att även innehålla föreläsning om vävnadsdonation. Nästa ETPOD- dag arrangeras i Malmö, onsdagen den 19 oktober, kl. 09.30-16.00. Mer information om utbildningsdagen finns på www.srvn.org; välj Donation/Kalendarium. Peter Desatnik Överläkare Anestesi och intensivvård Regional Donationsansvarig läkare Ulrika Peetz Hansson Intensivvårdssjuksköterska Regional Donationsansvarig sjuksköterska Södra sjukvårdsregionen 2

Attitudes towards organ donor advocacy among Swedish intensive and critical care nurses Ovanstående doktorsavhandling framlades vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg den 8 juni, 2011 Avhandlingen kan läsas i sin helhet på: http://hdl.handle.net/2077/24632 Vård i livets slutskede inom intensivvården innefattar även vård av personer som har avlidit i total hjärninfarkt och som genom sin död blir potentiella organdonatorer. Detta innebär att vården kommer att förändras till vård efter livets slut, som då sker för att underlätta möjligheterna för organdonation. Syftet med denna avhandling var att kvalitativt och kvantitativt studera IVA-sjuksköterskors attityder till organ donor advocacy genom att studera deras uppfattningar, erfarenheter och förhållningssätt, samt att utveckla ett kontextspecifikt instrument för IVA- sjuksköterskors självskattning av attityder gentemot organ donor advocacy (ATODAS). Datainsamling skedde både med intervjuer och med enkäter, för att söka det unika i varje enskilt fall samt för att kunna studera gruppkorrelationer. Studiernas deltagare bestod av yrkesverksamma IVA-sjuksköterskor. Tilltro till diagnostik av total hjärninfarkt Mindre än hälften av IVA sjuksköterskorna (48 %) litade på att man med säkerhet kunde fastställa att någon avlidit i total hjärninfarkt med hjälp av klinisk diagnostik (vilket är gold standard i Sverige) utan att en bekräftande cerebral angiografi genomfördes. Bland IVA-sjuksköterskor fanns en uppfattning av att denna osäkerhet kunde påverka anhöriga när beslut om organdonation skulle fattas. Anhörigkontakterna God kontakt med familjen beskrevs som central. Trettio procent av sjuksköterskorna (n = 207) hävdade att frågan om organdonation innebar en ytterligare påfrestning för anhöriga utöver det faktum att deras närstående hade avlidit. Totalt 39 procent (n = 275) hade erfarenhet av att frågan om organdonation inte tagits upp eftersom situationen ansetts vara så känslomässigt laddad att det ansågs olämpligt. Dock framstod uppfattningen från intervjuerna att frågan om donation alltid bör ställas eftersom det var viktigt att uppfylla den avlidnes vilja avseende donation, oavsett om det innebar att organdonation skulle bli av eller inte. Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att det beslut familjemedlemmarna kom fram till var äkta och fattades av egen fri vilja samt att det skulle leda till en känsla av rätt beslut utan ånger. Vård av den potentielle organdonatorn IVA-sjuksköterskan strävade efter att skydda och uppfylla den potentiella organdonatorns vilja och önskningar och upplevde ett krav att ta ansvar för situationen genom att visa respekt, bevara värdighet, genomföra donationsprocessen på ett korrekt sätt samt att uppvisa ett professionellt förhållningssätt. Det får inte bli fel sågs som centralt, såväl i mötet med familjen som vid vården av den möjliga donatorn. Även om den medicinska vården var tidskrävande så upplevde deltagarna en ännu större ansvarskänsla för familjen i dessa situationer. förekommande uppfattning var att sjuksköterskans plikt enbart var att ta hand om levande personer, medan andra menade att deras professionella ansvar innebar ett skifte av fokus från den avlidne personen till de möjliga organmottagarna. Att ta hand om en organdonator krävde ett extraordinärt och känslomässigt engagemang jämfört med vård av den vanliga IVA- patienten. Medvetenhet om sin egen uppfattning rörande total hjärninfarkt och organdonation ansågs ytterst viktigt på grund av att sjuksköterskan kommer att handla i enlighet med denna, medvetet eller omedvetet. Uppfattningen var att neutrala kollegor var mindre proaktiva för att främja organdonation. Upplevd brist på organisation Behovet av en tydlig organisation när det gäller organdonation togs upp i flera av delstudierna. Data från intervjuerna och enkäterna visade en besvikelse över bristen på struktur och riktlinjer. Det fanns ett behov av en lokal organisation och av riktlinjer att använda genom donationsprocessen, särskilt i den tidiga fasen. Det uppfattades som att identifiering av möjliga donatorer inte ägde rum på grund av brist på struktur och riktlinjer. Sammanfattningsvis Tvivel på och olika sätt att förstå diagnostiken av total hjärninfarkt verkar vara en avgörande faktor vid vård av en patient som kan bli en potentiell organdonator. Bristen på en strukturerad och välfungerande organisation verkar också vara en begränsning. Båda dessa aspekter är viktiga för IVA sjuksköterskans möjlighet att uppfylla sitt professionella ansvar gentemot den avlidne, anhöriga, kollegor samt ev. mottagare av organ. Avhandlingen bygger på följande delarbeten: I Flodén A, Forsberg A. A phenomenographic study of ICU nurses perceptions of and attitudes to organ donation and care of potential donors. Intensive & Critical Care Nursing, 2009; 25, 306-316. II Flodén A, Persson L-O, Rizell M, Sanner M, Forsberg A. Attitudes to organ donation among Swedish ICU nurses. Journal of Clinical Nursing. 2011a. doi: 10.1111/j. III 1365-2702.2011.03756.x. Flodén A, Berg M, Forsberg A. ICU nurses perceptions of responsibilities and organisation in relation to organ donation - A phenomonographic study. Intensive & Critical Care Nursing, 2009. doi:10.1016/j.iccn.2011.08.002 IV Flodén A, Lennerling A, Fridh I, Rizell M, Forsberg A. Development and Psychometric Evaluation of the Instrument: Attitudes Towards Organ Donor Advocacy Scale (ATODAS). The Open Nursing Journal, 2011. In press. Anne Flodén, leg sjuksköterska, fil.dr. Transplantationskoordinator Sahlgrenska Universitetssjukhuset anne.floden@vgregion.se Det professionella ansvaret Olika uppfattningar fanns bland IVA-sjuksköterskorna angående deras ansvar när en person hade avlidit i total hjärninfarkt. En 3

NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION World Tr a n s p l a n t 2 / 2011 (årgång 3) lagledare. Det var mycket uppskattat och en trevlig gest. Sverige hade sitt största lag någonsin med över 50 deltagare, anhöriga och supportrar inräknade. TransplantSweden-Idrottsföreningen för Transplanterade växer så det knakar och truppen till Durban, i Sydafrika, 2013 borde bli minst lika stor. Självklart är föreningen öppen för alla som fått ett eller flera organ transplanterade, anhöriga, supportrar och medicinsk personal. Tävlingarna började ordentligt på söndagen och Sverige tog direkt ett av många guld. Innebandylaget spelade en mycket tuff final mot grannlandet Finland. Det blev många medaljer under tävlingsveckan till Svenska transplantationslandslaget. Alla idrottsevenemang gick på kända arenor i Göteborg med Slottsskogsvallen som juvelen i kronan. Här avgjordes två dagar av friidrott och här överlämnades stafettpinnen, officiellt i form Veckan innan Midsommar gick det 18:e World Transplant Games av stapeln i Göteborg. Det blev den största manifestationen någonsin i Sverige för organdonation och uppmärksammandet av bristen på transplanterbara organ. Spelen inspirerade också allmänheten att ta ställning om sina egna organ, vilket var ett av målen med att få tävlingarna till Sverige. Totalt kom drygt 1 800 personer, varav 1 150 transplanterade idrottare, från drygt 50 länder till Göteborg 17-24 juni. WTG2011 i Göteborg blev därmed ett av de största World Transplant Games genom tiderna. Några nya länder kom också med i Prins Daniel, beskyddare för WTG2011, tar emot en gåva från det Australiensiska laget gemenskapen. Till exempel hade Bhutan skickat en representant. Det var extra spännande att Prins Daniel, som bekant också är njurtransplanterad, kom till Göteborg som spelens beskyddare. Han deltog dock inte som tävlande, även om det säkert ryckte i golfarmen, men agerade starter och medaljutdelare i det nya Livsloppet. Vidare besökte han Drottning Silvias Barnsjukhus vid Östra Sjukhuset. Vid en lunch på konserthuset, fick Prins Daniel fick ta emot en gåva från det Australiensiska laget. Gåvan bestod i en tavla målad i traditionell aborigin Dot painting teknik och lämnades över av konstnären själv. Efter lunchen gick prinsen ner till Götaplatsen, där samtliga lag samlats för processionen till Lisebergshallen och invigningen, och hälsade personligen på alla av WTGF-flaggan, till Willie Uys från Sydafrika som arrangerar nästa World Transplant Games i Durban 2013. I och med WTG2011 tog tävlingarna ett steg in i Cyberspace. För första gången kunde man följa händelserna direkt på nätet via web-tv. Dels sändes det direkt från olika arenor och föreläsningar, dels kunde tittare från alla världens hörn få en nyhetsuppdatering live varje kväll klockan 19 lokal svensk tid. Ett uppskattat inslag var också Kvällssoffan där intressanta personer, tävlande och andra engagerade inom transplantation, intervjuades i direktsändning. Allt detta finns arkiverat och kan ses on demand som det heter på nusvenska 4

Games 2011 Några svenska delegater Midsommarfest på Trädgårdsföreningen i Göteborg Sociala medier som Facebook, Twitter, Bambuser, YouTube med flera gjorde också att WTG2011 fick enormt genomslag. Det var många anhöriga från hela världen som följde med och höll sig uppdaterade och kom med uppmuntrande tillrop och kommentarer. Veckan avslutades med en fest på Trädgårdsföreningen i Göteborg där samtliga deltagare bjöds på Svensk Midsommarafton. Det var många som deltog i de, för många nationaliteter, mycket udda men spännande typiska lekarna och dansen runt midsommarstången. WTGames 2011 i Göteborg blev mycket lyckat. Tävlingarna har visat att transplantation och att ta ställning själv i frågan om sina egna organ fungerar och ger många som väntar på ett eller flera organ hopp om ett friskare liv. Det är vad World Transplant Games handlar om. FAKTARUTA www.transplantsweden.se TransplantSweden - Idrottsföreningen för Transplanterade. www.wtgf.org World Transplant Games Federation http://www.qrodo.com/?section=channels WTG2011 web-tv On demand Scrolla ner till WTG2011-kanalen www.wtg2011.com Tävlingarnas hemsida www.wtg2013.com Durban, Sydafrika WTG2011 finns också att hitta på Facebook, Flickr, YouTube, Twitter och Bambuser. Text & Foto CJ Ahl Press och informationsansvarig World Transplant Games 2011 5

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA Ett vårdvetenskapligt forskningsperspektiv på organdonation och organtransplantation En forskningsgrupp med namnet The Forsberg & Lennerling Research Group in Organ Donation and Organ Transplantation har etablerat sig som ledande i Skandinavien avseende vetenskapliga studier med ett vårdvetenskapligt perspektiv. Gruppen som startades och leds av professor Anna Forsberg och medicine doktor Annette Lennerling har sju medlemmar. Medlemmarna som alla är sjuksköterskor har sin professionella plattform inom transplantationssjukvård, organdonation eller intensivvård och hör akademiskt till Sahlgrenska Akademin och Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa. De representerar vård av såväl vuxna som barn. Under åren 2001-2011 har gruppen publicerat fem avhandlingar och runt 30 vetenskapliga artiklar med utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv. I september 2011 står gruppen tillsammans med medarbetare vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets Transplantationscentrum som lokala värdar för den årliga konferens som arrangeras av International Transplant Nurses Society (ITNS) i Göteborg. Forskningsgruppens projekt är primärt humanvetenskapliga. Den ontologiska utgångspunkten är att människan är ett motivstyrt handlande subjekt. Intresset för forskningen inom organdonation är hur människan i relation till en organdonation förstår, uppfattar, upplever och bemästrar situationen och fenomenet donation av organ. Vidare är ett centralt perspektiv att se människan som har en sjukdom eller symtom och inte sjukdomen i människan. Det är den transplanterade människans upplevelser och erfarenheter i samband med ohälsa, sjukdom och lidande såväl som i samband med återhämtning och bevarande av hälsa som är i fokus. Frågeställningarna inom studierna är i huvudsak riktade mot personens tolkning av och reaktion på hela sin livssituation snarare än sjukdomen i sig. Forskningen genomförs med en bredd av metoder såsom fenomenografi, fenomenologi, fenomenologisk hermeneutik, grounded theory, innehållsanalys, instrumentutveckling samt olika statistiska metoder. Tre mätinstrument har antingen utvecklats från grunden eller vidareutvecklats; The percieved threat of the risk for graft rejection (PTGR), och General Coping Questionnaire (GCQ) vilka studerar upplevelse och coping i relation till risken för avstötning samt the Organ Transplant Symptom and Well-being Instrument (OTSWI). Fyra huvudspår i forskningsgruppens inriktning kommer att fortsätta utvecklas. Dessa är: Organdonation från avliden givare som situation och fenomen Organdonation från levande givare i form av erfarenheter och konsekvenser för hälsa och dagligt liv Symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos organtransplanterade personer Lärande, bemästrande och adherence hos organtransplanterade personer Professor Anna Forsberg Göteborgs Universitet Medlemmar i The Forsberg & Lennerling Research Group Från vänster: Isabell Fridh, Anna Forsberg, Anne Flodén, Madeleine Nilsson, Annette Lennerling, Charlotte Lovén. Saknas: Suzanne Malmros 6

DCD Donation after Cardiac Death ett aktuellt ämne för diskussion i Sverige Det andra svenska State of the Art mötet om DCD avhölls den 26-27 september på Läkaresällskapet i Stockholm. Denna upplagas pressläggning inföll dock före mötet varför ett referat från själva mötet kommer först i nästa nummer. DCD (också benämnt Non-Heart Beating Donor NHBD) utgör en växande andel av organdonationer i Europa. I Storbritannien och Holland kommer närmare 30% av de transplanterade njurarna från en DCD donator. En majoritet av Europas länder har idag infört eller planerar införande av DCD och frågan aktualiseras nu även i Sverige. DCD indelas i två huvudtyper, kontrollerad - och okontrollerad DCD. Dessa två grupper kan sedan delas upp i ytterligare fyra subgrupper, den så kallade Maastricht-indelningen. Maastricht I Maastricht II Maastricht III Död vid ankomst sjukhus - återupplivning avslutat utanför sjukhuset Misslyckad/avslutad återupplivning inom sjukhusmiljö Förväntat hjärtstopp efter avslutad respiratorbehandlig. Vid kontrollerad DCD finns därmed gott om tid för förberedelser och diskussion med anhöriga. Det svenska regelverket för att undersöka en patients viljeyttring via Donationsregistret är dock i dessa fall problematiskt. Vid kontrollerad DCD behöver ju donationsviljan utredas redan innan patienten dödförklaras. En viktig aspekt vid ett ev. införande av DCD är att de patienter som förväntas utveckla total hjärninfarkt verkligen identifieras och att behandlingen i dessa fall inte avbryts även om patienten bedömts bortom all hjälp. Jämfört med DBD (Donation after Brain Death) kan färre organ tas tillvara och organ kvalitén kan också påverkas negativt hos en DCD donator. Socialstyrelsen har klargjort att vid misstanke om utveckling av total hjärninfarkt kan behandlingen fortsätta för att upprätthålla vitala funktioner och därmed möjliggöra diagnostik med direkta kriterier. Huvudskälen att införa DCD är att förbättra organtillgången och att göra det möjligt att respektera fler individers önskan att donera. OM DCD används på fel sätt kan organtillgång och kvalitet istället påverkas negativt. Det är utomordentligt viktigt att säkerställa att så inte blir fallet i Sverige. Öystein Jynge Transplantationskoordinator, OFO Mellansverige Docent Annika Tibell Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Maastricht IV Hjärtstopp efter att döden är fastställd med direkta kriterier Okontrollerad DCD (Maastricht typ I och II) kräver mycket akut handläggning, avancerad logistik och särskilt utbildad beredskapsorganisation. De flesta DCD donationer idag kommer från Maastricht typ III gruppen. Detta rör sig alltså om patienter där man planerar att avsluta respiratorbehandling. För att patienten skall vara aktuell som DCD donator krävs att hjärtstillestånd förväntas uppkomma inom kort efter respiratoravstängning. Respiratorn stängs vanligen av inne på operationssalen och beredskap finns för att, efter hjärtstillestånd och den sk no touch perioden, omgående ta tillvara organen. 7

K a l e n d a r i u m 2 0 1 1 Oktober 10-12 Fördjupningsutbildning i organdonation för donationsansvariga sjuksköterskor, Sigtunahöjden Hotell och Konferens. 17-23 Donationsveckan 2011, Nationellt. 19 ETPOD basutbildningsdag inom organ- och vävnadsdonation, Södra sjukvårdsregionen, www.srvn.org; Donation 22 Europeiska donationsdagen, Nationellt. 25-26 EDHEP OFO Mellansverige, Friiberghs Herrgård, Örsundsbro (se ruta) 27 Arbetsmöte för transplantationsansvariga nefrologer - Södra sjukvårdsregionen, Skånes universitetssjukhus Malmö, www.tpmas.com 28 Regiondag om njurtransplantation - Södra sjukvårdsregionen, Skånes universitetssjukhus Malmö, www.tpmas.com 27-28 EDHEP Göteborg, Hjortviken Hotell och Konferens (se ruta) November 10 Möte för donationsansvariga i Södra sjukvårdsregionen - Regionala styrgruppen för organdonation. December 1-2 EDHEP - Södra sjukvårdsregionen, Åkerberg, Höör www.srvn.org; Donation 7-8 EDHEP OFO Mellansverige, Friiberghs herrgård (se ruta) 2012 Januari 23-24 Nationella DAL och DAS mötet, Västerås Mars 9-10 Nordiatrans 40e Kongress, Lund www.nordiatrans.org April 18-20 Fördjupningsutbildning i organdonation för läkare, Pensionat Enehall, Båstad 18-21 The International Society for Heart and Lung Transplantation (ISHLT), 32nd Annual Meeting and Sciebntific Sessions, Prague, Czech Republic www.ishlt.org Juli 15-19 XXIV International Congress of The Transplantation Society, Berlin www.transplantation2012.org 17-18 Grundutbildning i vävnadsdonation, Grand Hotel, Lund 27-30 Organ Donation Congress, Buenos Aires, Argentina www.isodp2011.org.ar (se ruta) European Donor Hospital Konsten att möta människor Göteborg Malmö charlotte.loven@vgregion.se lotta.kjellberg@vgregion.se margareta.lundell@skane.se kerstin.karud@skane.se Stockholm jenny.olofsson@karolinska.se Uppsala karin.lind@akademiska.se