Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Fastställd av fullmäktige 2014-XX-XX

Innehåll Bakgrund och Syfte... 3 Målgrupp... 3 Kvalitetshöjande utbildningsstruktur... 4 Övergripande mål... 4 Delmål 1: Likvärdig rättssäkerhet inom och mellan akademierna... 4 Delmål 2: Ökad transparens i utvecklingsarbetet av kurser och utbildningsprogram... 4 Ett hälsosammare studentliv... 5 Övergripande mål... 5 Delmål 1: Utökat utbud av hälsofrämjande aktiviter för studenter... 5 Delmål 2: Sprida fördelarna med ett hälsosamt studentliv... 5 Organisationsimplementering... 6 Övergripande mål... 6 Delmål 1: Tydlig kommunikation av den nya organisationen som är fastställd... 6 Delmål 2: Lyssna in och anpassa organisationen... 6 Delmål 3: Stötta studentkårens engagerade studenter... 6 Kompetensutveckling & medvetandegörande... 7 Övergripande mål... 7 Delmål 1: Ökad medvetenhet inom och utom organisationen om studentkårens arbete... 7 Delmål 2: Kompetensutveckling... 7 2

Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver den löpande verksamheten. Föregående års verksamhetsplan beskrev väldigt detaljerade mål, som gav ett minimalt spelrum att agera på oförutsedda frågor som dök upp under verksamhetsårets gång. Målen var ofta skrivna på ett sätt som gjorde det svårt att arbeta vidare med ett område när målet väl var nått. Strukturen på dokumentet har därför arbetats om till verksamhetsåret 2014/2015. Konceptet att nedteckna ett stort antal enskilda relativt detaljerade arbetsuppgifter har frångåtts, och ersatts med att istället fokusera på tre huvudområden med några delmål var, samt ett kompletterande område som ska genomsyra hela verksamheten. De tre huvudområdena fokuserar på tre olika delar av verksamheten: utbildningsuppdraget, studentlivet och studentkårens omorganisation. Med förändringarna är det en förhoppning om att alla delar av studentkåren ska kunna ta till sig verksamhetsplanen och kunna knyta sin verksamhet till den. Målgrupp Verksamhetsplanen riktar sig till alla delar inom Studentkåren i Borås, såväl de organ som arbetar med studiesociala uppdrag som de som driver utbildningsuppdraget. Dokumentet riktar sig också till de medlemmar eller icke-medlemmar som önskar få en djupare insikt i vad studentkåren aktivt arbetar för under verksamhetsåret. 3

Kvalitetshöjande utbildningsstruktur Genom den omorganisation som högskolan och följaktligen studentkåren genomgår under verksamhetsåret, kommer tidigare institutioner vid högskolan att slås samman. Institutionerna erbjuder idag varierande förutsättningar för studenten beträffande rättssäkerhet, något som inte är helt oproblematiskt. Detta tar sin grund i dagslägets institutionsspecifika regler och riktlinjer för rättssäker examination som inte nödvändigtvis överensstämmer mellan institutionerna. Studentkåren i Borås vill fortsätta bedriva ett aktivt arbete i att upprätthålla och utveckla rättssäkerheten och klargöra studenters rättigheter vid Högskolan i Borås, såväl inom akademierna som högskoleövergripande. I led med arbetet för studenters rättigheter anser studentkåren att det måste finnas en starkare ambition i att tydliggöra utvecklingen av kurser och utbildningsprogram från högskolans sida. Det är viktigt att studenterna får möjlighet att ta del av hur utbildningen förändras från år till år. Utvecklingen kan bero på exempelvis kursvärderingar eller synpunkter uttryckta på annat sätt från studenter. Denna transparens kan i sin tur leda till ett ökat engagemang från studenter att vara en del av utvecklingen. Det måste ske ett tydliggörande av vilken inverkan studenters åsikter har på utbildningen. Övergripande mål I och med studentkårens omorganisering behöver organisationen hitta former för hur arbetet med utbildningspåverkan ska struktureras. Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede av omorganiseringen se över strukturen för utbildningspåverkan. Särskilt viktigt är det att lyfta fram frågan om rättssäkerhet inom akademin såväl som högskoleövergripande, då omorganiseringen riskerar påverka studenternas rättssäkerhet när institutioner slås samman. Också en ökad transparens från högskolans sida för att uppmuntra studenter att lämna synpunkter bör prioriteras. Delmål 1: Likvärdig rättssäkerhet inom och mellan akademierna Att studenter ska bedömas utifrån tydliga, adekvata och lättillgängliga regler är av högsta vikt. Vilken akademi en student läser vid ska inte ha någon inverkan på rättssäkerheten, något som är extra viktigt att bevaka under högskolans omorganisation. Varje student ska garanteras att deras prestationer bedöms rättssäkert, och ges möjlighet att ta del av de riktlinjer och regler som styr bedömningen, oavsett vilken akademi de tillhör. Delmål 2: Ökad transparens i utvecklingsarbetet av kurser och utbildningsprogram I arbetet med att representera studenters åsikter i utveckling av utbildningen samt uppmana studenter till att uttrycka sina åsikter är det mycket viktigt att förändring och utveckling till följd av representation och åsikter tydliggörs. En sådan klarhet kan potentiellt göra studenterna mer aktiva i utvecklingen av sin egen utbildning och således även engagera studenter i utbildningsfrågor. Den påverkan studenterna och studentkåren har på utbildningen måste synliggöras i större utsträckning. 4

Ett hälsosammare studentliv Idag finns det flera studenter som lider av stress, försämrad koncentration och sömnbrist. Studentens fysiska och mentala hälsa beror på flertalet faktorer där krävande studieperioder och oroligheter i privatlivet kan bidra till försämrad prestation och ett sviktande humör. Ett hälsosamt levnadssätt är inte hela svaret men kan vara en bra bit på väg att hantera dessa faktorer. Att läsa vid en högre utbildning kan vara krävande och det är därför viktigt att inte prioritera bort delar som kan bidra till bättre förutsättningar för lyckade studieresultat och ett sunt studentliv. Övergripande mål Studentkåren i Borås ska under året erbjuda studenter möjligheten att aktivera sig och lära sig vad ett hälsosammare leverne kan resultera i. Delmål 1: Utökat utbud av hälsofrämjande aktiviter för studenter Med en begränsad budget kan det vara svårt för studenter att investera i ett gymkort och studentkåren bör se över möjligheter för att aktivera studenterna på ett ekonomiskt och flexibelt sätt. Detta kan ske genom samarbeten med idrottsföreningar, själva arrangera aktiviteter inom hälsa, uppmärksamma redan befintliga samarbeten och rabattgivare samt försöka hitta nya. Delmål 2: Sprida fördelarna med ett hälsosamt studentliv Genom att informera och aktualisera frågan om studenters hälsa hoppas studentkåren att det ska stimulera studenter att bli medvetna om de positiva effekterna av ett hälsosamt levnadssätt. Med ett helhetsgrepp där hälsa belyses från alla olika perspektiv, slår studentkåren ett slag för att läsåret 2014/2015 blir ett hälsoår i Studentkåren i Borås historia. 5

Organisationsimplementering Det är viktigt för studentkåren att lägga vikt vid organisationsimplementering då detta verksamhetsår kommer lägga grunden för studentkårens utformning och verksamhet på längre sikt. Genom att aktivt arbeta med detta under året ökar möjligheten för ett mer välarbetat koncept och tydligare organisation. Studentkåren skall under högskolans och sin egen omorganisation fortsätta arbeta för studenterna samt vara inkluderande, ge trygghet och skapa möjligheter som organisation i enlighet med den värdegrund som finns. Det är viktigt att visa en tydlighet under organisationsimplementeringen för att undvika missförstånd, men det är lika viktigt för studentkåren att lägga vikt vid kommunikationen mellan styrelse och förtroendevalda för varje sektion. Detta för att arbeta fram och skapa en bra utformning för sektionsstrukturen. Utöver tydlighet och bra kommunikation vill studentkåren att studenternas vardag inte skall påverkas negativt av den nya organisationen. Övergripande mål Studentkåren i Borås skall finnas till för studenterna och se till att de i minsta möjliga mån påverkas negativt av både högskolans samt studentkårens omorganisation. Under året kommer också studentkårens verksamhet behöva utvecklas, då det finns en risk att allt inte fungerar som det är tänkt från början i och med omorganiseringen. Delmål 1: Tydlig kommunikation av den nya organisationen som är fastställd Eftersom studentkåren från och med 1 juli 2014 kommer gå in i en ny organisation finns ett stort behov av att kommunicera denna struktur bland medlemmar och andra. En del i detta är bland annat tillgängliggörande av de dokument som styr föreningens organisation, samt vara tydliga i kommunikationen av denna. Det är viktigt att det finns en ökad förståelse för studentkårens organisation bland medlemmarna och högskolans anställda, då en oförstående av den riskerar försvåra implementeringen av den nya organisationsstrukturen. Delmål 2: Lyssna in och anpassa organisationen Delar av studentkårens nya organisation är vid tiden för implementeringen inte helt självklar. Under året är det viktigt att det ges utrymme att utveckla och anpassa de organ som inte lyckats hitta sin naturliga roll i organisationen. I detta arbete bör hela organisationen vara behjälplig. Delmål 3: Stötta studentkårens engagerade studenter Arbetet som studentkårens engagerade medlemmar genomför bör grundas i medvetenhet och en känsla av trygghet. Detta kan göras genom att erbjuda studentrepresentanter stöd och utbildning i arbetet de förväntas utföra. Studentrepresentanter och andra engagerade bör tillgodoses med de verktyg som behövs för att hantera de utmaningar man ställs inför i och med implementering av ny organisation. 6

Kompetensutveckling & medvetandegörande Som ett stöd till de tre huvudområdena lyfts också kompetensutveckling och medvetandegörande fram som ett särskilt område som avses fokuseras på under året. Det är ett område som behöver genomsyra samtliga delar av studentkårens verksamhet, både för att arbetet ska kunna genomföras med så gott resultat som möjligt, men också för att lägga en god grund inför framtiden. Denna goda grund grundas i huvudsakligen två områden: medvetandegörande av studentkårens arbete, och kompetensutveckling av studentkårens förtroendevalda och i övrigt engagerade medlemmar. Övergripande mål För att fortsätta utveckla organisationen och för att uppmuntra fler studenter till engagemang bör ett aktivt arbete ske för att skapa ökad medvetenhet bland studenterna om den verksamhet som studentkåren bedriver. Studentkåren bör även erbjuda aktiva inom organisationen en möjlighet till personlig utveckling. Delmål 1: Ökad medvetenhet inom och utom organisationen om studentkårens arbete Studentkåren i Borås har ett behov av att förtydliga sina roller gentemot studenterna, högskolan och det omgivande samhället. Genom att tydligt kommunicera resultatet av det påverkansarbete studentkåren genomför, såväl som att på ett mer professionellt sätt utveckla marknadsföringen av aktiviteter, kan förståelsen för studentkårens påverkansmöjlighet tydliggöras bland studenterna. Delmål 2: Kompetensutveckling Det är viktigt att arbeta för att kontinuerligt utveckla kompetensen inom organisationen, inom det studiesociala området såväl som utbildningsområdet, men också i det dagliga arbetet på alla nivåer i organisationen. För att på ett fullgott sätt kunna genomföra påverkansarbete krävs det att de förtroendevalda har fått de verktyg som krävs för att de ska känna sig trygga i sin roll. Det kommer också vara viktigt att de känner en trygghet i att det alltid finns någon att vända sig till om behovet av hjälp uppkommer. 7

Budget Studentkåren i Borås verksamhetsåret 2014/2015 Noter 1. Tre alternativ som är beräknade på 1700, 1900 respektive 2100 helårsmedlemmar á 200 kr. Under verksamhetsåret 2013/2014 har studentkåren haft ca 1800 helårsmedlemmar. 2. Beräknat på 5600 HST för hösten och 5500 HST för våren. 3. Avser 350 tkr bidrag från högskolan och 90 tkr för intäkter från sittning. 4. Styrelsens disposition har tidigare år varit 100 tkr. Vi vill tydliggöra att 30 tkr för sektionerna och 10 tkr avsätts för stöd till föreningar och intressegrupper. 5. Avgiften är 5 kr på HST, dvs 5500 * 5 kr. Därtill kommer resor för SFS-Fum och medlemsträffar på totalt 20 tkr. 6. Ordförande på 100%, 180% vice ordförande (20% vice ordförande tillhör introduktionen). 7. Kanslichef på 100%, receptionist och informatör på 25% vardera samt vaktmästare på 20%. 8. Kopieringsmaskin, datorer, försäkringar, div kontorsmaterial, telefoner, redovisning, revision och it-kostnader. 9. Städning av lokaler, fönsterputs, städ/hygienmaterial till lokalerna samt elkostnader. 10. Här i ingår bland annat 20% vice ordförande för studiesociala frågor samt 20% för den nya vice ordförande under månaderna mars-juni för att kunna ta över projektansvaret för introduktionen. 11. Avser avskrivningar på medlemssystem (38 tkr) och bilen (13 tkr) och kontorsinventarier (11 tkr).

Budget Studentkåren i Borås verksamhetsåret 2014/2015 Olika versioner vid olika medlemsantal Antal helårsmedlemmar 1,700 1,900 2100 INTÄKTER Medlemsavgifter 1 340,000 380,000 420,000 Ersättning Högskolan 2 2,199,000 2,199,000 2,199,000 Introduktionen 3 440,000 440,000 440,000 SUMMA INTÄKTER 2,979,000 3,019,000 3,059,000 KOSTNADER Medlemskostnader Medlemssystem -56,000-56,000-56,000 Medlemsaktiviteter -50,000-50,000-50,000 Måltider och fika -45,000-45,000-45,000 Utbildning -10,000-10,000-10,000 Kårstyrelsens disposition 4-60,000-60,000-60,000 Sektioner 4-30,000-30,000-30,000 Föreningsstöd 4-10,000-10,000-10,000 Reklam och PR -45,000-45,000-45,000-306,000-306,000-306,000 Påverkansarbete Utbildning -10,000-10,000-10,000 Informationstrycksaker -20,000-20,000-20,000 SFS 5-48,000-48,000-48,000 Personalkostnader 6-832,000-832,000-832,000-910,000-910,000-910,000 Kansliet Personalkostnader 7-664,000-664,000-664,000 Personalomkostnader -10,000-10,000-10,000 Administrationskostnader 8-457,000-457,000-457,000 Resekostnader -43,000-43,000-43,000 Lokalomkostnader 9-158,000-158,000-158,000 Inventarier -5,000-5,000-5,000-1,337,000-1,337,000-1,337,000 Introduktionen 10-373,000-373,000-373,000 Omorganisationskostnader -20,000-20,000-20,000 Avskrivningar 11-62,000-62,000-62,000 Bolag -50,000-50,000-50,000 SUMMA KOSTNADER -3,058,000-3,058,000-3,058,000 RESULTAT -79,000-39,000 1,000

Fullmäktigemöte 2014-05-14 Bilaga 4 Novitas-Humanitas-Scientias Novitas som kommer från det latinska ordet novus, som betyder ny. Ett bra namn på en sektion där nyskapande står i centrum. Nyskapande mode och design, nya innovationer och nytänk på ekonomisystem som skapar förutsättningar för ett hållbart företagsklimat. Humanitas som kommer från det latinska ordet humanus, som betyder mänsklig. Ett namn som med lätthet går att koppla till de förväntningar som ligger på yrkesgrupperna som samlas i denna sektion. Att relationen mellan yrkesutövare och mottagare ska genomsyras av mänsklighet är det nog ingen som motsäger sig. Scientias som kommer från det latinska ordet scientia, som betyder kunskap och vetande. Två ord som väl beskriver den verksamhet som studenterna vid denna sektion kommer att handskas med i sitt framtida yrkesliv. Oavsett om det handlar om att sortera, tillhandahålla eller förmedla kunskap så är kopplingen stark med de olika utbildningsprogrammen.

Fullmäktigemöte 2014-05-14 Bilaga 5 Färgförslag för sektioner Novitas Röd Rött signalerar aktion, äventyr, energi, spänning, kärlek, passion, styrka och kraft. Rött är en festfärg, vilket kan ses bland annat på filmstjärnornas röda matta. Som färg på klädesplagg anses den vara mycket sensuell. Sektionsnamnet Novitas har föreslagits till sektionen kopplad till Akademin för Textil, Teknik och Ekonomi som står för ny, nyskapande och innovation. Resonemanget har varit att den röda färgen skulle falla sig väl in på denna sektion. Nyskapande går mycket hand i hand med värdeorden passion, kärlek, styrka och kraft. Humanitas Blå Blått signalerar auktoritet, lugn, förtroende, värdighet, lojalitet, makt, framgång, säkerhet, fridfullhet och pålitlighet. Inom logodesign används färgen ofta inom statliga myndigheter, medicin- och storföretag. Sektionsnamnet Humanitas, som står för människan, har föreslagits till sektionen kopplad till Akademin för Vård, Arbetsliv och Välfärd. För att inge ett förtroende är det viktigt att man förmedlar lojalitet, säkerhet, värdighet och pålitlighet. Viktiga faktorer om man arbetar med människor och vill värna om människan. Denna färg symboliserar förtroende, värdighet, säkerhet och lojalitet vilket skulle stärka sektionens namn Humanitas. Scientias - Gul Gult signalerar glädje/lycka, upplysning, nyfikenhet, lekfullhet, positivitet, solsken, värme och försiktighet. Gult ses som en optimistisk och ungdomlig färg och används ofta för att fånga uppmärksamheten hos fönstershoppare. Färgen brukar ofta användas i logodesign för dess tendens att synas tydligt. Sektionsnamnet Scientias har föreslagits till sektionen kopplad till Akademin för Bibliotek, Information, Pedagogik och IT som står för kunskap. Resonemanget har varit att färgen gul skulle passa denna sektion bra då samtliga program arbetar för kunskapförmedling och sökning. Denna färg symboliserar upplysning, nyfikenhet och lekfullhet vilket är passande egenskaper i kunskapssökning och -förmedling. Källa: http://tobiasrasmusson.se/gult-ar-fult-blatt-ar-flott-2-fargernas-abc

Fullmäktiges arbetsordning Studentkåren i Borås Fastställd av fullmäktige 2014-XX-XX

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Disposition... 3 Vad är fullmäktige?... 4 En fullmäktigeledamots ansvar... 5 Fullmäktiges utförande över året... 6 Åtaganden... 6 Inför fullmäktigesammanträde... 7 Under fullmäktigesammanträdet... 8 Efter fullmäktigesammanträdet... 10 2

Bakgrund Studentkåren i Borås har i led med Högskolan i Borås omorganisation själva genomfört organisatoriska förändringar av bland annat stadgan och därigenom fullmäktiges struktur. Det förefaller därför lämpligt att även fullmäktiges arbetsordning revideras för att fungera förenligt med den nya organisationen. Syfte Syftet med fullmäktiges arbetsordning är att formulera de regler, åtagagaden och ansvar som följer i rollen som fullmäktigeledamot. Dokumentet ska vara ett stöd fullmäktigesammanträdets genomförande gällande vilka delar som skall vara inkluderade samt vilka fler som berörs av denna process. Dokumentet vänder sig därför inte uteslutande till fullmäktigeledamöter utan också till styrelsen, utskott och andra organ inom Studentkåren i Borås organisation, därutöver organisationens studerandemedlemmar. Arbetsordningen redogör för skyldigheter, rättigheter och möjligheter för respektive del inom studentkåren. Det är relevant för dessa grupper att vara väl införstådda med hur fullmäktige i sin helhet arbetar, eftersom dessa inte endast påverkas av beslut utan också spelar en roll i utförandet, såsom styrelsens arrangemang av FörFUM eller valberedningens hearing. Disposition Arbetsordningen har strukturerats genom en kortare inledande förklaring som tituleras vad är fullmäktige, för att därefter förklara en fullmäktigeledamots ansvar. Dokumentet fortsätter att förklara fullmäktiges utförande över året för att sedan ge en kronologisk beskrivning av fullmäktiges process i form av inför-, under- och efter fullmäktigesammanträdet. Tanken med uppdelningen är att först ge en övergripande bild av innebörden av fullmäktige, för att sedan redogöra för utförandeprocessen. 3

Vad är fullmäktige? Fullmäktige, som är Studentkåren i Borås högsta strategiskt beslutande organ (Studentkåren i Borås stadga 2 kap. 3 ) består av 7 ledamöter och 4 ersättare från varje sektion som väljs in på respektive sektions årsmöte (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 1 ). I dagsläget har Studentkåren i Borås tre(3) sektioner, vars struktur utformats i led med Högskolan i Borås omorganisation, som resulterande i en organisationsstruktur om tre(3) stycken akademier. Strukturen resulterar i ett sammanlagt antal om 21 ordinarie fullmäktigeledamöter. Fullmäktige har till uppgift att besluta om Studentkåren i Borås övergripande verksamhet och behandla övergripande frågor. Detta skall ske enligt uppdraget att samordna, övervaka och driva studiesociala frågor i anslutning till campusområdet vid Högskolan i Borås, samt samordna, övervaka och driva studentinflytande vid Högskolan i Borås (Studentkåren i Borås stadga 2 kap. 5 och 6 ). Utförandet av fullmäktiges uppgift är fördelat över två stycken ordinarie sammanträden per termin, med möjlighet för Studentkåren i Borås styrelse, ledamöter i fullmäktige eller Studentkåren i Borås studerandemedlemmar att begära ytterligare sammanträden (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 25 ). 4

Berörda parters ansvarstaganden I processen av en fullmäktigeledamots utförande inkluderas många olika parter som syftar bedriva det förarbete som är nödvändigt för att underlätta och förbereda de besluts som sedan tas under sammanträdet. En fullmäktigeledamots ansvar I rollen som fullmäktigeledamot i Studentkåren i Borås högsta strategiskt beslutande organ, vilar ett ansvar på individen att denne uppfyller de åtaganden hör till uppdraget. Fullmäktigeledamoten har ett eget ansvar att fullgöra dessa åtaganden där men bör se över sin roll som fullmäktigeledamot vid tillfället där man åsidosätter dessa i större omfattning. 1 Som fullmäktigeledamot förväntas man vara insatt arbetsprocessen och sammanträdesproceduren, varför samtliga nya ledamöter skall genomgå en fullmäktigeledamotsutbildning. Denna utbildning tillhandahålls av kansliet. 2 Vid tillfället där dokument och handlingar skickas ut på remiss förväntas fullmäktigeledamoten gå igenom dessa och skicka eventuella ändringsförslag till de som har skickat ut remissen. 3 Fullmäktigeledamoten skall delta på andra sammankomster och evenemang som arrangeras inför fullmäktigesammanträden i förberedande syfte, såsom valberedningens hearing inför valfullmäktige. 4 Det rekommenderas att samtliga sektionsstyrelser, tillsammans med fullmäktigeledamöter och dess ersättare har ett sektionsvis förberedande möte (så kallat FörFörFUM). Här förväntas respektive sektions fullmäktigeledamöter delta i syfte att diskutera bland annat handlingar inför fullmäktigesammanträdet. 5 Styrelsen ska arrangera ett sektionsöverskridande FörFUM, av praxis en vecka innan ordinarie Fullmäktigesammanträde som fullmäktige ska delta på. FörFUMs syfte är att låta samtliga ledamöter i samråd ventilera åsikter samt diskutera och förbereda eventuella yrkanden. 6 Fullmäktigeledamot är skyldig att närvara vid samtliga fullmäktigesammanträden utom vid laga förfall (Rättegångsbalken SFS 1942:740, 32 kap. 8 ). Vid förfall skall ledamot skriftligen meddela detta till styrelsens ordförande senast klockan 12.00 dagen före sammanträdet. Du skall också meddela någon av sektionens ersättare och delge denne handlingarna till sammanträdet i så god tid som möjligt. Styrelsens ansvar Dessa två rubriker(styrelsens ansvar och valberedningens ansvar) är tänkta att tydliggöra den ansvarsfördelning som finns mellan de som är involverade i fullmäktiges process. Målgruppen sträcker sig utanför fullmäktigeledamöter varför det finns en poäng att förtydliga rollernas åtaganden utöver fullmäktigeledamöters Valberedningens ansvar 5

Fullmäktiges utförande över året För att kunna fördela tidsåtgången mellan fullmäktigesammanträden finns det ett antal fasta punkter som är fördelade på de fyra(4) ordinarie sammanträdena. Resterande punkter behandlas löpande under året och kan inkluderas i dagordningen oavsett sammanträde. Åtaganden 7 Fasta punkter på ordinarie fullmäktigesammanträden (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 24 ): I. Höstfullmäktige - Behandla Studentkåren i Borås styrande dokument II. Vinterfullmäktige - Behandla föregående verksamhetsårs årsredovisning - Behandla ansvarsfriheten för föregående verksamhetsårs förtroendevalda III III. Vårfullmäktige - Val av förtroendevalda på centrala poster inom studentkåren och på högskolan - Fastställa kommande verksamhetsår medlemsavgift IV. Sommarfullmäktige - Behandla kommande verksamhetsårs verksamhetsplan - Behandla kommande verksamhetsårs budget - Val av talmanspresidie och revisor för kommande verksamhetsår 8 Beslut om övriga övergripande frågor för Studentkåren i Borås behandlas löpande över året genom inkomna propositioner och motioner om exempelvis: - Beslut av hedermedlemskap (Studentkåren i Borås stadga 3 kap. 8 ) - Inrättande av utskott och övriga föreslagna organ - Tjänster och förmåner som Studentkåren i Borås erbjuder sina medlemmar - Beslut om ett medlemskaps upphörande (Studentkåren i Borås stadga 3 kap 13 ) 6

Inför fullmäktigesammanträde 9 Styrelsen skall minst fyra(4) veckor före ordinarie fullmäktigesammanträde kungöra kallelsen via aktuella informationskanaler. Förslag till föredragningslista med tillhörande handlingar kungörs minst två veckor före sammanträdet (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 17 och 18 ). 10 Extra fullmäktigesammanträde skall sammankallas på skriftlig begäran av Studentkåren i Borås styrelse, minst 1/3 av fullmäktiges ledamöter eller minst 1/10 av Studentkåren i Borås medlemmar (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 24 ). Begäran behandlas av Studentkåren i Borås styrelse. 11 Extrainsatt fullmäktigesammanträde skall äga rum fyra(4) veckor efter det att en skriftlig begäran har inkommit (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 26 ). Tillhörande föredragningslista med bifogade handlingar skall av styrelsen kungöras senast två(2) veckor före sammanträdet (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 27 ). 12 Studerandemedlem(ar) och Studentkåren i Borås organ exklusive styrelsen och kansliet, äger rätten att lägga förslag för fullmäktige i form av en motion, som skall vara styrelsen tillhanda senast tre(3) veckor innan fullmäktigesammanträdet (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 19 ). Mall för motionen finns att tillgå på kansliet eller Studentkåren i Borås hemsida. 13 Styrelsen äger rätten att lägga en proposition, som skall vara Studentkåren i Borås ordförande tillhanda tre(3) veckor innan sammanträdet (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 20 ). 14 Studerandemedlem(ar) kan lämna en interpellation adresserad styrelsen eller enskilt förtroendevald, som skall vara styrelsen tillhanda senast en(1) vecka innan sammanträdet (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 22 ). 7

Under fullmäktigesammanträdet 15 Fullmäktige är beslutsmässigt under förutsättning att mer än hälften av fullmäktiges ledamöter är närvarande. Tjänstgörande ersättare räknas som ledamot (Studentkåren i Borås stadga 3 kap. 8 ). 16 Under fullmäktigesammanträde tillfaller; Närvarorätt studenter vid Högskolan i Borås samt Studentkåren i Borås medlemmar, arvoderade och anställda (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 3 ) Yttranderätt Studentkåren i Borås studerandemedlemmar, arvoderade och anställda (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 4 ) Yrkanderätt styrelsen, ledamot i fullmäktige och tjänstgörande ersättare (Studentkåren i Borås 5 kap. 5 ) 17 Fullmäktige kan under sammanträdet ge närvaro- och yttranderätt till den eller de personer som fullmäktige finner lämpliga (Studentkåren i Borås stadga 5 kap. 7 ). 18 Följande punkter ska inkluderas i föredragningslistan: I. Sammanträdets öppnande II. Välkomstanförande III. Sammanträdets behöriga utlysande IV. Justering av röstlängden V. Fastställande av sektioners val av fullmäktigeledamöter VI. Val av två justeringspersoner VII. Godkännande av dagordning VIII. Föregående mötesprotokoll IX. Ärenden: dvs. inkomna propositioner, motioner och interpellationer. X. Övriga frågor XI. Styrelsen informerar XII. Sammanträdets avslutande 19 Behandling av sakfrågor sker enligt följande: o o o o o Föredragning av propositioner, motioner och interpellationer Föredragning av styrelsens proposition Frågestund och diskussion Sakdebatt, plädering och yrkandeframställning Beslut 8

20 Behandling av valfrågor sker enligt följande: o o o o Föredragning av valberedningens förslag Eventuella motkandidater Debatt, plädering och yrkandeframställning (Presentation av kandidater sker under ett tillfälle som anordnas av valberedningen i god tid innan fullmäktigesammanträdet. Under beredning av beslutet närvarar ingen av de som kandiderar till posten. Frågor till valberedningen hänvisas till FörFUM. 21 Ordet begärs genom handuppräckning. Anförande och yrkande sker från talarstolen. Princip om första och andra talarlista följs. En lista upprättas för de som begär ordet första gången i ett ärende och en upprättas för de som redan yttrat sig i ärendet. Första talarlistan ska alltid vara tom innan någon på andra talarlistan får ordet. Det är vice talman som ansvarar för talarlistorna. 22 Talman får medge replik till den som blivit omnämnd eller citerad i visst anförande. Replik ska begäras i omedelbar anslutning till det aktuella anförandet. Talman får även medge slutreplik. 23 Yrkande framställs skriftligt och läses högt av den som yrkar. 24 Ordningsfråga bryter debatt och skall beslutas om innan annan fråga tas upp till behandling. 25 Som ordningsfråga kan fullmäktige besluta om försöksvotering, varefter ledamöterna röstar om förslaget utan fortsatt debatt. Denna votering är inte giltig utan syftar till uppskatta utfallet av ett beslut, vilken kan föranleda till en effektivare beslutsprocess. 26 Vid beslut om streck i debatten ska talmannen lämna tillfälle åt dem som önskar framställa yrkande att framföra dessa. Ledamöter kan även begära ordet en sista gång efter beslutet. Sedan detta skett kan nya yrkanden inte framställas och ny talare kan inte begära ordet i den aktuella frågan men replik kan däremot beviljas även efter att streck satts. 27 Genom ordningsfråga kan fullmäktige besluta om tidsbegränsnings i debatten med förslag från frågeställaren. Debatten tillåts endast fortsätta under den tid som fullmäktige beslutat om, med reservation för att sista talaren tillåts överskrida tiden. Argument och plädering skall däremot ske inom skälig tid där talmanspresidiet äger rätten att begränsa talarens fortsatta argumentation, som uppmanas begränsas till två(2) minuter. Efter avslutad debatt ställer talmannen frågan om fullmäktige är redo att gå till beslut. 28 Endast förslag som det har yrkats på under debatten tas upp till beslut. 29 Alla närvarande ledamöter uppmanas rösta i samtliga ärenden men har möjlighet att lägga ner sin röst vid omröstning. Ledamot ska dessutom lägga ner sin röst om denne är partiskt i frågan, där jäv ska anmälas samt protokollföras. 9