Regeringens skrivelse 2002/03:125

Regeringens skrivelse 2002/03:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002 Skr. 2002/03:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 april 2003 Göran Persson Berit Andnor (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 1

Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m....4 2.1 När arvsfonden får egendom...5 2.2 När arvsfonden avstår från egendom...6 2.3 Kostnader för fonden...6 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden...7 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...7 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd...8 3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2002...8 3.4 Registrering och handläggning...9 3.5 Beslutade ärenden...10 3.6 Redogörelse för fördelade medel...11 4 Fördelat till organisationers egna initiativ...11 4.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...12 4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...16 4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktions hinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...18 5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna...20 5.1 Gemensam satsning för alla målgrupper...20 5.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverk samhet, främst på lokal nivå (1998 2002) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...20 5.2 Satsning till förmån för barn under 12 år...21 5.2.1 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (2001 )...21 5.3 Särskilda satsningar till förmån för ungdomar 12 25år..21 5.3.1 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 2002) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...22 5.3.2 Ungas arbete med konsumentfrågor (2001 ) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...22 5.3.3 Utveckling av arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi (2000 ) (Förteckning med projektbeskriv ningar redovisas i bilaga 2)...22 5.3.4 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksam het (1999 2002)...23 5.3.5 Stöd för att stärka flickors villkor (2001 )...23 2

5.3.6 Ungdomars arbete med generationsöver gripande frågor (2001 )...23 5.3.7 Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 2002)...24 5.3.8 Utveckling av ungdomars möjlighet till organisering (2002 )...24 5.3.9 Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjö- och Barentsregionen (1998 )...24 5.4 Särskilda satsningar till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)...25 5.4.1 Alternativa stöd- och boendeformer (1997 )...25 5.4.2 Kultur för att minska fördomar om personer med funktionshinder (2000 )...25 5.4.3 Personligt brukarstöd (2000 )...26 5.4.4 IT Handikapp (1998 2002)...26 5.4.5 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (2001 )...26 6 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden...27 6.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år...27 6.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år...29 6.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder...30 7 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning...32 7.1 Information...32 7.2 Uppföljning och utvärdering...33 7.3 Erfarenhetsspridning...35 Bilaga 1 Kammarkollegiets bokslut...37 Projektkatalog...43 Bilaga 3 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden...206 Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 3 april 2003...215 3

1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Riksdagen beslutade i samband med att den behandlade regeringens skrivelse (1999/2000:125) om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och Riksdagens revisorers förslag (1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden, att tillkännage för regeringen att en utredning borde tillsättas med uppdrag att ge en allsidig belysning av de olika frågeställningar som väckts i sammanhanget samt, om det behövdes, föreslå förändringar (bet. 2000/01:SoU2 och rskr. 2000/01:21). Regeringen beslutade den 7 december 2000 direktiv för en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m. (Dir. 2000:91). Betänkandet Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen (SOU 2002:19) överlämnades till regeringen den 15 februari 2002. Betänkandet har remissbehandlats. En proposition planeras överlämnas till riksdagen under våren 2003. I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2002 till ca 874 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 2 169 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 2002 har Aktiekonsortiet haft en avkastning på 32,0 procent att jämföra med index 36,6 procent (80 procent Affärsvärldens generalindex och 20 procent Morgan Stanleys världsindex). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 2,2 procent per år att jämföra med index 2,8 procent. 4

Under 2002 var avkastningen i räntekonsortiet 8,3 procent jämfört med index 6,3 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1 3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 6,7 procent jämfört med index 5,5 procent. Tabell 1 Fondens eget kapital vid utgången av resp. år Miljoner kronor 2002 2001 2000 1999 1998 Bokfört värde Tillgångar 1 129 1 096 1 107 1 064 976 Skulder 255 269 275 252 266 Summa bokfört värde 874 827 832 812 710 Marknadsvärde Tillgångar 2 424 3 362 3 892 3 895 2 500 Skulder 255 269 275 252 266 Summa marknadsvärde 2 169 3 093 3 617 3 643 2 234 För budgetåret 2003 finns det ca 280 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 2002 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 2002 kom det in 1 694 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 170 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle helt eller delvis avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 566. Under budgetåret 2002 kom det in drygt 232 miljoner kronor netto till arvsfonden. 5

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under budgetåret 2002 kom det in 86 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2002 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 11 miljoner kronor. 2.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 2002 betalats följande kostnader: Tabell 2 Förvaltnings- och administrationskostnader Miljoner kronor 2002 2001 2000 1999 1998 Kammarkollegiet totalt 11,9 11,1 9,5 9,8 8,8 Dödsboavveckling m.m. 7,9 7,1 7,0 6,7 6,7 Fondförvaltning 3,7 3,4 2,3 2,8 1,7 Utbetalning av beviljat stöd 0,3 0,6 0,2 0,3 0,4 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen totalt 5,9 4,6 4,6 4,2 3,2 Personalkostnader 4,6 3,6 3,6 3,2 2,3 Förvaltningskostnader 0,6 0,5 0,5 0,5 0,4 Informationsinsatser. 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 17,8 15,7 14,1 14,0 12,0 6

Dessutom har under motsvarande period kostnaderna för handläggning och information m.m. av de medel ur Allmänna arvsfonden som regeringen gett Ungdomsstyrelsens i uppdrag att fördela för särskilda satsningar uppgått till: Miljoner kronor 3,5 4,3 3,9 3,0 3,2 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden enligt 8 lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen). I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan dock i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Utbildningsdepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Utbildningsdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12 25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5 7 arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en brukarorganisation beviljas stöd för att genomföra ett pro- 7

jekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att utvecklingsverksamhet skall kunna genomföras. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder. 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 7.2). 3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2002 Totalt har under året ca 261 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har ca 206 miljoner fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ under året och resterande medel, ca 55 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Ungdomsstyrelsen hade under 2002 regeringens uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen för sex särskilda satsningar. Under året har 31 559 300 kronor fördelats till projekt ur dessa satsningar. 8

Under året har regeringen även fattat beslut om att avsätta medel för särskilda satsningar. Vissa av dessa särskilda satsningar är pågående och andra nya där medel ännu inte börjat fördelas. Efter redovisningen av den faktiska fördelningen framgår dessa beslut och de aktuella beloppen. Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2002 Fördelade projektmedel till organisationers egna initiativ: kronor Verksamhet till förmån för barn (se 4.1) 56 123 000 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år (se 4.2) 20 662 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 4.3) 129 267 000 206 052 000 Fördelade projektmedel under året ur särskilda satsningar: Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) 10 783 000 Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) 3 045 000 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år (se 5.3) 19 401 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) 21 969 000 55 198 000 Summa 261 250 000 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd ur särskilda satsningar 2002 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år (se 5.3) 31 559 300 Beslut om att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda satsningar Beslut tagna under år 2002 om att avsätta medel för särskilda satsningar där Arvsfondsdelegationen fördelar stöd: Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 17 000 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder 20 000 000 Beslut tagna under år 2002 om att avsätta medel för särskilda satsningar där annan myndighet/organisation fördelar stöd: Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 23 000 000 Summa 60 000 000 3.4 Registrering och handläggning Under år 2002 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 153 ärenden. Av dessa var 1 594 ansökningar om stöd ur fonden, 539 redovisningar av beviljat stöd samt 20 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.). 9

Inkomna ärenden 2002 2001 2000 1999 1998 Barn 423 428 396 418 393 Ungdom 853 1006 1 100 865 701 Handikapp 615 617 676 669 625 Ej fondens målgrupper 55 72 89 68 73 Enskilda 207 238 185 243 312 Totalt 2 153 2 361 2 446 2 263 2 104 Fördelade på: Ansökningar 1 594 1 841 1 922 1 795 1 661 Övrigt ärende 20 14 26 15 14 Redovisningar 539 506 498 453 429 Totalt 2 153 2 361 2 446 2 263 2 104 3.5 Beslutade ärenden Sammanlagt har 1 549 beslut fattats under budgetåret enligt följande: 2002 2001 2000 1999 1998 Bifall 478 513 552 494 462 delegation 276 334 411 2) 331 1) 246 regering 202 179 141 163 1) 216 Avslag 1019 1 354 1 379 1 198 1 202 Ad acta 49 43 49 39 52 Överlämnat till annan myndighet 3 2 1 4 2 Totalt 1 549 1 912 1 981 1 734 1 720 1) Ett av besluten avser ej beslut om medel 2) Tre av besluten avser ej beslut om medel 10

3.6 Redogörelse för fördelade medel 2002 2001 2000 1999 1998 Bifall delegation Barn 69 61 72 59 45 Ungdom 135 181 203 155 121 Handikapp 72 92 135 116 80 Antal projekt 276 334 408 330 246 Bifall regering Barn 43 36 26 40 101 Ungdom 46 31 25 19 19 Handikapp 113 112 90 103 103 Totalt antal projekt 202 179 141 162 223 Avslag Barn 178 222 174 196 203 Ungdom 434 633 672 462 411 Handikapp 149 191 267 236 199 Ej fondens målgrupper 51 70 81 61 77 Enskilda 207 238 185 243 312 Totalt 1 019 1 354 1 379 1 198 1 202 I genomsnitt har ca 34 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd. Av beslutade ärenden har 49 ärenden lagts ad acta (25 har återkallats eller ersatts av annan ansökan, 11 har lagts ad acta med brevsvar, 13 avser förfrågan m.m.) 3 har överlämnats till annan myndighet. Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 019 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. Dessutom har 571 redovisningar (från såväl år 2001 som tidigare år) granskats och godkänts. Godkända 2002 2001 2000 1999 1998 redovisningar 571 515 453 456 415 4 Fördelat till organisationers egna initiativ Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av fondens målgrupper. Projekten är redovisade i den ändamålskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. 11

4.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Under år 2002 har sammanlagt 99 projekt beviljats stöd med totalt 56 123 000 kronor med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. Barn 0 12 år Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Datateknik 1 3 969 000 Demokrati och delaktighet 1 33 000 Drogförebyggande 2 4 200 000 Familjestöd 20 9 523 000 Fritid/Idrott 9 4 048 000 Förebyggande av brott/ 1 300 000 våld/mobbning Hjälpmedel 1 147 000 Information/Utbildning 33 21 629 000 Konsument/Ekonomi 1 141 000 Kost och Motion 2 550 000 Kultur 11 6 691 000 Lokaler 7 880 000 Miljö 1 350 000 Rehabiliteringsmetoder 2 962 000 Utsatta barn och ungdomar 7 2 700 000 Totalt 99 56 123 000 Här nedan beskrivs ett urval av de projekt som fått stöd under året. Datateknik Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond har fått fortsatt stöd för att på Ågrenska Hälsocentret utanför Göteborg utveckla verksamheten för barn genom att göra det möjligt för familjer, familjemedlemmar och personalgrupper på hemmaplan att via Internet och annan IT kunna följa bl.a. föreläsningar och diskussioner vid Ågrenskas familjeveckor. Utvecklingsarbetet genomförs tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet och CID, Centrum för användarorienterad IT-design, Tekniska högskolan. Drogförebyggande IOGT-NTO och Sveriges Riksidrottsförbund genomför sitt tredje och sista projektår med ett brett förankrat arbete för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörelserna, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare och tränare. Man utvecklar bl.a. en verktygslåda med mål att alla barn och ungdomar i idrottsrörelsen minst en gång under projektet skall ha fått möjlighet att arbeta med sina värderingar i alkoholfrågor, man använder sig av vuxna förebilder, arrangerar föräldrautbildningar samt ledarutbildningar. 12

Familjestöd Sveriges Makalösa Föräldrar har startat ett projekt mot bakgrund av att vara ensam eller delvis ensam med ansvar för barn och ekonomi. Man utvecklar i projektet en barnvaktspool som har tre syften avlastning, utökat kontaktnät och samarbete på olika nivåer. Man vill samarbeta med förebyggande verksamhet för barn som finns inom kommunens socialtjänst. Föreningen menar att detta är ett möjligt arbetssätt även i övriga Sverige. Riksföreningen Hela Människan som är en ekumenisk organisation för socialt arbete på kristen grund, arbetar med att ta fram arbetssätt som kan ge stöd till barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger. Projektet avser en samordning och utveckling av verksamhet för barn och ungdomar i familjer med beroendeproblematik i samarbete med Fryshuset, Stockholm. Barn till frihetsberövade är en utsatt och bortglömd grupp. Föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har tillsammans med Föreningen Bryggan Stockholm startat ett projekt för att utveckla och stödja aktiviteter som direkt kan hjälpa barnen i deras vardag. Rädda Barnen, Riksförbundet BRIS Barnens Rätt i Samhället och Svenska föreningen för psykisk hälsa/ester Bomans stiftelse erbjuder ett lättillgängligt stöd till föräldrar genom de tre rikstäckande föräldratelefoner som finns idag; BRIS Vuxentelefon om barn, Rädda Barnens föräldratelefon och Svenska föreningen för psykisk hälsa/ester Bomans stiftelses Föräldratelefon. Organisationerna tar i ett gemensamt projekt fram och distribuerar en informationsfolder där mottagaren får information inte bara om vilken organisation som står bakom föräldratelefonen utan även vilken typ av stöd respektive föräldratelefon erbjuder. Fritid/Idrott Sibbhults Idrottsförening samarbetar med Region Skåne, Habilitering och hjälpmedel samt Skogsvårdsstyrelsen och Skogssällskapet för att förverkliga en modell av skogslekplats särskilt för barn och ungdomar med funktionshinder och deras syskon/familjer. Man studerar och tillämpar balans mellan trygghet och utmaning, dynamiska miljöer som ger barnen plats att växa m.m. I projektet Kultur i Natur Mobil lägerplats konstruerar Forslunda gymnasium i Umeå i samarbete med HSO Västerbotten, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, Skogsvårdsstyrelsen samt Länsarbetsnämnden i Västerbottens län en mobil lägerplats avsedd för användning vid praktisk utbildnings-, förmedlings- och försöksverksamhet kring lokal natur- och kulturhistoria. Under projekttiden kommer man även att utarbeta ett studiematerial för barn och ungdomar med eller utan funktionshinder. Information/Utbildning Afasiförbundet driver tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) ett projekt med mål att sprida kunskap och information om barn med språkstörning och afasi. Man vill 13

bidra till att skapa bra resurser inom bl.a. förskola, skola, fritid för dessa barn, skapa stödresurser för föräldrar och syskon, att utveckla formerna för kontakt och utbyte mellan föräldrarna till dessa barn, att genomföra olika former av föräldrautbildningar samt finna former för framtida samarbete mellan Afasiförbundet och DHB. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn arbetar tillsammans med Svenska Dyslexiföreningen och Förbundet Funktionshindrade med Läsoch Skrivsvårigheter (FMLS) fram en modell för föräldrautbildning. En film kompletterar informationsmaterialet i projektet som bl.a. har som mål att skapa kanaler så att vårdnadshavarna i skolorna lätt skall kunna få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt få veta vad hemmet och skolan kan göra för att upptäcka och hjälpa dessa elever. SISU Västmanland Idrottsutbildarna vill minimera nyrekryteringen av unga tobaksanvändare. Organisationen har under flera år tillsammans med Svenska Ridsportförbundet arbetat med tobakspreventiva insatser och man vill nu i organiserad form verka för att skapa ett formellt nätverk bland länets tobakspreventörer. Projektet skall bedrivas under 12 månader och är därefter tänkt att inordnas i ordinarie verksamhet. En styrgrupp med representanter från SISU Västmanland, Mälardalens högskola, landstinget Västmanland, skola/skolhälsovård samt representant från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skall leda projektet. BRIS region Nord genomför en utbildningssatsning som syftar till att utveckla förmågan att lyssna till och samtala med barn, att hitta praktiska tillämpningar för ett barnperspektiv. Målgruppen är anställda inom skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar. Satsningen är begränsad till kommunerna i Västerbottens län. Genom att skapa förutsättningar för ett bättre bemötande från de vuxna som yrkesmässigt möter barn och ungdomar, kan unga människors situation stärkas och särskilt för dem som på olika sätt far illa och behöver samhällets stöd. Kunskaperna om mat och matlagning är idag bristfälliga hos många småbarnsföräldrar. Hushållningssällskapens Förbund har haft ett projekt matstart för att ge föräldrar utbildning i livsmedelskunskap och matlagning. Under projektets gång har man upptäckt att invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt riktade utbildningar när det gäller barnens mat. Kostförändringarna har blivit uppmärksammade som en av de viktigaste faktorer som påverkar invandrares hälsa i industrialiserade länder. Hushållningssällskapet har i en försöksstudie genomfört utbildningar för invandrarfamiljer med barn i samarbete med BVC i ett invandrartätt område. Kultur Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund driver i samarbete med Riksteatern/Tyst Teater ett projekt inriktat på att utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk. Projektets yttersta mål är att stärka utbudet för barn och ungdomar så att döva barn kan ges bättre förutsättningar att uppleva professionell scenkonst. Projektet har som delmål att genom teatern bygga broar mellan döva och hörande. Projektet skall undersöka hur teater på teckenspråk kan utvecklas så att den i ännu större omfattning än idag kan fånga även en hörande publik 14

med syftet att öka den ömsesidiga förståelsen mellan hörande och döva. Det andra delmålet är att ge möjlighet till att ny dramatik skrivs och skapas direkt på teckenspråk, utan en översättning från svenska som mellanled så att dövas egen röst förs direkt in i vårt gemensamma kulturliv. Föreningen Drömmarnas Hus utvecklar arbetet i Rosengård genom att i ett samarbete med Malmö kommun och Rosengårds stadsdel genomföra ett integrationsprojekt med möten via kulturen, mellan barn och ungdomar från samtliga Malmös stadsdelar, oavsett bakgrund eller nationalitet. Eftersom Drömmarnas Hus ligger i Rosengård kan kraftfulla och positiva möten via kultur och skapande där leda till förändrad syn på varandra och också ändra bilden av Rosengård. Alltför få barn har idag tillgång till den slöjdkunskap som hemslöjden representerar. Det finns ett stort behov, men det råder brist på vuxna med rätt kompetens att förmedla hemslöjdföreningarnas kunnande inom t.ex. skola, barnomsorg och fritidsverksamhet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund gör ett rikstäckande och turnerande barn- och ungdomsprojekt i form av en slöjdcirkus. Man genomför bl.a. en tältturné med programverksamhet i 14 län. Rehabiliteringsmetoder Föreningen Rekryteringsgruppen för Aktiv Rehabilitering arbetar med fysisk och mental träning av rörelsehindrade, främst ryggmärgsskadade. Föreningen utvecklar genom detta projekt sin barnverksamhet eftersom man ofta får signaler från föräldrar som känner att de behöver mer stöd och att barnen behöver ökad habilitering. Utsatta barn och ungdomar Sveriges Blåbandsförbund är en del av den traditionella nykterhetsrörelsen i Sverige. Förbundet vill i projektet koncentrera sig på vuxna runt barn i åldern 0 4 år och i projektet skall man prova ut metoder för att öka förståelsen och kunskapen om hur den vuxnes bruk av alkohol påverkar barnen. Man kommer att testa materialet i några försöksområden i kontakt med mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. Irakiska Kvinnoföreningen i Malmö riktar sig till ensamstående kvinnor och barn med invandrarbakgrund, särskilt arabisktalande. Projektet är inriktat på barn i familjer med vardagsproblem och man vill utbilda ensamstående mammor så att de bättre kan ta hand om sig själva och sina barn. Det är betydelsefullt att det nätverk som finns kring föräldrarna stöds och utvecklas. Föreningen samarbetar med Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn, polisens familjevåldsenhet, BVC, MVC och Malmö stad, Södra innerstaden. 15

4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Under budgetåret 2002 fördelades ca 21 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom genom sammanlagt 60 beslut. Ungdom 12 25 år Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Arbete/Sysselsättning 2 1 250 000 Demokrati och delaktighet 19 6 335 000 Drogförebyggande 3 1 050 000 Fritid/Idrott 1 195 000 Förebyggande av brott/våld/ mobbning 4 1 560 000 Information/Utbildning 4 770 000 Jämställdhet/Könsroller 10 3 352 000 Kultur 2 1 780 000 Lokaler 7 1 649 000 Miljö 1 700 000 Rehabiliteringsmetoder 2 1 200 000 Utsatta barn och ungdomar 5 821 000 Totalt 60 20 662 000 Av de 60 projekt som fått stöd under året så är 40 procent pågående projekt som fått stöd för sitt andra eller tredje år. När det gäller stöd till ny-, om- och tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet så är detta alltid ett engångsstöd. Här nedan beskrivs ett urval av de projekt som fått stöd under året, både pågående och nya. Nya projekt som startats under 2002 Det finns idag en ökad medvetenhet om att ungdomars engagemang för samhällsfrågor är mycket stort och har betydelse för demokratins utveckling. Föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö vill genom projektet Ungdomar, engagemang och SMS utveckla former för möten mellan ungdomar och etablerade politiker. Förutom seminariedagar med skolor och en enkätundersökning till ungdomar och politiker så undersöks möjligheterna att använda sig av SMS och Internetportaler där ungdomar och politiker kan kommunicera. Ett annat projekt som kan nämnas är projektet Digitala rum och e-demokrati som genomförs av Stiftelsen Gemensam Framtid där man använder sig av Internetsajten Lunarstorm för att diskutera aktuella demokratifrågor i samband med Ungdomsriksdagen. Svenska UNICEF-kommittén har fått stöd för projektet Politik på ungas språk där målet är att få fram ett nytt skolmaterial som skall handla om barns och ungas situation globalt, ge kunskap om barnkonventionen, stärka barn och unga att kräva att få sina rättigheter tillgodosedda men även engagera unga att stötta andra unga, både i Sverige och i övriga världen. Ett annat område som alltid prioriteras är projekt som stärker jämställdheten mellan pojkar och flickor. Under senare år har även utsatta flickors situation i familjer med patriarkala värderingar uppmärksammats 16

särskilt. Två projekt som försöker att arbeta med en helhetssyn på den problematik som möter dessa utsatta flickor är dels projektet Elektra som genomförs av Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, dels projektet Unga flickor i Malmö där Riksförbundet BRIS, Region Syd står bakom. Målsättningen med båda dessa projekt är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns samt att stärka och framhäva flickorna som individer med rätt till egna åsikter och en meningsfull tillvaro på egna villkor. Som regeringen påpekat tidigare år är det angeläget att utveckla nya metoder där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan förbättra ungdomars psykiska hälsa och motarbeta ojämlikhet hos olika ungdomsgrupper. Som ett led i detta har Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsberoende (RFHL) i Jönköping beviljats stöd för projektet Unga Kvinnor och läkemedel. Syftet med projektet är att finna alternativ till antidepressiva medel, t.ex. stöd och råd genom samtal, samt att ge information och bilda opinion vad gäller användandet av beroendeskapande läkemedel. Ett annat projekt som fått stöd är projektet Spelfällan som genomförs av Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Norrköping. Detta projekt syftar till att utbilda ungdomar till kamratstödjare och att göra vuxna medvetna om spelberoendets konsekvenser, så att åtgärder kan vidtas mot ungdomars spelberoende både i förebyggande syfte och för de ungdomar som redan hamnat i spelberoendet. I projektet ingår dessutom att arbeta fram ett förslag till en handlingsplan om ungdomarnas spelvanor. Pågående projekt Bland de projekt som fått fortsatt stöd under året kan nämnas Föreningen Communicares projekt som består av ett antal delprojekt som alla syftar till att synliggöra ungas idéer samt stötta ung företagsamhet. Det delprojekt som fått fortsatt stöd består av uppbyggnad av lokala mötesplatser för stöd till ungdomar som vill driva egna idéer i företags- eller föreningsform. Dessa mötesplatser ges formen av lokaler i kommunerna. Varje mötesplats bemannas med en ung person som skall agera som lokal coach. Coachen och en lokal referensgrupp utbildar och stöttar i sin tur ungdomar som vill starta egna företag eller föreningar, söka jobb eller dylikt. Ett annat projekt som fått fortsatt stöd är projektet Hembesök som bedrivs av Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset och som syftar till att stödja unga offer för framför allt personrån samt till att hindra gärningsmannen från att upprepa brottet i fråga. Genom projektet erbjuds brottsoffren stöd av särskilt utbildade unga medlare från Fryshusets Lugna Gatan-verksamhet före, under och efter rättegången. Samtidigt håller medlaren kontakt med gärningsmannen, dennes familj och vänner. När det gäller arbetet med utsatta flickor i familjer med patriarkala värderingar så har föreningen Kvinnors Nätverk fått stöd för ett andra år för att utveckla metoder att slussa flickorna vidare till socialtjänst, akutboenden, psykologer etc. Målsättningen med projektet är även att med hjälp bl. a. samtal, studiecirkelverksamhet, praktisk rådgivning och kamratstöd verka för verklig integration och göra det möjligt för dessa flickor att leva ett självständigt liv. 17

Hallands Kvinnojourers länsförbund har fått stöd fortsatt stöd för projektet SKRUV vars syfte är att stärka ungdomars identitet och självkänsla genom att lyfta fram och sätta fokus på frågor om jämställdhet och respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. 4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Under år 2002 har genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen 135 projekt beviljats stöd med sammanlagt drygt 129 miljoner kronor. Personer med funktionshinder Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Arbete/Sysselsättning 7 5 870 000 Bemötande 1 2 040 000 Datateknik 8 6 112 000 Demokrati och delaktighet 2 1 045 000 Familjestöd 6 6 558 000 FN:s standardregler 1 1 431 000 Fritid/Idrott 15 10 297 000 Hjälpmedel 5 9 517 000 Information/Utbildning 61 60 585 000 Invandrare och handikapp 3 3 817 000 Kost och Motion 3 2 541 000 Kultur 3 325 000 Lokaler 1 500 000 Organisationsutveckling 1 800 000 Rehabiliteringsmetoder 10 6 472 000 Tillgänglighet 6 10 327 000 Utrustning och inventarier 2 1 030 000 Totalt 135 129 267 000 Demokrati och delaktighet Två projekt handlar om försöksverksamhet som gör det möjligt för personer med utvecklingsstörning att delta i den demokratiska processen. ABF Sigtuna utvecklar tillsammans med FUB-föreningen Sollentuna- Väsby-Sigtuna metoder för hur personer med utvecklingsstörning skall kunna delta i den lokala demokratin genom anpassad kunskap om hur de politiska partierna och det politiska arbetet fungerar, genomgång av partiprogrammen, formulering av frågor och önskemål och därefter möten med politiker. Föreningen Grunden i Göteborg för personer med intellektuella funktionshinder har tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Stiftelsen LättLäst m.fl. utvecklat material och metoder som skulle underlätta för utvecklingsstörda att rösta i valet 2002. 18

Familjestöd Riksförbundet Sällsynta Diagnoser arbetar med ett projekt som gäller utbildning till föräldrar som har barn med avvikande utseende till följd av medfödda missbildningar i ansikte och skalle. Utbildningsinsatsen fokuserar på de psykosociala aspekterna, som är relaterade till ett avvikande utseende för personen själv och dennes föräldrar, syskon och övriga nära anhöriga. Målet är att bidra till uppbyggnaden av ett nätverk för handikappgruppen och deras familjer. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Riksförbundet för Sällsynta Diagnoser, verksamheten för små och mindre kända handikappgrupper, Handikapp och Habilitering inom Stockholms Produktionsområde och Kraniofaciala enheten, Plastikkirurgiska kliniken Sahlgrenska US, Göteborg. Hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet bygger tillsammans med Riksförbundet Attention, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter i sex kommuner s.k. skoldatatek som skall stimulera och utveckla icke-segregerade lösningar för elever i behov av särskilt stöd, ge skolpersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärandesituationer samt hur datorn kan användas som ett kompenserande hjälpmedel. Projektet genomförs tillsammans med kommunerna Malmö, Stockholm, Örebro, Göteborg, Umeå och Uppsala. Information/Utbildning Många av arvsfondsprojekten har inslag av utbildning och/eller information, nedan redovisas projekt där tyngdpunkten är information och/eller utbildning. Syftet kan dels vara att öka allmänhetens, olika personalgruppers och beslutsfattares kunskap om personer med funktionshinder och deras situation, dels att ge personer med funktionshinder ökad kunskap om samhällets olika stödformer. Handikappförbundens samarbetsorgan skall under en treårsperiod genomföra ett projekt om funktionshinder och mänskliga rättigheter och bland annat utveckla ett övervakningssystem för att kunna identifiera brott mot mänskliga rättigheter. Neurologiskt Handikappades Riksförbund utvecklar tillsammans med tre andra förbund samt med Vägverket, Riksförsäkringsverket och Hjälpmedelsinstitutet en modell för prövning och konsumentupplysning när det gäller att välja, anpassa och köra bil för personer med funktionshinder. I syfte att säkra tillgången på personliga assistenter genomför föreningen Jämlikhet, Assistans och Gemenskap (JAG) tillsammans med föreningen Assistansberättigade (IfA) nationella informationsinsatser i olika medier. Tvångssyndrom (OCD) är ett funktionshinder som ofta leder till dåligt självförtroende. Svenska OCD-förbundet Ananke vill genom att sprida kunskap lindra de problem som är utmärkande för personer som lider av 19

OCD. Man tar fram ett informationsmaterial och sprider genom olika aktiviteter intresset för och kunskap om tvångssyndrom i Sverige. Rehabiliteringsmetoder Föreningen Sveriges Dövblinda och Hörsel- och dövenheten i Region Skåne skall bygga upp ett regionalt resursteam som skall kunna ge kunskap till dövblinda och deras anhöriga och till olika personalgrupper som inte har erfarenhet och kunskap om dövblindas behov och situation. Tillgänglighet Föreningen Sveriges Dövblinda skall tillsammans med Föreningen Fruktträdet och Hjälpmedelsinstitutet utrusta en visnings- och träningslägenhet med olika IT-lösningar speciellt anpassade för dövblinda som i anslutning till utbildning/kurser skall få datorhjälpmedel utprovade och anpassade. Handikappförbundens samarbetsorgan skall tillsammans med berörda handikappförbund utarbeta och uppdatera normer och riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionshinder. Man skall utbilda tillgänglighetsgranskare och tillgänglighetsrådgivare som själva är funktionshindrade och därefter utbilda handläggare i tillgänglighetsfrågor i myndigheter och företag. 5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Här redovisas pågående s.k. särskilda satsningar där regeringen beslutat avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan innebära att sådana medel ställs till en annan myndighets förfogande för fördelning till projekt. Det kan också vara så kallade rambeslut där regeringen avsätter ett visst belopp för ett bestämt ändamål under en viss tidsperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen. 5.1 Gemensam satsning för alla målgrupper 5.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 2002) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Regeringen har under tre år avsatt sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå, för fondens alla målgrupper. Satsningens övergripande syfte var att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Särskilt prioriterade områden inom satsningen var integration, jämställd- 20

het, metodutveckling och ökad delaktighet i syfte att stärka föreningslivets demokrati. Sammanlagt har 209 ett- eller flerårsprojekt beviljats stöd inom satsningen. Under året har 77 fortsättningsprojekt beviljats stöd med sammanlagt 10 783 000 kronor. Den arbetsgrupp som har bistått Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen överlämnade sin slutrapport till regeringen i juni 2002. Utvärdering av satsningen genomförs av Centrum för Idrottsforskning vid Göteborgs universitet och överlämnas till regeringen under våren 2003. 5.2 Satsning till förmån för barn under 12 år 5.2.1 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (2001 ) Regeringen beslutade i november 2000 om en treårig satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn samt personer med funktionshinder av utländsk härkomst. Under 2002 fördelades sammanlagt 3 045 000 kronor till åtta projekt. Stöd har beviljats projekt som syftar till att öka förståelsen och nyfikenheten för mångfaldssamhället och till att minska rasism och diskriminering av barn med invandrarbakgrund. Bland de projekt som fått stöd ur satsningen finns även projekt som syftar till att utveckla metoder för att stärka identiteten hos barn med invandrarbakgrund med svåra hemförhållanden och/eller traumatiska upplevelser från hemlandet. Ofta arbetar man med barnen i ett familjeperspektiv där föräldrarna även utgör en viktig målgrupp för att kunna stärka barnens identitet och självkänsla. 5.3 Särskilda satsningar till förmån för ungdomar 12 25år Nedan redovisas antalet projekt som fått stöd ur nya och pågående satsningar under 2002. Arvsfondsdelegationen har under året ansvarat för fördelningen av stöd ur tre av satsningarna och Ungdomsstyrelsen har ansvarat för bidragsgivningen för de resterande sex satsningarna. Särskilda satsningar, Arvsfondsdelegationen Ungdomar 12 25 år Antal projekt Summa (kr) Talangsatsning inom handikappidrotten 2 3 000 000 Ungas arbete med konsumentfrågor 13 3 587 000 Utveckling av ungas arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi 31 12 814 000 Totalt 46 19 401 000 21

5.3.1 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 2002) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Regeringen avsatte under åren 1998 2002 sammanlagt 9 miljoner kronor för utveckling av verksamhet för talanger inom handikappidrotten. Under 2002 fördelades sammanlagt 3 miljoner kronor av Arvsfondsdelegationen för det tredje och sista året av dels en talangsatsning inom Svenska Handikappidrottsförbundet, dels till Sveriges Dövas Idrottsförbunds projekt för ungdomar. De tredje och sista året av dessa projektstöd skall redovisas till Arvsfondsdelegationen under hösten 2003. 5.3.2 Ungas arbete med konsumentfrågor (2001 ) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) I november 2001 avsatte regeringen 4 miljoner kronor, till Arvsfondsdelegationens förfogande, i syfte att stödja ungdomar som konsumenter och opinionsbildare i konsumentfrågor. I december 2002 avsattes ytterligare 4 miljoner kronor för detta ändamål. 13 projekt har fått stöd under året med sammanlagt 3 587 000 kronor. Bland dessa kan nämnas Sveriges Konsumentråd som fått 2 miljoner kronor för projektet Goodgame. Av dessa medel belastar 500 000 kronor målgruppen barn. Projektet syftar till att stärka unga konsumenters ställning som köpare och brukare av bl.a. tv- och dataspel. I första hand är projektet fokuserat på testning och märkning samt opinionsbildning och erfarenhetsutbyte. Ett annat projekt som kan nämnas är Kulturföreningen Lättings projekt, Reklamen påverkar den mig?, vars syfte är att öka kunskaperna hos ungdomar om reklamens påverkan. 5.3.3 Utveckling av arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi (2000 ) (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Regeringen presenterade i april 2000 tio initiativ mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Ett av dessa var en särskild satsning om sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att under tre års tid utveckla ungdomsföreningarnas lokala arbete på området. En särskild arbetsgrupp, Arm i arm 4:e initiativet bistår Arvsfondsdelegationen i genomförande av arbetet. De områden som prioriteras vid fördelningen av stöd är projekt som initieras och genomförs av ungdomar projekt som innebär utveckling av nya metoder mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering projekt som bedöms ge långsiktiga effekter projekt som innebär samarbete mellan olika föreningar eller mellan föreningsliv, skola eller kommun. Totalt beviljades 31 projekt stöd under 2002 med sammanlagt 12 814 000 kronor. En hemsida har öppnats (www.armiarm.nu) och under 2003 kommer arbetet med utvärdering och sammanställning av projektens verksamhet att påbörjas. 22

Särskilda satsningar, Ungdomsstyrelsen Ungdomar 12 25 år Antal projekt Summa (kr) Lokal utveckling av ungas fritidsverksamhet 52 10 416 000 Stöd för att stärka flickors villkor 15 1 765 000 Ungas arbete med generationsövergripande 17 1 430 000 frågor Ungas egna kulturverksamheter 40 6 467 000 Utveckling av ungas möjlighet till organisering 38 7 811 000 Utveckling av ungdomssamarbete inom 41 3 670 300 Östersjö- och Barentsregionen Totalt 203 31 559 300 5.3.4 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 2002) Under åren 1999 2001 avsatte regeringen totalt 20 miljoner kronor till en särskild satsning för lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet. Syftet med satsningen är att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Satsningen avslutades den 31 december 2002. Under året har 130 ärenden behandlats varav 78 avslagits och 52 bifallits med sammanlagt 10 416 000 kronor. Ungdomsstyrelsen skall lämna en slutrapport över arbetet under våren 2003. 5.3.5 Stöd för att stärka flickors villkor (2001 ) Regeringen beslutade i november 2001 att avsätta 3 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd för projekt som syftar till att stärka flickors villkor. Under 2002 avsatte regeringen ytterligare 4 miljoner kronor för detta ändamål. Stödet avser projekt som syftar till att fokusera på olika former av metodarbete som dels ökar flickors delaktighet, dels uppmärksammar de skilda villkor som flickor i familjer med patriarkala värderingar kan ha och som vidareutvecklar metoder för att nå flickor som vanligtvis inte deltar aktivt i organiserade kultur- och fritidsaktiviteter. Projekt som uppmärksammar situationen för flickor med annan sexuell läggning skall också kunna få stöd. Totalt har Ungdomsstyrelsen beslutat i 55 ärenden under året, varav 40 har avslagits och 15 bifallits med sammanlagt 1 765 000 kronor. 5.3.6 Ungdomars arbete med generationsövergripande frågor (2001 ) I december 2002 avsatte regeringen 2 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen för ungdomars arbete med generationsövergripande frågor. Totalt har det avsatts 4 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för detta ändamål. Projekt som syftar till dialog över generationsgränserna om värdegrundsfrågor eller som utvecklar samverkansformerna mellan ungdoms- och vuxenorganisationer skall prioriteras vid 23