Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph... 4 Alkalinitet... 4 Syremättnad... 5 Totalkväve... 5 Totalfosfor... 6 Totalkol... 6 Klassificering... 6 Klassificering buffertkapacitet... 7 Klassificering syretillstånd... 7 Klassificering syretärande ämnen (TOC)... 8 Klassificering totalfosforförlust och totalkväveförlust... 9 Klassificering totalkväve/ totalfosfor-kvot.... 10 Transport och belastningar... 11 Flödet i Fitunaån... 11 Transportberäkningar... 11 Referenser... 13 Bilaga 1: Analysvärden... 14 Samtliga grunddata i tabellform... 14 Bilaga 2: Karta... 15 Bilaga 3: Analysmetodsförteckning... 16
Sammanfattning Fitunaån ligger i Nynäshamns kommun, ån börjar i området kring Västra Styran och rinner därefter genom Sorundas jordbruksbygder för att till slut mynna ut i Mörkarfjärden. I Fitunaån sker utsläpp av vatten från Torps reningsverk. Fälprovtagningar ska genomföras 9 gånger per år enligt kontrollprogrammet 2001-03-01. Under 2011 har 8 provtagningar gjorts vid samtliga punkter. Ingen provtagning under februari månad på grund av stora mängder av snö. Analyserna har utförts av Nynäshamns vattenlaboratorium och Alcontrol. Vid bedömningen av vattenkvalitén har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag rapport 4913 använts. Resultatet av det gav att hela Fitunaån har en mycket god buffertkapacitet samt visar att åsystemet är syrerikt från Källsta ned till mynningspunkten i Fitunaån. När det gäller syreätärande ämnen har åsystemet höga till mycket höga halter organiskt material i hela Fitunaån. Klassificeringen av totalkväve/ totalfosfor-kvot i Fitunaån visar en kväve och fosfor balans från Torp Gorran ned till mynningspunkten i Fitunaån. Transportberäkningarna har gjorts utifrån provtagningsresultaten och de medelveckoflöden som beräknats enligt S-HYPE-modellen. Det visade att under året transporterades det 2,1 ton totalfosfor samt 38 ton totalkväve via Fitunaån ut i Mörkarfjärden av dem kom 0,028 ton totalfosfor samt 3,6 ton totalkväve från Torp reningsverk. Inledning Torp reningsverk är dimensionerat för ca 2000 personer och betjänar tre verksamhetsområden. De är Sunnerby-Spångbro, Ristomta och Grödby. Utsläppet av vatten sker i Fitunaån som senare mynnar ut i Mörkarfjärden. Fältprovtagningar har genomförts regelbundet enligt kontrollprogram 2001-03-01, vid sex olika provtagningspunkter uppströms och nedströms Torps reningsverk. Analyserna av proverna har utförts av Nynäshamns vattenlaboratorium och Alcontrol. I följande rapport redovisas analysresultaten samt en bedömning av förhållandena i Fitunaån. Som verktyg för bedömningarna har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Rapport 4913 använts. Områdesbeskrivning Fitunaån ligger i Nynäshamns kommun, ån börjar i området kring Västra Styran och rinner därefter genom Sorundas jordbruksbygder för att till slut mynna ut i Mörkarfjärden (se även karta bilaga 2). Fitunaåns avrinningsområde omfattar 73 km 2 varav 64 % består av skog och 30 % av öppen mark (se diagram 1 nedan). Samhälle Skog Sjö Jordbruksmark Diagram 1: Markanvändningen inom hela Fitunaåns avrinningsområde. 2
Provtagningspunkter Provtagning har skett 8 gånger under året vid samtliga punkter. Ingen provtagning under pga. stora mängder snö. Väggarö Punkten ligger nedströms Västra och Östra Styran. Här börjar ett av de stora jordbruksområdena uppströms Sorunda. Djurtätheten inom området är bland de största inom Fituna området. Området domineras av skogsmark. Diket Dyån, Spångbro Provpunkt uppströms utsläppet från Torps reningsverk. Här slutar även jordbruksområdet uppströms Sorunda. Området domineras av öppen mark. Torp-Gorran Provpunkt nedströms Torps reningsverk. Området domineras av skogsmark, men andelen öppen mark är stor. Fullbro Provpunkt i jordbruksområde nedströms Torps reningsverk. Andelen öppen mark är stor. Källsta Biflöde till Fitunaån, vars område domineras av skogsmark. Fituna Mynningspunkt i Fitunaån. I denna provtagningspunkt beräknas flödet enligt PULS-modellen av SMHI. Analyser Analyserna har utförts enligt Svensk standard eller annan likvärdig metod. Här nedan följer de analyser som utförts vid respektive provtagningspunkt. Tabell över alla analysresultat se bilaga Vattenföringen S-HYPE-modellen SMHI Fitunaåns mynning i Mörkarfjärden Vattentemperatur C Konduktivitet (ms/m) ph Alkalinitet mekv /l Syrehalt mg O 2 /l Syremättnad % Turbiditet FNU-enheter Suspenderat material mg TS/l Totalt organiskt kol (TOC) mg C/l Färg mg Pt/l Ammoniumkväve ug N/l Nitratkväve och nitritkväve ug N/l Fosfatfosfor ug P/l Totalfosfor ug P/l Totalkväve ug N/l 3
Vattenkvalitet Här nedan redovisas hur några parametrar varierar under året i vid de tre stationerna Väggarö (före reningsverket), Torp-Gorran (efter reningsverket) och Fituna (mynningspunkten). ph ph under 2011 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 Dyån, Torp- Gorran Dyån, Väggarö Fitunaån, Fituna 6,4 6,2 6 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 2: Hur ph varierade under 2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna. Alkalinitet mekv/l Alkalinitet under 2011 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Dyån, Torp- Gorran Dyån, Väggarö Fitunaån, Fituna 0,2 0 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 3: Hur ph varierade under2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna. 4
Syremättnad % Syremättnad under 2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dyån, Torp- Gorran Dyån, Väggarö Fitunaån, Fituna 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 4: Hur syremättnadsgraden varierade under 2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna. Totalkväve µg N/l Totalkväve under 2011 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Dyån, Torp- Gorran Dyån, Väggarö Fitunaån, Fituna 500 0 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 5: Hur totalkvävehalten varierade under 2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna. 5
Totalfosfor µg P/l Totalfosfor under 2011 250 200 Dyån, Torp- Gorran 150 Dyån, Väggarö 100 Fitunaån, Fituna 50 0 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 6: Hur totalfosforhalten varierade under 2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna. Totalkol mg /l Totalkol under 2011 30 25 20 15 10 Dyån, Torp- Gorran Dyån, Väggarö Fitunaån, Fituna 5 0 2011-12-06 2011-11-16 2011-10-25 2011-08-23 2011-06-21 2011-05-30 2011-04-26 2011-03-28 Diagram 7: Hur kolhalten varierade under 2011 i Väggarö, Torp-Gorran och Fituna Klassificering Kartorna nedanför motsvarar ej skalriktiga förhållanden eller geografiska sträckningar utan skall ses som en översikt. 6
Klassificering buffertkapacitet Bedömningen skall baseras på minst 12 provtagningar under ett år, där medianvärdet under mätperioden används för bestämning av klass enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag rapport 4913. Här sker bedömningen på endast 8 provtagningar gjorts vid samtliga punkter. Klass Benämning Alkalinitet, mekv / l 1 Mycket god buffertkapacitet >0,20 2 God buffertkapacitet 0,10 0,20 3 Svag buffertkapacitet 0,05 0,10 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 0,05 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 0,02 Reningsverket Väggarö = klass 1 Källsta = klass 1 Torp-Gorran =klass 1 Fituna =klass 1 Mörkarfjärden Spångbro = klass 1 Fullbro =klass 1 Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av ämnen som motverkar försurning, när en sjö försuras minskar först vattnets alkalinitet (buffertkapacitet). Klassificeringen av buffertkapacitet i Fitunaån visar att buffertkapaciteten är mycket god i hela Fitunaån. Klassificering syretillstånd Bedömningen av syretillstånd i vattendrag skall grundas på årsvis minimivärden från 12 provtagningar per år under 3 år enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder sjöar och vattendrag rapport 4913. Här sker bedömningen - på 9 provtagningar vid samtliga punkter under 2009, - på 8 provtagningar vid samtliga punkter utan vid Torp-Gorran där 7 provtagningar genomfördes under 2010 - på 8 provtagningar vid samtliga punkter under 2011. Klass Benämning Syrehalt årsminimum (mg O 2 /l) 1 Syrerikt tillstånd 7 2 Måttligt syrerikt tillstånd 5 7 3 Svagt syretillstånd 3 5 4 Syrefattigt tillstånd 1 3 5 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd 1 7
Reningsverket Väggarö = klass 4 Källsta = klass 1 Torp-Gorran =klass 3 Fituna =klass 1 Mörkarfjärden Spångbro = klass 4 Fullbro =klass 4 Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för respirationsprocesser och andra mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet. Halterna varierar främst beroende på temperatur, produktionsförhållanden och organisk belastning, inklusive naturligt husmus. Klassificeringen av syretillståndet i Fitunaån utgående från lägsta syrehalt, visar att i Väggarö, Spångbro, Fullbro är åsystemet syrefattigt. I Torp Gorran har åsystemet svagt syretillstånd. Från Källsta ned till utloppet vid Fituna är åsystemet syrerikt. Klassificering syretärande ämnen (TOC) Bedömningen av syretärande ämnen i vattendrag skall grundas på årsvisa medelvärden från 12 provtagningar per år under 1 år enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder sjöar och vattendrag rapport 4913. Här sker bedömningen på 8 provtagningar gjorts vid samtliga punkter under 2011. Klass Benämning TOC (mg /l) 1 Mycket låg halt 4 2 Låg halt 4 8 3 Måttligt hög halt 8 12 4 Hög halt 12 16 5 Mycket hög halt >16 Reningsverket Väggarö = klass 5 Källsta = klass 4 Torp-Gorran =klass 5 Fituna =klass 4 Mörkarfjärden Spångbro = klass 5 Fullbro =klass 4 När vattnets mikroorganismer bryter ned organiskt material åtgår syrgas. TOC är ett mått på mängden organiskt material (syretärande ämnen). Klassificeringen av kolhalten i Fitunaån, visar höga till mycket höga halter organiskt material i hela Fitunaån. 8
Klassificering totalfosforförlust och totalkväveförlust Bedömningen av tillståndet hos arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve, skall grundas på mätningar av halter 12 ggr/år under 3 år samt uppmätta eller beräknade dygnsvattenföringar enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag rapport 4913. Här sker bedömningen - på 9 provtagningar vid samtliga punkter under 2009, - på 8 provtagningar vid samtliga punkter utan vid Torp-Gorran där 7 provtagningar genomfördes under 2010 - på 8 provtagningar vid samtliga punkter under 2011. Medelveckovärden av vattenföringen beräknades enligt S-HYPE-modellen av SMHI har använts vid beräkningar av transporterat totalfosfor och totalkväve, (se mer om transportberäkningar se sid. 11). Klass Benämning Totalfosforförlust (kg P/ha, år) 1 Mycket låga förluster 0,04 2 Låga förluster 0,04 0,08 3 Måttligt höga förluster 0,08 0,16 4 Höga förluster 0,16 0,32 5 Extremt höga förluster 0,32 Reningsverket Väggarö = klass 4 Källsta = klass 4 Torp-Gorran =klass 5 Fituna =klass 5 Mörkarfjärden Spångbro = klass 4 Fullbro =klass 4 Klassificeringen av totalfosforförlusten visar att det är höga till extrem höga förluster i Fitunaån. 9
Klass Benämning Totalkväveförlust (kg N/ha, år) 1 Mycket låga förluster 1 2 Låga förluster 1,0 2,0 3 Måttligt höga förluster 2,0 4,0 4 Höga förluster 4,0 16 5 Extremt höga förluster 16 Reningsverket Väggarö = klass 3 Källsta = klass 3 Torp-Gorran =klass 4 Fituna =klass 4 Mörkarfjärden Spångbro = klass 4 Fullbro =klass 4 Klassificeringen av totalkväveförlusten visar att det är höga förluster i i Fitunaån. Klassificering totalkväve/ totalfosfor-kvot. Bedömningen skall baseras på provtagningar perioden juni-september under ett år, där medelvärdet för mätperioden används för bestämning av klass enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag rapport 4913. Bedömningen baseras på 2 provtagningar på samtliga punkter under juni och augusti 2011. Klass Benämning Kvot N/ P juni-september 1 Kväveöverskott 30 2 Kväve-fosfor balans 15-30 3 Måttligt kväveunderskott 10-15 4 Stort kväveunderskott 5-10 5 Extremt kväveunderskott <5 Reningsverket Väggarö = klass 2 Källsta = klass 3 Torp-Gorran =klass 2 Fituna =klass 2 Mörkarfjärden Spångbro = klass 3 Fullbro =klass 2 I klass 2 finns en tendens att cyanobakterier (blågrönalger) kan bilda massförekomster, i klass 3 är förekomsten av kvävefixering och kvävefixerande cyanobakterier sannolik. 10
Transport och belastningar Flödet i Fitunaån Flödet i Fitunaån har beräknats av SMHI med S-HYPE-modellen. Månadsflödet i Fitunaån samt från Torps reningsverk m³/s Fitunaån 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 Fitunaån m3/s Torpreningsverk m3/s m³/s Torps reningsverk 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0 Diagram 8: Månadsmedelflödet under året i Torp och Fituna Transportberäkningar Transportberäkningar av totalfosfor och totalkväve har beräknats utifrån de 8 provtagningar vid samtliga punkter under 2011. Varje provpunkts medelveckoflöde har beräknats utifrån varje provpunkts avrinningsområde och de medelveckoflöden som beräknats enligt S-HYPEmodellen av SMHI. De beräknade medelveckoflödena multiplicerades med motsvarande koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan mättillfällena. Här antas att halten av totalfosfor och totalkväve var konstant under en vecka samt att halterna var konstanta under de fyra sista veckorna på året. Dessa antaganden kan ha påverkat resultatet. Summa totn ton år 2011 Ton 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Dyån, Väggarö Dyån, Spångbro Dyån, Torp-Gorran Dyån, Fullbro Källstaån, Källsta Fitunaån, Fituna Diagram 9: Hur många ton totalkväve som transporterades vid varje punkt under 2011. 11
Tot-N, ton Torp reningsverk 9% Från övriga utsläpp till Fitunaån 91% Från Torp reningsverk släpptes 3,6 ton totalkväve ut under 2011. Summa totp ton år 2011 4,0 3,0 Ton 2,0 1,0 0,0 Dyån, Väggarö Dyån, Spångbro Dyån, Torp-Gorran Dyån, Fullbro Källstaån, Källsta Fitunaån, Fituna Diagram 10: Hur många ton totalfosfor som transporterades vid varje punkt under 2011. Tot-P, ton Från övriga utsläpp till Fitunaån 99% Torp reningsverk 1% Från Torp reningsverk släpptes 0,028 ton totalfosfor ut under 2011. 12
Summa TOC ton år 2011 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Dyån, Väggarö Dyån, Spångbro Dyån, Torp- Gorran Dyån, Fullbro Källstaån, Källsta Fitunaån, Fituna Diagram 11: Hur många ton TOC som transporterades vid varje punkt under 2011. TOC, ton Från övriga utsläpp till Fitunaån 99,7% Torp reningsverk 0,3% Från Torp reningsverk släpptes 1,3 ton TOC under 2011. Referenser Naturvårdsverket, (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, Stockholm, Naturvårdsverket, ISBN 91-620-4913-5 13
Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform. 14
Bilaga 2: Karta 15
Sodertaljevagen Vaggarovagen Recipientkontroll f r Torp avloppsreningsverk Frolunda malm Skogstorp Provtagningspunkter i Fituna n Bjorkmon M rkarfj rden Sodertaljevagen 225 6 Frolunda Fituna Fagersjo Fagersj n Aska Stenby Soder Kallsta Fagersjo Vardberget 5 Fullbro 4 Norra Enby Enbymalmen Tungelstavagen Stangan Billsta Fracksta Torp Gorran Ragnarok Anneberg 3 Tungelstavagen SUNNERBY Gudby Torps by Hoxla 225 N Spangbro 2 Kyrkgatan Sunnerby Ottersta S Ottersta malmen Sp ngbro Vaggaro 1 Vafsla Vagg arovagen Porthus SKALA 1:40 000
Bilaga 3: Analysmetodsförteckning 16