Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Verksamheten år 2005

Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på besök hos Gunilla Nilsson... 8 Greppa Näringens hemsida... 9 Marknadsföring och information...10 Greppa på besök hos Hans Rudell... 12 Övriga projekt och faktasammanställningar... 13 Utvärdering och uppföljning... 13 Förbrukade medel under år 2005...15 Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Under år 2005 användes ca 34 miljoner till projektet Greppa Näringen. Vid utgången av året var 6 185 lantbrukare anmälda till Greppa Näringens rådgivning, varav 776 lantbrukare anmält sig som enbart intresserade av rådgivning om våtmarker. De lantbrukare som är med i Greppa Näringen brukar i medeltal 98 ha åker. Under året 2005 genomfördes 4970 individuella rådgivningar och 28 kurser för lantbrukare (studiecirklar och dagkurser). Drygt 230 rådgivare från 50 organisationer från Skåne, Halland, Blekinge, Västra Götalands-, Kalmar, Gotlands-, Östergötlands-, Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala, Västmanlands- och Örebro län utförde rådgivningsbesöken. 19 kurser för rådgivare anordnades under år 2005. Greppa Näringens miljönyheter på hemsidan www.greppa.nu hade 1 250 prenumeranter vid utgången av 2005. Under året registrerade 224 brukare växtnäringsbalanser på Internet. En fjärdedel av medlemmarna anser att medlemsskapet i Greppa Näringen lett till stora förändringar på deras gårdar. Greppa Näringen 2006 Text Redaktör Stina Olofsson, Jordbruksverket Henrik Dinkel Text reportage och rådgivare Marina Tell Foto Layout Erik Karlsson (där inget annat anges) Omslag Focalfoto Colloco Grafisk Form Tryck Prinfo Team Offset & Media 2 Greppa Näringen 2005 Sammanställningar ur projektets databas visar att på mjölkgårdar sker vallbrott och spridning av flytgödsel i mindre utsträckning tidig höst efter det att lantbrukarens deltagit i projektets rådgivning under några år. Detta är positivt med tanke på kväveutlakningen.

Projektledaren har ordet Redan år 1988 beslutade Sveriges riksdag om ett särskilt åtgärdsprogram för minskat näringsläckage från jordbruket. Programmet genomfördes med hjälp av lagstiftning, ekonomisk styrning, rådgivning och information samt försöks- och utvecklingsverksamhet. För att ytterligare förstärka miljörådgivningen i de mest miljökänsliga områdena med intensivt jordbruk startade år 2001 i Skåne, Halland och Blekinge projektet Greppa Näringen med rådgivning kring åtgärder för att minska växtnäringsläckaget (kväve och fosfor). Projektet utvidgades inför 2003 till att även omfatta Gotlands, Kalmar och Västra Götalands län och även hantering av bekämpningsmedel. De miljömål som projektet arbetar mot är framförallt Ingen övergödning och Giftfri miljö. Under året 2005 tillkom verksamhet i sex nya län i östra Götalands och Svealands slättbygder; Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Hela 21 000 enskilda samtal med lantbrukare har genomförts i och med år 2005, så projektet kan verkligen anses vara det viktigaste vattenvårdsprojektet i Sverige för närvarande. Målgrupp för rådgivningen är i första hand lantbrukare på företag med mer än 25 djurenheter eller 50 hektar åker. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Systematiken innebär att en rådgivningsplan upprättas på gårdarna, att rådgivare från olika discipliner samverkar och att data samlas in för att lantbrukarna och samhället i övrigt ska få svar på vilka effekter rådgivningen haft. De första sammanställningarna ur databasen visar att miljöåtgärder gjorts i högre grad på gårdar vars brukare är medlemmar i Greppa Näringen, än på andra gårdar. Det systematiska arbetssätt som utmärker projektet har uppfattas som nytt och positivt i miljöarbetet i Lantbrukssverige. Av KULM-medlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) på ca 160 miljoner kronor för år 2005 användes 30,6 miljoner för Greppa Näringen. Anslaget delfinansierades av EU, men huvudparten av finansieringen skedde via statsbudgeten. Därutöver användes 3,6 miljoner av återförda miljöskatter för verksamhet inom Greppa Näringen. Det är verkligen stimulerande att i arbetet med Greppa Näringen få ta del av så många lantbrukares miljöarbete och att få samarbeta med kunniga rådgivare och tjänstemän från LRF och länsstyrelserna. Foto Cecilia Linge Projektledning Projektet leds av en projektledare som är anställd av Jordbruksverket och en projektgrupp bestående av representanter för länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF. En person ansvarar för information och marknadsföring. Projektgruppen hade under året nio möten varav de flesta som telefonmöten. Gruppen arbetade med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, utforma rådgivningsmoduler, planera rådgivningens omfattning, initiera och driva olika informations- och marknadsföringsprojekt och föreslå budget inför år 2006 och för kommande år. En beredningsgrupp förberedde ärendena inför projektgruppens möten. Styrgrupp Projektets styrgrupp hade fyra möten under året. Styrgruppen består av representanter för Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en representant för lantbruksföretagen. Gruppen behandlade under året främst rådgivningens inriktning, informationsplanering, uppföljning av hemsidans innehåll, uppföljning av projektets miljöeffekter, integrering av växtskyddsfrågor i projektet, samt budget inför år 2006. Referensgrupp I Greppa Näringen finns en referensgrupp. Syftet med gruppen är att företag och organisationer inom lantbrukssektorn ska kunna följa projektet genom att projektledningen presenterar verksamheten. Gruppen ger också projektledningen återkoppling. Referensgruppen sammanträdde en gång under året. Stina Olofsson, projektledare 3 Greppa Näringen 2005

Vid årsskiftet hade totalt 5 409 lantbrukare anmält sig för återkommande rådgivning och 776 enbart för rådgivning om våtmarker. Av de 5 409 rådgivningsmedlemmarna kom 397 från de nya länen i östra Götaland och Svealand. Individuell rådgivning och lantbrukarkurser Anmälda lantbrukare Lantbrukaren anmäler sig som medlem i projektet och får därefter ett besök av en rådgivare då en plan för kommande rådgivning upprättas och en första växtnäringsbalans beräknas för gården. Därefter återkommer samma rådgivare eller en rådgivare med annan inriktning till gården 1-2 gånger per år. Individuell rådgivning Totalt utfördes ca 4 970 rådgivningar under året. Flest rådgivningsbesök gjordes i Skånes län, med nära hälften av alla rådgivningar (49%). 20 procent gjordes i Västra Götaland, 11 i Kalmar, 10 i Halland, två i Blekinge och två i Gotlands län. Sex procent av rådgivningarna utfördes i de nya län som tillkom 2005. Något färre lantbrukare besöktes (3 427 st) och färre besök gjordes (4 970 st) än året innan, men kostnaden för rådgivningen var nästa oförändrad mellan åren. Orsaken var att fler besök under 2005 gällde de mer omfattande rådgivningsmodulerna, medan många kortare startbesök utfördes under år 2004. Av rådgivningarna gällde 40 procent startbesök och växtnäringsbalanser. Av dem som fick rådgivning fick lite färre än hälften två besök och resten ett besök (i medeltal 1,4 besök per gård). På mer än 900 gårdar gavs råd om strategier för kvävegödsling. På drygt 700 gårdar gavs rådgivning om hur utfodringen till mjölkkor och ungdjur kan anpassas bättre till djurens behov av kväve och fosfor. Närmare 400 rådgivningar gällde förutsättningarna för anläggning av våtmarker och vid 270 besök diskuterades hantering av bekämpningsmedel. Under det senaste året har möjligheten att finna åtgärder för att minska fosforförlusterna från lantbruket till havet kommit i fokus. Detta arbete har påbörjats inom Greppa Näringen och under 2005 gällde mer än 200 rådgivningar strategier för minskade fosforförluster. Ungefär lika många rådgivningar gällde minskad markpackning, något som också minskar fosforförlusterna genom att vatteninfiltrationen och växtnäringsutnyttjandet förbättras. 150 besök gällde utformning av djurstallar för att undvika ammoniakförluster och 90 rådgivningar gjordes för att miljöanpassa utfodringen av svin. Rådgivning kring betesstrategi genomfördes på ett 50-tal gårdar. De 230 rådgivare som arbetade med den individuella rådgivningen kom från knappt 50 organisationer. I medeltal utförde varje rådgivare ca 22 rådgivningar, men i praktiken utförde så pass få som 22 rådgivare en tredjedel av samtliga rådgivningar. Kurser för lantbrukare Under året genomfördes 11 studiecirklar med totalt 114 deltagare. Dessutom anordnades 10 grundkurser med totalt 220 deltagare. Detta var färre antal deltagare än föregående år och troligen har många av medlemmarna i de län som varit med längst nu genomgått sin grundutbildning, samtidigt som kursverksamheten inte kommit igång i de senast tillkommande länen. Greppa Näringen deltog vid en del fältaktiviteter, bl a Borgeby fältdagar i Skåne. Drygt 230 personer var under året verksamma som rådgivare inom projektet. 4 Greppa Näringen 2005

Antal individuella rådgivningsbesök år 2005 Skåne Halland Blekinge Västra Kalmar Gotland Öster- Söder- Stock- Uppsala Väst- Örebro Totalt Götaland götland manland holm manland Startbesök 125 23 6 84 50 17 133 49 14 13 32 30 576 Uppföljning 80 1 1 - - - - - - - - - 82 Grundläggande växtnäringsbalans 2 34 23 57 43 5 - - - - - - 164 Upprepad växtnäringsbalans 1022 23 8 59 42 - - - - - - - 1154 Kvävestrategi 237 21 6 116 47 5-3 - - - - 435 Grovfoderodling 118 85 16 132 102 20 - - - - - - 473 Fosforstrategi 133 10 9 42 20 - - - - - - - 214 Markpackning 133 30 3 34 5 - - - - - - - 205 Säkert växtskydd hantering, strategi 184 4 9 46 12 13 - - - - - - 268 Våtmarksplanering 87 60 7 146 52 14 2 5 - - 7-380 Stallmiljö och byggplanering 71 37 1 27 15 - - - - - - - 151 Kontroll av foderstat, mjölkkor 72 35 16 118 45 8 5 - - - - - 299 Kontroll av foderstat, övrig nöt 92 68 8 94 61 2 2 - - - - - 327 Endags utfodringskontroll, nöt 39 17 2 11 22 1 - - - - - - 92 Betesstrategi 17 12-15 10 2 - - - - - - 56 Utfodringskontroll, smågris 22 11-5 4 - - - - - - - 42 Utfodringskontroll, slaktsvin 21 14 4 7 4 - - - - - - - 50 Totalt 2455 485 119 993 534 87 142 57 14 13 39 30 4968

Under året genomfördes ett antal fortbildningskurser för rådgivare. Huvudsyftet med kurserna var att förbereda rådgivarna för arbetet med de olika rådgivningsmodulerna. Kursverksamhet för rådgivare Fortbildningskurser inom Greppa Näringen under år 2005 Genomgången introduktionskurs är ett formellt krav för dem som vill arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen och under 2005 genomfördes två sådana kurser med totalt 103 deltagare. Det totala antalet deltagare på kurserna vid sidan av introduktionskurserna var 280 stycken. Inför kurssäsongen fick rådgivarna fylla i en webbenkät och framföra sina önskemål om kursformer och innehåll. I och med att projektet numer omfattar 12 län är det svårt att samla alla rådgivare på en plats vid samma tillfälle. Under året fortsatte därför utvecklingsarbetet med olika former av kursarrangemang. En av kurserna genomfördes som videokonferens och två som telemöte-webb. Telemöte-webb innebär att deltagarna samtidigt är uppkopplade på internet och på telefon. Två av kurserna dokumenterades på CD, så att intresserade kunde ta del av föreläsningar och presentationsbilder i efterhand. Magnus Jönsson Överlag fungerar det bra. Det viktigaste för mig är att lantbrukarna känner sig nöjda med den rådgivning de får. Många verkar tycka att det är rätt att vara med i Greppa. De ser det som ett sätt att på frivillig väg utveckla ett mer miljömässigt jordbruk. Inom Skånesemin sammanställer vi rådgivningsplaner och bollar erfarenheter med varandra. Den rådgivning vi inte har själva lämnar vi över till andra aktörer. Vi berättar även för lantbrukaren vem han eller hon kan kontakta och vi försöker ta ansvar för att var och en får rätt hjälp. Det är viktigt att vi inom Greppa når de uppsatta miljömålen. Fortbildningskurser för rådgivare år 2005 Rådgivarkurser Målgrupp Antal Omfattning Antal kurser dagar deltagare Temadagar om växtnäring i det ekologiska lantbruket Ekologiska växtodlingsrådgivare 1 2 38 Introduktionskurs Alla rådgivare 2 4 104 Betesstrategi Husdjurs- och växtodlingsrådgivare 1 1 13 Byggåtgärder i nötproduktionen Husdjurs- och byggnadsrådgivare 1 1 10 Fosforstrategi Växtodlingsrådgivare 1 1 23 Grovfoderodling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare 1 2 12 STANK in MIND & utlakningsberäkning Alla rådgivare 1 1 17 Säker bekämpningsstrategi för miljö och ekonomi Växtodlingsrådgivare 1 1 26 Tolkning av växtnäringsbalanser Alla rådgivare 1 1 15 Miljöarbetet inom lantbruket i våra grannländer Alla rådgivare 1 1 14 Uppfödning av ungnöt Husdjursrådgivare 1 1 12 Markpackning Växtodlingsrådgivare 1 2 16 Grovfodergödsling Husdjurs- och växtodlingsrådgivare 1 1 29 Kvävestrategi Växtodlingsrådgivare 1 2 20 STANK in MIND Alla rådgivare 4 4 34 Summa 19 25 383 Mia Davidsson Det bästa är att vi når lantbrukare som vi har svårt att nå fram till via den vanliga rådgivningen. Många av dem verkar tycka att det är fantastiskt att få tillgång till gratis rådgivning. Men det finns även dem som ser Greppa mer som ett tvång. Inom Skånesemin är vi många rådgivare som är engagerade inom Greppa. Vi samarbetar mycket. Vi samverkar även med hushållningssällskapen. Jag önskar att Greppa ska bidra till att det blir bättre, ekonomiskt sett, för lantbrukarna, samtidigt som vi uppnår miljöförbättringar i svenskt jordbruk. Då är jag nöjd. 6 Greppa Näringen 2005

Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen? Carina Andersson Jag får frågor om allt skördeavkastning, gödselmedel, utlakning, fosfor, övergödningen, inlagringen av kväve i växterna med mera. En fråga, som många nyanslutna lantbrukare ställer, handlar om hur stort Sveriges bidrag till miljöförstöringen är. De frågar om vilket ansvar andra länder tar och hur mycket de i sin tur bidrar med när det gäller övergödning av kväve och fosfor. Jag tror att lantbrukarna vill se positiva effekter av Greppa Näringen på den enskilda gården men de vill också att man ska kunna visa att lantbruket som bransch har åstadkommit något positivt för miljön. Carin Clason Det känns bra att vi genom Greppa Näringen har lyckats nå en stor del av de lantbrukare som vi annars inte når med den vanliga rådgivningen. Det utökade samarbetet rådgivare emellan är också en positiv effekt av Greppa. När man ser rapporter om att vi inom Greppa har uppnått något resultat, som till exempel den sänkta kväveutlakningen, då känns det bra. Jag upplever även att lantbrukarna vill se att lantbruket åstadkommer miljövinster. Men det är också viktigt för dem att uppnå resultat på sina egna gårdar, till exempel genom att minska foderförbrukning och gödsling. Johanna Lindgren Det är givande att komma ut till gårdar som man normalt inte besöker i sin vanliga rådgivning. Det är lärorikt. Jag tycker även att det är en modern och god tanke att på frivillig väg försöka hitta lösningar på problemen istället för att lösa dem med tvingande lagstiftning. Att genom rådgivning komma till rätta med näringsläckage på gårdarna och hjälpa lantbrukarna att tjäna mer pengar känns som ett friskt sätt att lösa miljöproblem på. Jag önskar att det blir möjligt att se en före- och eftereffekt av Greppa Näringen. Jag hoppas också att lantbrukarna upplever Greppa Näringen som viktigt. Håkan Andersson Jag tycker att det mesta fungerar jättebra. Det bästa är att komma ut till gården, att kunna sitta ned, diskutera, träffas, fundera och ha förhållandevis gott om tid att prata om viktiga frågor som rör lantbruket och den specifika gården. När rådgivningssituationen är optimal råder fullt förtroende mellan mig och lantbrukaren och vi hittar lösningar tillsammans. Det underlättar om lantbrukaren har genomfört LRF:s Miljöhusesyn. En väl utförd Miljöhusesyn lägger en bra grund för det fortsatta miljöarbetet på gården, tycker jag. Mitt mål är att vi ska få starka lantbruksföretag ute på gårdarna. Göran Qviberg Det bästa med Greppa Näringen är att det är en återkommande, individuell rådgivning som når många lantbrukare. Ibland måste jag förklara att Greppa inte är ännu en pålaga utan ett stöd. Man ska se det som något positivt som kan vara bra att ta till sig även om man redan agerar miljöriktigt. Jag berättar också att det kan hända att vi får tvingande regler om vi inte anstränger oss att via Greppa minska jordbrukets näringsöverskott, men jag understryker också min egen uppfattning om att bönder inte är miljöbovar. Jag tycker att det är orättvist att de får klä skott för mycket som inte är deras fel.

Greppa på besök! Det ska bli spännande att lägga upp en kvävestrategi för vår gård. Text Marina Tell Foto Karl Melander Gunilla Nilsson är lantbrukare på Nickarve gård på Gotland. Hon ville gå med i Greppa Näringen så fort hon hörde talas om projektet. Vi har en arealmässigt sett liten gård och har valt att satsa på mjölkkorna. Det är alltså ganska djurtätt här hos oss, vilket gör att det blir extra viktigt att utnyttja resurserna på rätt sätt. Hittills har Gunilla Nilsson och hennes man, Arne Nilsson, tagit del av två Grepparådgivningar. Av resultatet, de växnäringsbalanser som har gjorts, har de kunnat utläsa att gårdens kväveöverskott har minskat något. En av de miljöförbättrande åtgärder, som har gjorts på Nickarve till följd av Greppa Näringen, handlar om spridningen av stallgödsel. Numera kör vi ut gödseln tre gånger under växtodlingssäsongen istället för två gånger som vi gjorde förut, säger Gunilla Nilsson. Det spridningstillfälle, som har tillkommit, sker direkt när sommarens första vallskörd är avklarad. Det är något vi alltid har tänkt göra förut, men aldrig hunnit med, säger hon. Tack vare detta blir gödselspridningen jämnare fördelad och växterna har större chans att tillgodogöra sig näringen i gödseln. Risken för näringsläckage minskar också. På Nickarve finns det 110 mjölkkor. De producerar i genomsnitt 9 800 kilo energikorrigerad mjölk (ECM) var under ett år. Växtodlingen på gården består av nära 70 hektar vall och 8 hektar majs. Gunilla Nilsson berättar att Grepparådgivningen har inspirerat till en striktare vallodling, som bland annat innebär att de är noggrannare med att bryta vallen i tid. Genom att hålla ner åldern på vallarna får vi bättre skördar. De svarar bättre på gödslingen och blir mer produktiva. Gunilla Nilsson berättar också att de i årets växtodlingsplan har tagit stor hänsyn till den markkartering som gjorts på gården. Det är ju sådant man vet att man ska göra, men kanske inte alltid gör, säger hon, och tillägger att det är bra och viktigt att få bolla idéer och tankar med en utomstående rådgivare. Det ökar chanserna för att man verkligen gör rätt. Nästa steg i Grepparådgivningen på Nickarve kommer att omfatta en översyn av utfodringen. Med det nya blandfodersystem, som just introducerats, hoppas Gunilla Nilsson kunna minska kraftfodergivorna och få mjölkkorna att äta mer grovfoder. Det är lite för tidigt att utvärdera detta ännu, fodret verkar smakligare än förr och korna är friskare. Om det går att trimma utfodringen ytterligare så är Gunilla Nilsson inte främmande för det. Jag har alltid försökt att hålla koll på utfodringen och ser fram emot att få den genomlyst. Det ska också bli spännande att med hjälp av nästa Grepparådgivning lägga upp en kvävestrategi för vår gård, säger hon. 8 Greppa Näringen 2005

Greppa Näringens webbplats, www.greppa.nu förser rådgivare, lantbrukare, och andra intresserade med ett kunskapsunderlag inom projektets verksamhetsområde. Webbplatsen är en del av projektets marknadsföring och fungerar som kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare. Västra Götaland 21% Halland 47% Kalmar 31% Gotland 17% Greppa Näringens hemsida Skåne 59% Blekinge 37% Andel ansluten areal per län vid årsskiftet 05/06. Publik hemsida (blå sidor) På startsidan presenterades varje månad en rådgivare som bl a berättar om en viktig miljöåtgärd som någon av lantbrukarna gjort på sin gård efter rådgivarens Greppa Näringen-besök. Förstasidan besöktes av drygt 57 000 besökare under året, d v s i genomsnitt 156 besök per dag. De mest utnyttjade delarna av hemsidan var enligt besöksstatistiken hemsidans nyheter, kunskapssidorna och sidan som informerar om rådgivning och kurser. Fakta om växtnäring och miljö Uppslagsboken och Regelboken En uppslagsbok på hemsidan ger faktabakgrund till de åtgärder som föreslås inom Greppa Näringen. Även internationell utblick görs. Tanken har varit att uppslagsboken ska ge en heltäckande genomgång av kunskapsläget inom Greppa 2003 2004 mål 05 5335 4160 2528 5409 Näringens verksamhetsområde, men ambitionen har fått dras ner en del och vissa avsnitt fattas fortfarande. Regelboken beskriver miljölagstiftningen kring hantering av växtnäring och bekämpningsmedel, med många länkar till lagtexter, förordningar och föreskrifter. Interaktiva tjänster- Stallgödselportal och Växtnäringsbalans Ökningen av antalet medlemmar och ansluten areal länsvis kan följas i en medlemstermometer respektive kartbild (ovan). På Stallgödselportalen kan det ekonomiska värdet av stallgödsel räknas ut under olika förutsättningar. För att underlätta för lantbrukarna att hålla redan på respektive områdes regler för spridning av stallgödsel illustrerades dessa i bilder. På portalen finns också en mötesplats för den som är intresserad av att sälja eller köpa stallgödsel. Än så länge har denna funktion endast marknadsförts i mindre grad och utnyttjandet av denna funktion är än så länge begränsad. Årliga växtnäringsbalanser beräknas och sparas på Internet via hemsidan. Under året marknadsfördes tjänsten genom ett julkort till alla medlemmar. 1 700 personer hade vid årsskiftet 2005/06 fått lösenord och behörighet att upprätta växtnäringsbalanser och 472 beräkningar var registrerade. Kontaktlänk mellan lantbrukare och rådgivare Lantbrukaren kan anmäla sig via hemsidan och hitta vilka organisationer och rådgivare som utför rådgivning inom projektet. Under året var 39 organisationer och 192 rådgivare representerade på sidan. Ökningen av medlemsantalet i Greppa Näringen kan följas i en medlemstermometer. Medlemsantalet och andel ansluten areal länsvis kan även följas i en kartbild. Information-, Nyheter, Aktuell, Pressrum och Bildarkiv Sammanlagt publicerades 67 kortare notiser och artiklar under året. De skrevs av projektets informationsansvarige tillsammans med ett antal personer med fackkompetens inom olika områden. Nyheterna gällde miljötillståndet i hav och sjöar, miljölagstiftningen inom Greppa Näringens sakområde och miljöaspekter på odling och djurproduktion. Vid årsskiftet prenumererade ca 1 250 på nyheterna. I genomsnitt lästes varje nyhet av 464 personer. Ett Praktiska råd om kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling publicerades på hemsidan och de råd som varit utlagda tidigare år reviderades och trycktes i en numrerad serie. Ett pressmeddelande gavs ut under året och återfanns på hemsidan samma dag under rubriken Pressrum. Illustrationer Kenneth Grönwall 9 Greppa Näringen 2005

Greppa Näringens hemsida Rådgivarnas hemsida (röda sidor), www.greppa.nu/adm De röda sidorna är avsedda för projektets rådgivare. Från denna sida når rådgivarna det system där all rådgivning registreras. På sidan hämtar rådgivarna underlagsmaterial som behövs till rådgivningen, exempel på rådgivarbrev som skickas till lantbrukarna efter besöken, information om rådgivarkurser samt kursdokumentation. Rådgivarmeddelanden Under året publicerades ett 40-tal rådgivarmeddelanden med information om nyheter inom rådgivningen. Så snart ett nytt meddelande är utlagt uppmärksammas rådgivarna om detta via e-post. Vid årsskiftet fanns 370 prenumeranter. Utbildning Under rubriken Utbildning presenteras kommande rådgivarkurser samt dokumentation från både rådgivar- och lantbrukarkurser. Det administrativa systemet Det administrativa systemet som nås på röda sidorna har flera syften nämligen att: underlätta rådgivarnas arbete med dokumentation och rapportering av rådgivningarna och länsstyrelsernas vidare handläggning av detta, sammanställa data från startbesöken där lantbrukarna anger vilken rådgivning de önskar få utförd, vilket underlättar planeringen inom projektet, samla in data från utförd rådgivning så att referensvärden kan sammanställas från rådgivningarna, samla in data från rådgivningen, bl a miljömålsuppföljningen, för uppföljning och utvärdering. Miljömålsavstämning Under året har det tagits fram en miljömålsavstämning som fylls i under uppföljningsbesöket. Den ger lantbrukaren ett kvitto på genomförda åtgärder. Delar av avstämningen registreras av rådgivaren i projektets databas så att de åtgärder som genomförs på gårdarna kan sammanställas. I samband med detta får lantbrukaren även ett åtgärdsbevis. Informationen inom projektet fyller minst två syften, dels att göra projektet känt och få fler lantbrukare att vilja vara med som medlemmar och dels att informera om projektets budskap. Marknadsföring och information Gemensam information Projektets budskap d v s åtgärder för att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från lantbruket kommuniceras både med Greppa Näringens rådgivningsmedlemmar och med alla andra lantbrukare som kan tänkas påverka miljön. Under året fick alla medlemmar två nyhetsbrev. Det första numret sändes ut till medlemmarna i juli och det andra distribuerades till samtliga prenumeranter av tidningen LAND lantbruk i slutet av oktober. Annonsering i lantbrukspress, gjordes i begränsad omfattning. Information direkt till lantbrukare via de länsvisa informationsprojekten på möten och dylikt bedömdes fortfarande vara den mest effektiva för att få lantbrukare intresserade av rådgivning. Fältdagar och andra tillfällen då lantbrukare träffas utnyttjades för påverkan, liksom telefonkontakter och utskick av vykort. Aktiviteter riktade till övriga kategorier (tredje målgruppen) De chefer som arbetar med EU:s nya ramdirektiv för vatten informerades om Greppa Näringens arbete vid ett möte på Jordbruksverket i maj. Vid en vattenkonferens som anordnades i november i Kristianstad presenterades projektet för ett stort antal tjänstemän, främst från Skåne. Vid en konferens i Bergkvara i september presenterades Greppa Näringen för ett 70-tal personer från flera nationella myndigheter och organisationer, framförallt från Kalmar län. Ytterligare ett tillfälle då Greppa Näringen presenterades var vid en workshop på SLU i Alnarp om animalieproduktionen i södra Sverige. Informationsmaterial Samtliga informationsskrifter som framställts och tryckts presenteras på Greppa Näringens hemsida under www.greppa.nu/ LAGRET/ Beställning av trycksaker. Ofta kan de skrivas ut i form av pdf. Marknadsföringsmaterial Marknadsföringsmaterial som framställts under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under www.greppa.nu/ LAGRET/ Beställning av profilmaterial. Ytterligare 500 startpaket togs fram under året, vilka delades ut till de lantbrukare som anmälde sig till projektet. Startpaketet bestod av en pärm med projektets logotyp på innehållande diverse inomformation om projektet. Fäst i pärmen fanns en miniräknare, en penna och ett post-it block med Greppa Näringens logotyp. Pärmarna delades ut av de rådgivare som besökte lantbrukarna i samband med startbesöket eller i några fall i samband med lantbrukaraktiviteter. Nya brevpapper med Greppa Näringens logotyp trycktes och vykort producerades som rådgivare kan sända ut till lantbrukare där man meddelar när man beräknar utföra första besöket. Profilmaterial, bl a pennor och kepsar delades ut på mässor, fältdagar och fortbildningskurser. 10 Greppa Näringen 2005

Annonser och artiklar Annonsering för att göra projektet känt ansågs inte behöva göras i lika stor omfattning som under projektets första år. Totalt var tre annonser införda i Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt och vattenverkens tidning Cirkulation. En artikel skrevs om projektet i tidningen Husdjur. Pressmeddelande De pressmeddelande som gavs ut under året presenteras på Greppa Näringens hemsida under www.greppa.nu/ PRESSRUM. Ett pressmeddelande skrevs i samband med att projektets 5000:e medlem korades i maj 2005. Mässor och informationsmöten Borgeby fältdagar anordnades i juni av Hushållningssällskapet Malmöhus. Greppa Näringens projektledning medverkade med en informationsmonter i samarbete med informationsprojektet i Skåne. I samarbete med Hushållningssällskapet demonstrerades anpassad gödsling av höstvete i fält. Inne i Greppas monter delades informationsmaterial ut. I anslutning till montern gavs information om Säkert Växtskydd och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning. Greppa Näringen finansierade tillsammans med Odling i Balans dessutom en grop som demonstrerade effekter av markpackning. Fältdagarna hade totalt 6 000 besökare. Informationsmaterial 2005 Allmän broschyr Greppa Näringen (12 sid) Årsredovisning 2004 (16 sid) Greppa Näringen Nytt nr 1 (4 sid) Greppa Näringen Nytt nr 2 (4 sid) Miljömålsavstämning (12 sid) Åtgärdsbevis (1 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2005 (12 sid) Rådgivning i Greppa Näringen 2006 (12 sid) Praktiska Råd (4 sid) endast pdf-fil: Nr 2: Att tänka på inför första kvävegivan Nr 7: Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 (54 sid), endast pdf-fil Information i länen Halland I juni ordnades ett möte i Falkenberg då företrädare för LRF, livsmedelsföretagen och rådgivningsorganisationerna diskuterade marknadsföringen av Greppa Näringen. Ett föredrag hölls om marknadsföring av miljöarbete inom lantbruket. Skåne LRF Skåne genomförde under året ett projekt för att marknadsföra och informera om Greppa Näringen. Även personal från Hushållningssällskapen i Malmöhus och Kristianstad samt Skånesemin deltog i projektet. En träff med grupprådgivning genomfördes inom Vinneåns avrinningsområde i samarbete med länsstyrelsen. Dessutom genomfördes en telemarketing kampanj riktad till gårdar med grisproduktion. 156 grisproducenter kontaktades varav 67 anmälde sig som medlemmar. Inför det att producenterna blev uppringda skickades ett vykort ut för att förbereda samtalet. Marknadsföringsprojektet fanns med som utställare på MILAutställningen i Malmö i februari. Medverkan skedde dessutom på Borgeby Fältdagar och med en monter vid ett grisseminarium i Alnarp. Den 6 juli genomfördes pressträffar om Greppa Näringens rådgivning och resultat på tre mjölkgårdar (Hörby, Vinslöv och Ängelholm). Träffarna resulterade i artiklar i tre tidningar, samt i nyhetsinslag i SVT:s Sydnytt, TV4 Öresund och i P4 radio Kristianstad. Under året skickades sex nyhetsbrev via e-post till ett hundratal skånska aktörer och intressenter. Västra Götaland En länsgrupp bestående av företrädare för LRF och länsstyrelsen var verksam under året då lantbrukare på större djurföretag kontaktades för att få dessa att bli medlemmar i projektet. Länen i östra Götaland och Svealand Direktutskick gjordes vid två tillfällen under året med inbjudan och allmän information till företagen i målgruppen. Ett upptaktsmöte för Greppa Näringen genomfördes i Askövikens avrinningsområde i Västmanlands län, där både representanter från länsstyrelsen och LRF deltog. Ett annat tillfälle var Jordbrukets dag på Julita gård i Södermanland där det informerades om Greppa Näringen i länsstyrelsens monter. Jordbrukets dag hade ca 4000 besökare. En informationsfolder togs fram som presenterade ekonomin i miljöåtgärder som genomförts på en gård i Västmanland och en gård i Södermanland. Syftet med foldern var att väcka intresse för projektet och fokusera på ekonomin i miljöåtgärderna. Foldern togs fram av länsstyrelsen i Södermanland, men med avsikt att spridas i samtliga län i området. Foto Lena Granell

Greppa på besök! Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren. Text Marina Tell Foto Janne Andersson Det var naturligt för Hans Rudell på Dalboslätten att gå med i Greppa Näringen. Det känns alltid bra att hänga med i det som händer. Man vill bli bättre på det man gör, säger han. Hans Rudell tog, tillsammans med sambon Åsa Eliasson, över föräldragården, Ållerud, utanför Brålanda i Dalsland 1997. De har 840 slaktsvinsplatser och en växtodling som omfattar 104 hektar åker. Vi odlar mest fodergrödor till grisarna, men ungefär tio procent av marken är avsatt till odling av konservärt. Vi har också en odling av timotejfrö på tio hektar och en lika stor areal där vi odlar raps. Hans och Åsa hade varit med i REKO innan Greppa Näringen kom och genom detta fått upp ögonen för den viktiga markkarteringen. Tack vare REKO hade vi också fått tummen ur och anlagt en biobädd, säger Hans Rudell, och berättar vidare att Greppa Näringen har medfört en sänkning av kvävegödslingen på gården. Visst har vi sänkt den totala gödselnivån något, säger han. Det handlar om en sänkning på cirka 15 kilo kväve per hektar, vilket blir omkring 1,5 ton kväve per år på Ållerud. Hans Rudell tippar att han numera tillför 110-120 kilo kväve per hektar till vårsäden och cirka 170 kilo kväve per hektar till höstsäden. Fosfor och kalium har vi aldrig behövt köpa in till gården i form av handelsgödsel eftersom vi får det via stallgödseln. Spridningen av stallgödsel på Ållerud sker, efter analys, med hjälp av släpslangspridare. Numera sprider jag i stort sett all stallgödsel i höstsäden på våren, det vill säga i växande gröda i maj månad, säger Hans Rudell. I år har han haft ännu bättre lagringskapacitet än tidigare då han har kunnat nyttja en gödselbrunn på en nedlagd mjölkgård i närheten. Det medförde att vi inte behövde sprida någon stallgödsel överhuvudtaget i höstas. Det har även vidtagits åtgärder när det gäller kemikalieanvändningen på gården. Rådgivaren som var här tyckte nog att vi sprutade lite för mycket. Han påpekade att vi bör undvika höstbekämpning. Hans Rudell är själv ingen fantast när det gäller att ogräsbekämpa på hösten. Det är långt ifrån alla år som jag gör det. Höstbekämpning är dyrt och ofta får man ändå spruta om alltsammans på våren. Det blir nog inga problem att följa rådgivarens rekommendationer i det fallet. Vi kommer med stor sannolikhet att minska höstbekämpningen. Eftersom det finns planer på att bygga ut grisproduktionen på Ållerud har Greppa Näringens byggmodul varit av intresse. Den handlade mycket om hur man kan skapa ett bättre utnyttjande av stallgödseln i samband med utbyggnad, säger Hans Rudell. Tanken är att integrera produktionen på Ållerud och bygga för suggor. Vi vill samarbeta med ett så kallat nav och alltså ingå som satellitbesättning i en suggring framöver. Vi planerar att kunna ta emot 30 suggor var fjärde vecka, säger Hans Rudell. 12 Greppa Näringen 2005

Övriga projekt och faktasammanställningar Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör därför en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt. Under 2005 startades ett projekt av Jordbruksverket, SMHI och Lantmännen för att utveckla en prognosmodell för bevattning anpassad för svenska förhållanden. En arbetsgrupp bestående av rådgivare och odlare testade modellen under sommaren. Modellen som utvecklades utifrån en dansk förlaga var färdig vid årsskiftet och kommer att vara tillgänglig på Internet under 2006. Ett projekt som påbörjats under 2004 fortsatte under 2005 för att tillsammans med odlare hitta former för kväve- och fosforeffektiv potatisodling. Odling av potatis bedrivs ofta i läckagekänsliga områden och EU:s nya ramdirektiv för vatten kan komma att påverka förutsättningarna för odling. Odlarna ska genom egna initiativ bli mer förberedda på eventuella kommande restriktioner och finna sätt att odla med mindre näringsförluster än idag. En informationsskrift om miljöarbete vid potatisodling togs fram. Finansiering skedde delvis med hjälp av odlarorganisationerna. Svensk Mjölk tog under året fram underlagsmaterial till bl a utfodringsmodulerna. Ett samarbetsprojekt genomfördes tillsammans med analysföretaget AnalyCen. Företaget skickade brev till Greppa Näringens medlemmar med djurproduktion och erbjöd dem rabatt på stallgödselanalyser, under förutsättning att analysresultatet även fick skickas till Greppa Näringen. Vid årsskiftet hade ett 60-tal analyser sammanställts med uppgifter om näringsinnehåll i olika stallgödselslag. Utvärdering och uppföljning Medlemsundersökning En undersökning utfördes av marknadsföringsföretaget Landja på uppdrag av Greppa Näringen. 1200 lantbrukare fick enkäten. En liknande undersökning gjordes 1999 i Skåne, Halland och Blekinge och i övriga Götaland. 678 svar inkom vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60%. Svaren från Skåne, Halland och Blekinge delades in i medlemmar och icke-medlemmar i Greppa Näringen, samt i gårdar med djur och gårdar utan djur. Därutöver ingick lantbrukare från övriga Göta- land och Mälardalen som referensgrupper. Resultatet visar att förändringarna i beteende och attityder är påtagliga och av mycket positiv art sedan 1999. Medlemmarna i Greppa Näringen i Skåne, Halland och Blekinge har ett ur miljösynpunkt mer önskvärt beteende och en mer positiv inställning till åtgärder mot växtnäringsläckage, än de som inte är medlemmar. Resultatet visar också att medlemskapet leder till stora förändringar på gården. En fjärdedel av medlemmarna anser 13 Greppa Näringen 2005

Höstspridning -5% medelareal 98 ha åker att medlemskapet i Greppa Näringen har lett till stora förändringar på deras gårdar, två tredjedelar till små förändringar och endast var tionde att det hittills inte lett till några förändringar alls. 7 300 växtnäringsbalanser % Vårspridning +6% 0,8 kg/ha 67% > 10 de Illustration: Lena Granell I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårdsoch odlingsfakta in till databasen. Antal deltagande lantbrukare Uppgifter om antal anmälda lantbrukare och antal rådgivningar tas fortlöpande fram ur projektets databas. Vid årsskiftet fanns 6 185 anmälningar registrerade för medlemmar som önskade rådgivning inom projektet (vara 776 enbart önskade rådgivning om våtmarker). Det är även möjligt för lantbrukare och andra intresserade att anmäla sig till projektet och enbart utnyttja hemsidans IT-tjänster och få viss allmän information hemsänt. Denna medlemsform är även tänkt för lantbrukare hemmahörande i andra län än de tolv Greppa Näringen länen. Vid årsskiftet hade 280 personer denna form av medlemskap. I samband med att rådgivaren beräknar en växtnäringsbalans rapporteras vissa gårds- och odlingsfakta in till databasen. Detta gör det möjligt att följa på vilka typer av gårdar som rådgivning utförs. Exempel på vad som anges är i vilken kommun gården är belägen, gårdens åkerareal och driftsinriktning, om den drivs ekologiskt och antal rådgivningsbesök. Databasen hanteras av behörig person inom Jordbruksverket under sekretess, vilket garanterar att enskilda gårdar och lantbrukares identitet skyddas. Statistik över rådgivningarna En rapport som beskriver gårdarna och Greppa Näringens verksamhet under åren 2001-2003, publicerades i början av året. Den återfinns i form av en pdf-fil på hemsidan under MEDLEM/Hur går det/ Rapport 1. I rapporten beskrivs vilka gårdar som ingår i projektet, antalet rådgivningar per gård, inriktning på gårdarna, m m. De gårdar vars brukare var anmälda till rådgivning hade vid årsskiftet 05/06 en medelareal om 98 ha åker. Rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans, genomfördes på ca 1 900 gårdar under 2005. För åren 2001-2005 finns närmare 7 300 växtnäringsbalanser registrerade i databasen. Allteftersom nya balanser läggs in i databasen, ökar värdet av den liksom möjligheten att sammanställa balanser för gårdar uppdelade på regioner, driftsinriktning, etc. På gårdar som fått upprepad rådgivning kan trender i överskottsvärden för näringsämnena per hektar följas. Vid årsskiftet 05/06 hade drygt 4 300 lantbrukare fått minst en växtnäringsbalans utförd för gården varav 1 700 två eller fler. Vid ett möte i projektets referensgrupp i maj redovisades de inledande beräkningarna av miljöeffekter av Greppa Näringen som gjorts för Skåne, Halland och Blekinge. Data från gårdar som fått minst fyra rådgivningar varav minst två växtnäringsbalanser har sammanställts för att spegla en situation före och efter rådgivning. Gårdarna hade grupperats efter produktionsinriktning. Grupperna mjölkgårdar (465 st) och växtodlingsgårdar (275 st) bedömdes vara tillräckligt stora för att slutsatser ska kunna dras om förändringar av överskott i växtnäringsbalanser och i odlingsåtgärder. En förändring på mjölkgårdarna var att spridningen av flytgödsel tidigt under hösten hade minskat med 5 procentenheter mellan de två balanserna. Samtidigt hade spridningen på våren ökat med ca 6 procentenheter. Enligt beräkningarna hade överskotten i växtnäringsbalanserna minskat med 0-3 kg/ha och utlakningen med 0,8 kg/ha på växtodlingsgårdar och med 2,1 på mjölkgårdar. På övriga djurgårdar bedömdes utlakningen ha minskat med 1,5 kg/ha. En omräkning skedde till att gälla alla gårdar som fått minst 4 rådgivningar i Skåne, Halland och Blekinge. Totalt visade beräkningarna att den årliga kväveutlakningen minskat med 340 ton. 340 ton är inte en obetydlig minskning, med tanke på att dessa beräkningar endast speglar vad som i medeltal skett under två år, mellan 2001 och 2003 på mjölkgårdarna och mellan 2002 och 2004 på växtodlingsgårdarna. Till detta ska läggas eventuella effekter på gårdar som fått färre än fyra rådgivningar i de södra länen och i övriga Greppa Näringens län, samt effekter av våtmarksrådgivning (som uppskattats till ca 40 ton N/år). Exempel på information som kan fås ur databasen är att gårdar med djurproduktion definierat som gårdar med mer än 10 djurenheter, (de), utgjorde 67 procent av gårdarna där växtnäringsbalans utförts. I medeltal fanns 88 de på dessa gårdar. Av de gårdar som ingår i databasen, hade 231 gårdar ekologisk produktion på mer än 90% av arealen varav 142 gårdar även hade 90-100% av djurhållningen ekologisk. 14 Greppa Näringen 2005

Förbrukade medel under år 2005 Förbrukade medel under 2005 Under året ökade omfattningen av den enskilda rådgivningen vid sidan av startbesöken och rådgivning om växtnäringsbalanser betydligt, jämfört med 2004. Det hade dock funnits ekonomiskt utrymme för ytterligare ca 1550 rådgivningstillfällen. Mönstret att de flesta rådgivningar utförs i slutet av året och få under första halvåret upprepades även detta år. Under året infördes det nya gårdsstödet vilket innebar att både rådgivare och Rådgivarkurser lantbrukare 2% fick Marknadsföring sätta av tid 1% för att lära Lantbrukarkurser sig detta under 2% våren. Rådgivningen Hemsida 1% inom Ledning, Greppa utvärdering Näringen fick ofta anstå till Administrativt senare delen infomöten av året. 3% system 1% Faktasammanställning 3% Fakta- Kostnad och infomaterial Den 3% individuella rådgivningen upphandlades för rådgivning Länsaktiviteter i stor utsträckning 6% av externa rådgivningsorganisationer men utfördes även till en del av länsstyrelserna själva. I genomsnitt ersattes ett besök inom Greppa Näringen Enskild med rådgivning 5 055 78% kr under 2005. Därutöver tillkom de kostnader som länsstyrelsen har för att samordna rådgivningen, ca 5 procent (250 kr per modul). Procentuell fördelning av det totala anslaget om 34,2 miljoner under år 2005. Administrativt system 1% Hemsida 1% Marknadsföring 1% Rådgivarkurser 2% Lantbrukarkurser 2% Ledning, utvärdering infomöten 3% Faktasammanställning 3% Fakta- och infomaterial 3% Länsaktiviteter 6% Enskild rådgivning 78% Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2005 (SEK) Enskild rådgivning: Skåne 13 204 000 Halland 1 905 000 Blekinge 720 000 Västra Götaland 5 053 000 Kalmar 2 499 000 Gotland 396 000 Stockholm 145 000 Uppsala 0 Södermanland 325 000 Östergötland 685 000 Örebro 158 000 Västmanland 213 000 Samordning länen totalt 1 142 000 Summa 26 445 000 Studiecirklar och kurser för lantbrukare: Skåne 263 000 Halland 143 000 Blekinge 47 000 Västra Götaland 237 000 Kalmar 128 000 Gotland 0 Summa 818 000 Länsvis övriga projekt, fältvandringar, nyhetsbrev, marknadsföring: Skåne 651 000 Halland 480 000 Blekinge 78 000 Västra Götaland 268 000 Kalmar 285 000 Gotland 0 Södermanland 33 000 Östergötland 6 000 Örebro 5 000 Summa 1 806 000 Gemensamma delar: SJV-tjänster Alnarp Administrativt system 225 000 260 000 Hemsida 260 000 140 000 Fakta-, infoblad, broschyrer 478 000 65 000 Profilmaterial 185 000 15 000 Annonser 70 000 5 000 Mässmontrar, postrar + deltagande 150 000 70 000 Beställningstjänst 5 000 5 000 Rådgivarutbildningar, cirkelledare 410 000 350 000 Projekt 275 000 80 000 Underlag rådgivningsmoduler 345 000 170 000 Utvärdering och uppföljning 375 000 270 000 Nyheter på hemsidan, praktiska råd 125 000 20 000 Informationsmöten 165 000 40 000 Nyhetsbrev 315 000 30 000 Organisation och ledning 25 000 180 000 Summa 3 408 000 1 700 000 TOTALT 34 177 000 SEK 15 Greppa Näringen 2005

www.greppa.nu