MARLIN - BALTIC MARINE LITTER SKRÄPMÄTNINGAR OPINIONSBILDNING GENOM NY KUNSKAP

MARLIN - BALTIC MARINE LITTER SKRÄPMÄTNINGAR OPINIONSBILDNING GENOM NY KUNSKAP

VÄLKOMMEN! SVERIGE FINLAND NY KUNSKAP EN BRA BÖRJAN ESTLAND Stiftelsen Håll Sverige Rent VD Anna Linusson Marin nedskräpning är ett av de största miljöhoten för våra hav. Trots det har den marina nedskräpningen i Östersjön inte ansetts vara ett stort problem. Med över tjugo års erfarenhet av miljöfrågor blev jag förvånad över hur lite kunskap som fanns kring skräpet i Östersjön. Skräp är ett påtagligt och väldigt synligt miljöproblem, men när det gäller Östersjön hade inga initiativ tagits för att mäta skräpet eller ta reda på var det kommer ifrån. Skräp färdas långt över havet och ger upphov till många problem. Djur och fåglar fastnar i skräpet eller misstar det för mat. Merparten av det marina skräpet är plast som innehåller giftiga ämnen och som sakta bryts ned till mindre bitar innan det till slut kan hamna i näringskedjan. Miljoner ton skräp dumpas varje år i havet, blir kvar där och ackumuleras. Idag finns stora mängder plast i världshaven, även i Östersjön. Medlemsländerna i EU har nu en verklig möjlighet att sätta mål och starta initiativ för att minska marin nedskräpning. Havsmiljödirektivet identifierar marin nedskräpning som en av indikatorerna för arbetet mot en god miljö i våra europeiska hav år 2020. Direktivet ger oss en gemensam plattform och en möjlighet att minska de ökande mängderna skräp och plast i Östersjön. Vi måste ha modet att sätta mål för minskningen. Resultaten från MARLIN-projektet är en bra början! MARIN NEDSKRÄPNING I VÅR ÖSTERSJÖ LETTLAND Östersjön är ett slutet innanhav. Med 85 värdefull information om vilket skräp det är miljoner människor, 15 större kuststäder, 10 och var det kommer ifrån. Håll Sverige Rent, floder, 2000 fartyg i ständig rörelse över havet Håll Skärgården Ren, Keep the Estonian Sea och en kustturism på frammarsch har vi all Tidy och FEE Latvia har tillsammans byggt upp anledning att tro att skräp och avfall från olika ett nätverk för mätningar. Idag är 25 stränder mänskliga aktiviteter hamnar i havet. inkluderade i projektet. Än så länge har få åtgärder vidtagits för Ett av de viktigaste sätten att motverka att förebygga, minska och övervaka marin nedskräpning är att ändra människors attityder nedskräpning i Östersjön. Olika mätmetoder och beteenden. MARLIN-projektet syftar till har använts och resultaten har därför blivit att föra upp marin nedskräpning på agendan svåra att jämföra och har inte bidragit till någon hos allmänheten och beslutsfattare genom att känd minskning av skräpet. Håll Sverige Rent kombinera mätresultaten med aktiviteter för att initierade därför projektet MARLIN Baltic öka medvetenheten kring problemet. Marine Litter, där skräp på stränder mäts med Projektet är delfinansierat av Central Baltic en harmoniserad mätmetod utvecklad med FN:s Interreg IVA Programme. miljöprogram UNEP:s metod som underlag. Partners: Strandskräp tros stå för endast 15 procent av den totala mängden skräp i havet. Men genom att mäta skräpet på stränderna får vi Projekttid: 2011-2013

3 10 m Max 1000 m 2 1 100 m SKRÄPMÄTNINGAR PÅ STRÄNDER: NY KUNSKAP KAN GE RENARE HAV Fimpar, snus & skräp Skräpföremål 2,5cm-50 cm (inkludera även mätyta 1) 2 Obs! Ej fimpar och snus Skräp mäts i tre områden och protokollen från UNEP används. Skräpföremål >50 cm (inkludera även mätytorna 1&2) 3 Skräpmätningar på stränder kan utföras av myndigheter, kommuner, markägare, skolklasser eller organisationer. Genom att samma metod används kan många bidra till att tillsammans bygga upp en gemensam kunskapsbas och resultaten kan användas både lokalt och internationellt. Med ny kunskap kan vi sätta in rätt åtgärder för att minska nedskräpningen. Om du vill veta mer, kontakta gärna ansvarig organisation för MARLIN-projektet i ditt land så får du hjälp med förberedelser och planering! Vi hjälper dig att välja en lämplig strand och genomföra mätningen. All data ska sedan rapporteras till databasen för marin nedskräpning. Mätområdena avgränsas. Allt skräp som hittas inom mätområdena räknas, samlas in och kategoriseras efter material och skräptyp.

SKRÄPMÄTNING PÅ STRÄNDER: RESULTAT FRÅN 25 ÖSTERSJÖSTRÄNDER Typ av skräp som hittats: Plast 55% Glas och keramik 10% Papper och kartong 8% Metall 8% Skumplast 7% Trä 4% Tyg 3% Organiskt 2% Annat 2% De vanligaste strandskräpen - topp tio 1. Plast - oidentifierbara bitar 26,5% Det här är oidentifierbara bitar av nedbrutna plastprodukter. Plast försvinner inte, det bryts ned i mindre och mindre delar och finns kvar i hundratals år. 2. Bitar av glas och keramik 6,8% 3. Plastkorkar och lock 5,5% 4. Skumplast från isolering och paketering 5,5% 5. Plastpåsar 5,0% 6. Matförpackningar och godispapper i plast 3,9% 7. Kapsyler, lock och burköppnare i metall 2,9% 8. Pappersmuggar, mattråg, cigarettpaket, mat- och dryckesförpackningar i papp 2,7% 9. Plastbestick, sugrör och omrörare 2,6% 10. Rep av plast 2,5% Cigarettfimpar och snuspåsar är ej medräknade. Gummi 1% Genomsnittligt antal skräp per 100 m 250 225 200 175 150 125 100 75 214.8 136.5 151.5 2012 Vår Sommar Höst 179.8 2013 Vår 111.5 Sommar Cigarettfimpar och snuspåsar är ej medräknade. Skräp under olika årstider Skräp ökar under våren på grund av att skräp från havet och land ackumuleras och ingen städning utförs. Under sommaren minskar skräpet tack vare städaktiviteter på stränderna. Fler människor betyder mer skräp Stränderna i MARLIN-projektet delas in i tre områden oexploaterad, stadsnära och urban. Den genomsnittliga mängden skräp är högst på den urbana stranden, vilket leder till slutsatsen att stränder med många besökare är en källa till marin nedskräpning. 250 Genomsnittligt skräp per 100 m 210,2 200 150 100 83,8 77,5 50 0 Stadsnära Oexploaterad Urban

Plastavfallet har också ökat dramatiskt. 2008 genererades 25 miljoner ton plastavfall i EU. Här hamnar plastavfallet: Återvinning 5.3 miljoner ton Insamlat till exv. förbränning 7.5 miljoner ton Landdeponier 12.1 miljoner ton SKRÄPMÄTNING PÅ STRÄNDER: PLAST ÖVERALLT Merparten av marin nedskräpning består av plast. Produktionen av plast har ökat dramatiskt sedan mitten av 1900-talet. I slutändan hamnar miljoner ton plast i våra hav, som sakta håller på att förvandlas till stora plastsoptippar. 1950 producerades 1.5 miljoner ton plast per år i världen. 2008 har den siffran stigit till 245 miljoner ton. Mer plast kommer fortsätta att produceras i takt med att BNP ökar. 2050 förutspås plastproduktionen ha ökat till 725 miljoner ton plast per år. 1.5 MILJONER TON 245 MILJONER TON 735 MILJONER TON? Bristande avfallshantering, nedskräpning på land och låg återvinningsgrad av plastavfall är tätt sammankopplat med problemet med nedskräpning av plast i havet. Mer än hälften av det marina skräpet i Östersjön är plast. När plast hamnar i en marin miljö stannar det där i hundratals år. Plasten i våra hav är nu en av de viktigaste globala miljöfrågorna. 1950 2008 2050 Plastproduktion per år Källa: GREEN PAPER On a European Strategy on Plastic Waste in the Environment

OPINIONSBILDNING: FOTOUTSTÄLLNING Tidigt hösten 2012 genomförde Håll Skärgården Ren tre skräpdyk inom ramen för MARLIN-projektet i Finland. Syftet med skräpdyken är främst att göra skräpet synligt för att på sätt skapa en medvetenhet om problemet. För att kunna sprida kunskap och starta en diskussion om skräpet på havets botten anlitades fotografen Anna Liukas, som skapade en utställning med fotografier av det skräp som plockats upp under skräpdyken. Finland Utställningen har varit på turné i Sverige, Finland och Estland under 2013. Sverige OPINIONSBILDNING: SKRÄPDYK I HAMNAR För att ta reda på och visa upp hur mycket skräp som faktiskt finns i våra gästhamnar har Håll Sverige Rent genomfört en rad skräpdyk. Artisterna Vattenmannen & Speed fanns på plats vid dyken för att guida besökarna bland skräpfynden, som bland annat bestod av en båttoalett, en skrivmaskin och en glasflaska daterad år 1900. Genom skräpdyken blir det tydligt för besökare att ingen tar ansvar för skräpet på havets botten. Att påverka människors attityder och beteende är av stor betydelse för att komma tillrätta med problemet. Foto: Anna Liukas

OPINIONSBILDNING: 500 KM STRANDVANDRING OPINIONSBILDNING: MED FOKUS PÅ DE UNGA Estland I Estland har fokus legat på familjer och barn i arbetet med att skapa uppmärksamhet kring nedskräpningen i Östersjön. Keep Estonian Sea Tidys sommaraktiviteter var många, bland annat besöktes Water Festival i Pärnu, Festival of Coastal Folk i Viimsi och Tallin Maritime Day. Seminarierna hölls ombord på Estlands äldsta segelfartyg Blue Sirius. Två år i rad har FEE Latvia arrangerat kampanjen My Baltic Sea i Lettland. I kampanjen har människor uppmanats att delta i en 500 kilometer lång vandring längs med Östersjökusten i Lettland. Under vandringen mättes skräp, det hölls seminarier om Östersjön och det anordnades konst- och kulturevent som klassiska konserter i fyrhus och kreativa workshops för barn. Allt för att väcka uppmärksamhet kring nedskräpningen av våra hav och för att skapa en diskussion. Kampanjen har även fått stor uppmärksamhet i media. Lettland Under projektet har även Keep Estonian Sea Tidy utbildat skolor som sedan utfört många av strandmätningarna.

INTERVJU AIJA BÄCKSTRÖM: NEDSKRÄPNING PÅ AGENDAN Visserligen är skärgården i Finland renare nu än den var för 44 år sedan när Håll Skärgården Ren grundades, men det verkar som om attityderna hos människor håller på att ändras till det sämre. Därför är det lyckosamt att MARLINprojektet väckt ett stort intresse. Det berättar Aija Bäckström från Håll Skärgården Ren. MARLIN har väckt stort intresse bland media, människor och beslutsfattare i Finland, säger Aija Bäckström från Håll Skärgården Ren. Medborgare kontaktar oss och vill vara med på strandstädningar och ämnet har lyfts upp på en högre nivå på ett helt annat sätt än tidigare. Aija Bäckström berättar bland annat att en följd av projektet är att Helsingfors stad tvingas övervaka det pågående tunnelbanebygget bättre efter att Håll Skärgården Ren rapporterat om att stora mängder skräp från bygget hamnat på en av föreningens undersökningsstränder. Förutom rent konkret påverkan på samhällsbyggnaden har projektet också inneburit att expertnätverket kring frågan vuxit och så även kunskapen om problematiken. Vi kommer att fästa mer uppmärksamhet på problematiken kring plast. Inspirerad av våra undersökningsresultat gjorde vi en mycket fin kortfilm om plast i havet, Havet av Plast, som sprids som bäst just nu runt om i Finland och Norden. Och projektets egen pysselbok Sälles Skräpbok är barnens favorit, och barnens egen klubb Sälles Skräpletare har varit populär. Barn är ute och plockar skräp och får analysera skräpet och sedan skicka resultatet till oss, säger Aija Bäckström. Deltagarnas entusiasm är imponerande! INTERVJU JAN LUNDQVIST: EN REN STRAND Det skräpas ner en hel del på stranden Rullsand utanför Gävle under soliga sommardagar. Efter deltagandet i MARLIN-projektet har Upplandsstiftelsen nu köpt en maskin för att effektivisera städningen på stranden. Rullsand är en av de stränder där Håll Sverige Rent har mätt skräp i projektet MARLIN, och mätningarna stämmer väl överens med den bild som Upplandsstiftelsen har av nedskräpningen. Folk lämnar ganska mycket skräp efter sig, säger Jan Lundqvist, vd vid Upplandsstiftelsen, som äger campingen vid stranden. Små plastskräp som sugrör, fimpar och snuspåsar ligger och skräpar på stränderna efter en vacker dag. Tidigare har två personer fått städa stränderna ungefär två timmar varje dag för att hålla stränderna fina. Men nu har Upplandsstiftelsen införskaffat en speciell strandstädningsmaskin. Det har varit mycket jobb med att plocka upp allt skräp, säger Jan Lundqvist. Med vår nya maskin städar vi 2-3 gånger i veckan, och det tar mellan en halvtimme och en timme. Och det är bara en person som behövs. Trots att det är trist att behöva använda en maskin är Jan Lundqvist nöjd med upplägget. Foto: Anders Badner / Upsala Nya Tidning FAKTA: Rullsand utanför Gävle är en 1,5 kilometer lång sandstrand, och brukar kallas Mellansveriges riviera. Stranden är mycket populär under soliga sommardagar och campingen är en av länets största med runt 230 husvagnsplatser. Upplandsstiftelsen äger anläggningarna inom campingen och svarar för drift och verksamhet. Sedan MARLIN-projektet startade för två år sedan har frågan om nedskräpning lyfts upp på ett helt annat sätt än tidigare. Jag tror att det är många som tappar och glömmer saker och som egentligen inte skräpar ner medvetet. Sen kanske det är vissa målgrupper som är slarvigare än andra. Men jag vet att strandbesökarna är nöjda med maskinen inte minst eftersom den luckrar upp sanden så att den blir mjuk och fin. Och ren!

www.projectmarlin.eu PARTNERS I PROJEKTET: Håll Sverige Rent info@hsr.se www.hsr.se Håll Skärgården Ren salle@pssry.fi www.hallskargardenren.fi/ Keep the Estonian Sea Tidy marlin@hem.ee www.hem.ee FEE Latvia fonds@zemesdraugi.lv www.videsfonds.lv Publikationens innehåll speglar författarens åsikter och förvaltande myndighet kan inte hållas ansvarig för den information som publiceras av projektdeltagarna.