MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2014-2015 Kulturfakta 2016:1
Postadress: Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: 08-528 020 00 E-post: info@kulturanalys.se Webbplats: www.kulturanalys.se Myndigheten för kulturanalys 2016 Omslag: Skåpet Weave av Lukas Dahlén, Svensk Form-stipendiat 2015 Omslagsfoto: Lukas Dahlén/Ringvide Licens: Creative Commons erkännande, https://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ Formgivning: Bazooka Tryck: Taberg Media Group AB, 2016 ISBN: 978-91-87046-28-5
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2014-2015 Kulturfakta 2016:1
Innehåll Sammanfattning...5 Summary...7 Inledning...9 Datakällor...9 Definitioner...9 Att jämföra värden över tid... 10 De totala offentliga utgifterna för kultur... 11 Statens utgifter för kultur... 15 Inledning... 15 Tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier... 16 Utvecklingen inom huvudområdet kultur... 18 Utvecklingen inom huvudområdet folkbildning... 20 Utvecklingen inom huvudområdet medier... 20 Regionernas/landstingens utgifter för kultur... 21 Inledning... 21 Utveckling över tid av regionernas/landstingens kostnader för kultur... 22 Utveckling av regionernas/ landstingens kostnader för kultur per område... 22 Utveckling av regionernas/ landstingens kostnader för kultur per län... 24 Kommunernas utgifter för kultur... 26 Inledning... 26 Utveckling över tid av kommunernas kostnader för kultur... 27 Utvecklingen av kommunernas kostnader för kultur per område... 28 Hushållens utgifter för kultur och medier... 31 Referenser... 33 Bilaga I. Tabeller... 34 Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgeten 2006 2015... 57 Bilaga III. Regionernas/landstingens rapportering till Kulturanalys... 59 Bilaga IV. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner... 63 Bilaga V. Kvalitetsdeklaration... 64 Bilaga VI. List of terms... 68
Sammanfattning Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för statistikområdet samhällets kulturutgifter för år 2014 och 2015. Med samhällets kulturutgifter avses i denna rapport de offentliga aktörernas, dvs. statens, regioner/landstings och kommuners, anslag till kultur. Rapporten redovisar även hur mycket hushållen lägger på kulturkonsumtion. Övriga privata eller icke-offentliga aktörers medel till kultur redovisas inte. I rapporten redovisas statistik för den senaste tioårsperioden, 2006 2015, förutom för regionerna där tidsperioden är 2008 2015 eftersom jämförbara uppgifter för dem endast finns från 2008. Alla jämförelser mellan åren har gjorts i 2015 års priser. Sammanlagda offentliga medel till kultur De sammanlagda medlen till kultur hos stat, regioner/landsting och kommuner uppgick år 2015 till cirka 26 miljarder kronor. Staten och kommunerna stod för den största delen av de offentliga utgifterna för kultur - 43 respektive 42 procent. Motsvarande siffra för regioner/landsting var 15 procent. Under perioden 2008 2015 ökade medlen med cirka 10 procent. En ökning skedde på alla tre nivåer, och allra mest i regioner/landsting. Utslaget i kronor per invånare var ökningen under samma period lägre; 3,6 procent. 2015 var det offentliga anslaget för kultur per invånare 2 636 kronor, att jämföra med 2 544 kronor år 2008. Sett till andel av de totala budgetarna för stat, regioner/landsting och kommuner har dock ingen ökning skett för kulturområdet. Kulturens andel av statsbudgeten minskade 2015 efter att ha varit relativt stabil under flera år. Även hos regionerna blev kulturens andel lägre både 2014 och 2015. I kommunerna har kulturens andel minskat kontinuerligt under en längre period. Eftersom anslagen till kultur inte har minskat vare sig i absoluta tal eller i kronor per invånare betyder detta att budgetarna för övriga områden sammantaget har ökat snabbare än kulturens. Statens medel till kultur År 2015 uppgick statens samlade kulturbudget till cirka 11,2 miljarder kronor. Kulturbudgeten ökade 2006-2007 och låg därefter relativt stilla på omkring 10,5 11 miljarder årligen fram till 2012. Från år 2013 syns återigen se en svagt ökande trend. Som andel av statsbudgeten utgjorde kulturområdet omkring 1,30 procent åren 2007 2014. 2015 sjönk andelen till 1,26 procent, då statsbudgeten ökade markant mer än kulturbudgeten. Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. För de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur har en ökning skett under hela eller delar av perioden. Men några har också minskat. De områden som minskat under hela eller delar av perioden 2000 2015 är kulturmiljövård, litteratur och kulturtidskrifter, bild- och formområdet samt konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. För bidraget till litteratur och kulturtidskrifter har den minskande trenden vänt och en ökning ses för 2014 och 2015. Även huvudområdet folkbildning har ökat vilket beror på utökningar av olika anslag för folkbildande insatser. Däremot har huvudområdet medier minskat något, särskilt efter 2010. Det beror på att presstödet, som är kopplat till tidningarnas upplagor, minskat i och med tidningarnas sjunkande upplagor. Regionerna/landstingens medel till kultur De sammanlagda medlen för kultur i regionerna/- landstingen uppgick 2015 till 3,9 miljarder kronor. Kulturens andel av samtliga regioner/landstings totala verksamhetskostnader var omkring 1,5 procent. Sedan år 2008 har regionernas/landstingens kostnader för kultur ökat inom samtliga områden utom bibliotek och litteratur. Detta område låg stilla 2008 2011 och minskade något 2012 2015. De största ökningarna (i kronor räknat) under perioden är inom områdena teater och dans samt 5
musik. För området bild och form noteras en tydlig ökning under åren 2014 2015. Sedan 2008 har området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas totala kostnader för kultur minskat något, samtidigt som andelen för scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 35 procent till 38 procent. Drygt hälften av regionernas kulturbudgetar går till de verksamheter som regionerna också fördelar det statliga bidraget för regional kultur till (verksamheter inom kultursamverkansmodellen). Kommunernas medel till kultur Kommunernas sammanlagda kulturbudgetar uppgick 2015 till cirka 10,9 miljarder kronor. Tre av de områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på, bibliotek, allmän kulturverksamhet och musikskola/kulturskola, har ökat under perioden 2006 2015. Bara ett område, stöd till studieorganisationer, har minskat. Kostnaderna per invånare varierar mycket de enskilda kommunerna emellan, från 494 till 2 685 kronor per invånare 2015. Av landets 290 kommuner minskade 80 sina kostnader för kultur mellan 2013 och 2015 räknat i kronor per invånare, medan 210 kommuner hade ökade eller oförändrade kostnader. Kulturens andel av kommunernas totala kostnader varierar, från 1,0 procent till 6,9 procent. Sett till samtliga kommuners totala verksamhetskostnader har kulturens andel kontinuerligt minskat sedan 1998, från 2,7 procent till 2,2 procent 2015, trots att de kommunala anslagen till kultur ökat i kronor. Detta förklaras av att övriga områden har ökat mer än kulturen. Hushållens utgifter för kultur Hushållens utgifter för kultur och medier inklusive investeringsutgifter var 2012 (det senaste år uppgifter finns för) 49,9 miljarder kronor i 2012 års priser. I investeringsutgifter ingår utrustning och apparater för ljud och bild som till exempel tv, stereo och kameror. När investeringsutgifterna dras bort blir summan 37,9 miljarder kronor. Av dessa utgörs 40 procent av tv-abonnemang, tvlicens och dagstidningar. 6
Summary The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis, Kulturanalys, has been responsible for the official statistics in the areas of culture and leisure since 1 January 2012. In this report, Kulturanalys publishes official statistics in the statistical field comprising society's cultural expenditures for the years 2014 and 2015. "Society's cultural expenditures" refers in this report to the appropriations for culture made by public actors, i.e. the Swedish state, regions/- county councils and municipalities. The report also identifies how much households spend on culture consumption. Cultural funding by other private or non-public actors is not reported. The report provides statistics for the last decade, 2006 2015, with the exception of those regions for which the time period is 2008 2015, as comparable data for those regions are available only from 2008 onwards. All inter-year comparisons have been made at 2015 prices. Total public cultural funding The cultural funding provided by the Swedish state, regions/county councils and municipalities in 2015 totalled roughly SEK 26 billion. The state and municipalities accounted for the largest shares of the public expenditures for culture, i.e. 43% and 42% respectively. The corresponding figure for the regions/county councils was 15%. This funding increased by roughly 10% between 2008 and 2015. Increases were seen at all three levels, with the greatest increase occurring among the regions/county councils. Expressed in kronor per inhabitant, the increase during the same period was lower, 3.6%. The public appropriation for culture per inhabitant was SEK 2,636 in 2015, as compared to SEK 2,544 in 2008. However, there was no increase in cultural funding in terms of the total budgets for the state, regions/county councils and municipalities. The cultural share of the state budget decreased in 2015, after having been relatively stable for a number of years. The cultural shares of the regional budgets were also lower in both 2014 and 2015. The cultural shares in the municipal budgets have been decreasing continuously over an extended period. Given that the appropriations for culture have not decreased in either absolute terms or kronor per inhabitant, this means that the budgets for other areas have grown more rapidly than for culture. State cultural funding The state culture budget totalled roughly SEK 11.2 billion in 2015. The culture budget grew in 2006 2007, and subsequently remained relatively stable at roughly SEK 10.5 11 billion per year until 2012. A weak upward trend is again discernible as of 2013. In terms of its share of the state budget, culture accounted for roughly 1.30% in the years 2007 2014. This figure fell to 1.26% in 2015, when the state budget grew markedly more than the culture budget. State cultural expenditures are divided into three main areas: culture, popular adult education and media. Increases occurred in most of the budget items within the main area of culture during all or parts of the period, although some did decrease. The areas that decreased during all or parts of the period from 2000 to 2015 comprise heritage protection, literature and cultural journals/ magazines, the art and design area and artistic figuration of the common environment. The decreasing trend has reversed in the case of funding for literature and cultural journals/ magazines, and increases were seen in 2014 and 2015. The main area of popular adult education has seen an increase as a result of increases in various appropriations for popular education initiatives. On the other hand, the main area of media has decreased somewhat, particularly since 2010. This is because the press subsidy, which is tied to publications' circulation figures, has decreased in parallel with declining circulations. Regional/county council cultural funding Cultural funding by the regions/county councils totalled SEK 3.9 billion in 2015. Cultural expenditures accounted for roughly 1.5% of total regional/county council operating costs. From 2008, regional/county council cultural expenditures rose in all areas except libraries and 7
literature. This area was stable from 2008 to 2011, and decreased somewhat from 2012 to 2015. The largest increases (measured in kronor) during the period occurred in the areas of theatre and dance and music. A distinct increase was noted in the area of art and design in 2014 2015. The share of the total regional cultural expenditures accounted for by the area of popular education and popular movements has decreased somewhat since 2008, even as the share accounted for by the performing arts areas of theatre, dance and music rose from 35% to 38%. Just over half of the regional budgets is devoted to those activities to which they also allocate the state subsidy for regional culture (activities within the cultural cooperation model). Municipal cultural funding The municipal cultural budgets totalled roughly SEK 10.9 billion in 2015. Three of the areas to which the municipalities' cultural expenditures were allocated, i.e. libraries, general cultural activities and music school/culture school increased from 2006 to 2015. Only one area, support for study organisations, decreased. The expenditure per inhabitant varies widely from one municipality to another, i.e. from SEK 494 to SEK 2,685 per inhabitant in 2015. Of Sweden's 290 municipalities, 80 decreased their cultural expenditures between 2013 and 2015, as measured in kronor per inhabitant, while 210 municipalities had higher or unchanged expenditures. The share of the municipalities' total expenditures accounted for by culture varies as well, from 1.0% to 6.9%. With respect to the total operating costs of all the municipalities, the share accounted for by culture has decreased continuously since 1998, from 2.7% to 2.2% in 2015, despite the fact that municipal appropriations for culture have increased as measured in kronor. This is attributable to the fact that other areas have increased more than culture. Household cultural expenditures Household expenditures for culture and media, including investment expenditures in 2012 (the most recent year for which data are available) totalled SEK 49.9 billion in 2012 prices. Investment expenditures include equipment and devices for audio and video, such as TVs, stereos and cameras. Setting aside these investment expenditures, the total is SEK 37.9 billion, 40% of which is attributable to TV subscriptions, TV licences and newspapers. 8
Inledning Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för statistikområdet samhällets kulturutgifter för år 2014 och 2015. Kulturanalys har tidigare publicerat statistik om samhällets kulturutgifter för åren 2010 2013. 1 Äldre statistik inom detta område har publicerats av Statens kulturråd, som under perioden 1994 2011 var ansvarig myndighet för statistiken. Med samhällets utgifter för kultur avses i denna rapport de offentliga utgifterna för kultur. De offentliga aktörerna är staten, regioner/landsting och kommuner. Även hushållens utgifter för kultur redovisas. Övriga privata eller icke-offentliga aktörers utgifter för kultur redovisas inte. Underlaget till denna rapport kommer från flera källor som beskrivs nedan. I rapporten redovisas tidsserier för en 10-årsperiod, 2006 2015, förutom för regionerna där tidsperioden är 2008 2015 eftersom jämförbara uppgifter för dem endast finns från 2008. Alla data i tabeller och figurer i rapporten är fastprisberäknade i 2015 års priser. Samtliga tabeller med grunddata i både fastprisberäknade och i löpande priser finns på Kulturanalys webbplats. Datakällor Stat Statsbudgetens årliga utfall, Ekonomistyrningsverket (ESV). Data för åren 1997 2015 har hämtats från ESV under 2016. Tidigare sammanställningar av statens anslag har inte använts. Därför kan några enstaka uppgifter skilja sig från publikationer som publicerats för statistikåren 2011 och tidigare. I rapporten redovisas år 2006 2015, och på Kulturanalys webbplats år 1997 2015. Regioner/landsting Enkät till regionerna/landstingen för år 2014 2015, Myndigheten för kulturanalys. Regionerna/- landstingen har getts möjlighet att korrigera uppgifter för åren 2008 2013 från Kulturanalys och Kulturrådets tidigare enkäter. Därför kan en del uppgifter skilja sig från tidigare publikationer. Kommun Räkenskapssammandragen, Statistiska centralbyrån. Inför årets rapport har Kulturanalys specialbeställt uppgifter för hela tidsperioden 1998 2015 vilket är de data som finns tillgängliga. Mindre skillnader mot tidigare publicerade uppgifter kan finnas eftersom vissa korrigeringar kan ha gjorts hos SCB. I rapporten redovisas år 2006 2015, och på webbplatsen år 1998 2015. Hushåll Undersökning om hushållens utgifter (HUT), Statistiska centralbyrån. De senast tillgängliga uppgifterna är för år 2012. Definitioner Utgifter och kostnader Utgifter är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift. Den uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Uppgifterna som samlats in från regioner/landsting och kommuner är kostnader. Uppgifterna för hushållen är utgifter, den faktiska summan i kronor som hushållet har spenderat. Alla uppgifter för regioner/landsting och för kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. I denna rapport används begreppet utgift och kostnad synonymt i betydelsen kostnad. Konsumentprisindex (KPI) Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat 1 Myndigheten för kulturanalys 2012 och Myndigheten för kulturanalys 2014. 9
som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, det vill säga de priser konsumenterna faktiskt betalar. I KPI ingår konsumtion av både varor, tjänster och låneräntor. Löpande priser De priser som råder under den period som avses. Fasta priser Löpande priser som omräknats med hjälp av KPI för att kunna jämföras mellan olika år. Att jämföra värden över tid Att jämföra belopp i löpande priser mellan olika år är inte lämpligt om man vill jämföra hur anslagen har förändrats över tid. Detta beror på att inflationen påverkar beloppens värde när det gäller vad de kan användas till. I stället kan belopp i löpande priser omräknas till mer jämförbara värden med hjälp av ett index som KPI. Alla belopp har i denna rapport omräknats till 2015 års priser med hjälp av respektive årsmedeltal för KPI. Emellertid används för statens anslag till exempelvis kultur ett särskilt system för pris- och löneomräkning (PLO) av statliga anslag. PLO syftar till att anpassa anslagen till hur löner, priser och hyror förändras i den övriga ekonomin. Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Av övriga anslag pris- och löneomräknas vissa årligen, medan andra omräknas mer sällan. Dessutom skiljer sig uppräkningen mellan olika anslag åt beroende på hur löner, hyror och övrigt viktats. Det kan alltså bli en snedvridning av faktiska förhållanden om all omräkning av kostnader mellan olika år görs med hjälp av KPI. Hur stor snedvridningen blir beror på hur stor skillnaden mellan KPI och den faktiska omräkningen med hjälp av PLO är. Om KPI ökat mer än exempelvis PLO mellan två år, så kommer de reala beloppen för statens utgifter att överskattas om de omräknas med hjälp av KPI. Det vill säga de statliga kostnaderna för kultur har då egentligen utvecklats i en lägre takt än konsumentpriserna. Kulturanalys har ändå valt att använda KPI för jämförelser över tid med reservation enligt ovanstående kommentarer. För att kunna göra bedömningar av hur anslagens utveckling över tid påverkar verksamheten behöver man också ta hänsyn till hur löner, hyror och övriga verksamhetskostnader utvecklas. 10
De totala offentliga utgifterna för kultur Offentliga utgifter för kultur De totala offentliga utgifterna för kultur uppskattas utifrån de uppgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som vi har samlat in och sammanställt. Jämförbara uppgifter finns för perioden 2008 2015. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2015 till cirka 26 miljarder kronor. Under perioden 2008 2015 har utgifterna ökat med cirka 10 procent räknat i 2015 års priser. Om man istället slår ut utgifterna på kronor per invånare var ökningen under perioden mindre. År 2015 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare 2 636 kronor jämfört med år 2008 då de låg på 2 544 kronor, vilket är en ökning med 3,6 procent. Detta beror på att befolkningen har ökat snabbare än kulturbudgeterna. När det gäller utgifter för de olika offentliga aktörerna, har statens utgifter har ökat med 7 procent, regionernas/landstingens med 17 procent och kommunernas med drygt 11 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 732 miljoner kronor. Regionernas/landstingens och kommunernas utgifter har ökat med 573 respektive 1 117 miljoner kronor. Ökningarna har skett främst under senare delen av perioden, åren 2013 2015. Sett till kulturområdets andel av de totala budgetarna har dock ingen ökning skett. Kulturens andel av statsbudgeten har varit relativt stabil under flera år med en liten minskning 2015 jämfört med 2014. Hos regionerna har uppvisar kulturens andel en svagt minskande trend 2013 2015. I kommunerna har kulturens andel minskat kontinuerligt under en längre period. Eftersom kulturkostnaderna inte har minskat vare sig i absoluta tal eller i kronor per invånare betyder detta att kostnader för övriga områden sammantaget har ökat snabbare än kulturkostnaderna. 11
2,50 2,41 2,43 2,40 2,34 2,32 2,27 2,29 2,28 2,26 2,24 2,00 1,50 1,00 1,24 1,54 1,54 1,49 1,50 1,49 1,50 1,47 1,45 1,30 1,27 1,31 1,34 1,32 1,31 1,33 1,32 1,26 Andel av kommunernas medel Andel av regionernas medel 0,67 0,70 0,66 0,65 0,66 0,66 0,65 0,62 Andel av statsbudgeten 0,50 Andel av BNP 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 1. Kulturutgifternas andel av statens, regionernas och kommunernas respektive totala budgetar, samt de totala offentliga kulturutgifternas andel av BNP, 2006 2015. Procent. Figure 1. Public spending on culture 2006 2015, share of total public spending. Percent. Enligt ett annat sätt att mäta offentliga utgifters förändring, nämligen som andel av BNP, har storleken på de offentliga utgifterna för kultur förändrats relativt lite under perioden 2008 2015. Som andel av BNP har dessa utgifter varierat mellan 0,65 och 0,70 procent 2008 2014 för att därefter sjunka till 0,62 procent 2015. Detta betyder att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. Dock ökade BNP för 2015 mer än de offentliga kulturutgifterna och därmed blev denna andel lägre. Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2008 2015. Miljoner kronor, 2015 års priser. Table 1. Public expenditures on culture 2008 2015. SEK million, 2015 prices. Förändring År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2008 2015, Mkr Förändring 2008 2015, % Stat 10 453 10 685 10 844 10 650 10 632 11 018 11 120 11 185 732 7,00 Regioner/landsting 3 329 3 445 3 387 3 425 3 490 3 604 3 744 3 902 573 17,21 Kommuner 9 768 9 771 9 809 9 736 9 974 10 302 10 595 10 885 1 117 11,44 Summa 23 550 23 901 24 040 23 811 24 096 24 924 25 459 25 972 2 422 10,28 Förändring per år, procent 1,49 0,58-0,95 1,20 3,44 2,15 2,02 Kr/invånare 2 544 2 559 2 553 2 511 2 522 2 584 2 612 2 636 3,63 Andel av BNP, procent 0,67 0,70 0,66 0,65 0,66 0,66 0,65 0,62 Källa: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och Enkät till regionernas/landstingens kulturchefer. 12
Miljoner kronor 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2 544 2 559 2 553 2 584 2 612 2 636 2 511 2 522 9 768 9 771 9 809 9 736 9 974 10 302 10 595 10 885 3 329 3 445 3 387 3 425 3 490 3 604 3 744 3 902 10 453 10 685 10 844 10 650 10 632 11 018 11 120 11 185 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2 700 2 600 2 500 2 400 2 300 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kronor/invånare Stat Regioner/landsting Kommuner Kr/invånare Figur 2. Offentliga utgifter för kultur 2008 2015, totalt i miljoner kronor i 2015 års priser och i kronor per invånare. Figure 2. Public spending on culture 2008 2015, total in SEK million at 2015 prices and in SEK per resident. Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2015 var 43 procent. Kommunerna står för 42 procent och regionerna/- landstingen för 15 procent. Fördelningen av de offentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/landsting och kommuner har under perioden 2008 2015 inte förändrats nämnvärt. 15% 43% 42% Stat Kommuner Regioner/landsting Figur 3. Offentliga utgifter för kultur 2015, fördelat mellan stat, kommuner och regioner/landsting. Procent. Figure 3. Public expenditures on culture 2015, allocated to state, regions/county councils and municipalities. Percent. 13
Undersökningen om samhällets kulturutgifter har under många år präglats av en strävan att göra jämförelser mellan de olika offentliga nivåerna och mellan det offentliga och det privata. De jämförelser man velat göra är bland annat hur de olika offentliga aktörernas utgifter fördelats på konst- och kulturområden. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för jämförelser mellan statens, landstingens/regionernas och kommunernas utgifter för kultur gjordes från och med 2007 en förändring så att landstingens/- regionernas utgifter för folkhögskolor skulle räknas med. Då stora delar av statens anslag omfördelats i och med införandet av kultursamverkansmodellen har det blivit svårt att finna några jämförbara enheter mellan de olika nivåerna. 14
Statens utgifter för kultur Inledning De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet genom den så kallade kultursamverkansmodellen och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur. Uppgifterna om statens utgifter för kultur har hämtats från Ekonomistyrningsverket. I bilaga II redovisas de anslagsposter som ingår i statens utgifter för kultur. 12 000 År 2015 uppgick de samlade utgifterna till cirka 11,2 miljarder kronor, vilket är 1,26 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 889 miljarder kronor (figur 4). De totala utgifterna för kultur, räknat i 2015 års priser, ökade åren 2006 och 2007. Mellan 2007 och 2012 låg utgifterna relativt stabilt omkring 10,5 11 miljarder årligen. Från år 2013 kan man återigen se en svagt ökande trend. Kulturbudgetens andel av statsbudgeten var 2006 1,24 procent. Därefter ökade andelen till omkring 1,3 procent åren 2007 2014. En liten minskning kan ses för år 2015 då andelen var 1,26 procent. Detta beror på att statsbudgeten år 2015 ökade markant mer än kulturbudgeten. 1,60 10 000 1,40 1,20 MIljoner kronor 8 000 6 000 4 000 1,00 0,80 0,60 Procent 0,40 2 000 0,20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0,00 Summa Andel av statsbudgeten Figur 4. Statens utgifter för kultur 2006 2015 samt andel av statsbudgeten. Miljoner kronor, 2015 års priser. Figure 4. State spending on culture 2006 2015 and share of the state budget. SEK million, 2015 prices. 15
I figur 5 redovisas statens utgifter för kultur också i kronor per invånare. Befolkningen har ökat under perioden, vilket medför att ökningen av utgifterna i kronor per invånare inte blir lika stor som ökningen av de totala utgifterna för kultur. 12 000 1 400 10 000 1 200 Miljoner kronor 8 000 6 000 4 000 1 000 800 600 400 Kronor/invånare 2 000 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Summa Kronor per invånare Figur 5. Statens utgifter för kultur 2006 2015. Kronor per invånare, 2015 års priser. Figure 5. State expenditures on culture 2006 2015. SEK per capita, 2015 prices. Tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Det huvudsakliga innehållet i respektive huvudområde visas nedan. För en detaljerad beskrivning av vad som ingår i respektive huvudområden, se bilaga II. Statens utgifter för kultur: Huvudområde Delområden Huvudsakliga anslagsposter* Kultur Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställning Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Film Litteraturen, läsandet och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning Folkbildning Medier Centrala museer, nationella kulturinstitutioner inom scenkonst, bidrag till fria grupper inom scenkonsten, kulturmiljövård, kyrkoantikvarisk ersättning, bidrag till regional kulturverksamhet, filmstöd, Riksarkivet, ersättningar och bidrag till konstnärer, bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, skapande skola samt myndigheter på kulturens område Bidrag till folkbildningen Presstöd, myndigheter på medieområdet *Se bilaga II för en komplett redovisning. 16
7 000 6 000 5 000 MIljoner kronor 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kultur Folkbildning Medier Figur 6. Statens utgifter för kultur 2006 2015 fördelat på huvudområden. Miljoner kronor, 2015 års priser. Figure 6. State spending on culture 2006-2015 by main area. SEK million, 2015 prices. 800 700 600 Kronor/invånare 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kultur Folkbildning Medier Figur 7. Statens utgifter för kultur 2006 2015 fördelat på huvudområden. Kronor per invånare, 2015 års priser. Figure 7. State expenditures on culture 2006 2015 by main area. SEK per capita, 2015 prices. 17
I följande del av avsnittet redovisar vi den huvudsakliga utvecklingen för de tre huvudområdena. I tabell 5 finns alla delområden inom huvudområdena redovisade, och i tabell 6 även de ingående anslagen inom varje delområde. Observera att trendanalysen har gjorts på anslagen i fasta priser. Ibland kan ett anslag ha legat stilla i löpande priser men efter justering för inflationen framträder en minskning. Utvecklingen inom huvudområdet kultur Statens utgifter för huvudområdet kultur var 6,6 miljarder kronor 2006, minskade till 6,4 miljarder 1,2 0,6 kronor 2008 för att därefter öka långsamt till 6,8 miljarder kronor 2015. Den enskilt största delen 2015 var kulturområdesövergripande verksamhet som stod för 23 procent av huvudområdet: 1,6 miljarder kronor. Av det beloppet gick 1,3 miljarder kronor i bidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen. Därefter gick 20 procent (1,4 miljarder kronor) till museer och utställningar. Nästan lika mycket gick till scenkonst, 19 procent (1,3 miljarder kronor). I figur 8 visas fördelningen mellan delområdena inom huvudområdet kultur för år 2015. 4,6 5,2 4,5 2,7 22,9 Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö 5,8 Ersättning och bidrag till konstnärer Arkiv Litteraturen, läsandet, och språket 13,5 20,4 Film Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design 18,7 Forskning Figur 8. Statens utgifter 2015 inom huvudområdet kultur. Procent. Figure 8. State expenditures 2015 within main area culture. Percent. Utvecklingen av de olika delområdena över tid påverkas av införandet av kultursamverkansmodellen 2011. Då infördes i statsbudgeten anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet. Anslaget bildades genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes och sedan dess ingår i delområdet kulturområdesövergripande verksamhet. Detta anslag fördelas av landstingen/- regionerna på olika kulturområden, och fördelningen följs upp av Statens kulturråd. 2 Denna omfördelning av anslagen försvårar analysen av utvecklingen över tid. Dock försöker vi nedan beskriva några övergripande trender för perioden 1997 2015. I rapportens tabellbilaga finns data för 2006 2015 och på Kulturanalys webbplats för 1997 2015. Museer och utställningar: ökande trend från 1997 fram till 2005, därefter relativt stabilt till och med 2010. År 2011 överfördes anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2015 är trenden ökande igen. Teater, dans och musik: en ökande trend 2002 2010. År 2011 överfördes anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2015 ökade anslagen långsamt. Kulturmiljö: ökande trend för delområdet som helhet fram till 2009, därefter relativt stabilt. Ökningen beror helt och hållet på den kyrkoantikvariska ersättningen, vilken 2 Statens kulturråd, 2015. 18
utgör drygt hälften av delområdet kulturmiljö och som tillkom 2002. Däremot har bidraget till kulturmiljövård minskat successivt under perioden 2003 2015. Arkiv: ökande trend för anslaget till Riksarkivet. Ersättning och bidrag till konstnärer: svagt ökande trend under hela perioden 1997 2015. Ökningen 2015 är särskilt stor. Film: ökande trend fram till 2006, därefter ligger anslagen relativt stilla 2006 2015. Litteraturen, läsandet och språket: År 2011 överfördes anslagsmedel för biblioteksverksamhet till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2015 ökade delområdet som helhet långsamt. Dock minskar bidraget till litteratur och kulturtidskrifter fram till 2013 för att därefter öka 2014 2015. Skapande skola: bidraget infördes 2008 och har utökats sedan dess. Bildkonst, arkitektur, form och design: År 2011 överfördes anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Inom delområdet minskar bidraget till bild- och formområdet, främst åren 2005 2011, för att därefter ligga stilla fram till 2015. Anslaget för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön har kontinuerligt minskat sedan 2000. Sammanfattningsvis är trenden för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur att en ökning skett eller att nivån periodvis legat stilla. Några har dock minskat. Dessa är: Bidraget till kulturmiljövård (minskning 2003 2015) Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter (minskning 2005 2013, därefter ökning) Bidraget till bild och formområdet (minskning 2005 2011, därefter ligger det stilla) Anslaget för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (minskning 2000 2015 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 9. Statens utgifter inom huvudområdet kultur 2006 2015 fördelat på delområden. Miljoner kronor, 2015 års priser. Figure 9. State expenditures within main area culture 2006 2015 by sub area. SEK millions, 2015 prices. 19
Utvecklingen inom huvudområdet folkbildning Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning var 3,8 miljarder kronor år 2015. Av dessa gick 3,6 miljarder till studieförbund och folkhögskolor och 16,5 miljoner till bidrag till kontakttolkutbildning (en kontakttolk tolkar mellan personer och svenska myndigheter). År 2015 tillkom ett nytt anslag på 105 miljoner kronor för särskilda insatser inom folkbildningen. Anslaget ska användas för att stärka kunskaper i svenska och om samhället samt främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. Utgifterna för huvudområdet folkbildning låg 2006 på cirka 3 miljarder kronor. År 2007 ökade utgifterna till cirka 3,4 miljarder kronor som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) och låg därefter på ungefär den summan fram till 2012. Ökningen mellan 2012 och 2013 består dels i en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor för att utöka platserna på folkhögskolornas allmänna kurser, dels i en överföring av anslaget på 160 miljoner kronor för särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU). Ökningen 2015 består i det nya anslaget för asylsökande och nyanlända. Utvecklingen inom huvudområdet medier Statens utgifter för huvudområdet medier var 607,5 miljoner kronor för år 2015. Det består till 80 procent av presstöd, medan bidrag till taltidningar står för 7 procent och övriga områden har mindre andelar (figur 10). Utgifterna har minskat under hela perioden 1997 2015 och består i en minskning av presstödet. Minskningen är särskilt tydlig efter 2010. Presstödet är utformat så att bidragets storlek bland annat kopplas till upplagornas storlek. Att anslaget minskar beror framförallt på att tidningarnas upplagor fortsätter att sjunka. Utbyte av tvsändningar mellan Sverige och Finland 3,6% Presstödsnämnden 1,2% Statens medieråd 2,7% Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 0,4% Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 0,1% Myndigheten för radio och tv 4,6% Taltidningar 7,3% Presstöd 80,1% Figur 10. Statens utgifter för huvudområdet medier, 2015. Procent. Figure 10. State expenditures within main area Media, 2015. Percent. 20
Regionernas/landstingens utgifter för kultur Inledning Kulturverksamhet är ett frivilligt åtagande för regioner/landsting liksom det är för kommuner. I Sverige finns 21 län av vilka 20 har ett landsting och ett är en kommun (Gotland) med landstingsuppgifter. Av landstingen har 9 stycken ett utökat ansvar för regional utveckling och betecknas därför som regioner. Dessa landsting är Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. Gotland som är en kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar har också rätt att kalla sig region. I övriga län innehas det regionala utvecklingsansvaret antingen av ett regionförbund, som består av kommunerna i länet och länets landsting, eller av länsstyrelsen. Samtliga regioner har ansvar för kulturverksamhet. I de län som inte är regioner ligger kulturfrågorna antingen på landstinget eller regionförbundet. I några län är ansvaret delat mellan de båda organisationerna. I denna rapport benämner vi alla uppgiftslämnare konsekvent för regioner oavsett hur ansvaret för kulturfrågor är organiserat. De regionala kostnaderna för kultur har samlats in via en enkät som riktats till kulturchefer på regioner eller motsvarande. De uppgifter som efterfrågats i enkäten till regioner framgår av bilaga III. Om uppgifternas kvalitet Regionerna har getts möjlighet att kvalitetssäkra tidigare lämnade uppgifter för åren 2008 2013, och rätta dem om fel upptäckts. Uppgifter för år 2007 finns tillgängliga men har inte kunnat kvalitetssäkras. Därför presenteras här tidsserier från och med 2008. En del regioner har inte kunnat kontrollera alla sina uppgifter bakåt i tiden beroende på att tidigare personal inte finns kvar. Värt att notera är också att regionerna kan ha redovisat på olika sätt. En av orsakerna till detta är hur man har organiserat kulturverksamheten. Huvudsakligen har det som ligger inom den förvaltning som ansvarar för merparten av kulturverksamheten i länet redovisats. Men i de fall när delar ligger på andra förvaltningar kan dessa ibland inte ha räknats med. Detta gäller främst konstinköp som kan vara uppdelade på olika förvaltningar samt redovisning av kostnader för sjukhusbibliotek. Redovisningen av administrations- och personalkostnader kan också skilja sig åt, både mellan år inom en regions redovisning och mellan olika regioner. Kostnader för kultur och folkhögskolor samlas också in inom SCB:s räkenskapssammandrag (redovisas ej i denna rapport). Dessa uppgifter är fördelade på fyra poster och är inte lika detaljerade som de som samlas in av Kulturanalys. Överensstämmelsen mellan uppgifterna från SCB och de från Kulturanalys är någorlunda och god för vissa regioner och sämre för andra. Skillnaderna beror sannolikt på att det är olika personer som lämnar uppgifter och att vad som ska räknas in i de olika posterna bedömts olika. Dock är de övergripande trenderna lika i båda datasammanställningarna. Särskilt om Gotland Det som skiljer Gotland från de andra landstingen och regionerna är att Gotland är en region med primärkommunala uppgifter. Det betyder i praktiken att kostnader för kultur är svåra att dela upp mellan kommunala och regionala kostnader. Gotlands kostnader för kulturverksamheter redovisas i huvudsak under kommunala kostnader, oavsett om de rör verksamheter som i andra regioner är kommunala eller regionala. Under de kommunala kostnaderna redovisas alltså folkbiblioteksverksamhet och stöd till studieorganisationer liksom kostnader för musik- och kulturskolan. Under rubriken allmän kulturverksamhet i de kommunala kulturkostnaderna redovisas all övrig kulturverksamhet inklusive det som i andra regioner räknas som regional kulturverksamhet. Under regionala kostnader redovisas här endast kostnader för folkhögskolor. Uppgifterna om folkhögskolor har inte hämtats via Kulturanalys enkät till regionerna utan från SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner, rubrik 475 högskoleutbildning. 21
Utveckling över tid av regionernas/landstingens kostnader för kultur I figur 11 visas regionernas kostnader för kulturändamål redovisat i fasta priser. För att kunna göra jämförelser med statliga och kommunala kulturkostnader har i regionernas kulturkostnader inkluderats kostnader för folkhögskolor och inköp av konst. De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2015 till 3,9 miljarder kronor. Sedan år 2008 har regionernas/ landstingens kostnader för kultur ökat. Sammanlagt har ökningen under perioden varit ungefär 570 miljoner kronor eller 17 procent. 4 500 450 4 000 360 369 360 361 365 374 384 396 400 3 500 350 3 000 300 Miljoner kronor 2 500 2 000 250 200 Kronor/invånare 1 500 150 1 000 100 500 0 3 329 3 445 3 387 3 425 3 490 3 604 3 744 3 902 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 50 0 Totala utgifter kultur Kr/invånare Figur 11. Regionernas totala kostnader för kultur 2008 2015. Miljoner kronor och kronor per invånare, 2015 års priser. Figure 11. Region and county council expenditures on culture 2008 2015. SEK millions and SEK per capita, 2015 prices. Kulturkostnadernas andel av regionerna/ landstingens totala kostnader var omkring 1,5 procent under åren 2008 2015 och trenden är att andelen minskar. För de 20 regioner som är med i kultursamverkansmodellen går omkring 52 54 procent av regionens medel till verksamheter inom modellen (tabell 11). Kultursamverkansmodellen innebär att regionerna själva får fördela det statliga bidraget till regional kulturverksamhet. Verksamheter inom modellen är främst kulturinstitutioner och främjande verksamhet inom scenkonst, museer, arkiv, bibliotek, film, hemslöjd och konstoch kulturfrämjande. Verksamheter utanför är till exempel folkbildning och det fria kulturlivet. Utveckling av regionernas/ landstingens kostnader för kultur per område Figur 12 visar den relativa fördelningen av regionala kostnader för kultur per område 2015. Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena. Dessa båda områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur. Närmare 60 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser rör folkhögskolor. 22
Bild och form 4% Bibliotek och litteratur 3% Stipendier och ersättningar till kulturskapare 0,1% Film och medier 5% Folkbildning och folkrörelser Allmänna kulturutgifter 8% Musik 13% Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv 15% Folkbildning och folkrörelser 27% Teater och dans 25% Teater och dans Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv Musik Allmänna kulturutgifter Film och medier Bild och form Bibliotek och litteratur Stipendier och ersättningar till kulturskapare Figur 12. Regionernas kostnader för kultur 2015 per område. Procent. Figure 12. Region and county council expenditures on culture 2015 per area. Percent. En sammanslagning i statistiken av teater och dans är motiverad eftersom det ofta rör sig om integrerad verksamhet där stödet till dans är en del av stödet till teaterverksamhet. Även stödet till musik är i vissa fall sammanslaget med stödet till teater och dans, vilket gör att slutsatser om uppdelning mellan teater, dans och musik ska dras med försiktighet. Teater, dans och musik ryms ibland inom samma institution och det är i vissa fall inte möjligt att dela upp bidragsdelarna på de olika områdena. Sammanlagt går 38 procent av regionernas/landstingens kostnader för kultur till områdena teater och dans samt musik. Området museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv utgör 15 procent av regionernas/ landstingens kostnader. Allmänna kulturutgifter är ett samlingsnamn för kostnader för sektorsövergripande arbete, utvecklingssatsningar, administrativa kostnader och övriga kostnader som inte kan placeras någon annanstans, men som bedöms vara kostnader för kultur. Film och medier utgörs främst av stöd till regionala resurs- och produktionscentrum och uppgår till 5 procent av regionernas kostnader för kultur. Bild och form står för 4 procent av regionernas totala kostnader för kultur. Kostnader för bibliotek och litteratur som står för 3 procent avser främst kostnader för länsbiblioteksverksamhet och är det näst minsta området. Stipendier och ersättningar för kulturskapare är det minsta området och motsvarar 0,1 procent av regionernas totala kostnader för kultur. Fördelningen av regionernas/landstingens kostnader för kultur har inte förändrats dramatiskt över tid. En tendens som ändå är skönjbar under perioden 2008 2015 är att området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas totala kostnader för kultur har minskat något samtidigt som andelen för scen-konstområdena teater, dans och musik ökat från 35 procent till 38 procent. Figur 13 visar regionernas kostnader för kultur per verksamhetsområde för perioden 2008 2015. Regionernas kostnader för kultur har ökat inom i stort sett samtliga områden utom området bibliotek och litteratur. Detta område låg stilla under åren 2008 2011 för att minska något under 2012 2015. De största ökningarna (i kronor räknat) under perioden är inom områdena teater och dans samt musik. För området bild och form noteras en tydlig ökning under perioden 2014 2015. 23
1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 13. Regionernas/landstingens kostnader för kultur per område, 2008 2015. Miljoner kronor, 2015 års priser. Figure 13. Region and county council expenditures on culture per area, 2008 2015. SEK millions. 2015 prices. Utveckling av regionernas/ landstingens kostnader för kultur per län Tabell 9 (bilaga I) visar regionernas/landstingens kostnader för kultur länsvis i 2015 års priser. De tre regioner som har störst totala kostnader för kultur är de tre folkrikaste länen, Västra Götaland, Skåne och Stockholm. Dessa tre regioner står tillsammans för drygt hälften av de regionala kulturkostnaderna i landet. Det är vanskligt att kommentera utvecklingen för de enskilda landstingen/regionerna, då det framstår som osäkert om de förändringar som uppstår i rapporteringen för olika år beror på verkliga förändringar i finansieringen av kulturverksamheten i landstinget/regionen, eller på att uppgiftslämnarna ändrat sättet att sammanställa sina uppgifter. Se ovan under rubriken: Om uppgifternas kvalitet. Tillsammans har regionerna ökat sina kostnader med 17 procent under perioden 2008 2015. I figur 14 nedan visas utvecklingen av kostnaderna för varje region/landsting. Några har tydligt ökat sina kostnader medan andra legat relativt stilla. För några kan det finnas vissa osäkerheter i data som gör det svårt att dra slutsatser. 24
1 200 1 000 MIljoner kronor 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 14. Regionernas kostnader för kultur per län, 2008 2015. Miljoner kronor, 2015 års priser. Figure 14. Region expenditures on culture per region, 2008 2015. SEK millions. 2015 prices. Figur 15 nedan visar regionernas/landstingens kostnader för kultur i kronor per invånare i respektive län. De län som har de högsta kulturkostnaderna per invånare under hela perioden 2008 2015 är Västra Götaland och Jämtland. Stockholms läns landsting har lägst kulturkostnad per invånare. En trolig förklaring står att finna i att Stockholm har åtskilliga statligt finansierade nationella institutioner inom såväl scenkonstområdet som museiområdet, och att de regionala insatserna i Stockholm därför inte är av motsvarande omfattning i förhållande till befolkningen i länet som i övriga landet. Kronor/invånare 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 15. Regionernas kostnader för kultur per län, 2008 2015. Kronor per invånare, 2015 års priser. Figure 15. Region expenditures on culture per region, 2008 2015. SEK per capita. 2015 prices. 25
Kommunernas utgifter för kultur Inledning Den kommunala kulturpolitiken organiseras på olika sätt i olika kommuner. I vissa kommuner finns kulturnämnder och i andra kan kulturfrågor vara samordnade med andra frågor såsom fritid. Kulturfrågor kan också ligga i utskott eller direkt i kommunfullmäktige. Kulturverksamhet, utom biblioteksverksamhet, är ett frivilligt åtagande för kommunerna liksom för regioner/landsting. Uppgifterna för de kommunala kostnaderna för kultur kommer från Statistiska centralbyråns räkenskapssammandrag. I räkenskapssammandragen redovisar kommunerna sina kostnader uppdelade på fyra poster: allmän kulturverksamhet, bibliotek, stöd till studieorganisationer samt musikskola/kulturskola (se bilaga IV). I allmän kulturverksamhet ligger bland annat stöd till kulturella föreningar, museiverksamhet och allmänkulturell verksamhet i bibliotekens regi såsom utställningar, teater med mera. I Gotlands kommunala kostnader för kultur ingår även den regionala kulturen utom kostnader för folkhögskolor. Kommunernas kostnader för kultur 2015 uppgick till sammanlagt 10,9 miljarder kronor. I kronor per invånare motsvarar detta 1 105 kronor 2015. I tabell 16 (bilaga I) visas kommunernas kulturkostnader för 2015 per delområde och kommun. Skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Kostnaderna ligger mellan 2,1 miljoner kronor i Bjurholms kommun och 945 miljoner kronor i Stockholms stad. Kostnaderna per invånare varierar också från som lägst 494 kronor per invånare i Nordanstigs kommun till 2 685 kronor per invånare som högst i Umeå kommun under 2015 (figur 16). Av landets 290 kommuner har 80 minskat sina kostnader för kultur under åren 2013 2015 räknat i kronor per invånare, medan 210 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur. Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan 1,0 procent och 6,9 procent. 26