Kompensation vid förlust av ålgräsängar Per-Olav Moksnes Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet www.gu.se/zorro
Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration) Tvärvetenskaplig forskning om restaurering av ålgräsängar och hållbar förvaltning av grunda kustekosystem Per-Olav Moksnes and Lena Gipperth Scott Cole, Eduardo Infantes, Louise Eriander, Kristjan Laas Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet Juridiska institutionen, Göteborgs universitet EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund www.gu.se/zorro Samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län Havs- och vattenmyndigheten Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Per-Olav Moksnes1,3, Lena Gipperth2,3, Louise Eriander1, Kristjan Laas2, Scott Cole4 och Eduardo Infantes1 1 Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 2 Juridiska institutionen, Göteborgs universitet 3 Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet 4 EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
Ålgräsets ekosystemfunktioner Dominerande vegetation på grunda mjukbottnar i Västerhavet och södra Östersjön Ekosystemingenjör som förändrar miljön där den växer: Stabiliserar botten Höjer vattenkvaliteten Skapar habitat för ett stort antal växter och djur Ökar biodiversitet och produktion av fiskar och kräftdjur Förser människan med flera viktiga ekosystemtjänster Ålgräs (Zostera marina)
Ålgräsets ekosystemtjänster Viktigt uppväxthabitat för många kommersiella fiskar >400 juvenila torskfiskar per hektar och år Tar upp och lagrar kol motverkar klimatförändringar >15 000 kg kol per hektar Tar upp och lagrar kväve och fosfor motverkar övergödning >800 kg kväve per hektar Motverkar stranderosion och höjer vattenkvalitén Ökar siktdjupet >1 m Ålgräs (Zostera marina) Cole & Moksnes 2016
60% av ålgräs i Bohuslän försvunnet sedan 1980-talet Motsvarar ca 11 500 ha ålgräs! Förluster i ekosystemfun=oner över 25 år: 7 600 ton torsk 6 000 ton kväve 422 000 ton kol Övergödning (Baden et al. 2003, Nyqvist et al. 2009, Cole & Moksnes 2016)
Södra Bohuslän värst drabbat! Innehöll den största mängden ålgräs på 1980-talet Källsby kile År ha Förlust 1980-talet 794-2000-2005 103 87% 2010-2015 <20 >98% Nordön Nästan allt ålgräs förlorat! 1980-tal 2000-2004 2015 (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
Starkt tryck på fortsatt exploatering av grunda vikar Många små ärenden stora effekter?
Ekologisk kompensation Har använts i mycket lite i marina miljöer Hittills har ingen kompensationsrestaurering av ålgräs genomförts Fiskeavgifter har tillämpas när ålgräs skadas av verksamheter Dom om utbyggnad av Göteborgs hamn: Krav på kompensationsrestaurera av 1,7 hektar ålgräs som förstörs Oklart vilken rättslig grund som använts Kompensation 1:1 Utvärderas efter 10 år Avgift kan bli aktuellt vid misslyckande (Mål nr M 4523-13, 2015-11-24. Vänersborgs QngsräR)
Ekologiskt kompensation Mål: Inga nettoförluster av habitat och ekosystemtjänster Kompensationsrestaurering av ålgräs 1. Risken för nettoförluster 2. Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs 3. Kompensationens omfattning - tillfälliga förluster 4. Vad sker vid ett misslyckande? 5. Rekommendationer för kompensation av ålgräs Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Per-Olav Moksnes 1,3, Lena Gipperth 2,3, Louise Eriander 1, Kristjan Laas 2, Scott Cole 4 och Eduardo Infantes 1 1 Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 2 Juridiska institutionen, Göteborgs universitet 3 Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet 4 EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
1. Risken för nettoförluster av habitat: Vikten av en historiskt perspektiv Alla naturliga områden där ålgräs kan växa har sannolikt haft ålgräs historiskt och kommer att få det i framtiden! Restaurering på naturliga områden skyndar på återetableringen, men kompenserar inte för habitat som förstörs permanent vid exploatering Om habitat förstörs permanent medför en kompensering på naturliga områden alltid en nettoförlust av habitatet! Källsby kile Nordön 1980-tal 2000-2004 2015 (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
Risk: Att exploateringar i känsliga områden ökar om att kraven på en verksamhet sänks för att det finns en vilja att kompensera. Åtgärd: 1. Risken för nettoförluster av habitat Vikten av Skadelindringshierarkin 1. Att domstolar inte sänker kraven vid prövning av tillåtligheten 2. Att skadelindringshierarkin alltid används a. Skador skal i första hand undvikas b. i andra hand minimeras och avhjälpas c. och endast i sista hand kompenseras.
2. Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs Kan tillämpas vid prövning av tillstånd för vatten- och miljöfarlig verksamheter samt vid prövning av dispens 1. Miljöbalken 16 kap. 9 Generell möjlighet till kompensation av intrång i allmänna intressen Fördel: Kompensation av alla ekosystemtjänster Nackdel: Prövande myndigheten måste inte ställa krav på kompensation Hittills lite praxis att stödja sig på (ingen dom för ålgräs) 2. Miljöbalken 11 kap. 8 Specifik möjlighet till kompensation av skada på fisket Fördel: Kan även tillämpas vid tillsyn av vattenverksamhet Nackdel: Kompenserar endast fisket, ej för alla ekosystemtjänster Hittills har praxis varit ekonomisk kompensation (fiskeavgift)
2. Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs 3. Miljöbalken 7 kap Vid dispenser och skada som rör områdesskydd a. 7 (dispenser reservatföreskrifter), 29 (skada Natura 2000-områden) Fördel: b. 11 (dispenser från biotopsskydd) Fördel: Stor praxis för att kräva kompensation Nackdel: Inte obligatorisk; kravet måste ställas via 16 kap. 9 Första ålgräsäng utpekad som biotopskyddsområde i Uddevalla c. 16 (dispenser från strandskydd) Fördel: Kompensation är obligatoriskt Nackdel: Krävs att reservatföreskrifterna förbjuder en verksamhet eller utpekar en art eller livsmiljö Potentiellt stor tillämpning Nackdel: Ingen praxis; mindre tydligt intresse, måste ställas via 16 kap. 9
3. Kompensationen omfattning - tillfälliga förluster Tar tid innan ett restaurerat habitatet har återskapat alla ekosystemtjänter För ålgräs tar det 3 till minst 10 år för olika ekosystemtjänter (ES) Efter en kompensation sker därför tillfälliga förluster av ES som måste kompenseras för att undvika betydande nettoförluster Produktion av fisk Ekosystemtjänstvärde Miljövärde innan skada Stabilisering av sediment (Moksnes m. fl. 2014. Handbok för ålgräsrestaurering) Tillfällig miljöförlust (debet) Återhämtningskurva efter restaurering Miljövärde utan restaurering 0 5 År 10
3. Kompensationen omfattning - tillfälliga förluster Åtgärd: Den restaurerade arealen måste vara större än det förlorade habitatet för att kompensera de tillfälliga förlusterna Ekosystemtjänstvärde Miljövärde innan skada Tillfällig miljöförlust (debet) Miljövinst efter restaurering (kredit) Miljövärde efter restaurering Diskonteringskurva Miljövärde utan restaurering Ålgräsrestaurering: KompensaQon minst 30% större än den förlorade ängen (1,3: 1) 0 50 100 År (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
4. Vad sker vid ett misslyckande? Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011) Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat Åtgärd: 1. Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen beslutas. Stor risk stor kompensering Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014) Kravet på omfattning anpassas efter hur tidigare restaureringsprojekt lyckats: 20% mer än den förlorade arealen i områden där de flesta projekt lyckats 380% mer än den förlorade arealen i områden där få projekt lyckats 0% mer om kompensationen utförs innan skadan
4. Vad sker vid ett misslyckande? Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011) Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat Åtgärd: 1. Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen beslutas. Stor risk stor kompensering 2. Utföraren (exploatören) ansvarar för att restaurering lyckas. Får göra om vid misslyckande. Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014) Resultatet av plantering utvärderas vetenskapligt efter 3 år Om målkriterier inte uppfylls får exploatören göra nya planteringar Arealen ökar med 7% för varje års försening
Handbok för ålgräsrestaurering i Västerhavet Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Per-Olav Moksnes 1,3, Lena Gipperth 2,3, Louise Eriander 1, Kristjan Laas 2, Scott Cole 4 och Eduardo Infantes 1 1 Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 2 Juridiska institutionen, Göteborgs universitet 3 Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet 4 EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund Innehåll A. Ekologisk, juridisk and ekonomisk bakgrund 1. Ekologisk restaurering och kompensaqonsrestaurering 2. Ekologisk bakgrund Qll ålgräsekosystem i svenska varen 3. Ekonomisk värde av ålgräsets ekosystemtjänster i Sverige 4. Övervakning och kartläggning av ålgräs i Sverige 5. RäRsligt skydd och förvaltning av ålgräs 6. RäRslig grund för ekologisk restaurering och kompensaqon 7. Användning av ekologisk kompensaqon i marina miljöer 8. Bedömning av omfarningen av en kompensaqon B. Teknisk handledning för ålgräsrestaurering 1. Utvärdering och val av lokal för restaurering 2. Samråd och Qllståndsprövning 3. Val av restaureringsmetod 4. Restaurering med vegetaqva skor 5. Utvärdering av restaurering 6. Kostnad för ålgräsrestaurering i Västerhavet Bilagor A1. Förändringar i ålgräsets utbredning i Västerhavet A2. Rekommenda=oner vid kompensa=onsrestaurering av ålgräs i Sverige B1. Restaurering med frön B2. Modifiering av miljön för restaurering
1 Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 2 Juridiska institutionen, Göteborgs universitet 3 Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet 4 EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund 5. Rekommendationer för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige Ska utföras med bästa tillgängliga vetenskapligt metod för svenska förhållanden (beskrivna i handbok) Kompensationen skall vara minst 30% större än den förlorade ängen (1:1 om den utförs innan skadan sker!) Om kompensationen blir försenad ökas kompensationens omfattning med tiden Ska övervakas under minst 10 år och utvärderas enligt beskrivna metoder Verksamhetsutföraren ansvarar för att restaurering lyckas och måste utföra nya planteringar vid ett misslyckande Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige Per-Olav Moksnes 1,3, Lena Gipperth 2,3, Louise Eriander 1, Kristjan Laas 2, Scott Cole 4 och Eduardo Infantes 1