8. KURSPLAN INFORMATION OM ANTAGNINGSFÖRFARANDET FÖR UTLANDSSTUDIER PÅ EBD ÅK ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT 2

1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT 2 2. AKADEMISKA STUDIER VAD ÄR DET? 3 3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT 4 4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP 6 4.1 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG 6 5. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER 7 5.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS 7 5.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPERS 9 5.3 BEDÖMNING AV PAPER 10 5.4 SKRIVANDETS KONST 11 5.5 PRESENTATION AV RAPPORTER 11 6. LÄRARFÖRTECKNING 12 7. SCHEMA EBD 330 13 7.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG 13 7.2 DELMOMENT 2: KVALITETSSYSTEM 21 7.3 DELMOMENT 3: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER 24 7.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT BILDEN AV FÖRETAGET 29 8. KURSPLAN 34 9. INFORMATION OM ANTAGNINGSFÖRFARANDET FÖR UTLANDSSTUDIER PÅ EBD ÅK 3. 40 1

1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT Du har valt en treårig utbildning vilken kommer att hjälpa dig på vägen att bli en kreativ och självständig projektledare som kan konsten att skapa nya affärer. För detta krävs det akademiska kunskaper i ämnena företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och informatik. Dock krävs också praktisk kunskap, vilken du kommer att ta till dig kontinuerligt i företag under utbildningens gång. För att åstadkomma ovanstående mål krävs det att du är medskapare av din utbildning. Enterprising & Business Development är, istället för de klassiska blocken i ämneskunskaper, utformad i teman vilka bygger på en organisations utveckling. Områden som vi kommer att fördjupa oss i är exempelvis etablering, drift, tillväxt och internationalisering. Detta får till följd att du läser flera ämnen samtidigt integrerade i de olika teman som utbildningen omfattar. När utbildningen går mot sitt slut kommer du att inneha 105 p företagsekonomi, 30 p juridik, 15 p beteendevetenskap, 15 p nationalekonomi samt 15 p informatik. Men du kommer inte att ha läst in kunskapen i ämnesblock utan temabaserat. Undervisningen på Enterprising & Business Development bedrivs i partnerskap med företag som valts ut för medverkan. Den grundläggande ambitionen är att du som student, genom olika slag av uppgifter skall efterfråga och på egen hand söka kunskap. Självfallet stöds din inlärningsprocess av lärare. Vi kommer dock i mindre utsträckning att använda oss av klassiska föreläsningar på Enterprising & Business Development. Vi tillämpar i högre utsträckning seminarier, reflektionsmöten och handledning. Litteraturstudier och denna studiehandbok kommer även de att hjälpa dig i din inlärningsprocess. Examinationer sker företrädesvis genom projektrapporter, muntliga redovisningar och andra inlämningsuppgifter. Andra alternativa examinationsformer kan också förekomma. Det kommer inte att finnas många gemensamma regler och principer under din utbildning på Enterprising & Business Development. Den mest centrala delen i utbildningen är dock vikten av att möta deadlines och kunna planera sin utbildningstid. Vi utgår också från att du mycket noga läser igenom denna handbok eftersom den innehåller riktlinjerna för terminen. 2

2. AKADEMISKA STUDIER VAD ÄR DET? Du ska nu ägna dina närmaste år till att skaffa dig en grundläggande högskoleutbildning. Det innebär bland annat att du ska utveckla din kunskap inom vissa ämnesområden. Som student på Enterprising & Business Development innebär det att du kommer, som tidigare nämnts, att studera företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och informatik. Kunskap är sällan så självklar som vi kanske tror. Du kommer själv under utbildningens gång att träna dig i att självständigt söka kunskap. Att studera på universitet innebär att du kommer att ägna mycket tid till att läsa om den kunskap som andra försöker förmedla bland annat via böcker, vetenskapliga artiklar, dagstidningar och nyheter via radio, TV eller webben. Via kontakter med näringslivet får du ytterligare information och erfarenheter som du kommer att införliva i den kunskap du formar och omformar under dessa år. När man är nybörjare vid universitetet har man ofta en förväntan på att studierna kommer att lära en att skilja på sant och falskt, rätt och fel. En tro på vetenskap som "det som förklarar verkligheten som den verkligen är". Med tiden inser man att fenomen beskrivs och förklaras på olika sätt, även i läroböckerna vid universitet och av de olika lärarna man som student möter. Det finns olika syn på vad som är sant, vad som är viktig kunskap och hur vi ska bedöma den. Som student innebär det att du genom aktivt arbete kommer att göra personliga ställningstaganden för att kunna förstå centrala fenomen i det du studerar. Att lära är att sträva mot meningsfullhet och att ha lärt sig något är att ha begripit meningen med det. 1 Akademiska studier innebär att du tränar dig i att anlägga ett kritiskt helhetsperspektiv, att du lär dig att analysera och ifrågasätta. Det är viktigare att du skaffar dig en övergripande förståelse och kan ta ställning till det du ser, hör och läser, än att du behärskar alla detaljer. 1 Dahlgren, Inlärningens urfall, i Marton m fl, 1986, Hur vi lär, Rabén Prisma, Stockholm s. 41 3

3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT I högskolelagen står det att: Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 2 Hur kommer detta att förverkligas i din utbildning? Enterprising & Business Development är en del av en lång tradition vid Ekonomihögskolan i Växjö. Vi har sedan länge bedrivit utbildning med inriktning på företagande och entreprenörskap. I dessa utbildningar har vi arbetat med att knyta ihop teori och praktik på ett kraftfullt sätt. Men samtidigt som denna utbildning är en del av en tradition så är den samtidigt nydanande. Vi som arbetat fram detta program har utvecklat det utifrån grundpelare som vi anser vara viktiga och mer eller mindre speciella för Enterprising & Business Development (EBD): Lärandet sker i det (mellan)rum som skapas mellan universitet studenten partnerföretaget. Alla aktiviteter under utbildningen sker i detta rum. Det innebär att vi skapar en lärmiljö som inte är på universitetet eller på partnerföretaget utan i det samspel och den interaktion som uppstår mellan dessa. För att befästa detta är i princip alla uppgifter både kopplade till partnerföretaget och till universitetet. Den som skapar flödet i lärmiljön är studenten som samspelar med de olika aktörerna. Lärandet styrs genom formuleringen och utformningen av uppgifter I traditionella kurser så är det litteraturen och dess innehåll som i stort styr vad man som student läser och lär sig. Inom EBD så används litteraturen i huvudsak för att lösa problem och uppgifter och för att bygga upp en begreppsapparat som kan användas i det framtida arbetet. Lärandet är du som student ansvarig för! Det är inte litteraturen eller personer i din omgivning som ska lära åt dig. Att studera handlar om att själv lära sig att lära. Denna förmåga tränar du dig i under dina år vid universitetet. Du kommer hela tiden bygga vidare på din förståelse genom att lära in nya saker. På EBD kommer du att vara engagerad i olika projekt och uppgifter som du planerar och genomför. Du är ansvarig för att det fungerar och att du tar vara på de lärmöjligheter som ges, det är bara du som kan det! Lärandet är individuellt och individualiserat. Vi inom lärarlaget lägger upp de yttre ramarna för de olika kurserna, men det är du som sedan själv styr en stor del av din inlärning. Detta innebär att du inte nödvändigtvis kommer att ha lärt dig samma saker som dina kurskamrater. Detta beror till exempel på att du som individ har dina egna erfarenheter med dig in i utbildningen och att ni som studenter är på olika typer av företag. Dessutom är kunskapsinhämtning något som är specifikt för varje individ. Under utbildningens gång kommer du att få välja att fördjupa dig i olika teman beroende på de processer du blir delaktig i på det företag, eller den organisation, du har som din utgångspunkt, vilket också ger individuella kunskaper. Lärandet sker i en kontinuerlig process. Denna utbildning är treårig och är utformad så att vi börjar med ett brett anslag för att sedan termin för termin bygga på och förstärka kunskaperna inom olika områden. Det betyder att begrepp och kunskapsområden kommer att återkomma flera gånger under utbildningen. Lärandet sker genom utforskandet av teman Utbildningen utgår från affärsprocessbegreppet och ur det har vi härlett ett antal olika teman. Dessa teman är ämnesöverskridande, vilket innebär att i varje tema kommer du som student möta företagsekonomiska inslag, juridiska 2 Högskolelagen kapitel 1, paragraf 9 4

inslag, socialpsykologi osv. För att vi ska klara detta drivs utbildningen av ett lärarteam som täcker merparten av de olika ämnena. Det är med utgångspunkt i dessa teser som vi tror att du som läser Enterprising & Business Development ska bli en högt kvalificerad projektledare med inriktning mot affärsutveckling. 5

4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP Om du tittar på den planering som finns i denna studiehandbok ser du att det finns vissa begrepp som återkommer över tiden. Genom att sätta dessa i ett sammanhang vill vi här ge dig en inblick i vad det innebär att läsa på Enterprising & Business Development under den tredje terminen. 4.1 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG Undervisning sker i många olika former. Vid en föreläsning kommer du att få möta lärare som förmedlar olika aspekter av respektive tema under terminerna. En god föreläsning skulle kunna sägas innehålla något som du förstår med lätthet, något som du förstår med viss svårighet och något som du inte direkt förstår utan behöver fundera vidare över. Ibland kommer du att få konkreta uppgifter att fundera över individuellt eller i grupp för att sedan träffas i större grupper och utbyta erfarenheter vid casediskussioner. Till stor del ansvarar du själv för din studieplanering. Du kommer att tillbringa mycket tid på det företag, eller den organisation, som är din bas. Av den tiden du själv är planeringsansvarig för kommer du också att exempelvis ägna tid till olika grupparbeten men också individuell inläsning och rapportskrivning. Ibland kommer du att arbeta självständigt, ibland i grupp. För att du ska få hjälp framåt i din inlärning kommer det att finnas tillfällen för dig att träffa lärare och andra, så att du får någon att diskutera med. I schemat finns det mötesplatser mellan lärare och studenter som kallas för handledning. Då träffar du den lärare du behöver få kontakt med för individuella samtal eller gruppsamtal utifrån din eller din grupps dagssituation. Förutom de tillfällen som finns för detta på schemat är det upp till dig att ta initiativ för ytterligare handledningstillfällen. Tillfälle för diskussioner blir det när vi träffas tillsammans i seminarium eller workshops. Detta innebär att vi träffas i mindre grupper för att diskutera vår kunskapsinhämtning. Ibland kommer grunden i inlärningen att vara utifrån kurslitteratur, ibland utifrån det företag eller organisation som är din bas. Oftast kommer det dock att handla om en kombination av båda. Vid seminarier får du tillfälle att berätta vad du har kommit fram till och möjlighet att diskutera nya frågor du fått i din inlärningsprocess. 6

5. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER Under andra året på Enterprising & Business Development kommer du att skriva ett antal teoretiskt baserade papers och projektrapporter samt redovisa andra varianter av arbeten skriftligt. Syftet med dessa arbeten är inte enbart att du skall fördjupa dig inom ett visst problemområde utan också att du skall få en möjlighet att utveckla ditt akademiska tillvägagångssätt vid såväl muntliga som skriftliga presentationer. På de följande sidorna anges hur olika slag av skriftliga arbeten bör se ut. Notera att detta är riktlinjer baserade på den vetenskapliga branschens generella normer. Du som student måste också SJÄLV fundera på i vilket sammanhang ditt material ska användas, vem som är mottagare av arbetet och vilka andra avväganden som bör göras med hänsyn till textens omfattning och inriktning. Man gör kanske inte en detaljerad innehållsförteckning för en rapport på 5 sidor som ändå är lätt att överblicka. En omfattande rapport på hundratalet sidor vinner å andra sidan på en mer detaljerad innehållsförteckning. Den gör texten överskådlig för läsaren och därmed mer tillgänglig, både att börja läsa och sedan arbeta med (t ex vid opposition). 5.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS (a) Det måste finnas ett försättsblad Här skall klart framgå VAD uppgiften handlar om, samt VEM som utfört uppgiften, det vill säga vem som skrivit papret (Namn, kurstillhörighet, födelsedatum). Vidare behöver vi information om VEM (vilken hand-ledare/examinator) papret riktas till. Varför? För att vi effektivt skall kunna sköta examination och inrapportering av resultat krävs att vi vet vem arbetet tillhör. Vidare ser det trevligt ut med en titelsida/ försättsblad. (b) Det måste finnas en bakgrundsbeskrivning och problemdiskussion Problemdiskussionen skall ge läsaren en bakgrund till den frågeställning du har till uppgift att utreda och om möjligt besvara den. Du bör bland annat beröra varför problemområdet/frågeställningen är relevant och meningsfull. Likaså bör du diskutera problemområdet från olika perspektiv och infallsvinklar här kan du möjligtvis ta utgångspunkten i olika ämnen eller olika teman beroende på uppgiftens karaktär. Varför? En bakgrundsbeskrivning finns med för att presentera och introducera ämnet för läsaren. Vidare finns problemdiskussionen för att ge läsaren insikt i vilka möjliga frågeställningar man skulle kunna arbeta med. Ett problem i akademisk mening är inte nödvändigtvis något negativt. En problemformulering kan till och med uttrycka en möjlighet. (c) Det måste finnas en tydlig problemformulering Problemdiskussionen skall leda fram till en problemformulering. Den uttrycks lämpligen som en fråga, med ev. delfrågor, som skall besvaras i arbetet. Varför? Problemformuleringen är den frågeställning du väljer att besvara. Denna kan uttrycka ett faktiskt problem, en möjlighet eller vara en neutral fråga där svaret exempelvis kan vara att beskriva ett fenomen. (d) Det skall finnas ett noggrant formulerat syfte Syftet anger sökta kunskapsmål, det vill säga vad du vill göra med den frågeställning du satt upp. Vill du utreda, beskriva, förklara, analysera eller något annat? Syftet placeras in efter problemformuleringen. Varför? Syftet specificerar uppgiften ytterligare. Den talar exakt om vad det är du vill åstadkomma, om du önskar analysera något kommer det att ge en annorlunda analys/diskussion/reflektion än om din uppgift är att förklara något. (e) Det måste finnas en presentation av relevant teori Vad som är relevant teori skiljer sig mellan olika uppgifter, det kan vara litteratur, artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter/journaler, artiklar från tidningar och tidskrifter, information från relevanta Internetsajter, juridiskt källmaterial etcetera som behandlar det aktuella området. 7

Varför? Utan teorier och andras kunskaper och argument är det mycket svårt att finna svaren på frågeställningarna och att göra detta trovärdigt. (f) (Faktaunderlag från företaget (empiri)) När pappersuppgiften är kopplad till partnerföretaget skall det också finnas med ett empiriskt kapitel. För att kunna lösa en uppgift och/eller beskriva ett fenomen i företagens praktiska verklighet, krävs inte enbart teori. Du behöver också ett faktaunderlag från företaget. Detta avsnitt läggs oftast in i papret efter teorigenomgången och före reflektion och tolkning. (g) Arbetet skall avslutas med en diskussion/reflektion/slutsats I den avslutande delen av arbetet bör du diskutera teorierna och göra egna reflektioner kring den frågeställning du valt att arbeta med. Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i förhållande till teorin. Varför? För att visa att du har förstått uppgiften, ämnesområdet eller temat är det viktigt att du kan föra ett resonemang kring detta. (h) Arbetet skall innehålla en källförteckning som presenteras längst bak. Referenslista/källförteckning skall återges korrekt. Se hur författare gör i den vetenskapliga litteraturen ni läser. 8

5.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPERS Även för en projektrapport gäller ovanstående information, det är dock företaget och den uppgift ni har fått som är det centrala. Denna rapport skall i första hand riktas mot företaget. I dessa fall kan formen vara annorlunda. Formen kommer att till mycket stor del bero på uppgiftens karaktär. Titelblad Titeln skall vara korrekt, kort och informativ. Sammanfattning Max 1 sida där det kortfattat framgår ämnesval, presentation av frågeställningar och syfte samt delar av resultatet. Innehållsförteckning Inledning Bakgrund, problemdiskussion/formulering, syfte, avgränsning. Metod Tillvägagångssätt I metodavsnittet beskriver du hur du gått tillväga vid genomförandet av arbetet. Placeras vanligtvis som eget avsnitt efter problemformulering och syfte men före teorigenomgång. Varför? Om läsaren får ta del av den arbetsmetod du använt, kan detta hjälpa denne att förstå hur du kommit fram till ditt resultat. Läsaren skall kunna avgöra om du arbetat på ett för uppgiften korrekt sätt. Teoretisk referensram. Sammanfattning av teoriområdet - gärna med en modell kopplat till problemdiskussionen. Empiri Från företaget/företagen/marknaden insamlat material presenteras. Diskussion/Analys Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i förhållande till teorin. 9

Slutsatser Här besvarar ni er problemställning Konkreta rekommendationer Utifrån ert gjorda arbete, ge konkreta och handfasta råd till partnerföretaget Egna reflektioner över arbetet Eventuellt en kritisk reflektion kring det egna arbetet. Vad är bra, vad är mindre bra? Det kan vara värdefullt att försöka distansera sig från det egna skrivna materialet. Källförteckning Eventuella bilagor 5.3 BEDÖMNING AV PAPER När vi bedömer skriftliga projektarbeten och papers av olika slag är helhetsintrycket av stor betydelse. Men som grund för denna helhetsbedömning är det ett antal områden som vi bedömer mer, lite varierande beroende på vilken typ av rapport som examineras. Enkelt kan de olika områdena beskrivas enligt nedan: Undersökningsområdet och frågeställning Det är viktigt att detta är väl identifierat och tydligt beskrivet. Att författaren visar insikt i undersökningsområdet och att man förstått det och att man gjort relevanta avgränsningar och begränsningar. Teori och empiri Det är viktigt att relevant teori och empiri redovisas och används i rapportens olika delar. Beroende på studiens inriktning spelar teori respektive empiri olika roll. Det viktigaste är att i ett akademiskt arbete, ett kort paper eller en mer omfattande rapport, krävs såväl en teoretisk som empirisk förankring och att dessa båda materialbaser redovisas i rapporten. Resultat Resultatet ska redovisas med motiveringar och argument (teoretiska och empiriska). Vi bedömer också graden av kreativitet, tydlighet och kritisk hållning/distans. Det är också viktigt att förslag/slutsatser upplevs relevanta i det berörda sammanhanget. Arbetssätt En betydelsefull ingrediens är hur man som författare arbetat med rapporten, dvs ambitionsnivå, självständighet, hur handledningen i arbetspprocessen fungerat och hur gruppen fungerat som arbetat med materialet. Vidare kan det vägas in hur man hanterat relationen till sitt partnerföretag. Rapportens utformning och muntliga presentation I varje examination bedöms också rapportens utformning, dvs dess struktur, språk och lay-out respektive hur den presenteras vid examinationstillfället. Avvägningen mellan dessa olika bedömningsgrunder är beroende av rapportens karaktär och måste diskuteras med berörd lärare inför respektive examination. 10

5.4 SKRIVANDETS KONST Det som presenterats ovan är riktlinjer för arbeten. Den inbördes ordningen mellan olika avsnitt i ett arbete är inte fast och för evigt gällande. Vidare kan det finnas olika sätt att skriva rapporter beroende på ämnesområde. Juridiken utgör ett sånt exempel där arbetet kommer att se annorlunda ut. Det är viktigt att avgränsa problemområdet. Välj inte för breda områden att skriva om utan gör avgränsningar. Läs kurslitteraturen tidigt - den ger dig en bas för val av problem samt litteratursökning. Referenser skall på ett enhetligt sätt fortlöpande anges i texten alternativt som fotnot. Även sidhänvisningar skall anges till de källor du använder. Det skall klart framgå i din text - vem/vilka som står för en teori eller om det är tolkningar/diskussion som du själv utvecklar. Använd ett vårdat och rakt språk. Skriv som om du vänder dig till någon som inte är fackman på området. Glöm inte att korrekturläsa texten före inlämning. 5.5 PRESENTATION AV RAPPORTER Vid seminarium skall du muntligt presentera innehållet i den rapport som du lägger fram. Detta för att du ska få träna på att stå inför en grupp människor och för att seminariet, som inte har läst din rapport, ska få veta vad du har skrivit om och kommit fram till. Du bör träna på att presentera ditt arbete för att kunna bli bra på att kommunicera. Kommunikation handlar dock inte bara om människor utan även om idéer och text samt att hantera media och teknologi. Presentationen ska vara professionell, du ska vara påläst och ha förberett din presentation väl. Du ska tänka på vilka dina åhörare är, vilket betyder att du kan behöva olika presentationer för företaget och på universitetet. Din presentation ska fokusera på innehållet i din rapport, den ska ge åhöraren en sammanfattad bild av vad du har skrivit och kommit fram till. Det betyder att du endast lyfter fram det viktigaste i rapporten under din presentation, för vilket du får 5-10 MINUTER till ditt förfogande. Du får tillgång till det stödmaterial som du upplever dig behöva, exempelvis anteckningar, overhead etc. Vi ser gärna att du utvecklar en egen stil för dina presentationer, det vill säga låt kreativiteten flöda och undvik att utan att reflektera göra som andra gör. Du behöver inte heller känna dig tvingad att disponera presentationen på samma sätt som innehållet i rapporten. Återigen: tänk på vilka dina åhörare är! 11

6. LÄRARFÖRTECKNING Vi som arbetar med Enterprising & Business Development under termin tre är följande personer: Jan Aidemark (JAI) Informatik. Kan nås via Jan.Aidemark@vxu.se Anna Alexandersson (AA) Företagsekonom- Entreprenörskap. Kan nås via Anna.Alexandersson@vxu.se Hans Bååth (HB) Företagsekonom Marknadsföring. Programansvarig. Kan nås via Hans.Baath@vxu.se Petra Andersson (PA) Företagsekonom- logistik. Kan nås via Petra.Andersson@vxu.se Andreas Inghammar (AI) Juridik. Kan nås via Andreas.Inghammar@vxu.se Thom Jonsson (TJ) Socialpsykologi. Kan nås via Thom.jonsson@vxu.se Lise-Lotte Kans (LLK) Företagsekonom Ekonomistyrning. Kan nås via lise-lotte.kans@vxu.se Erik Rosell (ER) Företagsekonom Ekonomistyrning. Terminsansvarig för EBD åk 2. Kan nås via Erik.rosell@vxu.se Ansvarig institutionssekreterare Helene Andersson hanterar det mesta av ärenden rörande examinationer och inrapporteringar i Ladok-systemet. Kan nås via: helene.andersson@vxu.se 12

7. SCHEMA EBD 330 Deltagande i seminarier som ingår i denna termins upplägg är alltid obligatoriska. Likaså deltagande i examinationsaktiviteter. Andra moment kan vara obligatoriska, vilka framgår av schemat för kursen. Eventuella kompletteringar ska ske inom 15 arbetsdagar efter att resultatet på uppgiften meddelats. Omkomplettering sker i augusti. 7.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG UPPGIFT 1: DATORLABORATION AFFÄRSREDOVISNING (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UG, FÖRETAGSEKONOMI (CASE, AFFÄRSREDOVISNING, TE12). Inlämning av balans- och resultaträkning mm i datorlaborationen. Examination - se schema. UPPGIFT 2: SKRIFTLIG TENTAMEN (INDIVIDUELL), BETYGSNIVÅER UG, FÖRETAGSEKONOMI (BEGREPPSEXAMINATION - FÖRETAGSEKONOMI, TE02) Redovisa begreppskunskaper inom företagsekonomi. Examination - se schema. UPPGIFT 3: EKONOMISK ANALYS- INTEGRATIONSUPPGIFT (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI OCH INFORMATIONSVETENSKAP (TE05). Följ upp företagets ekonomiska utveckling under de senaste fem åren och gör en analys/ tolkning av utvecklingen. Utifrån analysen och företagets nuvarande målsättningar väljer ni ut ett antal processer i verksamheten som ni bedömer är avgörande för måluppfyllelse. Använd MBI- metoden och genomför en kartläggning och analys av funktioner, processer och informationsflöden. Analysen syftar till att lyfta fram brister i informationsflödena och utveckla förslag på förbättring. Examination se schema. Uppgift 4 Terminsövergripande moment: Processrapport Peer-Teaching. Ni ska vid några tillfällen medverka i peer-teaching moment som syftar till att vara mentor, handledare samt att fungera som diskutand med studenter i årskurs 1 av programmet. Detta moment är obligatoriskt och utgör en viktig del i den idé om lärande som programmet bygger på. Momentet avrapporteras i pappersform. Syftet med denna rapport är att ni skall beskriva, utvärdera och reflektera över er insats som Peer teachers. Rapporten skall innehålla: loggbok på när peers och ettor träffats. Beskrivning av respektive möte samt (i bilaga) den skriftliga feedback som lämnats till ettorna. Beskrivning av hur ettorna tagit till sig denna feedback. Reflektion över vad som gått bra i peerteachingmomenten samt idéer på hur man skulle kunna gjort annorlunda. Examination- se schema. 13

PERIOD: EKONOMISK INFORMATION VECKA 36 AKTIVITET SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Terminsstart! Introduktion till höstterminen. Genomgång av schema och höstens aktiviteter. Introduktion till delmoment 1: Kvantitativa analysperspektiv på företag. Föreläsning: Från löpande bokföring till bokslut, del 1. 14-17 K1212 ER, LLK, AA, TJ, JAI 9-12 H1311 LLK Onsdag 5/9 Föreläsning: Från löpande bokföring till 10-12 B125 LLK bokslut, del 2 Torsdag 6/9 Utlämning av gruppuppgift LLK Fredag 7/9 Peer- teaching. Gruppindelning. 15-17 Leonardo HB, ER, VM, ÅG 14

VECKA 37 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 10/9 Föreläsning: BAS- planen, löpande bokföring: varor, tjänster, moms inkl. EU- moms. 9-12 B124 LLK Tisdag 11/9 Föreläsning Informatik 9-12 B124 JAI, ER Introduktion av uppgift 3. Onsdag 12/9 Föreläsning löpande bokföring, personal. Introduktion till uppgift 1. 10-12 K1050 D LLK Torsdag 13/9 Datorlaboration i affärsredovisning. (Obligatorisk närvaro) 9-12 K 1073 D LLK finns tillgänglig mellan kl. 9-11 Fredag 14/9 Inlämning av gruppuppgift LLK 15

PERIOD: EKONOMISK INFORMATION VECKA 38 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 17/9 Gruppövning i affärsredovisning. Löpande bokföring. (Obligatorisk närvaro) 9-12 B124 LLK OBS) Anmäl er till tentamen den 19/10 i god tid! Föreläsning: Informatik 13-16 K1212 JAI tisdag 18/9 onsdag 19/9 Föreläsning: Bokslut. Att värdera och periodisera lager, interimsposter, kundfordringar, leverantörsskulder mm. Företagsspel (Obligatorisk närvaro) 09-12 B124 LLK 9-12 B102 LLK, ER torsdag 20/9 Företagsspel (Obligatorisk närvaro) 9-17 B102 ER fredag 21/9 Företagsspel (Obligatorisk närvaro) 9-14 B102 ER 16

PERIOD: EKONOMISK INFORMATION VECKA 39 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 24/9 Handledning uppgift 3. Efter tidsbokning med Erik och Jan! Vid Erik Rosells kontor tisdag 25/9 Gruppövning i bokslut 9-12 H1311 LLK onsdag 26/9 Datorlaboration Affärsredovisning 8-17 K1073 D torsdag 27/9 Datorlaboration Affärsredovisning 8-17 K1073 D ER, JAI fredag 28/9 Inlämning Datorlaboration 17.00 Lämnas utanför LLK:s kontor. LLK 17

PERIOD: FÖRETAGSANALYS VECKA 40 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 1/10 Föreläsning: Introduktion Företagsanalys 10-12 K1212 ER tisdag 2/10 Föreläsning: Företagsanalys 10-12 K2083 ER onsdag 3/10 Företagsdag torsdag 4/10 Föreläsning: Företagsanalys 10-12 B124 ER fredag 5/10 Föreläsning: Företagsanalys (Introduktion av case i företagsanalys) 9-12 K1212 ER 18

PERIOD: FÖRETAGSANALYS VECKA 41 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 8/10 Handledning uppgift 3. Efter tidsbokning med Erik och Jan. Vid Erik Rosells kontor. ER, JAI tisdag 9/10 Företagsdag Onsdag 10/10 torsdag 11/10 Seminarium: Case företagsanalys. (Obligatorisk närvaro) Seminarium: Aktiemarknaden som styr och kontrollmekanism. (Obligatorisk närvaro). fredag 12/10 Peer- teaching. EBD åk 1 redovisar projekt. (Obligatorisk närvaro) 8-12 H1411 ER 13-15 H1411 Gästföreläsning Andreas Jansson 8-12 13-16 H1310 K1076 HB 19

PERIOD: EXAMINATIONSVECKA VECKA 42 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag Företagsdag 15/10 tisdag 16/10 Företagsdag onsdag 17/10 torsdag 18/10 Företagsdag Företagsdag fredag 19/10 Uppgift 2: Skriftlig tentamen. Företagsekonomi. Se skrivsche ma! ER 20

7.2 DELMOMENT 2: KVALITETSSYSTEM UPPGIFT 5: KVALITETSSYSTEM (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI (TE07) Med utgångspunkt i litteraturen väljer du en process i företaget att analysera. Detaljerade instruktioner ges vid introduktionen av kursmomentet. Examination - se schema PERIOD: VAD ÄR KVALITET? VECKA 43 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 22/10 Föreläsning: Introduktion av kvalitetssystem och uppgift 5 9-12 H1412 PA tisdag 23/10 Inlämning: Uppgift 3. Ekonomisk analys. Föreläsning: Processledning, att mäta kvalitet och processer 16.00 9-12 Lämnas i 3 exemplar utanför Erik Rosells kontor. K1212 ER, JAI PA Seminarium: Redovisning av uppgift 3: Ekonomisk analys. (Obligatorisk närvaro) 13-15 15-17 K1212 K1212 ER, JAI onsdag 24/10 Föreläsning: Service management 9-12 K1213 HB torsdag 25/10 Seminarium: Kvalitetsworkshop: de 7 QC verktygen 9-12 H1411 PA fredag 26/10 Företagsdag 21

PERIOD: KVALITETSARBETE PÅ FÖRETAGET VECKA 44 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 29/10 Föreläsning: Tjänstekvalitet 9-12 D1142 tisdag 30/10 Företagsdag onsdag 31/11 torsdag 1/11 Företagsdag. Företagsdag fredag 2/11 Företagsdag 22

PERIOD: KVALITETSBEDÖMNING AV FÖRETAG VECKA 45 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 5/11 Företagsdag tisdag 6/11 Företagsdag onsdag 7/11 Företagsdag torsdag 8/11 Inlämning: Uppgift 5 kvalitetssystem. 13.00 Inlämnas till PA fredag 9/11 Seminarium Redovisning av uppgift 5 Kvalitetsredovisning - system och processanalys (obligatorisk närvaro) Grupp A Grupp B 08-10 10-12 M2093 M2093 PA PA 23

7.3 DELMOMENT 3: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER Under detta moment ska ni, med utgångspunkt i kurslitteraturen studera ert partnerföretags kultur och hur man tar vara på och utvecklar de mänskliga resurserna inom företaget. Beskrivningar av partnerföretagets organisationskultur respektive formering av mänskliga resurser skall genomföras från såväl ett medarbetar- som ett ledningsperspektiv. Även arbetsrättsliga frågor inbegrips i studierna. UPPGIFT 6: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER (FÖRETAGSVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI OCH SOCIALPSYKOLOGI (TE06 OCH TE09) Uppgiften är tvådelad. Deluppgift 6.1: Syftet med detta moment är att ni med utgångspunkt i kurslitteraturen skall välja ut ett eller flera teman inom såväl organisationskultur som inom kompetensutveckling som ni vill studera närmare på ert partnerföretag, samt utifrån detta val skapa ett relevant syfte och därtill hörande frågor. Utifrån teorier om organisationskultur och kompetensutvecklig skapar ni sedan underlag för antingen en enkät- eller ett intervjuformulär. På seminarium I (se schemat) presenterar ni ert syfte och era frågor, samt argument till varför ni har valt enkät- eller intervjumetod och de frågor som ni bedömer vara relevanta att använda. Fundera även igenom hur ni kommer att använda er av svaren för att möta era frågor. Deluppgift 6.2: Genomför er enkät- och/eller intervjustudie på partnerföretaget utifrån ert syfte och era frågor, och den datainsamlingsmetod som ni valt i uppgift 6.1. När ni samlat in och bearbetat de svar ni fått, skriver ni en artikel (vetenskaplig eller populärvetenskaplig) där ni: 1) noggrant beskriver ert partnerföretags organisationskultur och sätt att formera mänskliga resurser ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens - med hjälp av de tankar och teorier som kurslitteraturen tar upp; 2) konstruktivt kritiskt diskuterar konsekvenser av organisationskulturen och tillvaratagandet och utvecklandet av medarbetarnas kompetens/-er (möjligheter, hinder) från såväl ett chefs- som medarbetarperspektiv. Litteratur Alvesson, Mats. Organisationskultur och ledning, Liber förlag, Stockholm, senaste upplagan Bolman, L. G & Deal, T.E. Nya perspektiv på organisation och ledarskap: Kreativitet, val och ledarskap. Studentlitteratur, Lund, senaste upplagan. Ehn, B, Löfgren O. Kulturanalyser. Ett etnologiskt perspektiv, Liber förlag, Stockholm, senaste upplagan Wolvén, Lars-Erik. Att utveckla mänskliga resurser i organisationer, Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 2 valfria aktuella vetenskapliga och 2 valfria aktuella populärvetenskapliga artiklar, som du själv finner i universitetsbiblioteket. Om pappret Artikeln skriver ni enligt de principer som finns för vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar. Hur dessa är organiserade får du veta genom att läsa några artiklar som finns på universitetsbiblioteket (en del i examinationen) Omfattning: ca 15 sidor (exklusive bilagor). Innan ni lämnar in artikeln, läs igenom den nog en sista gång, för att se om det ni skrivit är så tydligt/utförligt att någon som ej läst det ni läst kan förstå vad ni förstått, hur och varför. Om inte, komplettera. Sträva efter följande: Klarhet. Texten ska innehålla tydliga formuleringar och koherent argumentation (dvs en sk röd tråd). Självständighet. Texten ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som skribenter distanserat er från texten i kurslitteraturen. Anknytning till kurslitteratur. Detta kriterium rör den utsträckning som texten anknyter till de begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att er text skall så långt möjligt är anknytas till delkursens samtliga böcker. 24

Artikeln lämnas in till seminarieledaren i samband med att ni presenterar detta på seminarium II (se schemat för dagar, tider och salar). Papper som lämnas in senare än seminariet kan endast erhålla betyget godkänt och inga kommentarer (förutsatt att de kan godkännas). Den som utan giltigt skäl inte är närvarande vid seminariet, kan ej bli godkänd. Om betygssättningen Godkänd (G) blir den student vars examinationsuppgift visar att h-n har förstått centrala moment och frågeställningar som behandlats under föreläsningarna, laborationer, seminarier och i kurslitteraturen. Väl Godkänd (VG) blir den student vars examinationsuppgift visar att h-n, utöver kraven för Godkänd (G), även självständigt och kritiskt (dvs att du kan distansera dig från din egen förför-ståelse) kan tillämpa viktiga delar av de kunskaper som föreläsningarna, laborationer, seminarier och kurslitteraturen omfattar. Underkänd (U) innebär att examinationsuppgiften inte uppfyller kraven för betyget Godkänd (G). Studenten får då möjligheten att komplettera, dvs arbeta vidare med examinationsuppgifter till dess att det framgår att studenten förstått de grundläggande socialpsykologiska teorier och organisationsteorier som behandlas i delkursens obligatoriska litteratur. Det finns alltså ingen vanligen omtentamen i denna delkurs. Eventuell handledning under kursperioden sker efter överenskommelse med Anna Alexandersson och/eller Thom Jonsson. UPPGIFT 7: ARBETSRÄTT (Företagsvis), BETYGSNIVÅER UG, JURIDIK (TE13) Arbetsrätt kan beskrivas som de regler som omgärdar förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är därför viktigt att ha kännedom om det arbetsrättsliga fältet vid arbete med och inom projektledning. Vi kommer här att bl a behandla frågor som: vilka regler gäller i samband med att någon anställs respektive sägs upp? När är en arbetsgivare skyldig att förhandla med en facklig organisation? Inledningsvis hålls föreläsningar över det arbetsrättsliga området. I samband med dessa får ni uppgifter som ni ska lösa. Momentet slutförs genom ett aktivt deltagande i framställandet av en skriftlig PM och i seminariediskussionerna - se schema. 25

PERIOD: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER VECKA 46 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 12/11 Kulturseminarium (obligatorisk närvaro) 9-12 Vi träffas i K1212. Halva AA, TJ gruppen går till K1051. Tisdag 13/11 Onsdag 14/11 Torsdag 15/11 Fredag 16/11 Föreläsning kulturbegreppet 13-15 B124 TJ Föreläsning: Organisationskultur. 10-12 K1040 AA Föreläsning: Människor i 10-12 B124 AA innovativa/ kreativa miljöer Föreläsning: Kulturanalys 10-13 K1046 TJ Föreläsning: Arbetsrätt- en introduktion 8-10 H1311 AI 26

PERIOD: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER VECKA 47 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 19/11 Kompetensseminarium (obligatorisk närvaro). Grupp 1 10-12 Vi träffas i D2222. Halva klassen går till D1105. AA, TJ Tisdag 20/11 Grupp2 Föreläsning: Att utveckla mänskliga resurser. 13-15 10-12 Vi träffas i D2222. Halva klassen går till D1105. K1212 AA, TJ TJ Onsdag 21/11 Torsdag 22/11 Fredag 23/11 Föreläsning: Human Relations Föreläsning Kollektivavtal och förhandlingsskyldighet. Företagsdag Seminarium med Peers i ÅK 1. Avstämning av projektarbete. Lördag 24/11 Omtentamen: Ekonomisk information 13-15 K1212 AA 8-10 H1311 AI 9-12 9-12 9-12 Se skrivschema! K1046 K1076 H1310 EBD åk 2 ER 27

PERIOD: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER VECKA 48 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 26/11 Tisdag Grupparbete med övningsfrågor 9-12 Valfri 27/11 (Juridik) Onsdag Föreläsning/ övningsuppgifter kring 8-10 H1411 AI 28/11 Torsdag 29/11 Fredag 30/11 Kollektivavtal Inlämning uppgift 6.1 Skriftliga kopior lämnas utanför Annas respektive Thoms tjänsterum. En kopia till respektive lärare från varje grupp. 13.00 TJ, AA 28

7.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT BILDEN AV FÖRETAGET UPPGIFT 8: INTEGRATIONS-PM, BETYGSNIVÅER UV TE10 Termin 2 avslutas med en PM där ni gruppvis skall integrera de perspektiv som ni arbetat med under hösten. Detaljerade instruktioner lämnas i samband med att uppgiften introduceras. PERIOD: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER VECKA 49 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 3/12 Seminarium I. Presentation av uppgift 6.1 gruppvis (obligatorisk närvaro) Grupp 1 Grupp 2 8-10 10-12 M1076 M1076 AA, TJ AA, TJ Tisdag 4/12 Onsdag 5/12 Torsdag 6/12 Fredag 7/12 Introduktion av uppgift 8 8-10 K1213 ER Anställningsskydd-LAS 8-10 H1411 AI 29

PERIOD: INTEGRATION VECKA 50 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 10/12 Tisdag Grupparbete med övningsfrågor 9-12 Valfri 11/12 Onsdag 12/12 Torsdag 13/12 Fredag 14/12 (juridik) Föreläsning/ övningsuppgifter Anställningsskydd 8-10 H1411 AI 30

PERIOD: INTEGRATION VECKA 51 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 17/12 Tisdag 18/12 Seminarium II uppgift 6.2 Grupp 2 Seminarium II uppgift 6.2 Grupp 1 9-12 13-16 M1076 M1076 AA, TJ AA, TJ Onsdag 19/12 Torsdag 20/12 Fredag 21/12 Diskrimineringslagstiftning/ Likabehandling 8-10 H1412 AI 31

PERIOD: INTEGRATION VECKA 1 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG tisdag 1/1 onsdag 2/1 torsdag 3/1 fredag 4/1 32

PERIOD INTEGRATION VECKA 2 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 7/1 tisdag 8/1 onsdag 9/1 torsdag 10/1 Inlämning Uppgift 7 Arbetsrätt. Lämnas in via mail till: Andreas.Inghammar@vxu.se fredag 11/1 Inlämning av uppgift 8 Integrations- PM. 16.00 AI 16.00 ER VECKA 3 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 14/1 Inlämning av uppgift 4. Processrapport Peer-teaching. Lämnas utanför Hans Bååths kontor. 16.00 HB tisdag 15/1 Presentation av Uppgift 7 8-12 H1311 AI Arbetsrätt onsdag 16/1 Presentation av Uppgift 8 Integrations-PM. Torsdag 17/1 Fredag 18/1 Seminarium. Årskurs 1 redovisar sitt projekt 8-9.30 H1411 10-11.30 13-14.30 9-16 K1040 ER 33

8. KURSPLAN KURSPLAN Driva och Förvalta en etablerad verksamhet Enterprising and Managing an Existing Business Kurskod EB3031 Beslutsdatum 2007-06-07 Beslutande organ Ekonomihögskolans styrelse Gäller från 2007-07-01 Undervisningsspråk Svenska Ämne Tematiska studier inom Ekonomi Rättsvetenskap - Beteendevetenskap Högskolepoäng/ 30 ECTS-poäng Nivå Grundnivå Fördjupning G1, grundkurs Inplacering i utbildningssystemet Termin 3 på programmet Enterprising and Business development. Förkunskaper Med godkännande klarat minst 52,5 hp av första årets studier. Förväntade läranderesultat Studenterna skall ha en bred kunskap om: informationshantering och företags informationssystem utifrån olika perspektiv och hur informationssystem kan användas för att utveckla verksamheten företags organisationskultur, kompetens och kompetensutveckling kvalitetsprocesser och kvalitetsmetoder 34

Ha grundläggande färdigheter i: löpande bokföring i datoriserat redovisningssystem att utforma enkla bokslut och tillämpa värdering och periodisering att utföra enkel finansiell analys av företag att analysera befintliga förhållanden utifrån ett förändringsperspektiv att på olika sätt förmedla information med olika metoder till olika grupper att använda och utveckla begrepp för att förstå olika sammanhang och situationer att hantera arbetsrättsliga frågeställningar vetenskaplig metod med avseende på datainsamling, analys och tolkning att anta olika perspektiv och kunna skifta perspektiv för att utifrån detta skapa ett sammanhang som ger större förståelse för företags möjligheter att stötta andra i deras utveckling av olika förmågor att analysera företagskultur och kompetens ur ett lednings- och medarbetarperspektiv Förstå: redovisningens syfte företags finansiella information hur kvalitet kan skapas i ett företag och dess olika processer kultur och kompetensbegreppet ur ett organisationsteoretiskt och socialpsykologiskt perspektiv 35

Innehåll Kursen är uppdelad i 4 olika delkurser: Delkurs 1: Ekonomi, information och analys (10,5 hp) Inom ramen för denna delkurs ska studenterna bygga upp en begreppsapparat kring affärsredovisning, och förmåga att arbeta med finansiell analys. Arbetet ska integrera en förståelse för betydelsen av informationssystem och informationsanvändning. Vidare fortsätter uppbyggnaden av kunskap och förmåga att arbeta med vetenskapligt grundad datainsamling och tolkning. Studenterna arbetar med att utifrån ett ekonomiskt perspektiv förstå ett företags ekonomiska förutsättningar och situation. Delkurs 2: Kvalitetssystem (4,5 hp) Utgångspunkten för delkursen är utvecklandet av kunskap om och förståelse för hur kvalitet kan skapas i ett företag och dess olika processer. Med stöd i ett medarbetarperspektiv ska studenterna arbeta med att analysera kvalitetssystem och processutveckling i partnerföretaget. Delkurs 3: Kulturell förståelse, kompetens och arbetsrätt (9 hp) Studenterna arbetar utifrån olika perspektiv på organisationskultur för att utveckla kunskap att förstå och kunna genomföra en kulturanalys i sitt partnerföretag. Under momentet ska studenten särskilt arbeta med att använda olika perspektiv och olika former för att presentera information. Studenterna ska utifrån kompetensbegreppet och med stöd av kunskaper om Human Resource Management och ledarskap utveckla kunskap om företagsorganisering och utveckling av mänskliga resurser. Studenterna skall införskaffa sig grundläggande kunskaper på det arbetsrättsliga området vad beträffar frågor om medbestämmande, kollektivavtal, anställningsskydd, arbetstid, semester och skydd mot diskriminering. Delkurs 4: Integration bilden av företaget (6 hp) Med utgångspunkt i de olika tidigare delkurserna ska studenten skapa en sammansatt bild av företaget och utifrån olika perspektiv diskutera idéer till utveckling. 36

Gemensamma kursmoment I de olika delkurserna ska studenterna, med stöd av de olika teoretiska perspektiven, genomföra studier av partnerföretaget. Inom ramen för delkurserna ska studenten också arbeta med att förmedla och presentera information på olika sätt. Vidare ska studenten arbeta med att använda olika perspektiv för beskrivning och förståelse. I de olika studierna ska studenterna också inkludera de olika delämnena företagsekonomi, social-psykologi, juridik och informatik. Studenten ska vid några tillfällen medverka i peer-teaching moment som syftar till att vara mentor, handleda samt att fungera som diskutand med studenter i lägre årskurser. Studenterna ska genom de olika delkurserna och de till dessa relaterade projekten bygga på den teoretiska kunskapen inom de olika ämnena. Kursen motsvarar: Företagsekonomi, 18 hp Rättsvetenskap, 6 hp Socialpsykologi, 3 hp Informationsvetenskap, 3 hp Undervisningsformer Undervisningen bedrivs i partnerskap med företag som utvalts för medverkan i utbildningen. Den grundläggande ambitionen är att studenterna genom olika slag av uppgifter ska efterfråga och på egen hand söka kunskap. Studenterna ska själva utveckla och forma sin utbildning och ska ta ett eget ansvar för undervisningens olika moment såväl som sin egen inlärning. Studentens inlärningsprocess stöds genom studiehandbok, föreläsningar, seminarier, reflektionsmöten, handledning, peer-teaching och litteraturanvändning. Deltagande i vissa moment är obligatorisk och framgår av schema för kursen. Läromedel Se slutet av dokumentet. Läromedlen som används under kursen kan delas in i grundlitteratur och referenslitteratur. Merparten läromedel kommer att användas vid fler kurser under utbildningen. Examinationsformer Examination sker genom redovisning av projektrapporter, muntliga redovisningar, alternativa examinationsformer och olika slag av inlämningsuppgifter. Betygssättning Betygssättning sker med något av betygen Väl Godkänd (80%-100%), Godkänd (60%-79%) eller Underkänd (0%-59%). 37

Överlappning EBD 330 Kursbevis Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen erhåller på begäran kursbevis. Övrigt Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Ax; Johansson & Kullvén "Den nya ekonomistyrningen". Stockholm: Liber Ekonomi 300 Thomasson,J. Larsson, O. Roh-lin,L." "Den nya 270 affärsredovisningen". Stockholm, Liber Bergman & Klefsjö "Kvalitet från behov till 200 användning". Lund: Studentlitteratur Bolman, L.G. & Deal, T.E. "Nya perspektiv på 200 organisation och ledarskap: Kreativitet, val och ledarskap". Lund: Studentlitteratur Alvesson, Mats "Organisationskultur och 300 ledning". Stockholm: Liber förlag Ehn, B & Löfgren, O "Kulturanalys. Ett etnologiskt 130 perspektiv". Stockholm: Liber Förlag Wolvén, Lars-Erik "Att utveckla mänskliga 300 resurser i organisationer". Lund: Studentlitteratur Gummesson, E "Many-to Many Marketing. 70 Från one-to-one till many-tomany i nätverksekonomins marknadsföring Ljungberg, A & Larsson, E "Processbaserad 100 verksamhetsutveckling". Lund: Studentlitteratur Jacobsen, D. I. "Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen". Lund: Studentlitteratur 100 Eklund, K "Vår Ekonomi". Stockholm: Prisma Stampe, S & Tonnquist, B. "Förstå och leda projekt: Projektledaren - nätverkets vinnare". 283 38

Kotler, P Göransson, Håkan Bernitz, U Bernitz, U Malmström, Å; Sigeman, T & Agell, A Chaffey, D Wood, S Evans, J R Lindsay, W M "Framework of Marketing 200 management". New York: Prentice- Hall "Arbetsrätten. En introduktion". Stockholm: Norstedts Juridk AB Standard Avtalsrätt, 200 Juristförlaget Finna rätt i juristens 200 källmaterial och arbetsmetoder, Stockholm, Juristförlaget Civilrätt, Malmö, Liber Förlag 150 Business Information Management, Pearson Higher Education The management and control of quality, South Western 130 600 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Mattsson, S-A Logistik i försörjningskedjor, 50 Studentlitteratur Carlson, M Att arbeta med företagsanalys, 250 Liber ekonomi, senaste upplagan Artikelkompendier: Nationalekonomi 150 Informatik 150 Företagsekonomi 300 Juridik 200 Socialpsykologi 300 39

9. INFORMATION OM ANTAGNINGSFÖRFARANDET FÖR UTLANDSSTUDIER PÅ EBD ÅK 3. Som student på Ekonomihögskolan har du chans att få en internationell prägel på din utbildning. På EBD-programmet sker detta under termin 5. En möjlighet är att, på traditionellt vis, åka utomlands och läsa vid ett universitet. En annan är att göra praktik på ett företag i ett annat land, eller att arbeta med ett företags internationalisering här i Sverige. Då läser du på distans samtidigt som du arbetar med projekt kopplat till det företag du är placerad hos. Att studera utomlands kräver en viss planering och ett stort mått eget engagemang. Det är du som student som har ansvar för huruvida du kommer iväg eller inte. Valmöjligheterna är stora då Växjö universitet kan erbjuda platser i ca 36 länder och på mer än 150 olika lärosäten. Det som är viktigt att veta är att du söker utlandsstudier minst ett år innan du faktiskt åker. Du bör alltså tänka igenom och planera dina utlandsstudier redan under ditt första år på EBD så att du vet vilket utbytesuniversitet som passar dig när det är dags att söka utlandsstudier på höstterminen i årskurs 2. De poäng du tar under årskurs 1 utgör grunden för din ansökan och därför är det viktigt att du har alla 40 poängen med dig eftersom det ger dig en bättre plats i rangordningssystemet till de olika utbytesuniversiteten. Mer information om rangordningssystemet, kontaktpersoner, våra utbytesuniversitet och vad du behöver veta för att kunna söka hittar du på http://www.vxu.se/ehv/utb/internationalisering/. Du är alltid välkommen att kontakta Ekonomihögskolans internationella koordinator om du har frågor. 40