1(6) Uddevalla, 12 mars 2014 Mark- och miljödomstolen Hamngatan 6 Box 1070 462 28 Vänersborg Angående Mål nr M 452 14 Med anledning av Hallinden Granit ABs överklagande av Miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands läns beslut 2013-12-19, Dnr 551 12713 2012 vill Bohusläns Klätterklubb och Svenska Klätterförbundet framföra följande yttrande. Bohusläns Klätterklubb och Svenska Klätterförbundet yrkar att mark- och miljödomstolen avslår överklagandet och fastslår Miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands läns beslut. Bohusläns Klätterklubb är en av ca 60 medlemsklubbar i Svenska Klätterförbundet. Svenska Klätterförbundets medlemsklubbar har ca 7000 aktiva medlemmar i Sverige. Värt att notera i sammanhanget är dessutom att en stor del av Sveriges aktiva klättrare ej är med i någon klätterklubb. Antalet aktiva klättrare i Sverige är alltså många fler än de som är anslutna till Svenska Klätterförbundet. Svenska Klätterförbundet är medlem i Svenskt Friluftsliv och Riksidrottsförbundet. Hallindens Granit AB benämns i detta yttrande som den sökande. Bohusläns Klätterklubb förkortas nedan BKK och Svenska Klätterförbundet förkortas SKF. Miljöprovningsdelegationen i Västra Götalands län benämns nedan MPD.
2(6) BKK och SKF anser att MPDs beslut att avslå den sökandes ansökan om att bedriva täktverksamhet inom fastigheterna Bräcke 1:2 och Brastad-Häller 1:1 i Lysekils kommun är ett föredömligt exempel på hänsyntagande till de av Sveriges regering fastställda Miljömålen samt de i Miljöbalken lagstadgade riksintressena. BKK och SKF anser att MPD genom sitt beslut värnar om en långsiktigt hållbar utveckling i Bohuslän, där turismnäringen väger tyngre än det kortsiktiga perspektiv den exploatering av naturresurserna som en blocktäkt under ett begränsat antal år medför. Skälefjäll som ligger invid den sökta verksamheten har ett högt känt värde för friluftslivet, regionalt, nationellt och internationellt. Skälefjäll är en klätterklippa som är unik i Klättersverige och svensk klätterhistoria. Klippan är en av Bohusläns mest populära klätterklippor. Den är mycket välbesökt och är i sig själv en reseanledning till området för klättrare, både från in- och utland. Klippan är ytterst välbesökt under sommarmånaderna men också under resten av året av klättrare från framförallt Sverige och Norge, men också övriga världen. Sommartid är bedömningen att berget besöks av i genomsnitt 25 personer/dag. Vår och höst är besöksfrekvensen lägre, men 5 15 personer/dag på helgerna är antagligen lågt räknat. BKK och SKF vill framförallt lyfta ett antal synpunkter vad gäller den sökandes överklagande av MPDs beslut i den sökandes överklagande i kapitel 4.1 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet samt friluftsintresset. BKK och SKF vill även hänvisa till tidigare insända invändningar i ärendet. Angående riksintresset för det rörliga friluftslivet Verksamheten är enligt Miljbalken 4 kap 1 lokaliserad inom ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. Inom Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt Miljöbalken 4 kap 2 får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.
3(6) BKK och SKF tycker Miljöbalken är tydlig samt att det är uppenbart att den sökta verksamheten möter hinder samt skadar områdets naturvärden vilket berör det rörliga friluftslivet. Den sökande uppmärksammar i sitt överklagande (4.1.1) att verksamheten ligger inom ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. I den sökandes Miljökonsekvensbeskrivning och senare i Länsstyrelsens beslut gjordes dock bedömningen att riksintresset ej berördes. Länsstyrelsen skriver till och med i sitt beslut att inga kända förekomster av särskilt känsliga eller hotade arter eller andra kända höga värden för naturvård eller friluftsliv berörs. Detta ställningstagande gjorde Länsstyrelsen, trots den omfattande dokumentation om Skälefjälls betydelse och höga värde som klätterklippa av nationell och internationell klass, som kom Länsstyrelsen tillhanda från BKK och SKF. Att ignorera dessa fakta inom ett riksintresse för det rörliga friluftslivet medför att BKK och SKF anser handläggningen av ärendet otillräcklig från Länsstyrelsens sida, samt att det fanns brister i miljökonsekvensbeskrivningen som bifogades ansökan. Angående ändrad användning av mark- och vattenområden I sitt överklagande (4.1.2 och 4.2.3) framför den sökande att de tidigare bedrivits täktverksamhet inom det aktuella området. I och med detta anser de att bestämmelserna vad gäller riksintresseklassningen inte gäller, eftersom de enligt 2 kap 6 endast ska tillämpas i de fall som avser ändrad användning av mark- eller vattenområden. Den sökande slår dock fast att den planerade täkten ligger inom området för ett riksintresse för friluftsliv. I miljökonsekvensbeskrivningen skriver den sökande att: Blockstenstäckten är dock belägen inom riksintresset för högexploaterad kust. Inom områden som omfattas av riksintresset för högexploaterad kust ska turismens och framför allt det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid en bedömning av tillåtligheten av t.ex. blockstenstäckter. Vidare skriver sökanden att miljöpåverkan torde bli relativt liten och man framför även som argument att det tidigare brutits sten i området och anser bolaget att ett nytt naturtillstånd inte heller infunnit sig. Detta förefaller vara ett märkligt argument eftersom det är så länge sedan det brutits sten i området att det i dag växer skog ovan på den tidigare täkten. I huvudinlagan till tillståndsansökan konstaterar den sökande att:
4(6) Stenbrytningen vid Bräcke pågick fram till och med mitten av 1900-talet, vid platsen finns ännu spår av den tidigare verksamheten i forma av skopor, stålvajer och reststensupplag. Detta är alltså över sextio år sedan och att hänvisa till att det fåtal lämningar från den tidigare verksamheten skulle göra att det berörda området inte kan definieras som ett naturområde förefaller minst sagt märkligt. Det borde rimligen vara så att det är den idag befintliga skogen som utgör landskapsbilden, och inte den tidigare och idag helt övervuxna täkten. Det är mycket svårt att se hur man skulle kunna bedriva den täktverksamhet man söker tillstånd för utan att totalt förändra landskapsbilden, markanvändningen och upplevelsen av att vistas i det berörda området. BKK och SKF anser det är uppenbart att den sökta verksamheten innebär en förändrad markanvändning. BKK och SKF anser det irrelevant i sammanhanget att det förekommer något som närmast kan liknas vid industrihistoriska lämningar på platsen. Att dessa lämningar ska framföras som argument för att platsen redan är exploaterad och att Miljöbalken 4 kap 2 inte ska tillämpas anser BKK och SKF ytterst tveksamt. BKK och SKF vill också påpeka att i samma paragraf som den sökande hänvisar till för att hävda att riksintresset för det rörliga friluftslivet inte behöver tas hänsyn till, vad gäller ändrad markanvändning, fastslår miljöbalken följande: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. BKK och SKF anser att platsens lokalisering är mycket illa vald och medför stora olägenheter för människors hälsa och miljö, både vad gäller boende och besökande i området. Angående geografisk lokalisering inom riksintresset för det rörliga friluftslivet BKK och SKF noterar dessutom i överklagandet (4.1.4) att den sökande inte anser att det rörliga friluftslivet är skyddsvärt i området, eftersom det ligger i utkanten av det geografiskt definierade riksintresset. BKK och SKF tycker i så fall det i det sammanhaget att det kan vara relevant att fråga varför man i Miljöbalken överhuvudtaget begränsar ett riksintresse geografiskt om hela området ej ska ha samma status. Angående den sökandes förståelse för klättring Den sökande skriver i sitt överklagande (4.2.1) följande om klättring vid Skälefjäll:
5(6) I likhet med vad Länsstyrelsen i Västra Götalands län anfört anser Bolaget att klättersporten vid Skälefjäll är förenlig med och kan bedrivas vid sidan av den ansökta verksamheten. Vid klättring är klättrarens blick fokuserad på klätterleden. Den ansökta verksamhetens lokalisering i kombination med ovan nämnda innebär att den klättrande har ryggen mot den ansökta verksamheten under hela klättringen. Den ansökta verksamheten stör eller påverkar därmed inte klättrarens visuella upplevelse. BKK och SKK kan konstatera att den sökandes kunskaper om hur klättring bedrivs är bristfälliga. Klättring är en del av ett rörligt friluftsliv där den omgivande naturen och naturupplevelsen som helhetsupplevelse är helt central. De flesta, ja med stor sannolikhet alla, klättrare som klättrar utomhus gör det just för att få vara ute i en vacker och inspirerande naturmiljö. Det är absolut inte så som den sökande försöker påskina, att klättrarens blick endast är fäst på klippan. Visst, när utmaningen kräver extra stor koncentration så fokuseras kraft och blick på det som ligger inom det närmsta synfältet, men stora delar av en daglig klätterutflykt utgörs av aktivitet där man tar in och njuter av den omgivande naturen. Ett exempel är replaget där försteman når toppen och sitter där, vänd utåt med blicken över landskapet för att säkra sin partner som är på väg upp som andreman. Ett annat exempel är fikastunden vid klippan, själva umgänget runt berget och ett annat är vandringen in till klippan. En klätterdag är inte bara ett kort besök för att klättra en led och sedan åka därifrån. Ofta tillbringas större delen av dagen vid klippan där klättringen, umgänget, fikastunden och naturupplevelsen utgör en helhet. Kort sagt, naturmiljön är en av de allra viktigaste delarna i vår upplevelse vid klättring. En försämrad naturmiljö, i detta fallet att i framtiden potentiellt få klättra alldeles invid en stor industrifastighet, ger helt enkelt en försämrad eller rent av förstörd klätterupplevelse på en av Bohusläns finaste klätterklippor. Angående säkerhetsaspekter i området I överklagan (4.2.2) hävdar att den sökande följande Den ansökta verksamheten är av sådan art och omfattning att det ringa sprängningsarbete som faktiskt utförs inom ramen för verksamheten inte medför någon nämnvärd risk för påverkan på sprickbildning i det intilliggande bergsmassivet (Skälefjäll) eller att sprängningsarbetet försätter större stenar eller stenblock i det område där klättring förekommer BKK och SKF konstaterar att den sökande genom ovanstående påstående faktiskt medger att det finns en risk. Men att de inte tycker den är nämnvärd. Ur klättraren och de boendes perspektiv är risken dock nämnvärd.
6(6) I detta sammanhang är det värt att åter påpeka att under sommarhalvåret pågår klättring dagligen vid Skälefjäll, alla dagar i veckan, även mitt på dagen under den planerade arbetstiden för den sökta verksamheten. Skälefjäll är helt enkelt ett populärt besöksmål som människor tar semester för, för att kunna besöka och tillbringa hela dagar vid. BKK och SKF instämmer med MPDs slutsats att det inte kan uteslutas att det även kan ske en påverkan ur ett säkerhetsperspektiv för boende och klättrare som rör sig i området. Med vänliga hälsningar, Jonatan Rask Ordförande i Bohusläns Klätterklubb Pontus Axelsson Ordförande Svenska Klätterförbundet