Hemställan 2014-01-31 Dnr 511-26027-2012 1(5) Naturvårdsenheten Maria Kilnäs 010-2244 721 maria.kilnas@lansstyrelsen.se Havs-och vattenmyndigheten Begäran om inrättande av fiskeregleringar i Natura 2000- området Bratten i svensk ekonomisk zon i Skagerrak Länsstyrelsen i Västra Götalands län hemställer om Havs- och Vattenmyndighetens initiativ till fiskeregleringar i Natura 2000-området Bratten enligt nedanstående förslag. - Inrättande av fiskefria zoner för yrkesfisket (beslut av EU) - Inrättande av fiskefria zoner för fiske med handredskap (beslut av HaV) - En ökad kontroll genom krav på AIS-sändare för de båtar som fiskar i området EU:s exklusiva kompetens att reglera fiske innebär att medlemsstaterna inte har möjlighet att reglera andra nationers fiske i den ekonomiska zonen. Länsstyrelsen hemställer därför att Havs- och vattenmyndigheten begär att EU beslutar om de föreslagna regleringarna som berör yrkesfisket, så att reglerna kommer att gälla för samtliga nationers fiske i området. Om dessa regleringar genomförs, tillsammans med de åtgärder som Länsstyrelsen kommer att besluta om när det gäller andra verksamheter i området, gör Länsstyrelsen bedömningen att ett gynnsamt bevarandetillstånd kan uppnås för de livsmiljöer och arter i området som är utpekade att skyddas. Bakgrund Genom Art- och habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter), har Sverige ansvar för genomförandet av skyddsåtgärder i utpekade Natura 2000-områden även i den ekonomiska zonen. Detta innebär att om en fiskeverksamhet bedöms hota gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer och arter för vilka Natura 2000- området har utpekats, ska fisket regleras. För att möta Sveriges åtaganden när det gäller arbetet inom OSPAR och EU:s havsmiljödirektiv (MSFD) syftar de föreslagna fiskeregleringarna också till att skydda OSPAR-habitat som finns i området. Bratten ingår också i OSPAR-konventionens nätverk av skyddade områden, så kallade MPAs (Marine Protected Areas). Postadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 031-60 58 97 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se
2(5) Förslaget till fiskeregleringar har tagits fram i en omfattande dialog med både företrädare för yrkesfisket, sportfisket, olika myndigheter och forskningsinstitutioner från Sverige, Norge och Danmark. Företrädare för naturvårdsorganisationer har bjudits in för att lämna synpunkter på förslagen. Regleringarna av verksamheter i ett skyddat område ska ge områdesskyddet ett innehåll så att syftet med skyddet och uppställda bevarandemål uppnås. I Miljöbalken anges att föreskrifterna inte får vara mer omfattande än vad som behövs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. Motsvarande gäller även för fiskelagen, där föreskrifterna inte får vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras. Länsstyrelsen har gjort de avvägningar i förslaget som bedömts nödvändiga. Under oktober 2013 var förslaget till fiskeregleringar ute på remiss. Både en sammanställning av remissvaren och samtliga remissvar i sin helhet bifogas. Vad som skiljer sig från förslagen i remissversionen är att förslaget om en Minskad fångstansträngning i form av ett tidsbegränsat fiske har utgått och att avgränsningen av ett par fiskefria zoner har justerats (zon 2 har minskats i väster och zon 8 har utökats i öster). I underlagsrapporten Förslag till fiskeregleringar i Natura 2000-området Bratten (bilaga 1) ges ett detaljerat underlag där naturvärdena, fisket, förslagen och konsekvenserna beskrivs mer omfattande. Förslag till fiskefria zoner Översiktskartor över de fiskefria zonerna och en tabell med zonernas hörnkoordinater (brytpinkter) finns i bilaga 2 respektive 3. I underlagsrapporten finns fler kartor över de fiskefria zonerna och dess placering i förhållande till både naturvärden och de olika fiskena i området. Eftersom det så gott som alltid endast är sportfiskare från Sverige ute på Bratten, gör Länsstyrelsen bedömningen att fisket med handredskap kan beslutas med stöd av den svenska fiskerilagstiftningen. Detta skulle också möjliggöra en mer adaptiv förvaltning av sportfisket. Som Länsstyrelsen ser det finns det ingen anledning att vänta med det beslutet till dess att EU har tagit något beslut gällande yrkesfisket. Skulle beslutet från EU innebära att zonernas utformning ändras, kan ett rättningsbeslut tas relativt enkelt. I arbetet med att ta fram förslagen till fiskefria zoner har man utgått från den kännedom som finns om var de utpekade arterna och livsmiljöerna finns och vilken typ av bottnar som dessa kan förekomma på, för att också möjliggöra en framtida spridning av arterna. För att inte försvåra för fisket i onödan har utformningen av buffertzonerna diskuterats på flera möten med både svenska, danska och norska fiskare. Till hjälp har både VMS-linjer och yrkesfiskarnas egna tråldrag använts.
3(5) Runt områden med känsliga hornkoraller föreslås ett totalt fiskeförbud, även för sportfiskare med handredskap. I dessa zoner kommer Länsstyrelsen också att besluta om ankringsförbud och förbud mot all verksamhet med skrapande redskap inklusive marinbiologisk provtagningsutrustning. I övriga fiskefria zoner bedöms att det är möjligt att tillåta ett sportfiske med handredskap i den omfattning som är idag och med en återutsättning av samtliga broskfiskar. Då ingår också en del frivilliga åtaganden, till exempel fångstregistrering, som görs i överenskommelse med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer också att ha en ytterligare dialog med Sportfiskarna om hur ankringsförbuden ska utformas i dessa zoner, eftersom det framför allt är sportfiskare som ankrar härute. Yrkesfiskarna tycker generellt att de fiskefria zonerna är för generöst tilltagna och understryker att de stora marina naturvärden i området Bratten faktiskt finns kvar trots det yrkesfiske som har bedrivits där sedan länge. Framför allt har de invändningar mot zon 4, som de tycker bör minskas rejält. Länsstyrelsen gör dock bedömningen att den stora skyddszonen behövs, inte minst eftersom hårdbottnarna där hornkorallerna och svampdjuren finns i det här området inte är sammanhängande som i ravinen, utan mindre och mer spridda i de stora hålor i mjukbottnen som finnas där. Minst hälften av antalet hornkoraller som hittats finns i detta område, så det har minst lika stor betydelse som ravinen. Sportfiskarna har svårt att se att deras fiske kan ha någon påverkan att tala om och ifrågasätter att försiktighetsprincipen ska innebära en sådan stor inskränkning för deras del. Eftersom flera av arterna av hornkoraller i princip inte finns någon annanstans i Sverige och att det inte förekommer mer än ett begränsat antal här heller, gör Länsstyrelsen bedömningen att man inte kan tillåta någon verksamhet som kan påverka bottnen på och runt dessa. Naturvårdsorganisationerna och Artdatabanken anser att zonerna är för små och fragmenterade samt att buffertzonerna bör vara större. Zonerna ser små ut på kartan, men det beror på att den täcker ett väldigt stort område. Den sammanlagda ytan är ungefär lika stor som Orust. Genom att tillåta passager genom zonerna, där det har varit möjligt, undviker man att trålarna vänder precis utanför kanterna på zonerna. Det gör att risken minskar för att själva trålen kommer in i zonen och att sedimentationen inte ökar när trål och trålbord går djupare ner mot bottnen i svängen. En buffertzon på 250 meter kan tyckas lite på de här djupen, men med tanke på att trålningen kommer att ske ovanför ravinen och att arterna lever djupare ner i ravinen gör Länsstyrelsen bedömningen att risken att fastna med trålen i de skyddsvärda arterna har minimerats. När det gäller avståndet
4(5) för att minska den ökade sedimenteringen från trålningen är det mycket mer svårbedömt. Den naturliga sedimenteringen på dessa djup är stor och det gör inte att utifrån de filmer som har tagits bedöma om det är en ökad sedimentation på de skyddsvärda miljöerna från trålningen. Länsstyrelsen rekommenderar HaV att göra en sedimentationsundersökning i området, så att man kan uppskatta hur stor area som påverkas av resuspensionen från trålningen. Utökad kontroll i form av AIS-sändare En av de största invändningarna mot utformningen av förslaget till de fiskefria zonerna är att dessa är för små och splittrade för att kunna kontrolleras. För att möjliggöra en kontroll föreslår Länsstyrelsen att samtliga båtar som fiskar i området ska använda AIS, som sänder ut en signal vart 30:e sekund, som ett komplement till VMS. Med AIS blir det även möjligt att kontrollera de båtar under 12 meter som idag saknar VMS. AIS ger HaV och Kustbevakningen möjlighet att följa båtarna i realtid och gör att de kan agera förebyggande. Enligt artikel 10 i rådets förordning 1224/2009 kommer AIS att vara obligatoriskt för gemenskapens fiskefartyg med en total längd på 15 meter eller mer från och med den 31 maj 2014. De flesta fiskefartyg i området behöver därför ändå installera AIS. När det gäller sportfisket i området behöver det utredas mer om det räcker med en B-licens för att signalerna ska kunna nå land och vad extrakostnaderna för en AIS-tranponder skulle bli för en sportfiskebåt. Runt 5 000 kr skulle inte vara oskäligt, med tanke på den ökade säkerheten som det också skulle innebära. Länsstyrelsen överlämnar härmed frågan om fiskeregleringar i Natura 2000- området Bratten till Havs- och vattenmyndigheten, med en önskan om att hantera ärendet skyndsamt. I detta ärende har funktionschef Johan Jannert på Naturvårdsenheten samt länsfiskekonsulenterna Fredrik Larson och Lars Molander på Vattenvårdsenheten också deltagit. Sven Swedberg Enhetschef för Naturvårdsenheten Maria Kilnäs Marinbiolog/Naturvårdshandläggare
5(5) Bilagor: 1. Underlagsrapport Förslag till fiskeregleringar i Natura 2000-området Bratten 2. Kartor över föreslagna zoneringar 3. Tabell med zonernas koordinater 4. En sammanställning av remissvaren 5. Samtliga remissvar i sin helhet Kopia till: Sveriges Fiskares Riksförbund Svenska kustfiskarföreningen väst Danmarks Fiskeriforening Fiskerlaget Sør/Norges Fiskarlag Svenska sportfiskareförbundet Kustbevakningen Greenpeace Norden WWF, Sverige Svenska Naturskyddsföreningen OCEANA Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Artdatabanken, SLU SLU Aqua Göteborgs universitet, Inst. för biologi och miljövetenskap Lysekils kommun Sotenäs kommun Strömstads kommun Tanums kommun Fiskeridirektoratet i Norge NaturErhvervstyrelsen i Danmark