Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2010

2011 01 03 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2010 Fotografi vid fiskspärren med ett par trasiga bockar 2010 10 04 när flödena minskat efter extremflödesepisoden. Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel & Fax 060-58 31 51 Pg 605 59 40-8 Mobiltel 070-62 82 110 www.fiskochvattenvard.se erik@fiskochvattenvard.se

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 1 (8) 1 Sammanfattning Under 2010 genomfördes kontrollprogrammets andra år efter Hennans kraftverks idrifttagande. Programmet har fullföljts enligt plan och kompletterande överenskommelser med tillsynsmyndigheten. Sjöarnas vattentemperaturer, syrgasförhållanden och vattenkemiska sammansättning har under detta andra år inte avvikit från referensårens provtagningar. Extremt höga flöden under kort tid i slutet av september berodde på höstregn och snabbt öppnande av regleringsluckorna i Hennasjöns utlopp. De onormalt snabbt ökande och höga flödena innebar att stockar revs med och slog sönder fiskspärren, som därför var ur drift ungefär en vecka. Dessutom möblerades delar av Väljeån om så att t.ex. rubinbehållare slets bort och sedimentationsprovtagningen under sommaren inte gick att genomföra enligt planen. Elfisken har visat motsvarande förekomster och tätheter som tidigare år. Sedimentprovtagningen har av olika skäl avvikit under året, men fortfarande har sedimentmängderna varit mycket små. 2 Kontrollprogrammet I vattendomen (VA 48/97) för Hennans kraftverk i Ljusdals kommun 1998 06 15 beskrivs att "Kontrollprogrammet ska löpa under minst två år före arbetenas början och avslutas fyra år efter det att kraftverket tagits i drift." Vattendomstolen uttrycker kontrollprogrammets syfte som " undersökning av vilken effekt den ändrade vattenföringen till Bäckesjön/Storsjön har på vattenkemin i Storsjön/Bäckesjön och på öringens vandring i Väljeån,". Det gäller alltså inte några tillförda ämnen eller föreningar, utan endast vilka effekter som kan förorsakas av de ändrade vattenrytmikerna. Programmet har därför utformas för att studera: 1. effekterna av de ändrade flödena till Storsjön och Bäckesjön, där Hennasjön och Alsjön ska fungera som referenser 2. fiskvandring och reproduktion av öring i Väljeån, där Alsjöåns vänstra fåra fungerar som referens för fiskvandring. Figur 1. Placering av vattenprovpunkter (VP), elfiskelokaler, fiskfällor och sedimentprovtagningspunkter. De extra lokalerna vid vinterprovtagningen 2008 är de två vattenprovtagningslokalerna i Bäckesjön märkt med röda pilar och bokstäver N (=närmast) och NN (=näst närmast).

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 2 (8) Kontrollprogrammet startades 1999, men avslutades 2001 efter de två referensåren eftersom inget beslut om att påbörja bygget hade tagits. 2006 togs beslut om byggstart under 2007 och genomförande av bygget som driftsattes 2008. Kontrollprogrammet genomfördes under 2007 och 08 för att skapa ett ytterligare referensår av provtagningar. Kontrollprogrammets utformning och utveckling har genomförts av samrådsgruppen för Hennans kraftverk och Länsstyrelsen Gävleborg. 2008 11 07 öppnades tunneln och provdriften startade, vilket innebär att vinterprovtagningen 2009 blev första provtagningsomgången att jämföra med referensprovtagningarna. Vattenkemiska provtagningar har genomförts i Alsjön och Hennasjön som referenser och Bäckesjön och två lokaler i Storsjön som effektpunkter. Vattenföringen ändrades genom att kraftverket började köras fr.o.m. november, varför 2009 i sin helhet utgör det första effektåret. Under 2010 genomfördes fyra provtagningsomgångar: vinter, vår, sommar och höst. 2.1 Syrgasförhållanden Profiler för syrgas och temperatur genomfördes vid samtliga vattenprovtagningstillfällen under 2010: vinter 17/3, vår 7/6, sommar 28/7 och höst 22/9. Detta är motsvarande tidpunkter som under referensprovtagningarna och hittillsvarande effektprovtagning. Samma lokaler som för vattenkemiprovtagning användes (Fig 1). Sommarprovtagningen visade på skiktade förhållanden och vinterprovtagningen visade på liknande temperaturförhållanden som tidigare år (Fig 2). Figur 2. Vattentemperaturerna 2010 vid vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). Obs att det är olika skalor på y axeln. Vattentemperaturerna förhåller sig lika före och efter idrifttagandet av Hennans kraftverk. Det gäller inte bara under vinter och sommarprovtagningarna utan även vid vår och höstprovtagningarna. Sommarprovtagningen visar generellt goda syrgasförhållanden för lokalerna i de större och mer exponerade sjöarna (Fig 3 höger). Vid vinterprovtagningen hade samtliga provpunkter, både före och efter idrifttagandet av kraftverket, förhållanden med mycket låga syrgasmättnader (Fig 3 vänster). Det var samma förhållanden avseende syrgas i mg/l.

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 3 (8) Figur 3. Syrgashalter i % för de fem olika lokalerna under vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). Obs att det är olika skalor på y axeln. Totalt finns det nu 14 omgångar med syrgas och temperaturprofiler före kraftverkets idrifttagande, vilket innebär att materialet väl innefattar vattendomens två referensår. Dessutom finns nu två fulla provtagningsår efter kraftverkets idrifttagande. 2.2 Vattenkemi - medelvärden Under 2010 genomfördes 4 omgångar med det omfattande programmet: vinter, vår, sommar och höst. Man kan konstatera att de flesta parametrarna hade mycket små variationer. I Figur 4 7 har samtliga provtillfällen och djup lagts ihop för respektive lokal. Det är 21 29 analyser före 2009 och 15 18 analyser därefter. Variationen mellan lokaler, dess olika djup och årstider är liten. Figur 4. Till vänster ph med den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna. Till höger visas alkaliniteten (mekv/l) med faktisk variation för de olika lokalerna. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Både ph och alkalinitet har relativt små variationer och ingen egentlig skillnad mellan de olika perioderna (Fig 4). Figur 5. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med konduktiviteten (ms/m) till vänster och Totalt organiskt kol (mg/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter.

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 4 (8) Vare sig konduktivitet eller totalt organiskt kol (TOC) visar nämnvärt stora variationer eller skillnader mellan perioderna. (Fig 5). Figur 6. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med turbiditet (FNU) till vänster och färgtal (mg Pt/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Figur 7. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med totalfosfor (mg/l) till vänster och totalkväve (mg(l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. 2.3 Vattenkemi - stabila perioder För att kunna göra absoluta jämförelser har värden från 5 m djup jämförts för stabila vinterrespektive sommarperiod för de olika åren. Samtliga prov för ett år är tagna vid samma tidpunkt och behandlade och analyserade på samma vis. Figur 8. Totalkväve i mg/l för vinterprovtagningar till vänster och sommarprovtagning till höger. Vintervärdet 2010 för totalkväve i Bäckesjöns provpunkt verkar något förhöjd i förhållande till de övriga provpunkterna, men inte nämnvärt högre än referensprovet Hennasjön. För sommarproverna finns inte något liknande prov, varför det är rimligt att anta att det endast en tillfällighet.

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 5 (8) Figur 9. Vattnets färgtal (mg Pt/l) under stabila vinterförhållanden till vänster och stabila sommarförhållanden till höger. För Bäckesjön visar vinterprovtagningen ett ganska högt värde på turbiditet 2010, även om det inte är några extrema nivåer och inte heller återspeglas i sommarprovtagningen eller i färgtal vid dessa provtagningar. Bäckesjöns turbiditet vintern 2010 i förhållande till övriga provpunkter avviker inte vid jämförelse med vinterprovtagningen 2001 (Fig 10 vänster). Färgtal är ett mått på vattnets innehåll av multnande växtdelar och/eller av järnförekomst. Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet, vilket kan bero på både organisk och oorganisk material. Figur 10. Turbiditet i FNU för vinterprovtagning till vänster och sommarprovtagning till höger. 3 Fiskvandring I enlighet med överenskommelse 2009 11 12 användes fiskspärr under 2010 endast i Väljeån. Sedan tidigare överenskommelse sker spärrfisket bara under hösten vid öringens förväntade lekvandring. Vid 2010 års spärrfiske var fällan i Väljeån i drift under perioden 1 september 1 november med vattentemperatur i Väljeån från 13 till 5 C. Under en vecka 26/9 3/10 var fällan ur drift p.g.a. extremt snabb förhöjning av flödena med som högst dygnsvärde 42,4 m 3 /s (Fig 11). Denna ökning av flödet kommunicerades med tillsynsmyndigheten. Figur 11. Under 26/9 3/10 var fiskspärren inte i drift p.g.a. att flödena i Väljeån höjdes så snabbt att stockar vid åns stränder spolades med, förstörde delar av fiskspärren och tog t.o.m. med sig delar ut i Storsjön. Flödena är i Hennasjöns utlopp i m 3 /s (från Ljusnan Voxnans vattenregleringsföretag).

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 6 (8) Jämfört med tidigare år, då främst 2007 och 09, var fångsten i Väljeåns fiskspärr mycket begränsad (Tab 1). Tabell 1. Resultat av fiskspärrsfisketunder höstar i Väljeån. Redan 1998 genomfördes ett första försök, men detta avbröts p.g.a. höga flöden. År Antal hanar Vikt (kg) hanar Antal honor Vikt (kg) honor Period 1999 7 15,0 5 16,3 2/9 18/12 2000 3 11,0 0 0,0 3/9 1/11 2002 2 7,5 3 11,2 5/9 30/11 2007 5 13,0 7 26,3 1/9 2/11 2009 4 13,4 2 7,0 1/9 8/11 2010 2 8,8 0 0,0 1/9 1/11 Att i allmänhet en betydande andel av det mycket lilla lekbeståndet är omlekare visar ännu tydligare hur viktig reglering av fisket på vuxen öring i Storsjön Bäckesjön är. Mikael Hansson, ordförande i Ljusdals FVOF, hade ingen uppfattning om nät och trollingfisket efter öring i Storsjön, men vid höstprovtagningen kunde fyra nätvakare observeras i närheten av badplatsen i Storsjön. Hur många lekvandrande öringar som passerade upp i Väljeån under veckan som fiskspärren var satt ur funktion går inte att uppskatta, men nästa års elfisken kommer åtminstone att kunna ge en indikation därom. Figur 12. Vattentemperatur och fångst av lekvandrande öring i Väljeån. Inte heller vid årets spärrfiske togs någon rom eller mjölke från de fångade öringarna. Det var endast vid spärrfisket 2008 som Ljusdals FVOF tog rom och mjölke från de fångade öringarna i Väljeåns fiskspärr

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 7 (8) 4 Elfisken De kvantitativa elfiskena utfördes 2010 08 15, vid jämförbar vattenföring som tidigare år. Identiska lokaler som 2002, 07, 08 och 10 fiskades, men vid övriga år låg lokalerna så nära som möjligt. Under vintern 2008 09, vilket var det första året med inmätt vattenföring på 1,0 m 3 /s, befarades att t.ex. Tvättstugekanalen skulle bottenfrysa. Även vid årets elfiske kunde en del stensimpa 0+ (26 30 mm) fångas, vilket indikerar att åtminstone ingen total bottenfrysning förelegat. Figur 13. Täthetsberäkningar av 0+ öring (årsungar) i antal/100 m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån 1997 10. De inte angivna åren genomfördes inga elfisken. Förutom 17 st öring 0+, 6 st öring >0+ och 39 st stensimpor fångades 4 st harr 0+ och fyra lakar i Tvättstugekanalen. I den Näst nedersta lokalen fångade 26 st öring 0+, varav de flesta i lokalens övre del (närmast den anlagda lekplatsen uppströms bron), 1 st öring >0+ och 28 st stensimpor. I lokalen Bergmansdammen fångade bara 2 st öring 0+, 7 st öring >0+och 10 st stensimpor. I den Övre lokalen fångade 42 st öring 0+, 5 st öring >0+, 2 st harr 0+ och 75 st stensimpor. Man kan konstatera att fortfarande finns ett stort underskott av öringungar i Väljeån, vilket inte är konstigt med tanke på den begränsade mängden presumtiva föräldrarfiskar som fångas i fiskfällan i Väljeån. Den mycket magra förekomsten av årsungar öring i lokalen Bergmansdammen 2010 visar att det finns stort utrymme för fler lekpar av öring i ån, men att hösten 2009 inga öringar lekte vid Bergmansdammen. Man kan även konstatera att det förekommer relativt stora mellanårsvariationer mellan de olika lokalernas tätheter av öringungar. 5 Sedimentprovtagning I gällande vattendom för Hennans kraftverk (VA 48/97) anges att En vårflodsliknande genomspolning av lekbottnarna i Väljeån ska utföras i minst tre dygn under våren (april) och under hösten (september). Detta får anses vara en lapsus i domen då vattenhushållningen i Hennasjön inte hanteras av Ljusdal Energi AB eller finns med i målet om Hennans kraftverk. Det kan dessutom vara negativt för kontrollprogrammet med vattenföringshöjningar eftersom det förekommer bäver i området och vid några tillfällen har fiskspärren blivit rammad och ramponerad av stockar som förts med ån. Eftersom Hennasjön är så stor och klar så kan man misstänka att sedimentationen i första hand sker i Hennasjön och inte i Väljeån. För att studera eventuella effekter av sedimentation i Väljeån placeras fyra stycken sedimentationsbehållare av typ Rubin ut på två områden i Väljeån. Varje behållare är fylld med i medeltal 520 g tvättat lekgrus. Dessa byts ut och analyseras två gånger per år.

Fisk o Vattenvård 2011 01 03 8 (8) Figur 14. Diagrammet visar medelmängden sediment i de fyra behållarna överst respektive nederst i Väljeån, och de hade legat i ån halvårsvis. Av figur 14 kan man i diagrammet se att det är mycket små mängder sediment i behållarna. Ökade mängder sediment i de övre behållarna vintern 2008 09 (ljusblå staplar) berodde på att det utfördes smärre grävningsarbeten för installation av pegel strax uppströms provtagningslokalen. Påverkan var mycket lokal, vilket kan ses på de nedre behållarna under samma period. För sommarhalvåret 2009 (gröna staplar) blev sedimentmängderna för höga p.g.a. att flödet var nästan 10 m 3 /s i Väljeån vid utplaceringen, vilket medförde att behållarna placerades något för grunt i områden som under sommarhalvårets lägre flöden närmast blev lugnvatten. Trots dessa händelser är mängderna sediment fortfarande mycket små. För provtagningen 2009 10 visar vinterproverna (röda staplar i Fig 14) på låg sedimentationsförekomst. När det var dags att ta upp behållarna efter sommaren 2010 var hela biotoperna ommöblerade av de extremt höga flödena i slutet av september (Fig 11) och endast två behållare gick att hitta. Därför har den provtagningen uteslutits.