Riksbyggens verksamhet 2006

Riksbyggen Verksamhet 2006

Riksbyggens verksamhet 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Rum för hela livet 3 Vd 7 Förvaltning 15 Byggnation 20 Fastigheter 26 Föreningsverksamhet 30 Medarbetare 35 Bolagsstyrningsrapport 41 Styrelsen 46 ÅRS- OCH KONCERNREDOVISNING Förvaltningsberättelse 51 Koncernen 55 Moderföreningen 61 Noter 67 Revisionsberättelse 96

KOLUMNTITEL 2

Rum för hela livet Riksbyggen bygger bostäder med rum för hela livet. Vi förvaltar och utvecklar trygga bostäder, miljöer och mötesplatser tillsammans med bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. Våra nybyggda lägenheter, radhus och villor finns runt om i hela Sverige. Vår fastighetsförvaltning omfattar allt från pålitlig daglig skötsel till avancerad analys inom energi, drift och ekonomi. Vi utvecklar ständigt nya tjänster, och förbättrar redan etablerade, för att tryggt och effektivt kunna tillmötesgå myndigheternas krav och våra uppdragsgivares önskemål. Sedan starten 1940 har vi utvecklats från att vara ett renodlat byggherreföretag till att bli ett allsidigt serviceföretag. Vi arbet ar också aktivt för att påverka samhällsutvecklingen med målet att alla ska kunna bo tryggt och bra till ett rimligt pris. Idag är vi cirka 2 400 medarbetare i Sverige som arbetar mot samma mål att vara ledande i utveckling, produktion och förvaltning av attraktiva boendemiljöer med bostadsrätt. Kort och gott, bostäder med rum för hela livet. 3

KOLUMNTITEL 4

K0LUMNTITEL En spännande detalj i vårt hus är det extra takrummet med en stor terass utanför. Ingemar Waldemarsson, boende i brf Eken, Växjö. 5

KOLUMNTITEL Natasa ˇ Korác är ordförande i brf Malmöhus nr 45, Malmö. 6

VD Det finns ett fantastiskt engagemang för Riksbyggen. Sten-Åke Karlsson tillträdde under 2006 som vd för Riksbyggen. Han var tidigare vice vd och chef för Riksbyggens affärsområde Förvaltning. I den här intervjun blickar han tillbaka på det gångna året och noterar att Riksbyggen kan lägga ytterligare ett händelserikt och framgångsrikt år till handlingarna. Intervjun ger också utrymme för tankar om fram - tiden. Sten-Åke Karlsson tror att företaget har goda möjligheter att fortsätta den positiva utvecklingen. Han betonar särskilt betydelsen av den nya ut ma n- ande strategiska planen och de målmedvetna satsningarna på att kompetensutveckla medarbetarna. Är du nöjd med Riksbyggens resultat och ekonomiska ställning? Vi har sedan tidigare en stark finansiell ställning och har under senare år levererat goda resultat. 2006 blev också ett väldigt bra år. Vi har haft en målmedveten strävan att successivt stärka kapital basen så att vi kan klara eventuella framtida påfrestningar, men även göra viktiga och strategiska satsningar. Idag ligger vi i nivå med uppsatta mål för vår soliditet och det är givetvis viktigt att vi framöver kan bibehålla en stark ekonomisk ställning. För Riksbyggen är det av stor betydelse att andelsägare, kunder och medarbetare, utifrån sina olika roller, kan känna trygghet och veta att företaget står på en stabil grund. Hur står det till med nyproduktionen av bostäder? 2006 innebar en fortsatt volymökning av nyproduktionen. Vi har till och med överträffat våra ambitiöst uppsatta mål. Försäljningen går mycket bra och vi kan inte notera några speciella tecken på avmattning. Även marknader som ligger utanför de tre storstadsregionerna har visat sig mycket starka. Men allt förutsätter naturligtvis att vi har rätt produkter i rätt lägen till priser som respektive marknad efterfrågar. Vd Sten-Åke Karlsson. 7

VD Hur riskbenägna är ni när det gäller att starta nya projekt? För oss är försiktighetslinjen mycket viktig. Det innebär att vi i princip inte startar någon ny byggnation innan förhandsavtal är tecknade för 50 procent av bostäderna i de olika projekten. Undantag kan möjligen ske när det handlar om mycket efterfrågade lägen i de mest attraktiva regionerna. Kommer volymen av nyproduktion att öka ytterligare? Det gör den sannolikt, men då i något lugnare takt. I sammanhanget måste vi även beakta de nya villkor som politikerna satt upp för bostadsbyggandet och naturligtvis hur räntan utvecklas. För övrigt fokuserar vi inte bara på volym. Det är viktigt att vi kan leva upp till de värden som Riks byggen står för: kvalitet, trygghet, estetik och miljö. Det är inte för inte som vi har Rum för hela livet som en övergripande företagsdevis. När vi talar om byggnation får vi inte heller glömma bort om byggnadsverksamheten. Den är väldigt viktig för Riksbyggen och framför allt för våra bostadsrättsföreningar som genom ett gott underhåll bibehåller och utvecklar sina boendemiljöer. Det gäller inte minst ombyggnads åtgärder som behövs för att öka tillgängligheten. Den frågan blir, i takt med att vi blir allt fler äldre, viktigare och viktigare. Vi startar i princip inga nya byggprojekt om inte 50 procent av lägenheterna är förhandstecknade. Riksbyggens huvudprodukt är ju bostadsrätter, men ni förvaltar väl andra fastigheter också? Det stämmer. Visserligen dominerar bostadsrättssidan inom affärsområde Förvaltning, och så kommer det säkert att vara även i fortsättningen, men vi har en växande förvaltningsvolym med privata fastighetsföretag, ägare av kommersiella fastigheter och olika anläggningar av infrastrukturell karaktär som kunder till Riksbyggen. Har ni köpt er till nya förvaltningsvolymer, eller? Det har varit en organisk tillväxt i kombination med ett par strategiska förvärv. Vår ambition är att växa genom att attrahera marknaden med ett sammansatt tjänsteutbud av hög kvalitet. Det handlar både om att få fler kunder och att intressera befintliga kunder att köpa fler tjänster. Och jag är övertygad om att våra möjligheter är stora. Vad innebär det konkret att Riksbyggen är ett kooperativt företag? I vårt fall handlar det om att vi har den ägarbilden. Initiativtagarna kom från den fackliga sidan och de utgör en stor och viktig ägargrupp. Med åren har de boende, via sina bostadsrätts föreningar, och de regionala intresseföreningarna också 8

VD blivit stora ägare av företaget. Detta tillsammans med företagsformen ekonomisk förening konstituerar ett kooperativt folkrörelseföretag. I Riksbyggens ägar- och medlemsorganisationer finns ett stort intresse och ett fantastiskt engagemang för företaget. Det gäller i alla led: i den ekonomiska föreningen, i intresseföreningar, i lokalföreningar och i bostadsrättsföreningar. Jag tror att detta förhållande är en del av förklaringen till den påtagliga kundtroheten och stoltheten över företaget. Hur märker man i vardagen att det är ett folkrörelseföretag? Dels i den omfattande föreningsverksamheten, som i först a hand berör medlemmar och boende, men där även många anställ da på olika sätt medverkar och bidrar till aktivite ter, dels i Riksbyggens roll som konsumentföreträdare. Ett av företagets viktigaste uppdrag är att vara en bra företrädare för de boende. Vi svarar på remisser från exempelvis statliga utredningar, deltar i uppvaktningar, medverkar i statliga kom mittéer, skriver debattartiklar och mycket annat. Riksbyggen har, förutom utdelning till ägarna på sitt andelskapital, infört en grundläggande kooperativ princip: återbäring. Om företaget går bra och förvaltningsverksamheten ger överskott kan en viss del av detta överskott delas ut i form av återbäring. Detta är ett klassiskt kooperativt signum som jag är stolt över att Riksbyggen kunnat införa. Jag är också stolt över att Riksbyggen på det internationella området försöker leva upp till något som varit kännetecknade för många svenska folkrörelser, nämligen att göra konkreta insatser för fattiga människor i utvecklingsländer. I vårt fall rör det sig om utbildningsbistånd till bostadskooperativ i El Salvador och Vietnam, så att människor där kan lära sig att organisera en form av bostadsrättsföreningar och på sikt få ett värdigare boende. Det är ett handfast och konstruktivt bistånd som bygger på principen hjälp till självhjälp. Folkrörelse låter inte det lite gammaldags? Det gör det nog i vissa öron, även om jag själv inte upplever det så. Men det kan å andra sidan bero på att jag har en bakgrund i den miljön. Men det finns nog anledning att ibland fundera över olika benämningar, även om det inte får ske till priset av att man blir otydlig. Vi kanske behöver prata mer om föreningsverksamhet när Riks byggens parlamentariska arbete är på tal. Det är ju till stor del det som den verksamheten handlar om. Riksbyggen är ett folkrörelseföretag, som ägs av medlemmarna. 9

VD Har Riksbyggen svårt att rekrytera ny personal? Många företag går bra, vilket ju är positivt. Men det innebär naturligtvis att konkurrensen om arbetskraften ökar, det kan man inte komma ifrån. Det är bland annat därför vi jobbar medvetet med att presentera Riksbyggen, och vad vi gör, på olika skolor och utbildningsenheter. Det gäller att sprida kunskap om alla spännande arbetsuppgifter vi kan erbjuda. På det här området är det också väsentligt att vi ser till att behålla vår personal och att kontinuerligt arbeta med kompe tensutveckling. De som redan arbetar i Riksbyggen ska känna att det är ett företag som kan erbjuda olika utvecklingsmöj ligheter. Jag tror att vi varit ganska framgångsrika i den strävan. Att KompetensGruppen i Sverige AB utsåg oss till Årets kompetensföretag 2006 känns därför lite som en fjäder i hatten! Vårt goda samarbete med de fackliga organisationerna som finns inom företaget är också av stor betydelse när vi försöker leva upp till som vi brukar säga det goda medarbetarföretaget. Hur är det ställt med jämställdheten inom Riksbyggen? Bättre och bättre, men det finns mer att göra. Vi behöver ännu fler kvinnliga chefer och vi måste få en annan balans mellan män och kvinnor i en del strukturer. Därutöver behöver vi också få fler medarbetare på tjänstemannanivå som har invandrar bakgrund. Det är också en del i arbetet med att få väl avvägda och allsidiga arbetsplatser. Inom jämställdhetsområdet har vi gjort framsteg, men det återstår mer att göra. Och vi jobbar målmedvetet med detta. Riksbyggen arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. Har Riksbyggen en ändamålsenlig organisation? Vi har en väl fungerande organisation, men den kan bli ännu bättre! Redan när jag tillträdde som vd klargjorde jag min syn på hur ett företag ska vara organiserat för att möta framtidens kunder och uppgifter så framgångsrikt som möjligt. Det synsättet har sin grund i en stark tro på platta organisationer med få chefsnivåer. Jag är en förespråkare av gränsöverskridande och kunskapsbaserade organisationer som har ett mer konsultativt arbetssätt och tar stöd av olika nätverk. Det är också viktigt att vi har en öppenhet för att fort löpande pröva olika arbetssätt och möjligheter att ta hjälp av teknikutvecklingen. Konkreta och aktuella exempel på detta är våra tre servicecenters: Ekonomicenter (EKC) i Västerås, Kommunikationoch driftcenter (KDC) i Kalmar och Personaladministrativt center (PAC) i Östersund. De är alla exempel på etableringar som innebär att vi kan höja servicenivån, öka kvaliteten och skapa mer spännande arbetsplatser samtidigt som vi effektiviserar. 10

VD Vilka är de viktigaste utmaningarna om du blickar framåt? Det övergripande är naturligtvis att Riksbyggen också i fortsättningen är ett välskött företag som har förmåga att klara av sina uppgifter på ett framgångsrikt sätt. Vi vill givetvis stärka vår marknadsposition både beräffande bygg- och förvaltningsverksamheten. Sedan anser jag att miljöfrågorna blir allt viktigare och då speciellt klimatfrågorna. Där står bostadssektorn, med sin stora andel av koldioxidbelastningen, inför stora utmaningar. De här frågorna måste stå högt på Riksbyggens dagordning. Hela bostadsbranschen och samhället i stort måste ta ansvar för att vi skapar en mer hållbar utveckling och på allvar tar ansvar för kommande generationers möjligheter att leva anständiga liv. Det gäller såväl lokalt som globalt. Riksbyggens styrelse har antagit en strategisk plan som jag tror kommer att betyda mycket för utvecklingen under kommande år. Den berör naturligtvis i stor utsträckning affärsverksamheten och ekonomin, men den känns också som ett bra och utmanande dokument när vi ska jobba med bland annat miljöproblematiken, medarbetarfrågor och föreningsverksamheten. Den strategiska planen innehåller också viktiga och stimulerande mål för oss som arbetar i Riksbyggen. Det låter som att Riksbyggen har en nöjd vd! I den meningen att jag har ett spännande arbete med förmånen att få jobba tillsammans med en mängd duktiga och engagerade medarbetare och därtill ha nära relationer med ett stort antal förtroendevalda och kunder. Men jag är inte nöjd på det sättet att jag tycker vi kan slå oss till ro. Det som gör arbetet i Riksbyggen spännande är att vi ständigt jobbar med att utveckla och förbättra företaget! Miljöfrågorna blir allt viktigare. Vi står inför stora utmaningar. Affärsorganisation Vd Koncerngemensamt Affärsområde Bygg Affärsområde Förvaltning 4 Byggregioner 7 Förvaltningsregioner Ca 35 Serviceområden 11

12

Jag fick mycket bra stöd när jag, helt utan erfarenhet av styrelsearbete, blev ordförande i bostadsrättsföreningen. Idag köper vi all förvaltning av Riksbyggen. De tar initiativ och kommer med förslag som både förenklar för styrelsen och förbättrar boendet och miljön. Natasa ˇ Korác, ordförande i Riksbyggens brf Malmöhus nr 45, Malmö. 13

KOLUMNTITEL 14

FÖRVALTNING Trygghet och ut veckling går hand i hand. Oavsett om det handlar om vardagen i en bostadsrättsförening eller framtiden i ett köpcentrum. Bra fastighetsförvaltning är effektiv och kundnära, och bidrar till trygghet och utveckling. För Natasa ˇ Korác var tryggheten särskilt viktig när hon valdes till ordförande i Riksbyggens brf Malmöhus nr 45 i maj 2006, utan någon som helst erfarenhet av styrelsearbete. Jag har en värdefull sparringpartner i Riksbyggen och får mycket stöd i min nya roll som ordförande. De sköter också själva förvaltningen på ett bra sätt, samtidigt som de tar initiativ till förändringar och förbättringar. Malmöhus brf 45 har 86 lägenheter i bostadsrättsradhus och ligger en mil från Malmö, på vägen till Sturup. När den nya, helt oerfarna, styrelsen valdes i maj 2006 hade den gamla styrelsen slutit ett avtal med Riksbyggen så sent som 14 dagar innan. Eftersom vi, den nya styrelsen, inte hade varit med och valt Riksbyggen var vi ganska kritiska i början. De var helt enkelt tvungna att visa vad de gick för. Idag sköter de vår ekonomi, fastighetsdrift och fastighetsskötsel. Dialogen är öppen, de är lyhörda för våra behov. De tar också ansvar för föreningens ekonomi och försöker inte sälja på oss tjänster som vi inte har råd med, eller nytta av. Däremot har de bland annat förhandlat fram ett bra pris på el som vi tjänar mycket på, berättar Natasa ˇ Korác. Den positiva utvecklingen fortsätter Förvaltningen av Riksbyggens bostadsrättsförening Malmöhus nr 45 är ett av många nya uppdrag som Riksbyggen började arbet a med under 2006. Samtidigt har uppdragen från ägare av bostadsfastigheter och fastighetsägare inom service och infrastruktur ökat. Det innebär att den positiva resultatutvecklingen som affärsområde Förvaltning inledde 2000 fortsätter. Under 2006 har affärsområde Förvaltning etablerat en lönsamhets nivå som står i proportion till de lång siktigt ställda målsättningarna, vilket bådar gott för framtiden. Utvecklingen av våra nya servicecenters är nu under process och vi fortsätter satsa på nya tjänster och produkter med inriktning på bland annat energi och miljö. Carl-Johan Hansson, chef affärsområde Förvaltning. 15

FÖRVALTNING Resultatutveckling Ao Förvaltning 2003 2006 (Prisnivå 2006) 91 97 96 104 Nu fortsätter vi i Riksbyggen vårt utvecklingsarbete och satsar på både ökad kompetens och nya tjänster på alla områden. Vi gör det för att ligga i framkant av utvecklingen där den nya generationens bostadsrättsinnehavare ställer nya krav på expertkunskap, service och tillgänglighet. Samtidigt som myndigheterna ställer nya krav i form av regler och lagar som berör bostäder och fastigheter. 2003 2004 2005 2006 Satsningar på ökad kompetens och nya tjänster Under 2006 har vi satsat på kompetenshöjning av både medarbetare och kunder på området elsäkerhet, med målet Ett Elsäkert Riksbyggen. Samtidigt lanserades en ny tjänst, Statuskontroll, där vi går igenom fastighetens installationer i lägenheterna. Den blev snabbt populär bland kunderna. Kungsleden arbetar med förvaltning och strukturering av fastighetsbestånd. Riksbyggens organisation är komplett med alla typer av människor som behövs, de är duktiga och ser till så att hyresgästerna är nöjda. Genom att de är lyhörda och observanta så kommer de med förslag på hur det framtida underhållet kan förbättras. Lars Lindström, marknadsansvarig fastighetsutveckling, Kungsleden, Stockholm. På vårt nya ekonomicenter i Västerås hanteras bland annat bokföring och deklarationer. Foto: Lennart Didrik 16

FÖRVALTNING Vi köper yttre fastighetsskötsel av Riksbyggen. Det var inget lätt beslut att lägga ut arbetet, eftersom egna fastighetsskötare alltid har varit Lundbergs signum. Nu hittade vi en lösning där våra fastighetsskötare ägnar sig åt inre skötsel medan Riksbyggen ansvarar för yttre skötsel av de fastigheter det handlar om. Samarbetet fungerar mycket bra och det ger våra fastighetsskötare mer tid för hyresgästerna. Roger Ekström, vice vd Fastighets AB LE Lundberg, Norrköping. Under året startade vi Energilyftet med kompetenshöjning av medarbetarna, produktutveckling och organisationsutveckling. Här är målet att vi både ska kunna bidra till att våra kunder får lägre energiförbrukning och bättre förutsättningar att ta sitt ansvar för miljön. Andra kompetenshöjande insatser under året var vidare - utbildningen av serviceområdeschefer i samarbete med IFL vid Handels högskolan i Stockholm, och utbildning av kundansvariga. Båda med strategiskt viktiga roller i företaget. Vi har arbetat långsiktigt och metodiskt med kompetens - utveckling. Det resulterade i utmärkelsen Årets kompetensföretag 2006 av KompetensGruppen i Sverige AB och Kva lite t s Akademien (läs mer på sid 35 37). Nya centers för ekonomi och kommunikation För att erbjuda våra kunder snabbare och mer kostnadseffektiv service startade vi under året två nya centra. Deras huvuduppgift är att svara för våra administrativa stödprocesser, vilket ger oss ännu bättre förutsättningar att tillgodose våra kunders behov. På vårt nya ekonomicenter i Västerås hanteras bland annat bokföring och deklarationer, och vårt nya kommunikationoch driftcenter i Kalmar sköter bland annat felanmälan och Riksbyggens växel. Växeln är en funktion som vi redan tidigare samordnat med goda erfarenheter. I Östersund finns vårt personaladministrativa center. Övergången till våra gemen samma servicecenters kommer att ske successivt under året, och måle t är att allt ska vara klart under andra halvåret 2007. Förvaltningstjänster fördelade enligt omsättning Fastighetsekonomi och finansiering 13% Fastighetsdrift 16% Ägare av bostadsfastigheter 20% Övriga tjänster 6% Ägare av fastigheter och anläggningar inom service och infrastruktur 13% Fastighetsskötsel 65% Förvaltningsuppdrag fördelade enligt omsättning Bostadsrättsföreningar 67% 17

KOLUMNTITEL Vi föll för huset med sina moderna, rena linjer och trädgårdsstaden med sina häckar längs svängda gator. Ingemar Waldemarsson, boende i brf Eken, Växjö. 18

K0LUMNTITEL 19

BYGGNATION Många är intresserade av våra nyproducerade bostäder. Det är ett bra betyg till våra projektledare, arkitekter och byggare. I början av december 2006 flyttade Ingemar Walde - mar sson och hans sambo in i det nya radhuset i bostadsrättsföreningen Eken i Växjö. Vi fastnade för ljuset, den öppna planlösningen och de moderna, rena linjerna. De stora fönstren, och deras placering, gör att det känns som att vara ute även när vi är inomhus. Omgivningarna, en trädgårdsstad med rötter från England, spelade också stor roll. Här finns lugn och grönska, men också närhet till stade n. Allt är mycket väl genomtänkt, säger Ingemar Waldemarsson. Tidigare bodde vi på 3:e våningen i en äldre fastighet utan hiss, med en liten balkong. Nu har vi 3 egna våningar med både takterrass och markaltan. Vi föll för huset med sina moderna, rena linjer och trädgårdsstaden med sina häckar längs svängda gator. Hela området känns mycket genomtänkt och trevligt. Ingemar Waldemarsson, boende i brf Eken, Växjö. Ingemar Waldemarsson har bott i Riksbyggenlägenheter sedan 1980 och varit aktiv i sina bostadsrättsföreningars styrelser. Nu sitter han med i den byggande styrelsen i brf Eken. Det är roligt, jag har följt bygget från första början. Jag gillar arkitekturen av Henrik Jais-Nielsen, han har också ritat bland annat Konserthuset här i Växjö. En spännande detalj i vårt hus är det extra takrummet med en stor terrass utanför. Det gör att vi har två uteplatser att välja mellan, en på taket och en på marken, berättar Ingemar Waldemarsson. Fler vill köpa nya bostäder Intresset för de 30 radhusen i Biskopshagen i Växjö var stort, och alla hus var sålda redan i början av 2006 trots att inflyttningen startade först i december. Intresset för nybyggda bostäder har ökat i hela landet. Under 2006 startade Riksbyggen upp totalt 1276 nya lägenheter i bostadsrätt och småhus med äganderätt. Det kan jämföras med 2005 då 1 018 bostäder påbörjades. Orsakerna till att efterfrågan har ökat är bland annat gynnsamt ränteläge, ökad tillväxt och fortsatt god investeringsvilja. 20

K0LUMNTITEL 21

BYGGNATION Positiv utveckling i sikte Med fortsatt stabilt ränteläge, och en konjunktur som går i rätt riktning, ser prognoserna inför 2007 mycket positiva ut för affärsområde Bygg. Det är ännu för tidigt att säga hur beslutet att ta bort den statliga räntesubventionen på byggandet påverkar efterfrågan. Det ger en merkostnad på i snitt 115 kr/kvm, vilket innebär en något högre insats och månadsavgift för en nyproducerad lägenhet. Vi bevakar månad för månad olika faktorer som påverkar efterfrågan på bostäder, till exempel ränteläge, tillväxt, folkomflyttningar och ansamling av investeringar. I våra satsningar fortsätter vi att prioritera storstadsregionerna och tillväxtorter med växande näringsliv, bra studiemöjligheter och stort kulturutbud. För att öka tryggheten har Riksbyggen gjort en överenskommelse med Konsumentverket om konsumentinformation i samband med marknadsföring och försäljning. Påbörjade och färdigställda lägenheter 523 432 982 515 1018 535 1276 905 Tryggare för konsumenterna För att öka tryggheten för konsumenterna har vi tagit fram en rad åtgärder. Som första företag i branschen har vi träffat en överenskommelse med Konsumentverket om konsumentinformation i samband med marknadsföring och försäljning. Det innebär att vi redovisar långsiktiga kalkyler, informerar om vad bostadsrätt innebär och erbjuder utbildning i viktiga frågor. Vårt så kallat Riksbyggenavtal ger bostadsrättsföreningen ett fast pris på sitt nybyggnadsprojekt och full kontroll över kostnaderna. Om någon lägenhet inte är såld när den är inflyttningsklar åtar vi oss, efter en fastställd tidsperiod, att köpa lägenheten. I avtalet ingår också en 5-årig garanti på bygget. Riksbyggenbostaden växer Vi fortsätter utvecklingsarbetet med Riksbyggenbostaden som inleddes 2004 med Lenahuset och Camillavillan som lanserades 2005. Riksbyggenbostaden är en bostad som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, tillgänglighet, funktionalitet, arkitektur, estetik och miljövänlighet. Här tar vi hänsyn till både samhällets krav på till exempel energieffektivitet och boendes önskemål om bland annat bättre tillgänglighet i form av större hallar och badrum. Kraven styr hur vi planerar ett byggande, från idé till färdigt hus. Det bidrar till att effektivisera byggets olika delprocesser och säkerställa en hög kvalitet. Målet är att man ska känna igen sig i en Riksbyggenbostad, oavsett om det är en lägenhet i ett flerfamiljshus eller en fristående villa. 2003 2004 2005 Påbörjade Färdigställda 2006 Populära BoSpar Riksbyggens BoSpar är ett av marknadens mest förmånliga bosparande som ger förtur till alla våra nyproducerade bostäder. Alla sparmedel är placerade i värdepapper utfärdade av staten, 22

BYGGNATION svenska bostadsinstitut, svenska banker eller på annat betryggande sätt. För närvarande sparar cirka 27 000 personer i BoSpar. Bästa Riksbyggenprojektet 2006 Bostadsrättsföreningen Saturnus i Växjö, ritad av arkitekten Henrik Jais-Nielsen, har utsetts till bästa Riksbyggenprojekt 2006. Juryn lovordar allt från placeringen av husen, hustyp, lägenhetslösningar till detaljer både inom- och utomhus. Tomten är en före detta skolträdgård till en äldre skola och juryn prisar också den varsamma anpassningen till platsen. Juryn består av Claes Caldenby, professor vid Chalmers Arkitektur och Ann-Kristin Myrman, frilansskribent. Riksbyggen på TenstaBo06 Riksbyggen var en av tolv medarrangörer till bomässan Tensta- Bo06 som besöktes av 60 000 människor. Temat var miljonprogrammets möjligheter och förortens utmaningar. Vår ambition var att visa att Riksbyggen kan vara en aktör i utvecklingen av miljonprogrammen och ett stöd till bostadsrättsföreningar. Vi deltog med ett besöks- och aktivitetstält med temat Rum för hela livet och var värdar för mässans Speakers Corner. Under året som gått har vi fortsatt att utveckla vår byggherreroll för att få större inflytande över projekten från idé och planering till utformning av hela bostadsområdet. Vi har också utvecklat säljsidan genom nyrekrytering och kompetensutveckling. Vi ser positivt på framtiden, under förutsättning att ränteläget är stabilt och investeringsviljan fortsätter öka. Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg. Intresset för nybyggda bostäder har ökat i hela landet. 23

KOLUMNTITEL 24

Jag är särskilt förtjust i den öppna planlösningen och ljusgården, med 18 meters takhöjd, i mitten. Den K-märkta muralmålningen är också häftig. Ricky Karström, platschef på Cision, Östersund. 25

FASTIGHETER Oavsett om man hyr en lägenhet, affärs lokal eller ett kontor av oss ska servicen alltid vara i toppklass. Vi har en bra relation med Riksbyggen. Uppstår det problem, vilket det alltid gör när ett relativt stort föret ag hyr en lokal, så blir jag seriöst bemött och får snabb service. Det känns som om de är måna om oss, säger Ricky Karström, platschef för Cision (f.d. Observe r) i Östersund, med 75 anställda. Vi köper inte för att sälja. Vårt fastighets innehav är en lång siktig kapitalplacering och vi har ambitionen att vara en bra hyresvärd för både familjer och företag. Vi jobbar mycket med energi- och miljöfrågor, och satsar bland annat på driftoptimering i våra fastigheter för att minska energikostnaderna och miljöpåverkan. Tommy Fritz, fastighetschef. Muralmålningen är också häftig, säger Ricky Karström. 26

FASTIGHETER Areatyper Butiker 1% Övrigt 3% Att Cision hamnade i det 2 000 kvm stora kontoret i Pos tens gamla lokaler mitt i centrala Östersund var en slump. Vi letade så smått efter nya lokaler och fick kontakt med Riksbyggen. När vi kom hit visade det sig att de var exakt lika stora som våra gamla lokaler, men mycket bättre lämpade för våra behov. Det var nyrenoverat och superfräscht och vi kunde flytta in utan några extra kostnader för ombyggnad och annat, säger Ricky Karström. Riksbyggen äger fastigheten på Rådhusgatan 56 i Östersund tillsammans med Fabege AB och Kungsleden AB, och sköter förvaltningen av fastigheten. Att äga fastigheter är en mycket bra kapitalplacering för Riksbyggen. I samtliga egna fastigheter sköter Riksbyggen också förvaltningen. I dagsläget äger Riksbyggen fastigheter med en sammanlagd yta på 264 000 kvm, varav 217 000 kvm är bostadsfastigheter. När det gäller bostadsfastigheter är ambitionen att öka innehavet under kommande år. De flesta fastigheterna finns i Linköping och Jönköping, men vi hel- och deläger även fastigheter i bland annat Stockholm, Karlstad, Södertälje, Östersund, Skövde, Umeå, Skellefteå och Ronneby. Det bokförda värdet för Riksbyggens helägda fastighetsbestånd är drygt 1 mdr. Marknadsvärdet bedöms överstiga bokfört värde med cirka 800 mkr. Kontor 13% Geografisk fördelning Norrköping 4% Övriga orter 5% Stockholm 6% Jönköping 30% Bostäder 83% Linköping 55% 27

KOLUMNTITEL Trots att Riksbyggens olika föreningar har sina särskilda ansvars områden, utgår allt i slutändan från det organisationen en gång bildades för: att skapa ett gott boende åt så många människor som möjligt. 28

K0LUMNTITEL 29

FÖRENINGSVERKSAMHET Vi står stadigt på en demokratisk grund, och utvecklas genom engagemanget i alla våra föreningar. Inom Riksbyggen finns en livlig föreningsverksam het, som i första hand ryms på fyra arenor: i bostads rättsföreningarna, i intresseföreningarna, i lokalföreningarna och i de byggande styrelserna. Men också bland Riksbyggens centrala ägarorganisationer finns ett stort engagemang som bidrar till att folkrörelsekaraktären inte bara bibehålls, utan också utvecklas. Att få höra hur andra bostadsrätts - föreningar hanterar olika frågeställningar är väldigt intressant. Lise-Lott Fjell, styrelseledamot i brf Uddevallahus nr 12, Uddevalla. Lise-Lott Fjell som sitter i styrelsen för Riksbyggens bostadsrättsförening Uddevallahus nr 12 har under året deltagit i flera utbildningsaktiviteter som arrangerats i samverkan mellan Riksbyggen och intresseföreningen i Bohus-Älvsborg. För att kunna fungera på ett bra sätt i rollen som styrelseledamot är det av stor betydelse att man får ett kontinuerligt tillflöde av aktuell information och direkta kunskaper om sådan t som berör en förening ekonomi, juridik med mera. De utbildningar som jag deltagit i har varit mycket givande. Då tänker jag inte bara på de formella föreläsningarna och olika grupparbeten. Lika viktigt är faktiskt kontakten med representanter för andra bostadsrättsföreningar. Att få höra hur de arbetar och hanterar olika frågeställningar är väldigt intressant. Att Riksbyggen och intresseföreningarna gemensamt arrangerar kurser och konferenser tycker jag är en oerhörd styrka. Vi som har förtroendeuppdrag kan bidra med infallsvinklar och perspektiv som utgår från vår vardag i föreningslivet, medan Riksbyggen kan organisera och ordna med duktiga och kunniga föreläsare. 30