KURSHANDBOK

ÅBO AKADEMI SAMHÄLLS- OCH VÅRDVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Enheten för vårdvetenskap KURSHANDBOK 2007-2008 KANDIDAT- OCH MAGISTEREXAMEN I HÄLSOVETENSKAPER MED HUVUDÄMNET VÅRDVETENSKAP POSTGRADUALA STUDIER LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMEN MED HUVUDÄMNET VÅRDVETENSKAP FRISTÅENDE STUDIER ISSN 1237-735X Vasa

2 Till studerande Välkommen som studerande till Enheten för vårdvetenskap! Det är vår förhoppning att alla studerande skall finna en mening i de vårdvetenskapliga och de övriga studierna samt att ni finner gemenskap i den akademiska kulturen. Universitetens uppgift är att främja den fria forskningen och att meddela på forskning grundad högsta undervisning (Universitetslagen 4). Den 21.4.2005 trädde en ny examensstadga för Åbo Akademi i kraft samt statsrådets förordning om universitetsexamina (19.8.2004). I kurshandboken presenteras institutionen, utbildningen samt kursbeskrivningar. Vi hoppas den ger en god orientering och en helhetsbild av vad det innebär att studera vårdvetenskap. Enheten för vårdvetenskap är den enda institution som ger utbildning på svenska inom vårdvetenskap och bär således ansvar för hela Svenskfinlands behov av akademiskt utbildade magistrar, licentiater och doktorer för vården och vårdutbildningen. Enheten har en nordisk profil med studerande från andra nordiska länder. Senaste läsår avlades tre doktors- och fjorton magisterexamina. Det är med glädje vi konstaterar att alla våra utexaminerade finner en plats i arbetslivet. Caritassymbolen som finns på pärmen är Institutionen för vårdvetenskaps logo och präglades år 1988 av Jan Lindh. Caritas blev vårt ethos, en symbol för vår bärande värdegrund och vår inriktning vid utvecklandet av vårdvetenskapen, för att lindra lidande i kärlek och barmhärtighet. Institutionen för vårdvetenskap vid Åbo Akademi inledde sin verksamhet hösten 1987 och är nu inne i sitt tjugonde verksamhetsår. Vi kommer att uppmärksamma jubileumsåret genom en rad olika seminarier och öppna föreläsningar tillsammans med våra egna studerande, kolleger och medarbetare från de nordiska länderna. Ett jubileumssymposium med festmiddag ordnas den 15.11.2007. På stabens och mina egna vägnar önskar jag nya och gamla studerande framgångsrika och givande studier under läsår 2007-2008. Vasa den 18 augusti 2007 Katie Eriksson Professor, ämnesansvarig INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 1. ENHETEN FÖR VÅRDVETENSKAP 5 2. STUDIER I VÅRDVETENSKAP 8 3. ALLMÄNT OM UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD 9 4. UTBILDNINGENS MÅLSÄTTNING 11 STUDIER FÖR KANDIDATEXAMEN 12 OBLIGATORISKA BASSTUDIER OCH SPRÅKSTUDIER 45 sp 12 1. Introduktion till universitetsstudier (studieorientering) 13 2. Metodstudier 13 2.1. Introduktion till IKT och informationskompetens 13 2.2. Introduktion till metodikstudier 14 2.3. Kvalitativa metoder, del I 14 3. Humanvetenskapliga studier 15 3.1. Filosofins historia och vetenskapsteori 15 3.2. Teologins och etikens historia och grundbegrepp 16 3.3. Kultur- och idéhistoria 17 4. Språk och kommunikation 17 HUVUDÄMNESSTUDIER I VÅRDVETENSKAP 70 sp 18 Grundstudier 25 sp 18 1. Vårdvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder 18 1.1. Grundkurs i vårdvetenskap (systematisk vårdvetenskap) 18 1.2. Vårdforskningens grunder 19 2. Vårdvetenskapens deldiscipliner 19 2.1. Vårdandets idéhistoria 19 2.2. Vårdetik 20 3. Vårdvetenskap i klinisk praxis 21 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap 21 Litteraturstudier, grundstudier i vårdvetenskap (komplettering) 22 Ämnesstudier 35 sp 23 5. Vårdvetenskapens substans och teori 23 5.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling 23 5.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner 24 5.3. Vårdteologi och etik 25 6. Vårdvetenskapens metodologier och design 26 6.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder 26 6.2. Kvalitativ forskningsdesign 26 7. Valbara vårdvetenskapliga studier 27 KANDIDATAVHANDLING 28

4 STUDIER FÖR MAGISTEREXAMEN 29 Fördjupade studier 35 sp 29 8. Vårdvetenskapens substans och ethos 29 9. Vårdvetenskapens vetenskapsteori 30 10. Vårdvetenskapens metodteori och metoder 31 11. Vårdvetenskapens humanvetenskapliga tradition 31 12. Valbara vårdvetenskapliga studier 32 13. Avslutande litteraturstudier, publicering av forskningsresultat 33 PRO GRADU AVHANDLING OCH PRO GRADU SEMINARIER 40 sp 34 ÄMNESSTUDIER I ETT ELLER FLERA BIÄMNEN OCH FRITT 35 VALBARA STUDIER KLINISK VÅRDVETENSKAP 36 HÄLSOVÅRDSADMINISTRATION 45 VÅRDVETENSKAPENS DIDAKTIK 53 INTERKULTURELL CARING 61 POSTGRADUALA STUDIER 69 FRISTÅENDE STUDIER 74 FRISTÅENDE STUDIER I VÅRDVETENSKAP 74 FRISTÅENDE STUDIER I KLINISK VÅRDVETENSKAP 75 FRISTÅENDE STUDIER I HÄLSOVÅRDSADMINISTRATION 75 FRISTÅENDE STUDIER I VÅRDVETENSKAPENS DIDAKTIK 76 FRISTÅENDE STUDIER I INTERKULTURELL CARING 76 1. ENHETEN FÖR VÅRDVETENSKAP

Institutionen för vårdvetenskap vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten, Åbo Akademi, inledde sin verksamhet den 1 september 1987. Grundandet av en vårdvetenskaplig institution i Vasa utgjorde ett led i utvecklingen av den akademiska utbildningen inom vårdområdet som helhet. Vid enheten ges såväl grundutbildning som påbyggnadsutbildning inom hälsovetenskaper med huvudämnet vårdvetenskap. Magisterutbildningen inleddes hösten 1987. Fram till juni 2007 har 182 personer avlagt magisterexamen och ett tjugotal kandidatexamen. Enheten har idag drygt 130 studerande inom grundutbildningen. Utöver detta studerar många vårdvetenskap inom öppna högskolan vid olika sommaruniversitet. Forskarutbildningen inleddes den 22.5.1987. Fram till juni 2007 har 21 personer avlagt licentiatexamen och 30 doktorsexamen. Enheten har ett fyrtiotal forskarstuderande inskrivna för avläggande av licentiat- och doktorsexamina i vårdvetenskap. Ett samarbete kring forskarutbildningskurser sker bl.a. med institutionerna för vårdvetenskap vid Kuopio, Åbo, Tammerfors och Uleåborgs universitet. Återkommande inslag i enhetens verksamhet är anordnande av forskarseminarier med inbjudna gästföreläsare från finska och svenska universitet samt anordnande av nordiska och internationella konferenser. Forskarutbildning leder till licentiat- och doktorsexamen i hälsovetenskaper. 5 Enheten leds av en ämnesansvarig som tillsammans med lärare och forskare ansvarar för undervisning och forskning. Vid enheten fungerar ett ämnesrådslag bestående av studerande, lärare och övrig personal. Till ämnesrådslagets uppgifter hör att verka för goda forsknings-, studie- och arbetsförhållanden vid enheten. Karitativa r.f. är ämnesföreningen för dem som studerar vårdvetenskap. Föreningens uppgift är framför allt att verka som en förenande länk mellan studerandena. Ämnesföreningen bevakar studerandes intressen, ordnar fester, gulnäbbsintagningar m.m. Ordförande är doktorand Lilian Westerlund-Perätalo, tfn: (0)6-3247504, e-post: lilian.westerlund-peratalo@abo.fi. Enheten för vårdvetenskaps hemort är Vasa och den huvudsakliga undervisnings- och forskningsverksamheten är fr.o.m. 1.1.2004 förlagd till Kvarnen, som är ett gemensamt campus för hela Åbo Akademi i Vasa och som är beläget på Strandgatan 2. Enheten har även utlokaliserad undervisning i Helsingfors som är förlagd till Georgsgatan 18. I Helsingfors har enheten undervisnings- och forskningssamarbete och vetenskaplig praktik i samarbete med Helsingfors Universitetscentralsjukhus. Enhetens personal för undervisning och forskning Ämnesansvarig, professor Katie Eriksson, tfn: (0)6-3247 501, e-post: katie.eriksson@abo.fi. Telefontid: tisd. kl. 12-13, (tider för handledning bokas via enhetens kansli)

6 Professor Unni Å. Lindström, tfn: (0)6-3247 392, e-post: unni.lindstrom@abo.fi. Telefontid: tisd. kl. 12-13, (tider för handledning bokas via enhetens kansli) Akademilektor Dahly Matilainen, tfn: (0)6-3247 507, e-post: dahly.matilainen@abo.fi. Telefon- och mottagningstid: tisd. kl. 12-13, torsd. kl. 12-13. Lektor Lisbet Lindholm, tfn: (0)6-3247 509, e-post: lisbet.lindholm@abo.fi. Telefon- och mottagningstid: tisd. kl. 12-13, torsd. kl. 12-13. Akademilektor 1.8.2006-31.7.2009 Anne Kasén, tfn: (0)9-4540 0090, e-post: anne.kasen@abo.fi. Se anslag gällande telefon- och mottagningstider. (Verkar i huvudsak i Helsingfors) Universitetslärare i hälsovårdsadministration 1.8.2007-31.7.2010 Yvonne Näsman, tfn: (0)6-3247 508, e-post: yvonne.nasman@abo.fi. Telefon- och mottagningstid: tisd. kl. 12-13, torsd. kl. 12-13. Doktorand 1.2.2006-31.12.2010 Anita Wikberg, tfn: (0)6-3247 504, e-post: anita.wikberg@abo.fi. Telefon- och mottagningstid: må, ti kl. 8.30-10. Forskare inom den nationella vårdvetenskapliga forskarskolan 1.8.2007-31.12.2011 Magdalena Vähäkangas, tfn: (0)6-3247 143, e-post: magdalena.vahakangas@abo.fi. Forskare Marit Edman, tfn: (0)6-3247 390, e-post: marit.edman@abo.fi. Forskare Camilla Koskinen, tfn: (0)6-3247 514, e-post: camilla.koskinen@abo.fi. Forskare Tiina Lindholm, tfn: (0)9-4540 0090, e-post: tiina.lindholm@abo.fi. (Verkar i Helsingfors) Forskarna medverkar i undervisning och handledning. Docenter: Docent i vårdvetenskap, Ingegerd Bergbom, professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Utnämnd 1994. Docent i vårdvetenskap, med inriktning på metodologiska frågeställningar, Karin Dahlberg, professor vid Växjö universitet. Utnämnd 1997. Docent i vårdvetenskap, med inriktning biostatistik Nina Santavirta, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet. Utnämnd 2001. Docent i vårdvetenskap Lisbet Lindholm, lektor vid Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Utnämnd 2004. Docent i vårdvetenskap Dagfinn Nåden, forskningsleder vid avdeling for sykepleierutdanning, Høgskolen i Oslo. Utnämnd 2004.

Docent i vårdvetenskap Arne Rehnsfeldt, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Linköpings universitet, Norrköping. Utnämnd 2005. Docent i vårdvetenskap med inriktning hälsovårdsadministration Lisbeth Fagerström, projektplanerare/-ledare vid Svenska Yrkeshögskolan, Vasa. Gästlektor vid Högskolan i Skövde, Sverige. Utnämnd 2006. 7 Enhetens administrativa personal Amanuens Britt-Marie Storbacka, tfn: (0)6-3247 505, e-post: britt-marie.storbacka@abo.fi. Telefontid månd.-onsd. kl. 9.30-10. Byråsekreterare Karine Hemming, tfn: (0)6-3247 502, e-post: karine.hemming@abo.fi. Sekreterare Maria Neidhart, tfn: (0)9-4548 690, e-post: maria.neidhart@abo.fi. Telefontid mån., tisd., torsd. kl. 9-12. (Verkar i Helsingfors) Enhetens kansli i Vasa är öppet för studieärenden måndag-fredag kl. 12-14. Telefonnumret är (0)6-3247 502, fax: (0)6-3247 503. E-post: caring@abo.fi. Kansliets adress är: Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, PB 311, 65101 Vasa. Besöksadress: Strandgatan 2, B5. Mera information finns på internet: http://www.vasa.abo.fi/svf/vv/ Enheten har även utlokaliserad undervisning i Helsingfors på adressen Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors. Telefonnumret är (0)9-4540 0090 (lektor), (0)9-454 8690 (kansli), fax: (0)9-6874 3201. 2. STUDIER I VÅRDVETENSKAP

Vårdvetenskap som självständigt akademiskt ämne har funnits i vårt land sedan slutet av 1970-talet. Intresset för att fördjupa sig i frågor som berör människans hälsa, lidande och vårdande har alltid funnits. Sjukskötare och annan vårdpersonal har sedan 1940-talet sökt sig till våra universitet för att kunna fördjupa sina kunskaper och för att kunna forska i dessa frågor. År 1984 fastställdes den första förordningen som gav riktlinjer för studier i vårdvetenskap och avläggande av magister-, licentiat- och doktorsexamen i hälsovård med vårdvetenskap som huvudämne. Vårdvetenskapen inriktar sig på studier av hälsa, lidande och vårdande ur såväl ett historiskt som nutidsperspektiv. En vårdvetenskap förankrad i en bild av människan som enheten kropp, själ och ande förutsätter en etik som bejakar tanken om människans absoluta värdighet. Vårdvetenskapen har sin grund i en autonom humanvetenskaplig tradition och ett ethos som innebär att värna om människans värdighet. Vårdvetenskapens bärande idé är att lindra lidande vilket sker i en anda av kärlek och barmhärtighet, caritas. Huvudämnesstudierna i vårdvetenskap är gemensamma för samtliga studerande. Studerande kan därutöver fritt välja biämnen. Vid enheten anordnas följande biämnen: klinisk vårdvetenskap, hälsovårdsadministration, vårdvetenskapens didaktik och interkulturell caring. För studerande med ett speciellt intresse för vårdvetenskapens integrering i klinisk praxis kan första biämnet utgöras av klinisk vårdvetenskap. Inom klinisk vårdvetenskap väljer studerande att fördjupa sig i någon av följande deldiscipliner: klinisk vård, psykiatrisk vård eller hälsovård. Studerande kan även utöver dessa välja valbar metod för utveckling och integrering i klinisk kontext såsom evidensbaserat vårdande eller klinisk handledning. Valbara studier och fördjupning kan ske inom någon av vårdvetenskapens deldiscipliner såsom t.ex. vårdvetenskapens och vårdandets idéhistoria, vårdantropologi, vårdetik eller vårdteologi. De för alla studerande obligatoriska studierna inom vårdvetenskap avser att ge grundläggande kunskaper som är nödvändiga för att självständigt fungera som sakkunnig i vårdvetenskapliga frågor samt utveckla vårdarbetet. Magisterstudierna ger även färdighet för postgraduala studier. Biämnesstudierna i hälsovårdsadministration utvecklar kunskap om administration inom hälso- och sjukvårdsorganisationer. Syftet är att skapa kunskap om caritativ administration och dess möjligheter att på olika nivåer inom organisation och samhälle bidra till vårdande kulturer för den lidande människan. Den samverkar med kulturell, politisk, ekonomisk och juridisk utveckling. Vårdvetenskapens didaktik utgör första biämne för studerande med inriktning på en vårdlärarutbildning. De pedagogiska och didaktiska teori- och metodvalen görs utgående från ett humanvetenskapligt inriktat vårdvetenskapligt paradigm. Lärarexamen ger allmän behörighet för lektorstjänster inom yrkeshögskolor och andra stadiets vårdutbildningar. Studerande som vill inrikta sig mot en lärarutbildning bör avlägga ett separat lärarlämplighetsprov efter erhållen studieplats. Biämne kan även bedrivas inom interkulturell caring, vilket är en studiehelhet inom hälsovetenskapens område som jämställs med läroämnen. 8 3. ALLMÄNT OM UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD

Hösten 2005 infördes ett nytt studiesystem vid samtliga universitet i Finland (Bolognareformen). Vi övergick från studieveckor (sv) till studiepoäng (sp) och kandidatexamen infördes som obligatorisk på alla områden. En kandidatexamen omfattar 180 sp och kan avläggas på tre år. Efter kandidatexamen kan studerande fortsätta till magisterexamen som omfattar ytterligare 120 sp och som kan avläggas på två år. Tidigare inskrivna studerande har dock rätt att avlägga examen enligt den gamla modellen t.o.m. 31.7.2008. Närmare information om Bolognareformen finns på akademins hemsida http://www.abo.fi/ och på enhetens hemsida http://www.vasa.abo.fi/svf/vi/ Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan inom ramen för studier i hälsovetenskaper avläggas: Kandidatexamen i hälsovetenskaper, 180 sp Magisterexamen i hälsovetenskaper, 120 sp Licentiatexamen i hälsovetenskaper, 120 sp Doktorsexamen i hälsovetenskaper, 120 sp Studierna bygger på Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). I och med att denna förordning trädde i kraft den 1.8.2005 upphävdes förordningen av den 19.6.1997 om examina i hälsovetenskaper (628/1997). Närmare bestämmelser om studier och examina framgår av Åbo Akademis examensstadga och fakultetens beslut 26.10.2004/19.4.2005. Huvudämne inom den hälsovetenskapliga utbildningen vid Åbo Akademi är vårdvetenskap. Grundstudiernas omfattning i vårdvetenskap är 25 sp, ämnesstudiernas omfattning 35 sp och de fördjupade studiernas omfattning 35 sp. Kandidatavhandlingen är 10 sp och pro graduavhandlingen omfattar 40 sp. Kandidatavhandlingen bedöms enligt ECTS-skalan, d.v.s. från A-E där A är det högsta vitsordet, medan avhandlingen för magisterexamen bedöms med en sjugradig skala på latin från approbatur till laudatur. Utöver goda kunskaper inom huvudämnets vetenskapsområde förutsätts förtrogenhet med vetenskapliga metoder och förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap. Den studerande skall också ha tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Dessa obligatoriska studier och basstudier i språk och kommunikation omfattar 45 sp. I kandidatexamen bör utöver huvudämnet ingå grundstudier antingen i två biämnen/studiehelheter som motsvarar ett ämne/mångvetenskaplig studiehelhet, eller ämnesstudier i ett biämne. I magisterexamen bör ingå ämnesstudier i ett biämne. De pedagogiska studier som krävs för lärarbehörighet ingår i magisterexamen i form av ett biämne, vårdvetenskapens didaktik (45 sp) samt grundstudier i pedagogik (eller motsvarande) 25 sp. Ämnesstudier ordnas också i följande biämnen: hälsovårdsadministration, klinisk vårdvetenskap och interkulturell caring. Som biämne i kandidat- och magisterexamen kan, förutom de läroämnen i hälsovetenskaper som utgör huvudämnen vid andra universitet ingå sådana studiehelheter inom hälsovetenskapens område som jämställs med läroämnen. Utöver läroämnen inom hälsovetenskaper och med läroämnen jämförbara studiehelheter kan studerande som biämne välja övriga ämnen representerade vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Också andra läroämnen kan godkännas såsom t.ex. teologi, filosofi, antropologi och idéoch lärdomshistoria. 9

Studierna är i viss utsträckning bundna, vilket innebär att de följer ett på förhand uppgjort schema. Studieperioder är obligatoriska, begränsat valbara eller fritt valbara på det sätt som bestäms i undervisningsplanen. Inom examenssystemet tillämpas begreppet studiepoäng som utöver den ledda undervisningen även innefattar studerandes eget arbete såsom tentamensläsning, hemuppgifter och forskningsuppgifter. En arbetsinsats på 1.600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. Studerande har rätt att bedriva studier på fördjupad nivå innan kandidatexamen har avklarats. Om de registrerade studieprestationerna överstiger 210 sp och kandidatexamen inte har avklarats, förlorar studeranden denna rätt. Studeranden har även rätt att bedriva studier i påbyggnadsutbildningen innan magisterexamen har avklarats. Den anordnande fakulteten kan vid behov inskränka denna rätt. Behörig för studier som leder enbart till högre högskoleexamen är den som har avlagt lämplig lägre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen eller har en lämplig utländsk utbildning, eller den som fakulteten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Fakulteten kan förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen. Den tidigare utbildningen är inte behörighetsgivande om den komplettering som förutsätts överstiger ett års studier (60 sp). Studerande som antagits inom ramen för det nya examenssystemet som gäller från 1.8.2005 och som har en tidigare institutexamen inom social- och hälsovård skall kunna räkna 75 sp tillgodo inom studierna för kandidatexamen i hälsovetenskaper. För kandidatexamen återstår då studier omfattande sammanlagt 105 sp. De studier som tillgodoräknas är följande: a) grundstudier i vårdvetenskap 20 sp, b) ämnesstudier i vårdvetenskap 10 sp (valbara vårdvetenskapliga studier), c) valbara biämnesstudier 40 sp och d) övriga obligatoriska studier 5 sp (kursen Kultur- och idéhistoria). Inom grundstudierna i vårdvetenskap bör studerande komplettera sina tidigare studier med en litteraturtentamen i ämnet omfattande 5 sp, i ämnesstudierna i vårdvetenskap 25 sp samt en kandidatavhandling omfattande 10 sp. I övrigt avläggs de i undervisningsplanen fastställda studierna så att examensbestämmelserna uppfylls (Fakultetsrådets beslut 18.10.2005). 10 4. UTBILDNINGENS MÅLSÄTTNING Lägre högskoleexamen, kandidatexamen

I enlighet med den nya universitetsförordningen 19.8.2004/794 skall den examen som leder till lägre högskoleexamen ge den studerande 11 1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt eller för konstnärligt arbete, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande, 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området. Högre högskoleexamen, magisterexamen: Utbildningen skall ge den studerande 1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra honom eller henne förtrogen med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete, 3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området, 4) färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsutbildning, samt 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen baserar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom området. STUDIER FÖR KANDIDATEXAMEN Den totala omfattningen av studierna framgår nedan: Examensstruktur för kandidatexamen i hälsovetenskaper, 180 sp: - grund- och ämnesstudier i vårdvetenskap 60 sp,

- kandidatavhandling 10 sp - metodstudier 15 sp - humanvetenskapliga studier 15 sp - studier i språk och kommunikation 15 sp - biämnesstudier och andra studier 65 sp 12 OBLIGATORISKA BASSTUDIER OCH SPRÅKSTUDIER 45 sp Dessa studierna är obligatoriska för samtliga studerande för kandidatexamen inom hälsovetenskaper och omfattar följande studieperioder: 1. Introduktion till universitetsstudier (studieorientering), - sp - sp 2. Metodstudier (15 sp): 2.1. Introduktion till IKT och informationskompetens 5 sp 2.2. Introduktion till metodikstudier 5 sp 2.3 Statistiska metoder 5 sp 3. Humanvetenskapliga studier (15 sp): 3.1. Filosofins historia och vetenskapsteori 5 sp 3.2. Teologins och etikens historia och grundbegrepp 5 sp 3.3. Kultur- och idéhistoria 5 sp 4. Språk och kommunikation (15 sp): 4.1. Det andra inhemska språket 5 sp 4.2. Främmande språk 5 sp 4.3. Kommunikation 5 sp 1. Introduktion till universitetsstudier (studieorientering) 700000.0 Åbo Akademis förvaltning. Genomgång av studiehandbok, studiernas uppläggning samt utexaminerades placering på arbetsmarknaden. Studieplanering och studieteknik. Vårdvetenskapens ställning som vetenskaplig

disciplin ur ett organisatoriskt, teoretiskt och professionellt perspektiv. Allmänna studiesociala frågor såsom praktiska studierutiner, bibliotekskunskap, studiefinansiering, bostadsfrågor, hälsovård. 13 Anges i samband med kursen 0 sv F 10 h A 14 h Föreläsningar och annan gruppundervisning. Studiebesök 1 studieåret (K1/M1) 2. Metodstudier 15 sp 2.1. Introduktion till IKT och informationskompetens 700001.0 Del I: Introduktion till IKT 700005.0 Introduktion till IT-miljön vid ÅA. Windows, print, Explorer, Log in, wwwmapp, Internet (servrar, IP, mobil). Informationskompetens, medieläskunnighet, språkbruk. Blackboard + videokonferens. Olika kommunikationsformer med hjälp av IKT. Medieläskunnighet Office-paketet: Word, PowerPoint, Excel. Menyer och gemensamma funktioner. Material i Blackboard med tillhörande övningar. Word: inställningar för inlämningsarbeten samt andra nödvändiga inställningar som underlättar ordbehandling. Excel: hur man skapar formler och använder funktioner. Att skapa diagram. Enligt föreläsarens anvisningar 3,5 sp F 9 h A 18 h Föreläsningar, nätstudier, övningar 1 studieåret (K1) Tentamen, kursen kan fås tillgodo genom godkänd förtentamen. Del II: Informationssökning 700006.0 Vetenskapliga publikationer, etisk användning av information, källhänvisning, källförteckning, vetenskapliga referenser, upphovsrätt, TRIA, databasanvändning. Grunderna i informationssökning (olika databaser, vetenskapliga artiklar osv.). Ämnesspecifik databassökning. Enligt föreläsarens anvisningar

14 1,5 sp F 3 h A 6 h Föreläsningar, workshop, övningsarbete 1 studieåret (K1) 2.2. Introduktion till metodikstudier/introduction to studies in methodology 5 sp 700002.0 Studerande skall lära sig grunderna i två datainsamlingsmetoder, enkät och kvalitativ intervju, samt grunderna i vetenskapsteori. Trost, J. 1997. Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Studentlitteratur, Lund. Trost, J. 2001. Enkätboken. (2. rev. uppl.) Studentlitteratur, Lund. Thurén, T. 2002. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, Stockholm. Annat kursmaterial: PowerPoint-presentation på http://www.vasa.abo.fi/ users/minygard/unvervisning-filer/vetenskapsteori.htm 5 sp Föreläsningar, individuella arbeten, grupparbeten. 1 studieåret (K1) Obligatorisk närvaro, inlämnade övningsarbeten, godkänd tentamen 2.3. Kvantitativa metoder, del I/Quantitative methods 700003.0 Att ge en grundläggande kännedom om olika slag av samhällsstatistik, dess tillgänglighet, samt färdigheter att behandla, analysera och presentera denna. Presentera elementära statistiska mått och analysmetoder. Excel grunderna i programmet för sammanställning av tabeller och grafiska presentationer. Samhällsstatistik vad är samhällsstatistik? Statistiska dataregister. Tillgänglighet. Datatyper skaltyper, tvärsnitt och perioddata, register (longitudinella, retrospektiva, prospektiva), totaldata, stickprov, mm. Presentation av kvantitativa uppgifter tabeller och/eller grafiskt. Programpaketet SPSS skapande av datafiler och datamanipulering. Inläsning och användning av individdata och tabeller. Läges- och spridningmått. Analys av korstabeller. -Procentuella fördelningar.

-Flerdimensionella tabeller. -Standardisering. -Sambandsmått. 15 Djurfeldt, G. mfl. 2003. Statistisk verktygslåda. Studentlitteratur, Lund. Annat kursmaterial: Nedladdningsbara föreläsningsunderlag. 5 sp Föreläsningar, räkneövningar, hemuppgifter 1 studieåret (K1) Tentamen 3. Humanvetenskapliga studier 15 sp 3.1. Filosofins historia och vetenskapsteori/the history of philosophy and theory of science 707601.0 Att orientera den studerande i filosofins centrala begrepp och problemområden. Att den studerande får beredskap att analysera vårdvetenskapliga frågor ur filosofisk synvinkel. Att klargöra och diskutera grundläggande begrepp, logiska regler och metodologiska principer i den vetenskapliga forskningen. Övergripande tankeströmningar och gestalter i antikens filosofi och deras uppfattningar om metafysiska och kunskapsteoretiska frågor, deras människooch samhällssyn samt deras etiska åskådningar. Filosofins centrala begrepp och forskningsområden. Grundläggande begrepp, logiska regler och metodologiska principer i den vetenskapliga forskningen. Chalmers, A.F. 1995. Vad är vetenskap egentligen? Nya Doxa, Nora. Silfverberg, G. 2002. Vems etik? Vilken? I: Holm, U. red. Om samtal: en nordisk antologi. Gotab, Göteborg. Rosing, H. 1988. Vetenskapens logiska grunder. Holger Schildts förlag, Helsingfors. Winch, P. 1994. Samhällsvetenskapens idé och dess relation till filosofin. Thales, Stockholm. (valda delar) Stenlund, S. 2000. Filosofiska uppsatser. Norma, Skellefteå. 5 sp F 12 A10 Föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier och individuellt arbete. 1 studieåret (K1)

16 Godkänt skriftligt arbete/tentamen. 3.2. Teologins och etikens historia och grundbegrepp/the history and basic concepts of theology and ethics 707605.0 Förståelse för grunddragen i teologins historia. Innebörden i olika etiska teorier och begrepp. De viktigaste skedena i teologins historia i deras idémässiga och allmänhistoriska sammanhang. Innebörden i de viktigaste begreppen inom teologin i historia och nutid. Koskinen, Lennart. 1995. Vad är rätt? Handbok i etik. Prisma, Stockholm. Hägglund, B. 1978. Teologins historia. En dogmatisk översikt. (4 uppl.) Liber Läromedel, Lund. Hägglund, B. 1982. Trons mönster. Lutherstiftelsen, Lund. 5 sp F 10 h A 10 h Föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier. 1 studieåret (K1) Tentamen och godkänt referat. 3.3. Kultur- och idéhistoria/cultural history and the history of ideas 707610.0 Insikt i det västerländska tänkandets och kulturens utveckling från antiken till nutid. Idéernas utveckling under inverkan av kultur och samhälle. Västerlandets idéhistoria med rötter i antikens arv. Humanismens framväxt. Kulturhistoria. Den kulturella evolutionen. Eriksson, G. & Frängsmyr, T. 1975. Idéhistoriens huvudlinjer. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Field, D.M. 1973. Grekisk och romersk mytologi. Svenska Bokhandlarföreningen, Stockholm. v Wright, G.H. 1987. Vetenskapen och förnuftet. Söderström & C:o Förlags AB, Borgå. 17 5 sp Litteraturstudier 1 studieåret (K1) Skriftlig tentamen 4. Språk och kommunikation 15 sp Se Centret för språk och kommunikation för närmare kursbeskrivning. HUVUDÄMNESSTUDIER I VÅRDVETENSKAP 70 sp GRUNDSTUDIER I VÅRDVETENSKAP 25 sp Grundstudier 25 sp 1. Vårdvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder 1.1. Grundkurs i vårdvetenskap (systematisk vårdvetenskap) 5 sp 1.2. Vårdforskningens grunder 5 sp 2. Vårdvetenskapens deldiscipliner 5 sp 2.1. Vårdandets idéhistoria 2.2. Vårdetik 3. Vårdvetenskap i klinisk praxis 5 sp 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap 5 sp

18 1. Vårdvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder (10 sp) 1.1. Grundkurs i vårdvetenskap/basic course in caring science 707002.0 Grundläggande kunskap om vårdvetenskapen som en autonom humanvetenskaplig disciplin, dess ontologi, epistemologi och ethos. Grundläggande förståelse för substans, teori och grundantaganden. Kännedom om olika vårdvetenskapliga traditioner. Vårdvetenskapen som en humanvetenskaplig disciplin inom caring-traditionen med grundmotivet caritas. Vårdvetenskapens ontologi och epistemologi. Vårdvetenskapen som vetenskaplig disciplin, forskningsområde och klinisk praxis med fokus på hälsa, den lidande människan och vårdandet. Vårdvetenskapens utveckling och olika traditioner. Vårdvetenskapens substans, teori och grundantaganden. Eriksson, K. 1986. Vårdandets idé. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. red. 2001. Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskning 7/2001. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. 1989. Hälsans idé. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber Utbildning, Stockholm. Aktuella forskningsrapporter och artiklar. 5 sp F 16 h A 10 h + eget arbete Föreläsningar, individuellt arbete, övningar 1 studieåret (K1) Tentamen, godkänt arbete, godkända övningar 1.2. Vårdforskningens grunder/introduction to research in caring science 707003.0 Orientering i vårdforskningsfältet. Grundläggande kunskaper om syften och riktlinjer för vårdforskning, insikter i olika typer av forskning samt färdighet att läsa och förstå forskningstext och tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap. Förmåga till litteratursökning. Vårdvetenskaplig forskning; grundforskning, klinisk och tvärvetenskaplig forskning. Att tillägna sig både kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Vårdforskningens grundbegrepp, paradigm; intressen, kompetens, världsbild och vetenskapssyn. Forskarparadigm. Forskningsetik. Läge och utveckling inom nordisk och internationell vårdforskning.

Eriksson, K. 1987. Pausen. En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Almqvist & Wiksell, Stockholm. (s. 9-27) Eriksson, K. 1992. Broar. Introduktion i vårdvetenskaplig metod. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. (s. 1-103) Polit, D. & Beck, C.T. 2003. Nursing Research. Principles and Methods. (7th ed.) Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. (valda delar) Aktuella artiklar. 5 sp A 30 h 19 Förkunskaper: Praktikumkurs 1 studieåret (K1) Obligatorisk närvaro, godkänd forskningsanalys, skriftlig tentamen Grundkurs i vårdvetenskap, Statistiska metoder 2. Vårdvetenskapens deldiscipliner (5 sp) 2.1. Vårdandets idéhistoria/the history of ideas within caring 707010.0 Förståelse för vårdandets idéhistoriska förankring, dess utveckling och särdrag i idémönster under olika vårdepoker. Vårdandets idéhistoria som deldisciplin inom den systematiska vårdvetenskapen. Vårdandets idé- och tanketraditioner. Caritas- och barmhärtighetstanken. Den profana vården och de religiösa vårdtraditionerna. Den medicinsk-tekniska utvecklingens inverkan på vården. Den mångvetenskapliga epoken. Den asketiska, romantiska, pragmatiska, humanistiska och vårdvetenskapliga epoken. Idéhistoriska närmelsesätt och forskningsmetoder. Eriksson, K. 1990. Pro Caritate. En lägesbestämning av caritativ vård. Vårdforskning 2/1990. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. 2001. Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Rapport 7. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. (Kap. 6. s. 35-47) Eriksson, K. & Matilainen, D. (red.) 2002. Vårdandets och vårdvetenskapens idéhistoria. Vårdforskning 8/2002. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Qvarsell, R. 1991. Vårdens idéhistoria. Carlssons förlag, Stockholm. Övrig litteratur anges i samband med kursen. 3 sp F 10 h A 14 h Föreläsningar, eget arbete, seminarier

20 Förkunskaper: 1 studieåret (K1) Godkända övningsarbeten Grundkurs i vårdvetenskap 2.2. Vårdetik/Caring ethics 707011.0 Målsättning: Grundläggande insikt i vårdetikens och den vårdande (caring) etikens specifika natur, tankemodeller och speciella frågeställningar. Vårdetik och vårdande etik som deldisciplin och forskningsområde. Vårdetiska grundbegrepp. Olika vårdetiska traditioner. Etiska teorier som tolkningsram för vårdandet. Vårdetikens forskningsfält. Ontologisk etik, klinisk etik, caritativ vårdetik. Eriksson, K. red. 1995. Mot en caritativ vårdetik. Vårdforskning 5/1995. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Henriksen, J-O. & Veltsen, A. J. 2001. Etik i arbete med människor. Studentlitteratur, Lund (andra upplagan). Aktuella artiklar. 2 sp F 6 A 10 Förkunskaper: Föreläsningar och smågruppsövningar 1 studieåret (K1) Grupptentamen Grundkurs i vårdvetenskap 3. Vårdvetenskap i klinisk praxis/caring science in clinical praxis 707015.0 Grundläggande förståelse för vårdvetenskapens gestaltning i klinisk praxis och ontologin konkretiserad i vårdandet. Förhållandet mellan systematisk och klinisk vårdvetenskap. Begrepp, modeller och teorier i klinisk vårdkontext. Vårdandets ethos, etik, estetik och kultur. Vårdandet som en hermeneutisk rörelse. Vårdprocesstänkandet som förening av vetenskap, konst och teknologi. Vårdvetenskapens evidens.

Eriksson, K. 1988. Vårdprocessen. (4 uppl.) Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K., Nordman, T. & Myllymäki, I. 1999. Den trojanska hästen. Evidensbaserat vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Lindström, U. Å. 1994. Psykiatrisk vårdlära. (2 uppl.) Liber Utbildning, Stockholm. (kap. 4-10) Roach, M. S. 1992. Caring, the human act of caring: a blueprint for the health professions (2 nd rev. ed.). CHA Press, Ottawa. Aktuell forskning och artikelsamling. 21 5 sp F 10 h A 10 h Förkunskaper: Föreläsningar, övningar 1 studieåret (K1) Godkända övningsarbeten Grundkurs i vårdvetenskap 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap/classical and modern thinkers within caring science 707020.0 Grundläggande kunskaper i begrepp, teorier och deras funktion inom vårdvetenskapen och vårdandet samt kunskaper om olika vårdteoretiska modeller och traditioner. Insikt i vårdvetenskapens, vårdandets och vårdutbildningens historia och utveckling. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskapen. Substansfrågor inom vårdvetenskapen ur ett historiskt perspektiv. Aktuella strömningar i internationell vårdteori. Marriner-Tomey, A. & Alligood, M. R. 2006. (6th ed.) Nursing Theorists and Their Work. Mosby, St. Louis, Missouri. Aktuell litteratur och artiklar kring vårdteoretiker. 5 sp Litteraturstudier alt. virtuell kurs 1 studieåret (K1) Tentamen

Litteraturstudier, grundstudier i vårdvetenskap (komplettering)/literature studies, basic studies in caring science (completion) 707025.0 Studieperioden är avsedd för studerande med tidigare institutexamen inom vårdområdet som komplettering av grundstudierna i vårdvetenskap Kunskap rörande aktuell vårdteoretisk litteratur. Insikter i centrala vårdvetenskapliga traditioner. 22 Vårdvetenskapen som vetenskaplig disciplin, forskningsområde och klinisk praxis med fokus på hälsa, den lidande människan och vårdandet. Vårdvetenskapens utveckling och olika traditioner. Eriksson, K. red. 2001. Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskning 7/2001. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber utbildning, Stockholm. Eriksson, K. 1986. Vårdandets idé. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. red. 1995. Den mångdimensionella hälsan - verklighet och visioner. Vasa sjukvårdsdistrikt skn och Institutionen för vårdvetenskap. Slutrapport. 5 sp Litteraturstudier 1 studieåret (K1) Tentamen ÄMNESSTUDIER 35 sp 5. Vårdvetenskapens substans och teori (15 sp) 5.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling 5 sp 5.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner 5 sp 5.3. Vårdteologi och etik 5 sp 6. Vårdvetenskapens metodologier och forskningsdesign (10 sp) 6.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder 5 sp 6.2. Kvalitativ forskningsdesign 5 sp 7. Valbara vårdvetenskapliga studier 10 sp 5. Vårdvetenskapens substans och teori (15 sp) 5.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling/concept and substance of the theory of caritative caring 707030.0 Förstå hur substansen inom den caritativa teorin har utvecklats. Kännedom om hur substansen formats i en hermeneutisk rörelse.

23 Det humanvetenskapligt orienterade vårdvetenskapliga paradigmets utveckling och innehåll och dess betydelse för utvecklingen av den caritativa teorin. Den caritativa teorins framväxt, utveckling och innehåll. Teoriutveckling som en hermeneutisk spiral inom den caritativa teorin. Den caritativa teorins grundbegrepp. Grundantaganden, axiom och teser. Den caritativa teorin relaterad till klinisk praxis, utbildning och forskning. Eriksson, K. 1987. Pausen. En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. 1994. Theories of caring as health. In Gaut, D. & Boykin, A. (eds). Caring as Healing: Renewal Through Hope (pp.3-20). National League for Nursing Press, New York Eriksson, K. 1997. Caring, spirituality and suffering. In Roach, S.M. (Ed.), Caring from the Heart: the Convergence of Caring and Spirituality (pp 68-84). Paulist Press, New York. Eriksson, K. 1998. Understanding the world of the patient, the suffering human being: The new clinical paradigm from nursing to caring. In Guzzetta, C.E. (ed.), Essential Readings in Holistic Nursing (pp. 3-9). Aspen Publication, Gathersburg, MD. Eriksson, K. (1999). Vårdvetenskap en akademisk disciplin. I: Janhonen, S., Lepola, M., Nikkonen, M., & Toljamo, M. (red.), Suomalainen hoitotiede uudelle vuosituhannelle. Professori Maija Hentisen juhlakirja (s. 59-64). Oulun yliopiston hoitotieteen ja terveyshallinnon laitoksen julkaisuja 2, Oulu. Lindström, U.Å., Lindholm, L. & Zetterlund, J. 2006. Theory of Caritative Caring. In Marriner-Tomey, A. & Alligood, M. R. Nursing Theorists and Their Work (6th ed.). Mosby, St. Louis, Missouri. (Chapter 11.) 5 sp F 16 h A 20 h Föreläsningar, workshop 2 studieåret (K2) Godkänd tentamen 5.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner/concept and theory within different caring science traditions 707031.0 Kännedom om substans- och teoriutveckling inom nationell och internationell vårdvetenskaplig kunskapsutveckling. Innebörden i begreppen substans och teori. Skillnader i begrepps- och teoribildning inom vårdvetenskap som vetenskaps- eller forskningsområde. Vårdbegreppets formning och gestaltning inom olika vårdvetenskapliga traditioner nationellt, nordiskt och internationellt.

Chinn, P. & Kramer, M. 2003. Theory and Nursing. Integrated knowledge development. (6th ed) Mosby, St.Louis, Missouri. (Kap. 1-3, 7-9) Elo, S. & Kyngäs, H. 2006. Monitieteellinen terveystieteiden Pohjois-Suomen yksikkö, Oulun yliopiston hoitotieteellinen ja terveyshallinnon laitos. Hoitotiede, 6, 291-295. Hamrin, E., Lorensen, M. & Östlinder, G. 2001. Teoriutveckling inom sykepleievitenskap/ omvårdnadsvetenskap / vårdvetenskap i Norden. Vårdalstiftelsens rapportserie nr 2/ 2001. Vårdalstiftelsen, Stockholm. Johansson, K., Hupli, M., Salanterä, S., Välimäki, M. & Leino-Kilpi, H. Hoitotiede Turun yliopisto, 6, 299-305. Meleis, A.I. 2005. Theoretical Nursing: Development & Progress. Lippincott, Williams & Wilkins, Philadelphia. (s. 25-48) Rantanen, A., Paavilainen, E. & Åstedt-Kurki, P. 2006. Tutkimus, opetus ja yhteiskunnallinen vaikuttaminen-perhehoitotiedettä Tampereen yliopistossa. Hoitotiede, 6, 287-290. Vehviläinen-Julkunen, K. & Pietilä, A-M. 2006. Hoitotiede Kuopion yliopistossa: vaikuttavuutta opetuksessa, tutkimuksessa ja yhteiskunnallisessa vuorovaikutuksessa. Hoitotiede, 6, 282-286. 24 5 sp F 16 h A 20 h Förkunskaper: Föreläsningar, seminarier alt. litteraturstudier 2 studieåret (K2) Tentamen (och godkänt övningsarbete) Grundstudier i vårdvetenskap 5.3. Vårdteologi och etik/caring theology and ethics 707032.0 Kunskaper om tros- och livsåskådningsfrågornas samband med hälsa, lidande och vårdande. Kunskap om människans andliga behov samt möjligheter att tillgodose dessa inom vården. Fördjupning av den caritativa vårdetiken. Vårdteologi och vårdetik som deldiscipliner inom vårdvetenskap. Grundläggande frågeställningar rörande tros- och livsåskådningsfrågor och deras samband med hälsa, lidande och vård. Vårdetikens fundament. Fördjupning av den caritativa vårdetiken. Vårdvetenskapliga reflektioner på basen av teologisk och etisk forskning och litteratur. Fördjupning av forsknings-områdena med betoning på substansfrågor. Barbosa da Silva, A. (red.) & Eriksson, K. (red.) 1991. Vårdteologi. Vårdforskning 3/1991. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Carson, V.B. 1989. Spiritual Dimensions of Nursing Practice. W.B Saunders Company, Philadelphia.

Hugaas, J.V., Hummelvoll, J.K. og Solli, H.M. (red) 2004. Helse og helhet: etiske og tverfaglige perspektiver på helsefaglig teori og praksis. Unipubforlag, Oslo. (valda delar) Silferberg, G. (red.) 2006. Nya vägar i vårdetiken. Studentlitteratur, Lund. Sivonen, K. 2000. Vården och det andliga. Åbo Akademis förlag, Åbo. Kapitel 7 och 9. Tschudin, V. 2003. Approaches to ethics. Nursing beyond Boundaries. Butterworth Heinemann, Oxford. 5 sp F 14 h A 10 h 25 Förkunskaper: Föreläsningar, (övningar), seminarier 2 studieåret (K2) Tentamen. Godkända arbeten. Grundstudier i vårdvetenskap. Teologins och etikens historia och grundbegrepp. 6. Vårdvetenskapens metodologier och design 10 sp 6.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder/methodology and methods of caring science 707040.0 Kännedom om olika metodologier och metoder inom vårdvetenskaplig forskning samt hur dessa relaterar till förväntad kunskapsbehållning. Vårdvetenskapens teoretiska perspektiv och dess betydelse för olika metodologier vid kunskapsutveckling. Metodologier och metoder i relation till vårdvetenskapens ethos och etik. Olika humanvetenskapliga metodologier och deras särdrag: hermeneutik, idéhistorisk forskning, begreppsbestämning, fenomenologi, etnometodologi samt övriga centrala metodologier. Olikheter i förväntad kunskapsbehållning. Sannings- och giltighetsfrågor i förhållande till olika metodologiska närmelsesätt och metoder. Hartman, J. 2004. Vetenskapligt tänkande (andra upplagan). Studentlitteratur, Lund. (valda delar) Helenius, R. 1990. Förstå och bättre veta. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Janhonen, S. & Nikkonen, M. (toim) 2001. Laadulliset tutkimusmenetelmät hoitotieteessä. WSOY, Juva. 5 sp F 20 h A 10 h 26 Förkunskaper: Föreläsningar, övningar, seminarier. 2 studieåret (K2) Godkänd övningsuppgift Grundstudier i vårdvetenskap 6.2. Kvalitativ forskningsdesign/qualitative research design 707041.0 Färdigheter att planera och genomföra en kvalitativ forskningsdesign. Det teoretiska perspektivets betydelse för siktet, sökandet och slutandet i en kvalitativ forskningsdesign. Genomförande av en forskningsdesign under handledning. Forskningsetik som en hållning. Forskningsetiska spörsmål i relation till olika material och metoder, anhållan till etisk kommitté. Övning och prövning av olika kvalitativa datainsamlings- och databearbetningsmetoder. Den vetenskapliga dialogen och argumentationen. Dahlberg, K. 1997. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Studentlitteratur, Lund. Eriksson, K. 1992. Broar. Introduktion till vårdvetenskaplig metod. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. (valda delar) Kvale, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Polit, D. & Beck, C.T. 2004. Nursing Research. Principles and Methods. (7th ed.) Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. Svensson, P-G. & Starrin, B. (red). 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. 5 sp F 15 h A 25 h Förkunskaper: Praktikumkurs: föreläsningar om genomförande av forskningsprocessens olika skeden, varefter studerande övar det genomgångna skedet under handledning. 2 studieåret (K2) Uppgörande av forskningsplan. Tillämpning av kurslitteraturen i den uppgjorda forskningsplanen. Grundstudier i vårdvetenskap

27 7. Valbara vårdvetenskapliga studier/eligible studies in caring science 707045.0 Utveckla kunskapen i någon av vårdvetenskapens deldiscipliner, klinisk vårdvetenskap eller mångvetenskaplig studiehelhet utifrån studerandes eget intresseområde. Penetrering av centrala vårdvetenskapliga frågeställningar utifrån vårdvetenskapens deldiscipliner och den studerandes intresseområde. En tematisering kring forskningsområdet med betoning på substansfrågor och kunskapsgenerering. Anges i samband med kursen 10 sp 2 studieåret (K2) Kursen kan utföras som kurs eller seminarier, litteraturstudier, projekt eller specialuppgifter. Studerande uppgör en plan över de valbara studierna som bör godkännas av examinator. Studerande utan vårdutbildning bör utföra en forskningsanknuten och handledd praktik. (5 sp) Förkunskaper: Grundstudier i vårdvetenskap KANDIDATAVHANDLING/BACHELOR THESIS 707055.0 Färdighet att självständigt utföra ett vetenskapligt arbete i relation till ett avgränsat vårdvetenskapligt tema. Utarbetande av ett vetenskapligt arbete som baseras på inhemsk, nordisk och internationell litteratur och forskning inom valt ämne enligt riktlinjer för vetenskapligt skrivande. Träning i vetenskaplig framställning och argumentation, samt utformande och presentation av en avhandling. Övning i att vara opponent. Malinen, M. & Wikberg, A. 2005. Anvisningar för utformning av ett vetenskapligt arbete. Kompendium. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Hirsjärvi, S., Remes, P. & Sajavaara, P. 2005. Tutki ja kirjoita. (11 uppl.) Tammi, Helsinki. Nyberg, R. 2000. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. (4 uppl.) Studentlitteratur, Lund.

10 sp F 6 h A 20 h 28 Arbetsform: Förkunskaper: 2-3 studieåret (K3) Eget arbete och seminarier Deltagande i seminarier Godkänd avhandling och godkänt mognadsprov. Facklig och språklig granskning. Ämnesstudier i vårdvetenskap (förutom valbara vårdvetenskapliga studier). STUDIER FÖR MAGISTEREXAMEN Den totala omfattningen av studierna framgår nedan: Examensstruktur för magisterexamen i hälsovetenskaper, 120 sp: - fördjupade studier i vårdvetenskap 35 sp - magisteravhandling 40 sp - biämnesstudier (valbar inriktning) och andra studier 45 sp FÖRDJUPADE STUDIER 35 sp 8. Vårdvetenskapens substans och ethos 10 sp 9. Vårdvetenskapens vetenskapsteori 5 sp 10. Vårdvetenskapens metodteori och metoder 5 sp 11. Vårdvetenskapens humanvetenskapliga tradition 5 sp 12. Valbara vårdvetenskapliga studier 5 sp 13. Avslutande litteraturstudier och publicering av forskningsresultat 5 sp AVHANDLING PRO GRADU OCH PRO GRADU SEMINARIER 40 sp

29 8. Vårdvetenskapens substans och ethos/the substance and ethos of caring science 707065.0 Omfattning och arbetsform: Förkunskaper: Fördjupad förståelse för vårdvetenskapens ethos och den teoretiska ordningen i vårdandets komplexa värld utifrån ett humanvetenskapligt perspektiv och en hermeneutisk kunskapstradition. En nyanserad förståelse för olika vårdvetenskapliga traditioner. Fördjupning av vårdvetenskapens ontologiska och etiska frågeställningar. Fördjupning av vårdvetenskapens ethos, teorikärna och grundantaganden. Fördjupning och nyansering av den nationella och internationella vårdvetenskapliga diskussionen. Vårdvetenskapens kontextualisering och ethos inom annan vårdvetenskaplig institution eller forskningsenhet. Litteraturtentamen: Eriksson, K. & Lindström, U.Å. red. 2000. Gryning. En vårdvetenskaplig antologi. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Eriksson, K. & Lindström, U.Å. red. 2003. Gryning II. Klinisk vårdvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Martinsen, K. 2006. Care and vulnerability. Akribe, Oslo. Valda delar ut doktorsavhandlingar Artikelsamling. Studieperiodens totala omfattning är 10 sp fördelade på följande perioder: 1. Litteraturstudier 2 sp 707060.0 2. Föreläsningar, övningsarbete och seminarier 4 sp 707061.0 F 16 A 16 3. Valbara studier. Deltagande i vårdvetenskapliga doktorsdisputationer (minst två), symposium, workshop, kongress, vårdvetenskapliga meetings vid HNS. 2 sp 707062.0 A 24 4. Praktik inom annan vårdvetenskaplig institution eller forskningsenhet. 2 sp 707063.0 30 h, seminarier A 10 1 studieåret (M1) Tentamen, godkända övningar, godkänd praktik vid annan vetenskaplig institution. Ämnesstudier i vårdvetenskap 9. Vårdvetenskapens vetenskapsteori/the Theory of Science of Caring Science 707070.0

Grundläggande förståelse för betydelsen av en vetenskapsteori för vårdvetenskap som autonom disciplin. En elementär kunskap om de olika områdena inom vårdvetenskapens vetenskapsteori. 30 Vetenskapsteori som forskningsområde och metavetenskap. Nödvändigheten av en vetenskapsteori för vårdvetenskapen. Vårdvetenskapens vetenskapshistoria ur ett nordiskt och internationellt perspektiv. Utveckling av olika vårdvetenskapliga traditioner och paradigm. Forskningsområden inom vårdvetenskapens vetenskapsteori: vetenskapshistoria, vetenskapens ethos och etik, ontologi, epistemologi, kunskapsteori, metodologi och vetenskapslogik. Sannings- och evidensfrågan. Kjørup, S. 1996. Människovetenskaperna: Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Studentlitteratur, Lund. (valda delar) Nortvedt, P. 2006. Sensibilitet och reflektion: filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner. Daidalos, Göteborg. (valda delar) Artikelsamling. 5 sp F 8 A 10 Förkunskaper: Föreläsningar och övningar 1 studieåret (M1) Godkänt övningsarbete och tentamen Ämnesstudier i vårdvetenskap 10. Vårdvetenskapens metodteori och metoder/the theory of methods in caring science and methods 707075.0 Fördjupad förståelse för hur olika forskningsmetoder förverkligar det hermeneutiska kunskapsintresset. Sambandet mellan hermeneutisk vetenskapsteori och metodteori. Metodologiska grundantaganden för en humanvetenskapligt inriktad vårdvetenskap. Olika design och metoder inom grundforskning och klinisk forskning. Text som datamaterial. Analys och tolkning i olika kvalitativa designs. Att skriva vetenskaplig text och att presentera den. Fördjupning av vetenskaplig argumentation. Fördjupning av en forskningsetisk hållning. Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S. (eds.) 1998. Collecting and Interpreting Qualitative Materials. Sage Publications, London. Hallasmaa, J., Launas, V. Lötjönen, S. & Sorvali, I. (toim.) 2006. Etiikka ihmistieteille. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. (valda delar)