Strandpaddan i Kristianstads kommun 2016

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Strandpaddan i Kristianstads kommun 2016 Inventering av Mikael Gustafsson på uppdrag av Kristianstads kommun. Kristianstads kommun {{date}} 1

Strandpaddan i Kristianstads kommun 2016 Text och bild: Mikael Gustafsson, www.skogsfru.se Mikael Gustafsson Omslagsbild: Strandpadda i Horna grustag Foto: Mikael Gustafsson/N 2

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Sammanfattning av resultatet... 5 Lokaler aktiva 2016... 6 Tidigare aktiva lokaler (1998-2015)... 32 Nya lokaler, kollade 2016, ej aktiva... 74 Utbredning, levnadssätt och spridningskorridorer i Kristianstads kommun... 96 Förslag till åtgärder... 96 Groddjur i Kristianstads kommun... 99 3

Bakgrund Strandpaddan i Kristianstad inventerades senast 2008-2009 (Gustafsson). Innan dess så inventerades den av Naturskyddsföreningen i Kristianstads grodgrupp 2001 (Hallengren/Röjestål). Denna byggde i sin tur på en inventering av Strandpaddan i Skåne 1998-1999 (Berglund). Under 2016 gjordes en ny inventering med fokus på återbesök av de lokaler som varit aktiva de senaste 25 åren. Först och främst skulle statusen på lokalerna bedömas, men även ev. aktivitet skulle dokumenteras. Eftersom en hel del återstår att utforska när det gäller strandpaddans förekomst i kommunen så besöktes även en del vatten som tidigare aldrig inventeras i hopp om att hitta ytterligare potentiella lokaler. Sist men inte minst så skulle förslag på åtgärder t.ex. restaurering, nygrävning, röjning mm. för att gynna strandpaddan föreslås. Strandpaddan är anpassad till att använda sig av tillfälliga vatten i form av t.ex. vattensamlingar i grustag, hjulspår, sänkor, hällkar mm. Arten har därför inte giftiga larver som t.ex. den vanliga paddan och tål inte den konkurrens som finns i permanenta vatten. Arten tål också höga vattentemperaturer och kan vid gynnsamma förhållanden utveckla metamorfoserade paddor på endast 30 dagar från det romsträngarna läggs. Om det saknas tillfälliga vatten så kan dock strandpaddan nyttja permanenta vatten vilket gör att man kan gynna den genom att t.ex. gräva dammar i grustag. Dessa blir dock sämre och sämre genom igenväxning, alger, rovdjur (t.ex. dykare) konkurrens med andra groddjur (salamandrar, vanlig padda och vanlig groda). Det bästa är då att vattnen torkar ut helt men detta måste vägas mot att de helst skall hålla vatten tillräckligt länge. I riktigt stora dammar verkar dock strandpaddan klara sig lite bättre och det finns t.ex. djupa bevattningsdammar på Listerlandet där den leker år efter år i grunda strandområden. I de fall dammarna är djupa kan även utplantering av fisk och kräftor skapa problem. Genomförande Våren inleddes med extrem väderlek med värme och liten nederbörd. Endast 13 mm i mitten av april och 20 mm i slutet av månaden. Efter detta var det nästan nederbördsfritt fram till midsommar. Detta ledde till låga grundvattennivåer och inga tillfälliga vatten. Grundvattnet i Kristianstadsslätten har sedan 50-talet varierat i 6-8-årscykler med en variation på ca 1m. Den senaste högstanivån var 2008 och nu är nivåerna på väg upp efter ett lägstavärde 2012. Nivåerna nu är dock betydligt lägre än 1950 då medelnivån var ca 1m högre. Detta påverkar ett djur som strandpaddan i hög grad eftersom tillgången på tillfälliga grunda vatten påverkas av grundvattennivån. Samtliga vatten som varit aktiva de senaste 25 åren besöktes nu i dagsljus och de lokaler som höll vatten besöktes också nattetid och avlyssnades. I dagsljus letades också efter romsträngar, larver och årsungar. Ett antal vatten som låg på strategiskt lämpliga ställen och som tidigare aldrig inventeras besöktes också. Detta i hopp om att hitta fler lämpliga lokaler. Området där strandpaddan är noterad i Kristianstads kommun sträcker sig från Juleboda i söder till Tosteberga i norr med en stor utbredning av lämpliga sandiga miljöer. Även om arten inventerats tidigare så känns det som det kan finnas många potentiella vatten som tidigare förbisetts. Det visade sig även att det fanns en hel del nygrävda dammar och dessa är ytterst lämpliga de första åren innan de växer igen. Eftersom det torra vädret gjorde att det i flera områden helt saknades lämpliga vatten så inriktades även inventerandet på att konstatera om strandpaddan över huvud taget fanns kvar i områdena. Vid normal inventering så lyssnar man av kända och tillfälliga vatten, men när sådana inte fanns så prioriterades nu istället inventering nattetid vid fuktig väderlek och helst regn då strandpaddan är extra aktiv och gärna är ute och rör på sig. I början av juli kom det 60 mm på 2 dygn och i början av augusti ytterligare ett 10-tal mm. Nu söktes strandängar och vägar av i hopp om att hitta vandrande individer. 4

Denna inventeringsmetodik gav goda resultat 2008-2009 och strandpaddan hittades då väl spridd i terrängen. Spel i tillfälliga pölar som uppstod vid kraftigt regn konstaterades då också och gav prov på strandpaddans utdragna leksäsong då spelande individer påträffades in i augusti. Även 2016 påträffades vandrande individer vid fuktig väderlek. Sammanfattning av resultatet Strandpaddan är en mycket svårinventerad art vars aktivitet kan variera kraftigt och som dessutom har en utdragen lekperiod. Kring Hammarsjön och längs kusten så saknas helt kända permanenta lekvatten. Strandpaddan är här beroende av tillfälliga vatten och det är inte säkert att det förekommer lek varje år. När man vill undersöka om arten finns kvar i ett torrlagt område så visade det sig att det var en bra metodik att inrikta sig på att hitta vandrande/aktiva djur vid regn nattetid. Utifrån ett konstaterande om att arten faktiskt finns så kan man sedan fundera på att hjälpa arten med t.ex. tillskapandet av nya lekvatten. De permanenta vatten som finns i närheten (Horna, Vanneberga viltvatten och de grävda dammarna på Rinkaby skjutfält) är troligen de enda vatten där det förekommer reproduktion vissa år och många strandpaddor i området bidar sin tid i väntan på år med perfekta väderförutsättningar. Både Vanneberga viltvatten och dammarna på Rinkabyfälten var i dåligt skick 2016 då heller ingen lek konstaterades. Eftersom strandpaddan blir ca 10 år så är det viktigt att säkerställa att dammarna på Rinkabyfältet håller en god vattenkvalitet innan det är för sent. tillfälliga vatten och då istället inventera hela området under ett par nätter genom en stor inventeringsinsats. Vi kan dock konstatera att strandpaddan lekte 2016 i permanenta vatten i båda grustagen i Horna, i de grävda dammarna i Nöbbelöv samt vid pistolskyttebanan i Snårarps grustäkt och i Fågelängsdammen ca 1 km SSO Snårarpstäkten. Detta visar på vikten av permanenta vatten när det är torra förhållanden på våren. Beskrivning av lokaler och fynd Lokalerna visas på kartor och är numrerade på dessa. Numreringen är unik för denna rapport och den namngivning och numrering som fanns i Projekt strandpadda 1998-1999 och i grodgruppens rapport från 2001 anges i texten till varje lokal. Lokalerna är indelade i tre grupper: Aktiva lokaler 2016 (lila) Tidigare aktiva lokaler (1998-2015), ej aktiva 2016 (blå) Nya lokaler, ej tidigare inventerade, ej aktiva (röd) Alla fynd är redovisade på Artportalen med GPS-koordinater och karta. Sist finns förslag till olika åtgärder för att gynna strandpaddan. För att få en uppfattning om populationsstorlek osv. så kan man antingen anlägga några vatten som håller vatten och sedan inventera dessa på nomalt sätt eller vara beredd under flera säsonger och vänta med inventerandet tills det råder perfekta förutsättningar med långvarigt regn, höga grundvattennivåer och gott om 5

Lokaler aktiva 2016 (lila) Följande lokaler var aktiva 2016: 1: Horna Fure södra (dessutom vägfynd på Ripa sandar) 2: Horna Fure norra 3: Nöbbelöv södra 4: Nöbbelöv norra 5: Pistolskyttebanan, Snårarps grustag 6: Fågelängsdammen Större karta på nästa uppslag 6

1: Horna Fure södra Denna lokal kallades 90-17 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Andra namn har varit Kolahögarna och grodgropen. Detta är det södra grustaget och mängden vatten varierar mycket mellan olika år. Vissa år består vattnet av ett enda stort vatten (2008) och andra år bara av ett enda mindre vatten på ca 5m i diameter (2009). 2016 var ett mellanår med ca 5 olika vatten av varierande storlek. Samtliga vatten hade lek av strandpadda med romsträngar och larver vid flera olika tidpunkter under våren. Vattenkvaliteten var mycket god och dammarna var flacka och grunda med mycket goda förhållanden. Gott om metamorfoserade småpaddor sågs längre fram på säsongen och det är glädjande att de restaureringsåtgärder man gjort i området bär frukt, särskilt ett år när det inte finns några tillfälliga vatten. Enda smolken i glädjebägaren var att det fanns spår av att man ridit med hästar i dammarna, detta trots att förbudsskyltar finns uppsatta. Man skulle för att stävja detta och även hindra onödigt tramp kring dammarna som inte bara stör paddorna utan även mindre strandpiparen kunna överväga ett tillträdesförbud 1/4-1/8 i likhet med fågelskyddsområden. Väster om grustaget finns en mindre täkt som var torr 2016. I denna är det gott om vegetation och den lämpar sig inte för strandpadda. Inga restaureringsåtgärder behövs i nuläget. Med de grundvattennivåer som rådde 2016 så höll dammarna lagom djup och torkar ut till stor del vilket gynnar strandpaddan. Fynd 2016: 2016-04-26: 5 romsträngar 2016-05-06: 18 romsträngar, de första 5 kläckta, 5 adulta djur i dammarna 2016-06-06: 7 nylagda romsträngar, gott om larver i dammarna 2016-06-26: Mycket gott om larver i dammarna, 100-tals små strandpaddor på öppna sandytor 2016-07-14: Gott om larver i dammarna, 100- tals småpaddor på land En försiktig bedömning ger att det var ca 60 adulta djur som lekte våren 2016, men det kan varit ännu fler. Detta är inte så långt från de nivåer (ca 100 djur) som noterades i mitten av 90-talet då lokalen bestod av en enda mycket stor damm. Eftersom det inte varit riktigt högt vattenstånd på flera år så finns det en begynnande slyvegetation som kan bli ett problem så småningom. Även vanlig groda och vanlig padda leker i dammarna. I grustaget häckar även mindre strandpipare. Tornfalk håller till och jagar både vid Sånnarna men framför allt över golfbanan. 12

Horna Fure södra. Övre bilden i mitten av april, nedre i början av juli. Här ser man hur mycket vattnet drar sig tillbaka under sommaren. En hel del larver fanns i de uttorkade pölarna. Foto: Mikael Gustafsson/N 13

Dammen i sydöstra hörnet, överst i slutet av april, nederst i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 14

Trots förbud mot ridning i dammarna och tydlig skyltning så hittar man spår av hästar kring dammarna. Detta är inte bra eftersom framför allt romsträngarna, men även larverna och småpaddorna är känsliga för tramp i området. Man skulle kunna tänka sig ett helt tillträdesförbud likt ett fågelskyddsområde 1/4-1/8. Foto: Mikael Gustafsson/N 15

Romsträng i april, tornfalk, mindre strandpipare och nederst en kvällsbild i slutet av juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 16

Ovan ses dammen väster om grustaget som var helt torr 2016. Nedan ses betande djur på Sånnarna. En fin sommarmiljö för strandpaddan. Foto: Mikael Gustafsson/N 17

Vägfynd Ripa sandar På kvällen 2016-08-05 så hittades en vandrande strandpadda på Ripa sandar. Denna kom troligen från Horna Fure södra och visar att det finns djur i området kring Ripa och motocrossbanan mm. Om det skulle bli en regnig vår eller om man skulle skapa ett vatten i området så skulle det troligen komma till användning med det samma. Månhornsbagge (höger nedan) gillar sandiga gärna kalkrika marker och är knuten till spillning från nötkreatur. Förekommer rikligt på Ripa sandar. Även dvärgjordstjärna hittas vid Ripa (nedan). Strandpadda på sandig väg (höger ovan). Foto: Mikael Gustafsson/N 18

2: Horna Fure norra Denna lokal kallades 90-16 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Andra namn har varit Kolahögarna. Detta är det norra grustaget och här finns tre vatten. Ett äldre i den norra delen och två grävda dammar (benämnda mellersta och södra). Den norra äldre dammen var helt igenväxt av vass och här kunde ingen lek konstateras trots gott om vatten. Igenväxningen har varit rejäl i detta vatten sedan 90-talet och då lekte strandpaddan på de korta strandsträckor som var fria från vegetation. Här hade det varit önskvärt att rensa upp södra delen av dammen och gärna förlänga den något med en flack strandlinje mot söder. Ytterligare ett problem är att marken i reservatet växer igen med örter och gräs. Något som inte gynnar strandpaddan. Här bör man överväga att schakta bort de örtrika sluttningarna ner mot reservatet och hålla det så likt ett aktivt sandtag med blottade grusytor som möjligt. Fynd 2016: 2016-04-26: 1 romsträng i mellersta, 2 i södra 2016-05-06: larver i dammarna 2016-06-06: larver i dammarna 2016-06-26: lite larver i dammarna, enstaka paddor på öppna sandytor Uppskattningsvis ca ett 10-tal adulta djur i grustaget, även om det kan vara fler. I den mellersta dammen kunde lek konstateras. Relativt god vattenkvalitet. I den södra dammen kunde lek konstateras och småpaddor sågs på land längre fram på säsongen. Vattenkvaliteten var dock sämre med mycket alger mm. I grustäkten häckar backsvala. Detta täktområde lämpar sig mycket väl för att kontinuerligt anlägga nya dammar så att strandpaddan alltid har tillgång till nyanlagda vatten. Lämpligt är att röja upp de lägsta delarna där det idag växer större videbuskage och gräva två nya flacka dammar och sedan fortsätta att anlägga nya med 2-3 års mellanrum. Detta skulle säkerställa att strandpaddan har bra möjligheter till lek varje år. Ovan ses den norra igenväxta dammen i april. Nedan ses backsvala. Foto: Mikael Gustafsson/N Området är sedan 2012 naturreservat med Länsstyrelsen som förvaltare. I skötselplanen står att man senast 2015 skall ha anlagt ytterligare 2-3 vatten för att gynna strandpaddan och detta vore bra men har ej blivit gjort. I skötselplanen står också att de videbuskage som växer i de lägsta delarna i täkten är viktiga för de solitära bin och insekter som håller till i den sandiga miljön. Därför får man kanske överväga att gräva de nya grodvattnen i något högre delar i täkten och då gräva lite djupare i stället. 20

Ovan ses en vy över täktområdet mot norr. Nedan ses ett lägre område i täkten med vide som skulle lämpa sig för att anlägga en ny damm. Foto: Mikael Gustafsson/N 21

Ovan ses den mellersta dammen i april. Nedan ses den södra dammen i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 22

Ovan ses den södra dammen i april och nedan i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 23

3: Nöbbelöv södra Denna lokal kallades 90-14 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Detta är den södra av tre dammar som grävdes ca år 2000 och den håller en mindre mängd vatten även år med lågt vattenstånd. Dammen är inhägnad med taggtråd. Dammen har ganska mycket alger men ändå lekte strandpaddan här 2016. Dammen höll vatten hela sommaren. Fynd 2016: 2016-05-06: 4 romsträngar Uppskattningsvis ca ett 10-tal adulta djur i södra och norra tillsammans, även om det kan vara fler. Innan dammen grävdes så lekte strandpaddorna lite längre söderut i en tillfällig vattensamling i själva grustäkten (dammen är grävd i betesmarken). I grustäkten finns idag inget vatten men man skulle kunna röja upp rejält från sly och vide och anlägga en större damm med flacka stränder utanför betesmarken som förhoppningsvis skulle kunna få bättre vattenkvalitet än de grävda dammarna som får stort inslag av alger under sommaren. 1999 var detta Skånes bästa lokal för strandpadda med ca 200 adulta djur (södra och norra tillsammans). 2001 hittades ca 20 adulta djur och 2008 ca 30 djur. 24

4: Nöbbelöv norra Denna lokal kallades 90-14 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Detta är de två norra av tre dammar som grävdes ca år 2000 och de håller en mindre mängd vatten även år med lågt vattenstånd. Dammarna är inhägnad med taggtråd. De skiljs från den södra genom en ås i betesmarken. Dammarna är små och har mycket alger. Trots detta konstaterades lek 2016. Dammarna höll vatten hela sommaren. 1999 var detta Skånes bästa lokal för strandpadda med ca 200 adulta djur (södra och norra tillsammans). 2001 hittades ca 20 adulta djur och 2008 ca 30 djur. 2012 rapporterade Jens Morin om tillfälligt spel i ett dike söder om en större nygrävd damm 1,5 km väster om Nöbbelöv ( Magnus damm, rött kryss på kartan). I dammen finns både fisk och kräftor. Fynd 2016: 2016-05-06: 1 romsträng i norra dammen Uppskattningsvis ca ett 10-tal adulta djur i södra och norra tillsammans, även om det kan vara fler. Överst ses de båda norra dammarna i april. Till höger ses den södra av de två dammarna och nere till höger ses den norra dammen i april. Nedan gulärla sittande på taggtråden kring norra dammen. Foto: Mikael Gustafsson/N 25

5: Pistolskyttebanan, Snårarps grustag Denna lokal kallades 90-09 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Området består av ett större grustäktsområde som idag är oanvänt. I södra delen finns en pistolskyttebana. I norra delen så finns en permanent damm där rester finns av pumpningsutrustning. Dammen verkar dock inte användas för bevattning längre. Ca 30m öster om dammen finns en mindre fördjupning som vissa år håller vatten. I år var den dock torr med kraftig vegetation. Kring huvuddammen är det ganska kraftig gräsvegetation och det är bättre landmiljöer längre söderut i grustaget. Där växer också en del tallskog. I dammen konstaterades lek 2001 med utkläckta yngel (grodgruppen) och ca 20 adulta djur 1999 (Berglund). 2008-09 konstaterades ingen lek. Det är ganska riklig vegetation kring dammen och det hade varit önskvärt att flacka ut den östra stranden ordentligt och då även utöka dammen i riktning mot fördjupningen som ibland håller vatten. Även marken mot och i fördjupningen bör schaktas fri från vegetation för att skapa bra förutsättningar. Möjligheter finns att anlägga fler dammar längre söderut i grustäkten i riktning mot pistolskyttebanan. Detta skulle kunna säkerställa lokalen som en bra baslokal i framtiden. Fynd 2016: Flera besök under våren var resultatlösa. Därför var det glädjande att hitta små strandpaddor på land 2016-07-14. Totalt sågs bara 3-4 stycken, men lek måste ägt rum på lokalen, dvs minst 2 vuxna individer. Önskvärt med kompletterande inventering efter restaureringsåtgärder. 26

Till vänster ses en juvenil strandpadda (ca 15 mm) i Snårarpstäkten. Till höger ses en grusbrant en bit söder om dammen och nederst ses en överblick över norra delen av täkten med dammen i bortre änden. Läppstekeln (överst) finns i närbelägna grusblottor på A3:s övningsfält och skulle gynnas av mer blottad sand i grustäkten. Foto: Mikael Gustafsson/N 27

Ovan ses ett låglänt område i södra delen av grustäkten där man kunde anlägga ytterligare en damm. Nedan ses ytterligare ett område, strax söder den den befintliga dammen. Foto: Mikael Gustafsson/N 28

Ovan ses dammen i april. Nedan ses rester av pumpanläggning vid dammen. Foto: Mikael Gustafsson/N 29

6: Fågelängsdammen Ett tidigare oinventerat vatten som funnits sedan minst 1997. Vattnet ligger 900 m SSO Pistolskyttebanan och området passar bra för strandpadda med en hel del betade marker och sandig tallskog. Vattnet ligger i utkanten av A3:s gamla övningsfält. Karta på tidigare uppslag. Dammen håller vatten bra och hade god vattenkvalitet 2016. Det finns en inhägnad kring området som antyder att det varit betat av hästar. Det verkar dock inte ha förekommit 2016. Fynd 2016: Vid ett besök 2016-07-31 var det glädjande att hitta små strandpaddor på land samt larver i vattnet. Totalt sågs bara 5 stycken småpaddor, men lek måste ägt rum på lokalen i två omgångar, dvs minst 4 vuxna individer. Önskvärt med kompletterande inventering för att få koll på hela lekperioden. Till vänster och höger överst ses dammen i slutet av juli. Till höger ses juvenil småpadda (ca 15 mm) i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 30

Tidigare aktiva lokaler (1998-2015), (blå) Följande tidigare aktiva lokaler inventerades 2016 utan resultat: 1: Juleboda 2: Pulken 3: Nilssons damm 4: Vramsåns mynning 5: Alvåkra 6: Väby grustäkt 7: Killegårdarna 8: Åsums ängar 9: Rinkaby skjutfält, SV dammen 10: Rinkaby skjutfält, SO dammen 11: Rinkaby skjutfält, N dammen 12: Rinkaby skjutfält, lilla dammen 13: Hammaren 14: Käringören 15: Hyllekroken 16: Vanneberga viltvatten 17: Tosteberga övre 18: Tosteberga, stranden 19: Trolle Ljungby 32

1: Juleboda Denna lokal kallades 90-23 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Lokalen utgjordes då av ett tillfälligt vatten beläget i en fruktodling norr Juleboda gård. Här noterades spel 1996 av ca 15 djur (Berglund). Området är viktigt som ett steg mellan populationen på Ravlunda skjutfält 1,5 km söderut och de ca 12 km längre norrut belägna vid Pulken. 2016 fanns inga tillfälliga vatten i fruktodlingen eller i de i gamla dynsänkor belägna betesmarkerna öster och norr därom. Det hade varit önskvärt att hitta en lämplig plats att gräva en eller flera dammar i någon av betesmarkerna väster eller söder om Degeberga semesterby. En bit norrut finns två grävda dammar, markerade med HK och RD på kartan (med rött). Se bild och text kommande två sidor. Dynsänka öster om fruktodlingen och sydväst om fritidsområdet. Foto: Mikael Gustafsson/N 34

Hallengrens korra Ett vatten grävt 2004 och döpt efter den tjänsteman på länsstyrelsen som ansvarade för projektet. Har lockat både lövgroda och långbensgroda till lek. Har helt växt igen och ytvegetationen med mossa, alger mm har bildat en tät massa som håller att gå på. Under ytskiktet finns det vatten och dammen upplevs därför som ett gungfly. Mycket leriga stränder. Vattet sjunker fort under våren och en undersökning av vattenkvaliteten i Skånska groddammar visade att PH-värdet var ca 4,5 vilket gör att någon reproduktion inte är möjlig. Dammen fungerar således inte för de grodor som ev. söker sig till den. Den utnyttjas istället som sölgrop för traktens vildsvin som bökar upp stora gropar i kanten på gungflyet. Sölgropar av vildsvin i gungflyet blottar vattnet som finns under växttäcket på ytan. Lövgroda är noterad på lokalen. Den är på spridning från den starka populationen på Ravlundafältet. Foto: Mikael Gustafsson/N 35

Rigelejedammen Ett vatten grävt 2004. Har lockat både lövgroda och långbensgroda till lek. Är helt uttorkat på försommaren. Ett skuggigt läge med höga träd och buskar runt om är inte optimalt för grodor. En undersökning av vattenkvaliteten i Skånska groddammar visade att ph-värdet var ca 4,5 vilket gör att någon reproduktion inte är möjlig. Dammen fungerar således inte för de grodor som ev. söker sig till den. Lövgrodor klarar inte det låga ph-värdet och långbensgrodan har en ganska lång period innan larverna metamorfoserar till smågrodor. I mitten av juli brukar det vara dax och då är dammen redan uttorkad. Den utnyttjas istället som sölgrop för traktens vildsvin som bökar upp stora gropar i leran. Sölgropar av vildsvin gör att dammen mer påminner om ett uttorkat gyttjebad. Långbensgroda har lagt rom i dammen tidigt på våren. Foto: Mikael Gustafsson/N 36

2: Pulken Denna lokal är egentligen en övergripande benämning på hela området kring Pulken, Yngsjösjön och Egeside träsk, dvs Helgeåns nedre lopp väster väg 118. Området kallades 90-20, 90-21 och 90-22 i Berglunds rapport. I området bildas kontinuerligt grunda vatten i betesmarkerna vid översvämningar och området har bra betestryck varför inga särskilda åtgärder krävs. Området har avlyssnats 2016 utan resultat. Strandpaddan var väl spridd här under 1960-1980-talet men verkar sedan ha minskat något. Den noterades dock i Pulken 1998 och 2009. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Nedan foto på ängarna nedanför fågeltornet. Mer bilder från Pulken på nästa uppslag.. Foto: Mikael Gustafsson/N 37

3: Nilssons damm Denna lokal utgörs av en större grävd damm som anlades ca år 2000. I grodgruppens rapport kallas den Skooghs damm efter dåvarande markägaren men den har i denna rapport kallats Nilssons damm efter nuvarande ägaren. När dammen var nyanlagd så lockade den många strandpaddor till spel. 2001 noterades 15 spelande hannar. 2016 noterades dock ingen aktivitet. Markägaren är mycket positivt inställd till strandpaddan och det hade varit bra att ta bort en hel del av den vegetation som finns i kanterna av dammen och flacka ut till fina sandstränder igen. Dammen håller vatten mycket bra och skulle kunna bli ett viktigt vatten för strandpaddan i området. Denna lokal kallades 90-27 i grodgruppens rapport. Strax NO om finns en nyanlagd damm på grannfastigheten (Perssons damm, nummer 3 bland Nya vatten ). Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Karta föregående uppslag. 40

4: Vramsåns mynning Klassisk lokal som utgörs av ett större strandängsområde som årligen övesvämmas och ibland uppstår bra möjligheter för strandpaddan att leka. Inget spel har noterats 2016. 2001 noterades spel av ca 20 djur och 2009 noterades också adulta djur. Betestrycket är bra men det är bara de sandigare delarna närmast mynningen som passar för strandpadda. Längre in blir betesmarkerna en hög djungel av gräs och buskar och det passar inte strandpaddan. Denna lokal kallades 90-19 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Inget spel noterades 2016, markerna var mycket torra. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Nedan ses de mer välbetade områdena kring Vramsåns mynning. Det är ute i tillfälliga vatten på dessa som strandpaddan leker vissa år. Till höger ses de mer frodiga betesmarkerna längre norrut. Här är vegetationen för hög för att passa strandpaddan. Foto: Mikael Gustafsson/N 42

5: Alvåkra Denna lokal kallades 90-25 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Spel av 5 hannar noterades 2001. Ett ensamt djur noterades 2009. Området utgörs av strandängar som vissa år håller vattensamlingar. Man skulle kunna hjälpa strandpaddan genom att skapa några flackare vatten i sänkorna. Uppföljande inventering skulle sedan vara mycket intressant. Två större dammar är anlagda i anslutning till bostadshus, båda används för bevattning och har ganska branta kanter och passar inte för strandpadda. De är markerade med röda ringar på flygfotot nedan. I år var området torrt. 44

6: Väby grustäkt En lokal som tidigare varit en viktig lokal för strandpaddan från 60-talet till början av 90-talet (Berglund) med många spelande individer i flera småvatten i täkten. 1997 fylldes dock vattnen ut och förutom enstaka individer i en vattenpöl 1999 så har inga observationer gjorts. Så även denna vår, men vid ett besök efter ett regn så såg man att det finns möjligheter att skapa vatten i området då det bildas vattensamlingar i grustäkten som dock torkar ut snabbt. Området används idag som uppställningsplats för diverse cementfundament mm. Det hade gått att röja upp en del av täkten och gräva en solbelyst damm som skulle gynna strandpaddan. Närheten till E22 behöver inte vara något problem eftersom det är en mycket skarp kant mot motorvägen. En tunnel för betesdjur finns även strax NO om lokalen. Denna lokal kallades 90-08 i Berglunds och grodgruppens rapporter. Karta nästa uppslag. 46

7: Killegårdarna En lokal som 2001 var en bra lokal med 10 spelande djur. Även 2008 var lokalen fin med 2 spelande hannar och häckande smådopping. Lokalen bestod av en tidigare hästhage som blivit satt under vatten pga ett igensatt dike. Detta hinder har nu tagits bort och vid ett besök 2016 är det svårt att tro att där tidigare stod meterdjupt vatten och häckade fåglar. Lokalen är idag en torr betesmark och därmed inga strandpaddor heller. Denna lokal kallades 90-26 i grodgruppens rapport. 2016 på översta bilden, 2008 på nedersta. 48

8: Åsums ängar Till och från står det vatten på Åsums ängar i området nedanför fågeltornet och norrut. Strandpaddan är noterad härifrån på 90-talet. Inga rapporter på senare tid. 2016 var det torrt på ängarna. Det hade varit möjligt att gräva flacka dammar på ängarna för att gynna strandpaddan. 50

9-11: Rinkaby skjutfält Rinkaby skjutfält har haft strandpadda under lång tid. På 90-talet utnyttjades tillfälliga vattensamlingar i bl.a. hjulspår, främst i det gamla grustaget nära vägen mot Gälltofta. Denna del har inte haft några vattensamlingar på senare år och 2003 grävde man 3 nya dammar, här kallade lokal 9-11. Ute på skjutfältet finns ytterligare 3 vatten, där har dock aldrig lek konstaterats även om observationer av enstaka djur har gjorts. 2009 gjordes även en observation av ett djur på skjutfältet nere vid havaet och denna del har kontakt med strandängarna Fårabäck-Tosteberga. Nedan ses bilder från den fd. grusgropen strax norr vägen. Här höll strandpaddan till innan de tre dammarna grävdes. Här har inte funnits vatten på många år. Foto: Mikael Gustafsson/N 51

9: Rinkaby skjutfält, SV dammen Grävd damm från 2003 som sedan även fördjupats. Kallas i rapporten från 2008 för Pers damm. Då noterades spel av flera djur. Inget spel noterat 2016. Vattenkvaliteten mycket dålig med lera, tramp av djur och lågt vattenstånd. Från början var dammen inhägnad med stängsel och man fick då en del växtlighet och sly i kanterna. Stängslet togs bort någon gång efter 2008 vilket fått till följd att betesdjuren trampar runt i dammarna och grumlar upp vattnet till en lerig sörja när det är lågt vattenstånd. Här behövs kraftiga åtgärder om det återigen skall bli strandpadda i dammarna. Eftersom de har svårt att hålla vatten så behöver de bli aningen djupare. Ca 0,5 m ytterligare skulle vara lagom. De behöver även bli flackare och grundare (det är ganska branta kanter idag) vilket betyder att de behöver bli större, med flacka strandzoner. Man behöver även sätta upp stängsel på nytt eller inte ha bete före 10/8. Till höger ses dammen i april. Nedan ses dammen i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 52

10: Rinkaby skjutfält, SO dammen Grävd damm från 2003 som sedan även fördjupats. Kallas i rapporten från 2008 för Arnes korra. Då noterades spel av flera djur. Inget spel noterat 2016. Vattenkvalitet mycket dålig med lera, tramp av djur och lågt vattenstånd. Från början var dammen inhägnad med stängsel och man fick då en del växtlighet och sly i kanterna. Stängslet togs bort någon gång efter 2008 vilket fått till följd att betesdjuren trampar runt i dammarna och grumlar upp vattnet till en lerig sörja när det är lågt vattenstånd. Här behövs kraftiga åtgärder om det återigen skall bli strandpadda i dammarna. Eftersom de har svårt att hålla vatten så behöver de bli aningen djupare. Ca 0,5 m ytterligare skulle vara lagom. De behöver även bli flackare och grundare (det är ganska branta kanter idag) vilket betyder att de behöver bli större, med flacka strandzoner. Man behöver även sätta upp stängsel på nytt eller inte ha bete före 10/8. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. 54

Överst ses dammen i april. Nedan ses dammen i juli. Foto: Mikael Gustafsson/N 55

11: Rinkaby skjutfält, N dammen Grävd damm från 2003 som sedan även fördjupats. Kallas i rapporten från 2008 för Linus damm. Då noterades spel av flera djur. Inget spel noterat 2016. Vattenkvalitet mycket dålig med lera, tramp av djur och lågt vattenstånd. Från början var dammen inhägnad med stängsel och man fick då en del växtlighet och sly i kanterna. Stängslet togs bort någon gång efter 2008 vilket fått till följd att betesdjuren trampar runt i dammarna och grumlar upp vattnet till en lerig sörja när det är lågt vattenstånd. Här behövs kraftiga åtgärder om det återigen skall bli strandpadda i dammarna. Eftersom de har svårt att hålla vatten så behöver de bli aningen djupare. Ca 0,5 m ytterligare skulle vara lagom. De behöver även bli flackare och grundare (det är ganska branta kanter idag) vilket betyder att de behöver bli större, med flacka strandzoner. Man behöver även sätta upp stängsel på nytt eller inte ha bete före 10/8. Nedan ses dammen i juli. Till höger ses dammen i april. Foto: Mikael Gustafsson/N 56

12: Rinkaby skjutfält, lilla dammen Ett flackt område i NO-hörnet av skjutfältet. 2001 höll området vatten med lek av bl.a. åkergroda. 2008 noterades ett vuxet djur och strandpaddelarver i vattnet. 2016 var området uttorkat och gräsvegetationen antydde att där inte stått vatten på flera år Detta vore ett utmärkt ställe att anlägga en eller flera dammar för att gynna strandpaddan. Mellan lilla dammen och de grävda dammarna i söder finns det ytterligare två vatten: mellandammen och västra dammen (namngivning enligt grodgruppens rapport, röd text på kartan). Inget av dessa vatten har haft lek av strandpadda någon gång. Mellandammen som ligger i en sänka vid en vapenkasun har växt igen kraftigt med vass och passar inte för strandpadda. I slutet av sommaren endast en kvadratmeter stor vasstäckt pöl på bottnen. Strax intill finns även ett konformat, kraterliknande hål i marken med en diameter på ca 7-10m och ett djup på ett par meter. Detta hål hade en liten pöl på botten men passar inte för strandpadda pga de branta kanterna. Här skulle man kunna gräva ut en ordentligt stor damm vid den igenväxta dammen för att gynna strandpaddan. Dammen som kallas västra dammen passar inte för strandpadda och den är aldrig noterad där. Dammen är inhägnad och har meterhög vegetation runt sig. Håller vatten bra. Man skulle kunna schakta ut södra/östra delen och anlägga bar, flack sandstrand för att anpassa den till strandpaddan. Nedan ses lilla dammen i april. Den har troligen inte hållit vatten på många år. 2008 höll den vatten på våren. Ev skulle man kunna nå grundvattnet om man grävde en flack damm här. Till höger ses den inhägnade västra dammen i juli, helt igenväxt och ej lämplig för strandpadda. Foto: Mikael Gustafsson/N 58

Ovan ses mellandammen i april, redan då var den nästan uttorkad. Nedan ses dammen i juli. Den vänstra bilden på höger sida visar den minimala vattensamlingen i botten på dammen i juli. Den högra bilden visar det kraterliknande hålet som ligger nära mellandammen vid kasunen. Den håller inte vatten och är för brant för strandpadda. Nederst ses rödfläckig blåvinge som är vanlig på lokalen. Foto: Mikael Gustafsson/N 60

13: Hammaren Strandängarna i Terraviken norr Östra Hammaren var på 70-talet Skånes bästa strandängar för strandpadda med 100-tals individer. På 80-talet dikades de ut och strandpaddan har sedan minskat drastiskt. Ingen reproduktion har konstaterats de senaste 20 åren men enstaka individer ses då och då vilket visar att strandpaddan finns kvar i området. Vid inventeringen 2009 noterades en ensam strandpadda på Rinkaby skjutfält nere vid stranden, dvs sydväst om Fårabäcks stugby. Hans Cronert hade 2014 en intressant observation av spel av enstaka individer både på strandängarna och ute mot Terraholmen som är den lilla ön under gränslinjen strax öster ut. Även 2011 hade Hans ett rekordsent spel (8 aug) på strandängen. Även om området nu inte alls har de biologiska värden som innan utdikningen, då det troligen höll vatten även torra år, så bildas det säkert vattensamlingar vissa år i utkanten av de utdikade områdena och dessa kan strandpaddan nyttja. 2016 var området torrt och inget spel noterades. Det hade varit mycket värdefullt för både flora och fauna om man kunnat återskapa de fuktängar som fanns innan utdikningen. Det räcker troligen med att sätta igen ett par av de yttre dikena för att få tillbaka en del av det gamla utseendet. Området kallas 90-12 i Berglunds rapport. Karta nästa uppslag. Vy från Rinkaby skjutfält nere vid havet och bort mot Fårabäck. Strandpaddan rör sig längs hela kuststräckan bort till Tosteberga/Gyetorp. Orkidéen skogsknipprot växer allmänt i tallskogen längs kusten. Foto: Mikael Gustafsson/N 62

14: Käringören Detta område gränsar i söder till Hammaren och strandpaddor rör sig över hela strandängsområdet från Rinkaby skjutfälts strand till Tosteberga. Till skillnad från Hammaren har man inte dikat ut denna del av strandängarna utan innanför strandvallen i viken söder om Käringören väster om Landön så bildas det tillfälliga vatten vissa år. 2016 var området torrt och inget spel noterades. Området har bra betestryck och inga speciella åtgärder behövs för att gynna strandpaddan. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Karta nästa sida. Betesdjur vid Käringören. Sandnejlikan finns i hela området. Foto: Mikael Gustafsson/N 63

15: Hyllekroken Trots att området vid Hyllekroken är utdikat så har det ändå en del naturvärden kvar. Vissa år så bildas det tillfälliga vatten innanför de utdikade områdena och då kan strandpaddan leka. Till och från görs observationer av strandpadda i området vilket visar att den finns kvar. 2016 var området torrt och inget spel noterades. Här hade det i likhet med Hammaren-området varit bra om en del diken satts igen och att det stått mer vatten stadigvarande under våren, dvs så som strandängar såg ut för ca 50 år sedan. Detta hade gynnat både flora och fauna. De omgivande betade torra miljöerna på Vannebergaholmen utgör perfekta landhabitat efter leken. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Området kallas 90-13 i Berglunds rapport. Karta föregående uppslag. Ovan ses en vy över strandängarna med Landöns camping i bakgrunden. Nedan ses strandängarna med Lindö i bakgrunden. Till höger ses Vannebergaholmen som är en bra sommarmiljö för strandpaddan samt några av strandängens gräsklippare. Foto: Mikael Gustafsson/N 66

16: Vanneberga viltvatten Ett område i kanten på en betesmark mellan skogen och åkermarken. Vissa år står här mycket vatten och 2001 spelade 50 hannar och lek konstaterades även 2009. 2016 var området ganska torrt och kraftigt igenväxt och inget spel noterades. Det hade varit bra att gräva ut åtminstone delar av vattnet och ta bort vegetation, skapa flacka sandiga stränder samt fördjupa för bättre vattenhållning. Vattnet är säkerligen viktigt vid torra år då det kan hålla vatten när det inte finns några vatten på strandängarna. Området kallas 90-24 i grodgruppens rapport. Karta föregående uppslag. Nedan ses Viltvattnet som var nästan uttorkat redan i maj 2016. Till höger ses vitkindade gäss vid Viltvattnet. Kungsörn ses ofta jagande kring Vanneberga. Foto: Mikael Gustafsson/N 68

17-18: Tosteberga övre och strandäng I naturreservatet Tosteberga så finns det två vatten där strandpaddan tidigare noterats. Det ena är beläget ganska nära parkeringen och utgörs av en svacka i betesmarken intill en mur och vissa år står vattnet meterdjupt här. 2016 var området helt torrt. Det andra vattnet utgörs av en vattensamling innanför strandvallen som vissa år är tillräcklig för att strandpaddan skall hinna leka. 1998-99 var det 15 spelande djur i vattnet. 2016 var svackan helt torr. Även här hade det varit önskvärt med en fördjupning av de svackor vid stranden som vissa år håller vatten. Dessa består torra somrar av helt öppna sandblottor och har inte de högsta botaniska värdena i området, därför borde det vara möjligt att överväga insatser för att säkerställa strandpaddans överlevnad i området. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Andrahandsuppgift om spelande strandpadda i tillfällig vattensamling nära stranden i Gyetorp någon km öster om Tosteberga 2013. Området kallas 90-06 i grodgruppens och Berglunds rapport. Karta tidigare uppslag. Nedan ses vattnet nere vid stranden. Till höger ses vattnet närmare parkeringen. Båda var torra 2016. Foto: Mikael Gustafsson/N 70

19: Trolle Ljungby SV om Trolle Ljungby slott så finns det ett fuktigt parti med några vatten i kanten av skogen. De flesta är utdikade och det är hög gräsvegetation och bladvass i området. Dammarna är djupa och används som foderplatser för halvtama gräsänder och har vattenkanter fulla med säd och dålig vattenkvalitet. Strandpaddan är inte noterad i området på minst 20 år. Området kallas 90-05 i grodgruppens och Berglunds rapport. 72

Nya lokaler, kollade 2016, ej aktiva, (röda) Följande nya lokaler inventerades 2016 utan resultat: 1: Degeberga GK, hål 16-17 2: Degeberga GK, hål 11 3: Perssons damm 4: Skooghs damm 5: Ratkegården 6: KGK, Åhus Östra hål 14-16 7: KGK, Åhus Västra, hål 7 8: KGK, Åhus Västra, hål 11 och 17 9: Lyngsjö 10: Mosslunda 11: Annedals gård 12: Åhultsdammen 13: Köpinge fälad 14: Almhem 15: Bergdala 16: Bäckaskogs grustag 74

1-2: Degeberga GK hål 16-17 och 5. Dammarna på Degeberga GK skulle kunna vara ett eldorado för strandpaddan. Sandiga marker med kort gräsvegetation och dammar med god vattenhållning. De ligger även strategiskt mellan Ravlunda och Pulken. Vid kontroll visade sig tyvärr samtliga dammar vara proppfulla med signalkräftor och endast larver av vanlig padda och vanlig groda kunde hittas. Om man skulle vilja göra om området till ett strandpaddeeldorado så måste man först göra sig av med kräftorna. Långbensgroda har expanderat från populationerna i Ravlunda och rom har noterats i dammarna vid golfbanan. Förekomsten av signalkräfta i samtliga och guldfisk i några av dammarna gör dock att långbensgrodan får svårt att reproducera sig. Nedan ses vattnet vid hål 11. Till höger ses signalkräfta. Foto: Mikael Gustafsson/N 76

3: Perssons damm Denna lokal utgörs av en större grävd damm som är helt nyanlagd precis intill ett nybyggt boningshus och ridstall. Arean är ca 1000 m2 och dammen är helt perfekt utformad för strandpadda med flacka stränder, bra vattenhållning mm. Markägaren är inte så positiv till strandpaddan men dammen kommer troligen att locka strandpadda i vilket fall som helst. En hel del alger fanns i vattnet men i övrigt god vattenkvalitet. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. 78

4: Skooghs damm Denna lokal utgörs av en större grävd damm som ligger mellan ett boningshus med tillhörande ridstall, väg 118 och åkermark. Marken kring dammen har betats av får/hästar för flera år sedan men består nu av meterhöga bestånd av nässlor. Dammen håller vatten bra och skulle kunna göras lämplig för strandpadda om man flackade ut stränderna mot beteshagen och rensade bort den höga vegetationen. Observera att detta inte är den damm som i grodgruppens rapport kallades för Skooghsdammen, den kallas i denna rapport för Nilssons damm efter nuvarande ägaren. Väster om Linda gård finns en svacka i betesmarkerna som håller vatten vissa år. Uppföljande inventering är viktig för att säkerställa om strandpaddan finns kvar i området. Karta på föregående uppslag. Ovan ses en mindre trädgårdsdamm vid gården intill den större dammen med fina stränder utan vegetation som skulle kunna locka strandpadda. Nedan ses den igenväxta dammen. Foto: Mikael Gustafsson/N 80

5: Ratkegården Denna lokal utgörs av en större grävd damm som ligger söder om Helge å strax väster om väg 118 vid Ratkegården. Marken kring dammen är frodig med hög gräsvegetation och i övrigt åkermark. Dammen är djup med branta stränder och passar inte för strandpadda. Dammen håller vatten bra och skulle kunna göras lämplig för strandpadda om man flackade ut stränderna och rensade bort den höga vegetationen. Karta på föregående uppslag. 81

6-8: KGK, Åhus Östra hål 14-16, Åhus Västra, hål 7, Åhus Västra, hål 11 och 17 Dammarna på Kristianstads GK ligger alla mycket lägligt för strandpaddan. De som ligger vid hål 11 och 17 på Åhus västra ligger bara ca 500m från Horna norra grustäkt. Dammarna håller vatten och har inte så mycket alger och har stränder som borde passa strandpaddan. Trots detta hittar man bara larver från vanlig padda och vanlig groda. Detta beror på att man dels har fontäner i vissa dammar vilket gör att vattnet är i rörelse en hel del och att dammarna är fulla med karpar. Utan detta hade dammarna på golfbanan troligen varit lika bra för strandpadda som dammarna på Flommens GK. KGK skall nu expandera i riktning mot Horna södra och ev. flytta några hål dit. Här hade det kanske varit läge att förhandla om att anlägga lite dammar på den delen och att inte ha karp och fontäner i dessa? Nedan ses dammen vid hål 11 på västra. Till höger ses överst dammen vid hål 14 på östra och nederst dammen vid hål 15 på östra. Foto: Mikael Gustafsson/N 82

9: Lyngsjö Lyngsjön ligger strategiskt med sandiga marker kring sjön. Flera delar av sjökanten är flack och sandig med strandängar men trots eftersök har inga strandpaddor konstaterats. Troligen är sjön för djup och innehåller kräftor och/eller fisk. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. 84

10: Mosslunda Tittar man på en karta och funderar på hur utbytet mellan lokalerna i Nöbbelöv och Pistolskyttebanan sker så ser man att de sandiga betesmarkerna i Mosslunda ligger mitt emellan. Här finns bara en damm och den ligger vid pumphuset i södra delen. Tyvärr så är dammen oftast torr och full med vegetation och passar inte alls för strandpadda. Med tanke på alla göknycklar kring dammen så är det inte lämpligt att gräva här. 85

11: Annedals gård Strax norr om den tidigare aktiva lokalen vid Väby grustäkt så finns det några dammar vid Annedals gård. Dessa är dock omgivna av tät vegetation, djupa och passar inte för strandpadda. Vit stork ses ibland på åkrarna kring Annedals gård. Den äter gärna groddjur. Foto: Mikael Gustafsson/N 86

12: Åhultsdammen Om man tittar på området mellan Ravlunda och Yngsjö så finns det inte många vatten. Vid Åhult så finns det två dammar. Dessa är dock djupa, har hög vegetation kring sig och används som viltvatten med stränder fulla med säd och halvtama gräsänder. Dammarna passar inte för strandpadda. Det växer gott om jättebjörnloka vid dammen närmast vägen. 88

13: Köpinge fälad Även Köpinge fälad ligger strategiskt mellan Pulken och Åsumsfältet. Här finns två dammar men tyvärr så är de helt omgivna av hög gräsvegetation, nässlor mm och passar inte alls för strandpadda. Omgivningen med betade sandiga marker passar strandpaddan bra men avsaknaden på lämpliga vatten gör att den troligen inte finns i området. 89

14: Almhem 450 SSV de grävda dammarna i Nöbbelöv ligger denna damm i en betesmark. Dammen är inhägnad och håller vatten bra. Omgivningen är sandig och passar strandpaddan väl. En del alger sågs på slutet av sommaren. Dammen är mycket intressant och bör lyssnas av kommande säsonger. 90

15: Bergdala Denna damm ligger 2 km norr om de grävda dammarna i Nöbbelöv. Tyvärr så passar den inte alls för strandpadda. Den är djup, har branta kanter och används för bevattning. Dammen har fisk. Omgivningarna utgörs av sandiga betesmarker och passar bra för strandpadda. 91

16: Bäckaskogs grustag Det finns äldre rapporter från Bäckaskogs grustag, dock mer än 30 år gamla och ev. inte på samma plats. Grustaget är mycket stort, ca 1 km i diameter och skulle passa strandpaddan mycket bra, även om det är verksamhet i täkten. Det finns både flera permanenta dammar och tillfälliga vattensamlingar. Problemet är att det är fisk i samtliga dammar. Det är även oklart om det finns kvar strandpadda i närheten och även om fisken skulle tas bort och fler dammar/fördjupningar anläggas för strandpaddan så är det inte säkert den skulle hitta dit. Man kan då överväga att flytta strandpaddor från t.ex. Horna. Om täktverksamheten skulle upphöra är det viktigt att man gör återställningsåtgärder som anpassas till strandpaddan. Önskvärt att inventera ytterligare någon säsong för att få klarhet i om det finns strandpadda i området. Backsvala och skogssnäppa häckar i grustaget. 92

Stenskvätta häckar i Bäckaskogs grustag. Foto: Mikael Gustafsson/N 95

Utbredning, levnadssätt och spridningskorridorer i Kristianstads kommun När man planerar vilka åtgärder man skall vidta för att gynna strandpaddan måste man bestämma sig vilken ambitionsnivå man har. På kartan till höger är de sex kärnområden där strandpaddan är noterad de senaste 10 åren markerade. Längst i söder är även de lokaler som ligger på Ravlundafältet markerade. Dessutom är tänkta spridningsvägar för strandpaddan markerade. Strandpaddan blir könsmogen efter 3-4 år och lever ca 12 år. De första åren så rör sig paddorna en hel del och det finns då möjlighet för yngre könsmogna hannar att upptäcka nya vatten. De ropar då och honorna går mot den hanne som finns närmast. Lätet kan höras flera km vid lugn väderlek. Detta är utmärkt eftersom tillfälliga vatten i t.ex. stridsvagnsspår, hjulspår mm. då blir utnyttjade. Strandpaddan är som nämnts tidigare anpassad till tillfälliga vatten utan fiender som fisk, andra groddjur, kräftor osv. I brist på detta kan den dock försöka sig på att leka i permanenta vatten, men det bästa är återkommande tillfälliga vatten, helst grunda och varma också. spridningen och utbytet mellan de olika delområdena ser ut och om man kan gynna detta genom strategiskt utplacerade vatten. De senaste 20 åren har det gjorts tillfälliga observationer av vandrande djur mellan samtliga delområden bl.a. kring Ripa vilket antyder att det sker en del utbyte mellan delområdena. Det är viktigt att det finns minst ett väl fungerande permanent vatten i varje delområde. Detta säkerställer att det finns strandpaddor av olika ålder i området och dessa kan då utnyttja tillfälliga vatten de år som förutsättningarna är bra. De sex delområdena är: Nöbbelöv Västra Åsumsfältet Pulken och norr om Horna grustag Rinkabyfältet Strandängar Fårabäck-Tosteberga Förslag till åtgärder När hannarna blir lite äldre så söker de sig ofta tillbaka till det vatten där de själva blev födda och om detta då är uttorkat eller igenväxt så håller de sig i närheten och väntar till nästa år. Detta är positivt om det helt plötsligt regnar mycket eller om man röjer upp en igenväxt lokal för då tas den i bruk med det samma. Baksidan är att om det är dåliga förutsättningar för lek under flera år i rad pga t.ex. torka, igenväxning, utdikning, fisk eller annat så riskerar populationen i området att dö ut om inte paddorna letar upp en ny lokal. Detta måste man ta med i beräkningen om man anlägger nya vatten. Det är inte självklart att strandpaddorna hittar dit med det samma om det inte har varit en lyckad föryngring i närheten de senaste åren. De åtgärder man planerar för att gynna strandpaddan bör därför först och främst inriktas på att säkerställa att det finns goda förutsättningar i de kärnområden där den har funnits de senaste 10 åren, men man bör även fundera på hur 96 Om man tittar på åtgärder område för område så kunde en bra början vara följande: Nöbblöv De dammar som finns fungerar hyfsat. Det vore önskvärt att anlägga ytterligare en lite större damm i grustaget utanför betet vid Nöbbelöv södra. Man skulle då få ett större nytt vatten som förhoppningsvis skulle leda till bra lek. Även önskvärt med mer inventering i området för att få grepp om de vatten som ligger söder och väster om de grävda dammarna. Västra Åsumsfältet Här vore det bra med att förbättra utseendet på dammen i Snårarps grustag (Pistolskyttebanan) samt ev. anlägga ytterligare någon damm längre söderut i grustaget.