Digital vardag. Visioner och lösningar för digitala tjänster

Relevanta dokument
STÅNDPUNKT DELNINGSTJÄNSTER. Konsumentvänliga lösningar för en delningsekonomi på allas villkor

lösningar för en stark och hållbar konsumentpolitik

DIGITALA TJÄNSTER PARTIERNA & KONSUMENTPOLITIKEN 28

lösningar för en stark konsumentpolitik

STÅNDPUNKT. Internet of Things SAKERNAS INTERNET. Lösningar med konsumenten i fokus

HANDLINGSPLAN

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Befintliga strategidokument och utredningar

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

E-strategi för Strömstads kommun

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Ekonomiskt stöd till organisationer

Det här gör Myndigheten för delaktighet

Handlingsplan för Sveriges Konsumenter

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Vad tycker dina politiker?

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Detta är Sveriges Konsumenter!

Ekonomiskt stöd till organisationer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

kunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget

Välkommen till Det digitala Malmö

Inköps- och upphandlingspolicy

Uppföranderegler för avtal om abonnemang för tv, telefoni och bredband

Handlingsplan

^Synskadades. Yttrande över "Reboot - omstart för den digitala förvaltningen" SOU 2017:114 FI2018/00106/DF

Vi lagrar även uppgifter som du lämnar i samband med försäljning av guld, verkstads- och försäkringsärenden.

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

50 krav på EU:s konsumentpolitik. EU-valet 2014

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Förteckning enligt artikel 35.4 i Dataskyddsförordningen

Personuppgiftspolicy för FIBERX SWEDEN AB

Strategi för digitalisering

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Beviljade verksamhetsstöd 2016

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Digitaliseringens transformerande kraft

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

BILAGA. Genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden. till

Integritetspolicy för KAMADEVA AB

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

IDkollens Integritetspolicy

Manual och instruktioner Workshop DigIT. Stöd och instruktioner för tillhörande Powerpoint ESF PROJEKT DIGIT

Myndigheten för delaktighet

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Framtidens betalningslösningar

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

Dataskydd SAMLAR DU LAGRAR DU ANVÄNDER DU UPPGIFTER? Vad är personuppgifter? Bättre regler för små företag. Januari 2017 SV

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018

Myndigheten för delaktighet

Digitaliseringens transformerande kraft

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Dataskyddspolicy. Parter och ansvar för behandlingen av dina personuppgifter. 1. Vilken information samlar vi in?

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

- Uppdatering och förenkling av informationsplikterna. - Att ångerrätt inte ska gälla för använda varor och

Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Sammanfattande synpunkter

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Dina rättigheter. Begära rättelse. Personuppgiftsansvarig är Novo Sweden Dental AB org.nr

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: Göteborg

Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun

Myndigheten för digital förvaltning

Internationell strategi

Transkript:

Digital vardag Visioner och lösningar för digitala tjänster THE SWEDISH CONSUMERS ASSOCIATION

Bakgrund Utvecklingen av digitala tjänster gynnar generellt konsumenterna som får fler möjligheter genom ett större utbud på en ofta global marknad. Digitalisering av olika tjänster och produkter kan göra konsumtion enklare men ställer ofta integritets-, tillgänglighets- och säkerhetsfrågor på sin spets. Den digitala vardagen består av en mängd olika tjänster, tillämpningar, verktyg och affärsmodeller som alla har betydelse för konsumenten och för utformningen av konsumentpolitiken. Delaktighet i samhället är beroende av bra digitala tjänster som tillhandahålls genom tillförlitligt och väl utbyggt höghastighetsinternet. Men för full delaktighet måste grundläggande samhällstjänster erbjudas på ett sådant sätt att de är tillgängliga för alla och i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förutom tillgängliga digitala lösningar måste många tjänster fortsatt erbjudas på ett icke-digitalt sätt, ibland på det sätt tjänsten erbjöds innan digitaliseringen. Detta för att leva upp till en universell utformning av tjänster och tillförsäkra lösningar med utgångspunkt i en god kognitiv tillgänglighet. Konsumenter får inte utestängas för att de exempelvis inte använder en smartphone eller saknar tillgång till mobilt bank-id. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har stater ansvar för att alla nya miljöer, produkter och tjänster för allmänheten ska var utformade enligt principerna för universell design vilket innebär att de ska utformas utifrån människors olika funktionsvariationer. EU:s tillgänglighetslag tar fasta på FN:s konvention och kommer få stor betydelse för upphandling i enlighet med standarder som utarbetas för tillgängliga digitala tjänster och produkter. Samhället förändras som följd av digitalisering. Sjukvården erbjuder allt från bokningar till medicinsk behandling via e-hälsotjänster. Myndigheter erbjuder sina tjänster och sköter dialogen med medborgare allt mer digitalt. Smarta elnät öppnar upp för innovation av nya tjänster och produkter. Bokning av resor, distanshandel av kläder och elektronik samt banktjänster sköts övervägande via internet. Nya digitala betalningslösningar utvecklas snabbt som konkurrenter till betalkort och kontanter. Data lagrad i molntjänster kan ställa till problem med ägarskap, rättigheter, integritet och säkerhet. Likaså smarta hem med biometriska lås eller uppkopplade värmepannor

som känner av när du närmar dig hemmet. De kroppsnära prylarna, så kallade wearables, blir fler och exempelvis pulsklockor, integrerade kameror och mikrofoner blir allt vanligare. Data sammanställs i tjänster som vet det mesta om ditt liv och dina konsumtionsvanor. Marknaden för försäljning av personliga data och konsumtionsmönster blir allt mer sofistikerad. Vi befinner oss i ett skifte från konsumtion av produkter till konsumtion av upplevelse och nytta. Vem som är konsument och vem som är producent är ibland inte tydligt. Tjänster som sociala medier är meningslösa utan användare som fyller dem med innehåll. Affärsmodellen bygger ofta på att sälja information och reklamplats för företag. Lagar och regleringar som ska skydda konsumenter är ofta svåra att tillämpa då konsumenten är en del av tjänsten. Många av frågorna kring digitala tjänster handlar om integritet i relation till datainsamling, skydd och spridning eller försäljning av uppgifter. Copyrightfrågor blir viktigare inte bara för den traditionella upphovsrättsinnehavaren men även allt mer för konsumenten som bidrar med innehåll. Vilken äganderätt har du till dina bilder, texter och data som du laddar upp på olika plattformar och molntjänster? När du har köpt en e-bok, vad är det då du har köpt? Kan du läsa din bok på alla ställen du vill? Kan du ge bort den eller låna ut den? En ny form av värdering av din digitala identitet växer fram i form av recensioner och rating och i det digitala samhället är användarens rykte minst lika viktigt som det är i det fysiska samhället. Skillnaden är att du inte kan flytta. De nya möjligheterna ställer andra krav på konsumentskydd, ansvar och säkerhet.

Vision Sveriges Konsumenters vision är att alla konsumenter har god tillgång till användbara och universellt utformade digitala tjänster med ett gott konsumentskydd, där de vet vad de ingått avtal om och där integriteten respekteras. Konsumenter har rätt till sin information och ska kunna se vilken information som samlas in och finns lagrad. Det ska inte vara obligatoriskt att ange fler uppgifter än nödvändigt för att kunna handla eller använda en tjänst. Vidareförmedling eller försäljning av personlig information ska vara ett aktivt val av konsumenten och inte en förutsättning för att använda en tjänst eller köpa en produkt. På detta sätt säkerställs maktförhållandet mellan konsument och säljare. Vad konsumenten förväntas läsa och förstå i avtal ska stå i proportion till tjänsten. Det ska vara tydligt vad konsumenten ingått avtal om och vilken rätt att till exempel använda bilder och texter tjänsteleverantören får. Företagen har som ansvariga för tjänsters utformning ett stort informationsövertag. Därför måste myndigheter och beslutsfattare ta ansvar för både tillgänglighets- och tillgångsperspektiv så att inga konsumenter diskrimineras. I detta ansvar ingår att reglera hur köpmönster och annan insamlad data används och då i synnerhet för känsliga branscher som e-hälsa, försäkringar och finansiella tjänster. Lagar och regleringar måste hänga med i utvecklingen för en mer långsiktig hållbar och global utveckling. Konsumentköplagar och tjänstelagstiftning för digitala produkter och tjänster måste stärkas för att stimulera gränsöverskridande handel, ökat återbruk och kollaborativ konsumtion samt inte minst för att skydda barn från oetisk reklam och ohälsa. Det ska vara möjligt att handla utan att registrera sig och att endast behöva ange ett minimum av personuppgifter, det vill säga de uppgifter som behövs för att genomföra köp och leverans. Det ska även finnas rimliga sätt för konsumenter att avsluta konton, ta med sig data och att under vissa förutsättningar bli glömd. Nya digitala betalningsmedel måste regleras så att de är säkra och respekterar konsumentens integritet. Digital legitimering ska erbjudas genom generella lösningar såsom mobilt bank-id. Konsumenter ska skyddas från att känsliga uppgifter lagras och sprids samt från identitetsstölder. E-legitimationsnämnden eller motsvarande myndighet måste ges

ett tydligt ansvar att bevaka konsumenträttsliga aspekter. Resurser måste satsas på information och utbildning om hur en skyddar sig, sina uppgifter men också den utrustning allt från tvättmaskiner till telefoner som finns uppkopplade. Tillgång till telekomtjänster och i synnerhet internet är en viktig infrastrukturfråga och något som påverkar allt från demokratiska verktyg och samhällsservice till att kunna vara konsument på jämlika villkor. Principen om nätneutralitet är en viktig grund för ett rättvist internet och ett jämlikt deltagande i samhället. Nätdistribution måste vara neutral så att nätanvändningen styrs av användarna själva och inte av tjänsteleverantörernas makt. För att inte öka samhällsklyftorna behövs jämlik tillgång till digital infrastruktur fri från otillbörliga köpuppmaningar eller pakettjänster med inlåsningseffekter. Barn ska, enligt FN:s barnkonvention, skyddas från kommersiellt innehåll som kan skada deras hälsa, exempelvis genom negativa ideal. Därför måste också reglerna för reklamfinansierade och så kallade freemium-tjänster (det vill säga bastjänster utan kostnad) riktade till barn ses över liksom den reklam som riktas till barn i olika digitala medier. Barn är idag storkonsumenter av digitala tjänster som exempelvis spel. Innovation inom det digitala tjänsteområdet innebär ofta stora fördelar för konsumenter, även för utsatta grupper. Forskning och utveckling som inriktas på personer i olika åldrar, med olika ekonomiska förutsättningar, nedsatt funktionsförmåga (särskilt kognitiv) eller har annat språk än svenska som modersmål ger förutsättningar till universellt utformade produkter och tjänster för alla. Alla konsumenter måste ha jämlika möjligheter att påverka och medverka i utveckling och innovation av nya produkter och tjänster.

Så når vi dit För att uppnå vår vision krävs uppdaterade regler både nationellt och internationellt liksom insatser från företag, skola och konsumentorganisationer, gärna i samverkan. Behovet av internationella regleringar på området är stort eftersom många av företagen agerar i en global ekonomi och inte vill svara mot enskilda länders lagar. Internationellt samarbete är därför helt avgörande. Även i EU och nationellt kan mycket göras för att säkerställa att relevant lagstiftning, som till exempel konsumentskyddet, svarar mot nutiden och framtidens utmaningar. Regeringen har idag ingen tydlig politik för samhällets digitalisering. Särskilt saknar regeringen dialog med civilsamhället sedan både regeringens digitaliseringsråd och användningsforum lagts ned. Civilsamhällets kompetens, i synnerhet om mänskliga rättigheter, behövs för att utveckla digitaliseringen och för att fler ska kunna använda digitala tjänster. Det krävs även att konsumenternas representanter ges rimliga förutsättningar att representera och stötta konsumenter i alla nya digitala områden. Sveriges Konsumenter har ett nära samarbete i digitala frågor med liknande organisationer i Norden, med den europeiska konsumentrösten BEUC och Consumers International. Dessutom deltar vi i standardiseringsarbete som i allt större utsträckning styr digitala produkter och tjänsters utformning. Vår tidning Råd & Rön testar allt fler digitala produkter och tjänster.

Våra lösningar Konsumenters rättigheter måste stärkas och integriteten säkerställas för digitala tjänster. För att sikta mot vår vision presenterar vi här ett antal lösningar på problem kopplade till digitala tjänster. Vi har delat upp lösningarna i tre delar utifrån grundprincipen om att de digitala tjänsterna ska vara användbara, säkra och värna konsumenternas integritet samt möjliggöra starka och aktiva konsumenter. Användbarhet Garantera nätneutraliteten så att företag och koncerner inte kan begränsa och blockera tjänster på internet. Konsumenten behöver skyddas från otillbörliga metoder i synnerhet från företag i dominant ställning. Dessutom behövs regler för att se till att internetleverantörer inte har direkt ägande och inflytande över innehåll och tjänster eller förväntas agera för att övervaka eller till och med förhindra konsumenters lagliga användning. Utöver regelverk krävs resurser för en effektiv marknadskontroll. Avskaffa roamingavgifter för telefoni och bredband, då dessa avgifter inte står i proportion till operatörernas kostnader för roaming och dessutom står i vägen för bredbandsutvecklingen och därmed den digitala utvecklingen i Europa. Alla konsumenter måste dessutom garanteras tillgång till mobildata oavsett var man befinner sig i EU. Lagstifta om jämförbara och tillförlitliga hastighetsangivelser och täckningskartor för mobila datanät. Konsumenter måste få vad de lovas av tele- och bredbandsleverantörer. Gör webbinnehåll tillgängligt för personer med funktionsvariationer och underlätta för mindre vana användare och personer med nedsatt kognitiv förmåga genom att lagstifta om tillgängliga IT-lösningar med ett tydligt tillsynsansvar. Det gäller både offentligt finansierad verksamhet och allmännyttiga privata produkter och tjänster såsom banker, betalningstjänster, transporter, utbildning, hälso- och sjukvård, medietjänster samt e-handel. Alla konsumenter, oavsett vana och funktionsvariationer, ska kunna vara delaktiga i demokrati och samhällsliv samt till fullo utnyttja sin konsumentmakt. Långsiktiga satsningar behövs för utvecklandet av samordnade användarvänliga digitala tjänster i hälso- och sjukvården. För att leva upp till konsumenter och patienters högt ställda krav på hälso- och sjukvårdstjänster vad gäller bland annat tillgänglighet, enkelhet, interoperabilitet och integritet krävs nytänkande och nysatsningar inom både befintliga och redan utvecklade e-hälsotjänster.

Gör offentlig data tillgänglig för att stimulera innovation av IT-tjänster och forskning. Data som inte är känslig och som tagits fram för gemensamma ändamål bör tillhandahållas utan kostnad i öppna IT-lösningar. Det möjliggör fler smarta och innovativa lösningar som gynnar konsumenterna. Begränsa upphovsrättsinnehavarnas (Copyswedes) möjlighet att ta ut oskäliga avgifter för kopieringsundantaget. Trots att användning av lagringsmedia har ändrats utnyttjar Copyswede sin dominerande ställning gentemot tillverkarna och detaljhandeln med stora ekonomiska konsekvenser för konsumenten. Skapa goda förutsättningar för att involvera konsumenter med olika behov och förutsättningar i tjänsteutveckling och standardisering samt säkerställ att civilsamhällets organisationer finns representerade på strategisk politisk nivå. Brukarmedverkan och brukarpaneler är ofta nödvändigt för att utveckla digitala tjänster som fungerar för alla och i synnerhet för konsumenters olika kognitiva förutsättningar. Konsumentskydd Konsumentskyddet för digitala tjänster måste moderniseras och kompletteras för att ge konsumenten ett gott skydd. Företagen har ett stort informationsövertag och tydligare konsumentskyddslagar behövs både i EU och i Sverige. Konsumenttjänster av allmännyttig karaktär bör regleras särskilt i EU-lag och dessutom prioriteras i marknadskontrollarbetet. En sådan lagstiftning om nödvändighetstjänster som används av ett flertal bör ställa särskilda krav på aktörer i dominerande ställning, så som Google och Facebook. Stärk konsumentskyddet i EU mot oskäliga avtalsvillkor på nätet. Konsumenter måste kunna förstå och ges rimliga avtalsvillkor. Avtalen bör endast behandla väsentliga avtalsvillkor. Friskrivningar och onödiga villkor skall anses oskäliga. Marknadskontrollen av digitala tjänster behöver stärkas väsentligt för att motverka rena bedrägerier samt se till att lagstiftningen följs. Det är särskilt angeläget för tjänster som vänder sig till barn. Standardisera grundläggande information och avtalsvillkor för digitala tjänster. Det underlättar förståelse och jämförbarheten mellan tjänster för konsumenten. Avtal bör vara lätta att förstå och det finns även ett behov av att sammanfatta avtalsvillkorens huvudsakliga innebörd på lättläst svenska. Förkorta avtalstider för tele- och bredbandsavtalen. Långa avtal, automatisk förlängning av avtal utan tydlig information om möjlighet till uppsägning, och långa uppsägningstider låser in konsumenterna och motverkar konkurrens på en snabbt

föränderlig marknad. Inför möjligheten att kunna begränsa köp genom spärrar på konton, kreditkort och mobilabonnemang. Sådana köpbegränsningar kan i synnerhet ge skydd åt utsatta konsumentgrupper men är bra för alla konsumenter som vill maximera köp till ett visst belopp under en viss tid. Barn och unga ska garanteras ett särskilt starkt skydd mot reklam och köpuppmaningar även i så kallade freemium-tjänster. I enlighet med FNs barnkonvention ska stater skydda barn från skadlig marknadskommunikation, särskilt sådan som påverkar deras hälsa och självbild. Integritet Förstärk regelverket för skydd av konsumentens personuppgifter och integritet bland annat genom en förstärkt dataskyddslagstiftning. Säkerställ höga säkerhetskrav för hantering och lagring av konsumenters data för att undvika skada från cyberattacker och intrång med risk för dataförlust och ekonomisk skada. Konsumenter behöver upplysas om de säkerhetsrisker en digital tjänst eventuellt innebär. Konsumenter ska inte avkrävas mer än nödvändiga uppgifter för köp och leverans via handel på nätet och uppgifterna ska skyddas mot intrång och försäljning av konsumentens data till tredje part. Säkerställ att konsumenten erbjuds fullständig information om hur data lämnad av konsumenten eller kopplat till konsumentens profil kommer att användas och kräv konsumentens samtycke innan data överförs till annan part. Om konsumenten begär information om sin persondata ska sådan lämnas i säker form utan dröjsmål. Alla produkter och tjänster bör utformas med inbyggd integritet, privacy by design. Integritetsfrågor måste integreras redan från början och i hela systemets livscykel. Det för att bland annat minimera mängd insamlad information och hur länge den lagras, garantera konsumenten korrekt information, kräva konsumentens samtycke till användning av data samt att tillåta insyn i hanteringen av data. Konsumenten måste alltid kunna radera och ta med sig sina personuppgifter från digitala tjänster som samlar information om användaren. Reglera de nya formerna av informationsinsamling som fungerar som kreditupplysning (till exempel ratings och aggregators) för att skydda konsumenters integritet. Inför regler som tydligt skyddar konsumentens utsatthet när det gäller beteendeorienterad marknadsföring, baserad på konsumentens aktiviteter och agerande på nätet. Beslutad av Sveriges Konsumenters styrelse den 17 februari 2016

Sveriges Konsumenter är en oberoende, ideell organisation med 24 medlemsorganisationer. Vi kämpar för alla konsumenters självklara rätt till skydd, inflytande och möjlighet att göra medvetna och hållbara val. Målet är ökad konsumentmakt och att politiker, näringsliv och myndigheter alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter arbetar nationellt och internationellt med kunskapsspridning, påverkan och opinionsbildning. Vi ger ut tidningen Råd & Rön. Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm Telefon: 08-674 43 00 www.sverigeskonsumenter.se THE SWEDISH CONSUMERS ASSOCIATION