Arvsfondsdelegationen Verksamhetsberättelse för Länk till innehållsförteckning Sida 1 av 41

Transkript

1 Arvsfondsdelegationen Verksamhetsberättelse för 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 1 av 41

2 innehåll InlednIng 3 Allmänna Arvsfonden 3 Arvsfondsdelegationen 3 Allmänna arvsfondens förvaltning 6 när Arvsfonden får egendom 7 kostnad för förvaltning och administration 8 fördelning Av stöd år Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 10 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 11 redovisning av beviljade medel per målgrupp 12 geografisk fördelning av beviljade medel 14 projekt inom de prioriterade områdena 14 fördelning av lokalstöd 18 fördelning Av stöd genom särskilda satsningar 19 fördel barn! 19 vi deltar! 20 kommunikation 22 uppföljning och utvärdering 24 resultatbedömning och slutsatser 31 tilldelade medel per organisation g r A f i S k p ro d u k t i o n : J u p i t e r r e k L A m ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Sida 2 av 41

3 inledning Allmänna arvsfonden bildades 1928 och AllmännA Arvsfonden regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller har sedan starten använts för att driva enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. samhällsutvecklingen framåt för barn, kusiner och mer avlägsna släktingar från Ledamöterna är utsedda av regeringen och är ungdomar och personer med funktions arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna utvalda så att expertis och företrädare finns nedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelega arvsfonden. kvarlåtenskap efter personer för frågor som rör fondens tre målgrupper. tionen har som uppgift att fördela stöd ur utan nära släktingar, och som inte skrivit fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt testamente, ska istället tillfalla Arvsfonden. Arvsfondsdelegationens informera om fondens ändamål och fonden har till ändamål att främja nyskapande ledamöter under 2009 fondmedlens användningsområde. Fonden och utvecklande verksamhet av ideell ordförande Ragnwi Marcelind, förvaltas av Kammarkollegiet, som även karaktär till förmån för barn, ungdomar och statssekreterare, Socialdepartementet ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de personer med funktionsnedsättning. närmare vice ordförande Christer Hallerby, statsfall Allmänna arvsfonden är arvinge. bestämmelser finns i lagen (1994:243) om sekreterare, integrations och jämställdhets Allmänna arvsfonden, den så kallade departementet (entledigades under 2010) verksamhetsberättelsen inleds med en mycket arvsfondslagen. vice ordförande Amelie von Zweigbergk, kortfattad redogörelse för Allmänna arvsfon statssekreterare utbildningsdepartementet dens förvaltning, följt av en översiktlig beskriv ArvsfondsdelegAtionen (tillförordnades under 2010) ning av hur Allmänna arvsfondens medel har i arvsfondslagen samt i förordningen fördelats under därefter redovisas de (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Övriga ledamöter kommunikationsinsatser som Arvsfondsdelega Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Inger Ashing, enhetschef, ungdomsstyrelsen tionen genomfört för att göra Allmänna arvs delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa Arjun Bakshi, kontorschef, Södertälje kommun fonden mer känd samt myndighetens verksam upp projekt som beviljats stöd samt infor Malin Ekman Aldén, biträdande enhetschef, het gällande uppföljning och utvärdering. en mera allmänheten om fondens ändamål och Socialdepartementet sammanfattande bedömning av verksamheten fondmedlens användningsområde. Arvsfonds Susann Forsberg, avdelningschef, under 2010 anges i ett avslutande kapitel. i delegationen består av sju ledamöter som hjälpmedelsinstitutet bilaga redovisas en förteckning över samtliga utses av regeringen. majoriteten i delegatio Benny Marcel, avdelningschef, organisationer som erhöll stöd under året. nen utgörs av sakkunniga personer utanför Statens kulturråd ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 3 av 41

4 Från dödsbo till projekt Person utan annan arvinge än Arvsfonden avlider Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas ärendehantering de ansökningar om projekt och lokalstöd som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Arvsfondsdelegationens kansli. vid bedömningen av ansökningar har kansliet möjlighet att inhämta synpunkter från referens personer på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. Samtliga nya ansökningar är föremål för en gruppdiskussion på kansliet. de potentiella bifallen läses dessutom av minst två handläggare. innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för kanslichefen. på det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. En förening skapar en bra projektidé Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Organisation Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kansli Projektet genomförs Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. de som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. i sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. för samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och f örutsättningar förbättras och utvecklas. en bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 4 av 41

5 Ansökningens väg Ansökan skickas in till Arvsfondsdelegationen. Ansökan registreras på Arvfondsdelegationens kansli. och genomförandet av projektet en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. på samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Ansökan handläggs av Arvsfondsdelegationens kansli. Arvfondsdelegationen beslutar om bifall eller avslag utifrån fondens kriterier. om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. under beredningen av sådana ansökningar hämtas tabell 1 fondens värdeutveckling, mkr alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny, om, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. verksamheten ska vara nyskapande på orten. endast ideella föreningar kan söka detta stöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. År Bokfört värde tillgångar Skulder summa bokfört värde Marknadsvärde tillgångar Skulder summa marknadsvärde ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 5 av 41

6 tabell 2 fondens tillgångar, mkr tillgång 31 dec 2010 nettoplacerat värdeförändring 31 dec 2009 dir avk 2010 räntekonsortiet Aktiekonsortiet Aktieindexkonsortiet bankmedel summa tillgångar AllmännA Arvsfondens förvaltning Allmänna arvsfonden förvaltas av kammarkollegiet som en särskild fond. kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. en tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2010 till miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor året innan. marknadsvärdet var vid samma tidpunkt miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. fondens tillgångar är placerade i andelar i kammarkollegiets aktie, aktieindexoch räntekonsortier. vid 2010 års utgång var 64,6 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,9 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 22,4 procent i räntekonsortiet och 1,1 procent i likvida tillgångar. under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 67,3 procent placerat i aktiekonsortiet, 11,8 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 20,1 procent i räntekonsortiet och 0,8 procent i likviditet. förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i räntekonsortiet under 2010 för 319,4 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 16,1 miljoner kronor och nettosålt i aktiekonsortiet för 12,8 miljoner kronor. erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 139,0 miljoner kronor. Se tabell 2. Avkastningen i räntekonsortiet var under året 1,3 (6,0) procent jämfört med index 1 0,7 (5,1) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,8 procent. under år 2010 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 22,5 (45,5) procent jämfört med index 2 22,0 (45,4) procent. för den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 5,3 procent per år att jämföra med index 7,3 procent. under år 2010 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 26,1 (53,6) procent att jämföra med index 3 26,3 (52,9) procent. under året har fonden tillförts 722,3 (616,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 504,0 (484,9) miljoner kronor. totalt fanns vid årsskiftet 2010/11 ett belopp uppgående till 1091 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under Året innan var motsvarande belopp 926 miljoner kronor. 1 omrx bond All 1 3 Years 2 80 procent omxs 30 Cap gross index och 20 procent msci World net (developed) 3 omxs 30 Cap gross index ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 6 av 41

7 när ARVSFOnDen FåR egendom Arv till fonden om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av kammarkollegiet för fondens räkning. om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. en förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. god man förordnas när det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska kammarkollegiet förordna en god man. den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. när riktigt sätt. under 2010 kom det in boutredningen är klar redovisar den gode arvsfondsärenden till kollegiet. i dessa fanns mannen sin förvaltning till kammarkollegiet det ett testamente i fall med begäran och betalar in de medel som finns kvar till om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes fonden. medlen tas upp i fondens redovisning testamente till förmån för någon annan än vid den tidpunkt de betalas in till fonden. fonden. de flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt Boet avvecklas eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens kammarkollegiet företräder Arvsfondens räkning uppgick till 640. under 2010 kom det intressen och ser till att boet avvecklas på ett in 559 miljoner kronor netto till Arvsfonden. tabell 3 förvaltnings- och administrationskostnader, mkr År Kammarkollegiet totalt 17,9 16,5 13,8 13,3 14,8 dödsboavveckling med mera 12,0 11,6 11,3 10,8 9,9 fondförvaltning 5,1 4,2 2,1 2,0 4,5 utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,7 0,5 0,5 0,4 Arvsfondsdelegationen totalt 26,9 24,6 24,0 21,8 17,1 personalkostnader 14,2 13,1 10,6 10,3 9,8 förvaltningskostnader 3,9 6,0 5,0 4,8 4,6 verksamhetsspecifika kostnader 8,7 5,5 8,4 6,8 2,6 Ungdomsstyrelsen totalt ,5 1,8 totalt förvaltningsoch administrationskostnader 44,8 41,1 37,8 35,6 33,7 ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 7 av 41

8 Arv avstås om avstående när värdet av den egendom att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig en strävan är att avveckla berörda dödsbon som ansökan avser inte överstiger två dels till avvecklingen av dödsbon och dels så snabbt som möjligt så att likvida medel miljoner kronor enligt bouppteckningen. i avkastningen från förvaltningen av Allmänna kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut övrigt beslutar regeringen om avstående. arvsfonden. för att i motsvarande mån öka för dess ändamål. i vissa fall får arv eller under 2010 har beslut fattats om avstående volymen av beviljade projektmedel till landets försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt ideella organisationer har fler handläggare avstås till någon annan. det får ske om det 17 miljoner kronor. anställts på kansliet. målsättningen har varit att med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller med bibehållen kvalitet i handläggningen till andra särskilda omständigheter kan anses KostnAd för förvaltning bevilja mer projektmedel än tidigare. för det stämma överens med arvlåtarens yttersta och AdministrAtion andra har kommunikationsverksamheten vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också Allmänna arvsfonden används för att täcka förstärkts och effektiviserats. detta för att få avstås till arvlåtarens släkting eller någon kammarkollegiets kostnader för förvaltning in fler ansökningar som kan leda till bifall. annan person som har stått arvlåtaren nära, och administration av dödsboavveckling, Slutligen har en utvärderingsverksamhet om det kan anses skäligt. fondförvaltning och utbetalningar av projekt byggts upp och etablerats. dessa tre förstärkvidare får arv som utgörs av egendom, medel. på samma sätt används fonden för att ningar har sammantaget bidragit till ökningen vilken är av väsentlig betydelse från kultur täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för av verksamhetens driftskostnader. under historisk synpunkt eller från natur eller handläggning av projektansökningar och 2010 utvecklade Arvsfondsdelegationen en kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person projektredovisningar samt för kommunika community, d.v.s. ett socialt forum på nätet som har särskilda förutsättningar att ta hand tions och utvärderingsverksamhet. för arvsfondsprojekt och deras intressenter. om egendomen på lämpligt sätt. om det finns de ökade förvaltningskostnaderna för Syftet är dels att sprida erfarenheter från och särskilda skäl får samtidigt till den som tar Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror mellan projekten och dels att göra Arvsfondsemot egendomen ett belopp av det arv, som på den förstärkning av Arvsfondsdelegatio delegationens verksamhet mer transparent för tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara nens kansli som genomförts successivt under allmänheten, föreningslivet och övriga intresåtgärder som är nödvändiga för att bevara perioden. förstärkningen har följt en i senter. huvuddelen av utvecklingskostnaderna egendomen. regerings kansliet väl förankrad och genom för communityn belastade 2010 års budget. under 2010 kom det in 85 ansökningar om tänkt strategi, till följd av de förändringar som mätt som andel av beslutade projektmedel avstående till kammarkollegiet. en sådan regering och riksdag beslutade om gällande uppgår driftskostnaderna för Arvsfondsdeleansökan ska ges in till kollegiet senast tre år Arvsfondsdelegationen under 2003/04. gationen under 2010 till 5,8 procent. tabell 4 efter dödsfallet eller efter det att arvet genom under en lång rad av år har de medel som visar utvecklingen av driftskostnaderna i preskription tillfallit fonden. kollegiet beslutar gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen förhållande till beslutade projektmedel. ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 8 av 41

9 tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, % År Andel driftskostnader 5,8 4,9 6,0 6,1 4,6 trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel inte ökat. förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i klart högre takt än driftskostnaderna. när regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. driftskostnaderna är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. en annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. i tabell 5 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. i kostnaderna ingår samtliga driftskostnader. Som beslut räknas även godkännandet av projektens slutredovisningar. tabell 5 Arvsfondsdelegationens drifts kostnader per beslut, kr År driftskostnader per beslut denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med drygt 20 % under förklaringen till ökningen är att Arvsfondsdelegationens kansli, såväl organisatoriskt som fysiskt, överförts från regeringskansliet till kammarkollegiet under därutöver flyttade kansliet fysiskt ytterligare en gång, till nya gemensamma lokaler för kammarkollegiet, under samma år. Slutligen hade kansliet under året en relativt stor mobilitet bland hand läggande personal. de ofrånkomliga driftstörningar detta innebar har påverkat resultatet för Att driftskostnaderna per beslut förefaller öka något över tiden har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. till del har det att göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Arvsfonden har ökat möjligheterna för barn, ungdomar och personer med funktionshinder sedan ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 9 av 41

10 FÖRDelninG AV STÖD år 2010 under år 2010 inkom det 1897 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med året innan. ärendevolymen var därmed på samma nivå som i början av femårsperioden. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. det stämmer väl överens med delegationens ambition att öka kvaliteten i ansökningarna snarare än kvantiteten. en annan positiv utveckling är den långsiktiga trenden mot minskade volymer ansökningar från enskilda personer, eftersom enskilda inte kan få stöd. AntAl Beslut tagna Av ArvsfondsdelegAtionen under 2010 har sammanlagt beslut fattats. det är en minskning med nästan 11 procent, vilket beror på de tillfälliga driftstörningar som påpekades ovan. Samtidigt bör påpekas att antalet fattade beslut är på samma nivå som i början av femårsperioden. fördelningen av antalet bifall och avslag de projekt som erhåller stöd ur Allmänna arvsfonden kan delas in på många olika sätt. en naturlig indelning är de tre olika målgrupper som fonden är avsedd att främja. ett annat särskilda satsningar som genomförs. Särskilda sätt är att indela arvsfondsprojekten i de åtta satsningar innebär att Arvsfondsdelegationen prioriterade områden som regeringen angivit. arbetar mer proaktivt för att få in ansökningar dessutom är det intressant att särredovisa de på ett visst område under en avgränsad tid. tabell 6 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen inkomna ärenden barn ungdom pers. med funktionsneds inte fondens målgrupper enskilda totalt fördelade på: Ansökningar Övrigt ärende redovisningar totalt tabell 7 beslut tagna av Arvsfondsdelegationen År bifall Avslag Övriga ärenden totalt ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 10 av 41

11 i genomsnitt har nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, beviljats stöd under denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger relativt konstant kring procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet procent för målgrupperna barn och ungdomar. den enda mätbara trenden är att ansökningar som rör ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning. utvecklingen sker dock från en i utgångsläget relativt låg nivå. i tabell 8 redovisas antalet bifalls respektive avslagsbeslut under åren. eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå ansökningar. orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. innan en fortsättningsansö kan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. detta görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. även projektens slutredovisningar granskas. under 2010 har totalt 349 redovis ningar granskats och godkänts, vilket är i paritet med tidigare år. tabell 8 fördelning av antalet bifall och avslag Bifall barn ungdom pers. med funktionsnedsättn Antal projekt Avslag barn ungdom pers. med funktionsnedsättning inte fondens målgrupper enskilda totalt antal avslag tabell 9 godkända redovisningar ÖversiKtlig BesKrivning Av hur medlen ur AllmännA Arvsfonden har disponerats projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. i den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. under året har 434 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till År godkända redovisningar ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 11 av 41

12 Arvsfondsdelegationen. det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 348 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 86 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. tabell 10 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. tabell 10 utveckling av fördelningen av stöd, mkr År fördelning av stöd diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. relationen mellan målgrupperna är i det närmaste identisk med fördelningen året innan. det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. under perioden har volymen beviljade projektmedel ökat med nästan två tredjedelar. går man ytterligare ett par år bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. under 2010 beslutades om 211 miljoner kronor till ungdomsprojekt. det är den näst högsta nivån i Arvsfondens historia. vad gäller målgruppen barn var nivån på beslutade medel 84 miljoner kronor. även det är den näst högsta nivån någonsin. för målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel stabilt på en nivå kring 140 miljoner kronor under perioden. under året beslutades om stöd till denna målgrupp motsvarande 139 miljoner kronor. om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till ca hälften av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under Diagram 1 Beviljat stöd 2010 (totalt 434 Mkr) Ungdom, 49 % Personer med funktionsnedsättning, 32 % Barn, 19 % Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp , Mkr Barn Personer med Ungdom Totalt funktionsnedsättning redovisning Av BeviljAde medel Per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för ett projekt under normalt sett högst tre år. den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny, om och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. i detta avsnitt redovisas översiktligt projekt och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 12 av 41

13 målgruppen barn under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 84 miljoner kronor till verksamhet för barn enligt tabell 11. det innebär en minskning med 10 miljoner kronor, eller 11 procent jämfört med den största minskningen hänför sig till området fritid/idrott. målgruppen ungdomar under 2010 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 204 miljoner kronor till projekt för och av ungdom, se tabell 12. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med drygt 30 miljoner kronor, eller 10 procent. den största skillnaden jämfört med året innan är minskningen inom ändamålet kultur. tabell 12 verksamhet till förmån för ungdomar år, tkr målgruppen personer med funktionsnedsättning under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 13. det är en minskning med 9 miljoner kronor, eller 6 procent, jämfört med den mest anmärkningsvärda förändringen är minskningen inom ändamålen tillgänglighet och hjälmedel. tabell 11 verksamhet till förmån för barn under 12 år, tkr Projektändamål Antal projekt summa tkr Satsningen fördel barn! familjestöd fritid/idrott information/utbildning kultur barn i utsatta situationer hjälpmedel integration förebyggande av brott, våld och mobbning demokrati/delaktighet kost och motion bemötande rehabilitering totalt Projektändamål Antal projekt summa tkr förebyggande av brott, våld och mobbning Satsningen vi deltar! fritid/idrott demokrati/delaktighet Arbete/sysselsättning kultur psykisk ohälsa Jämställdhet/könsroller Satsningen fördel barn! ungdomar i utsatta situationer information/utbildning integration familjestöd tillgänglighet drogförebyggande hjälpmedel totalt tabell 13 verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tkr Projektändamål Antal projekt summa tkr information/utbildning demokrati/delaktighet rehabilitering Arbete/sysselsättning kultur psykisk ohälsa förebygga brott, våld, mobbing tillgänglighet Jämställdhet/könsroller fritid/idrott hjälpmedel teknikstöd kost/motion integration totalt ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 13 av 41

14 geografisk fördelning Av BeviljAde medel mer än hälften, 236 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2010 gick till lokala och regionala projekt. det är samma andel som under föregående år. resterande medel gick till nationella projekt. exempel på nationella projekt är barn och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättning. mätt i antal är två tredjedelar (274 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande 141 projekt utgörs av nationella projekt. noterbart är att projekt i samtliga län fick bifall under året och att gotland under 2010 hade fem projekt, j ämfört med endast ett projekt året innan. flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. tabell 14 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. de nationella projekten är inte medräknade. tabell 14 regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt län Antal beviljade ansökningar summa tkr Stockholm västra götaland Skåne Örebro Jönköping norrbotten västerbotten uppsala kronoberg västernorrland gävleborg Östergötland värmland kalmar gotland dalarna Södermanland halland västmanland blekinge Jämtland totalt ProjeKt inom de PrioriterAde områdena i det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. i tabell 15 framgår att 349 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. det motsvarar 80 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2010, vilket är i nivå med året innan. Sett till antalet var 329 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. det motsvarar 79 procent. tabell 15 projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr Prioriterade omr. Antal projekt summa tkr demokrati/delaktighet motverka våld, trakasserier och mobbing främjande av fysisk och psykisk hälsa delaktighet i kulturlivet Ökat tillträde till arbetsmarknaden information och tillämpning av fn:s barnkonvention föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap fn:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning totalt ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 14 av 41

15 exempel på beviljat projekt per prioriterat OMRåDe delaktighet i kulturlivet nya vyer de tre organisationerna fsdb (föreningen Sveriges dövblinda), tyst teater och tekniska museet med varsina unika kompetenser ska utveckla nya former och metoder för kultur och tekniktillgänglighet för döva och dövblinda. projektet ska konkret resultera i en upplevelseföreställning som projektmedlemmarna själva arbetar fram, framför och där alla specialeffekter ska utvecklas för målgruppens behov och kunna framföras för en blandad publik. föreställningen ska filmas och göras tillgänglig på nätet samt länkas ut till övriga involverade organisationer med efterföljande interaktiv diskussion. på längre sikt ska projektet leda till bättre tillgänglighet på fler kulturinstitutioner. en effekt av projektet är att tolkcentralen nu diskuterar begreppet vardagstolkning. vad, hur mycket, vilka aktiviteter ingår i detta begrepp, nu när det visar sig att dövblinda kan spela teater med hjälp av tolkar? målgruppens dimension av deltagande i kulturlivet har vidgats väsentligt. motverka våld, trakasserier och mobbning machofabriken detta samarbetsprojekt mellan män för Jämställdhet, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (roks), Sveriges kvinnojourers riksförbund (Skr) och Amnesty syftar till att arbeta förebyggande mot pojkar och unga mäns våld. i projektet har det tagits fram en pedagogisk modell för arbete med genusfrågor och killars engagemang i jämställdhetsarbete. modellen visualiseras med hjälp av en serie korta filmsekvenser som bryter normer för manlighet samt visar på erfarenheter av att bruka makt och våld alternativt utsättas för detta. med filmerna som grund har det tagits fram ett utbildningsmaterial med inriktning på manlighet, våld och makt ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. detta material ska distribueras och användas i skolor och inom andra ungdomsverksamheter. fn:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fn:s konvention ett verktyg i påverkansarbetet handikapprörelsens idé & kunskapscentrum (i & kc) kronoberg är en samverkans och serviceorganisation gentemot länets handikapporganisationer på såväl lokal som regionalplanet. i projektet ska idé & kunskapscentrum i samarbete med länets åtta kommuner, landsting och andra myndigheter verka för att dels öka medvetenheten om fn:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning i kronobergs län och dels gemensamt diskutera och analysera de framtagna handikapplanerna och riktlinjerna så att de formuleras på ett sätt som gör de mer användbara i det dagliga i ntressepolitiska arbetet. de framtagna dokumenten ska sedan prövas i två utvalda försökskommuner i kronobergs län. ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 15 av 41

16 information och tillämpning av fn:s utvecklingsstörning. den vanligaste diagnosen i projektet. efterfrågan på en sådan här film är barnkonvention är downs syndrom. många nyblivna föräldrar redan i dag stor från familjer som får ett barn Att höras upplever att de saknar aktuell information om med downs syndrom. habiliteringen har för projektet Att höras är kopplat till barn vad det innebär att leva med ett barn som avsikt att använda filmen vid föreläsningar/ konventionens intentioner om att alla barn fått diagnosen downs Syndrom. när barnet konferenser etc. även Studieförbundet har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor blir lite äldre uppstår frågor om förskola, vuxenskolan är samarbetspart och kommer som berör dem och rätten till yttrandefrihet. teckenkommunikation, språkträning och hur via sina kanaler att kunna sprida filmen projektet kommer att starta upp olika man på bästa sätt kan få vardagen att fungera. nationellt. därutöver avser Svenska downredaktioner som ska drivas av barn och unga. när barnet blir lite äldre måste man ta ställ föreningen att sprida filmen till berörda i redaktionerna ska material till lokal tv och ning till vilken skolform som passar bäst för familjer både inom fub och Svenska downwebb tv produceras. barnen och ungdomarna barnet. Svenska downföreningen ska under föreningen, deras anhöriga, vårdpersonal, ska träna sig i att föra fram sina åsikter och projekttiden, med utgångspunkt från fn:s förskolor och skolor. att formulera sig och undersöka samhället de konvention om de mänskliga rättigheterna bor i, men även träna sig i demokratiska och barnkonventionen, producera en film demokrati och delaktighet värderingar i samarbete med andra. som ska skildra olika familjer som har barn la stories målgruppen är barn och ungdomar mellan med downs syndrom i olika åldrar. filmen LA Stories är ett ungdomsprojekt som 4 och 26 år. Ca 240 ungdomar kommer att som ska delas in i tre avsnitt ska spegla barn i genomförs i Landskrona. Syftet är att utveckla aktiveras i redaktionerna, 80 stycken per år i förskoleåldern, skolåldern och ungdomar. i en långsiktig och hållbar dialog mellan unga tre år. projektet är ett samarbetsprojekt filmen kommer man att belysa olika frågeställ och mellan unga och vuxna. en dialog som ska mellan kulturföreningen Lätting och gävle ningar och situationer som man som förälder påverka och förändra attityder, förutfattade kommun. projektet är nyskapande genom att ställs inför under barnens och ungdomarnas meningar och fördomar och därmed skapa de utnyttjar befintliga strukturer och bygger uppväxt. Svenska downföreningen samarbe förutsättningar för en gemensam värdegrund. en långsiktighet för hur målgruppen görs tar med kalmarbygden fub och Sveriges projektet har sin utgångspunkt i digital Storydelaktig i både planering och genomförande. utbildningsradio (ur). fub kalmar kommer telling som innebär att deltagarna i workshopatt ha medlemmar och aktiva som medverkar form skapar berättelser om sina liv. med hjälp föräldrastöd och främjande av ett i filmerna. ur kommer att kvalitetsgranska av digitala medel såsom bild, film, musik, ljud stärkt föräldraskap filmproduktionen och kommer sedan köpa och effekter blir berättelsen visualiserad och filmprojekt om downs syndrom på sändningsrätter och ansvara för en del av kan spridas. i projektet ska ungefär talet distributionen. handikapp och habilitering i ungdomar delta i workshops där de får göra i Sverige föds det ca 130 barn per år med Stockholms län är också en samarbetspartner egna digitala berättelser om sin livssituation, ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 16 av 41

17 fokus i arbetet är demokrati, delaktighet och med målgruppen och öka kunskapen om skapa arbete/sysselsättning inom djur, natur mänskliga rättigheter. grupperna kommer problematiken hos andra grupper. inom och miljöområden samt skapa en modell/ vara blandade vad gäller socioekonomisk och ramen för projektet kommer grupper av barn arbetsprocess som beskriver på vilket sätt etnisk bakgrund, intressen, ålder och boende. till missbrukare att skapas. projektet kommer individens behov och förutsättningar ska ungdomarnas berättelser kommer att spridas att arbeta med medling mellan barnen och mötas i en sysselsättningsverksamhet utifrån via flera lokala mediekanaler. projektet ska anhöriga samt skapa återetableringsplaner för utredning, planering och uppföljning samt utveckla forum där projektdeltagare och de familjer som vill detta. grupperna träffas personens egen delaktighet. målgruppen är läsare/betraktare möts i syfte att skapa regelbundet under flera månader under döva personer med psykiska och/eller neuromedborgardialog. LA Stories drivs av ledning av en utbildad samtalsledarare där de psykiatriska funktionsnedsättningar inom föreningen vi är Landskrona men baseras på skapar och diskuterar sina livsberättelser. Örebro län som har kontakt med psykiatriska en bred samverkan mellan ideella, offentliga dessa berättelser ligger till grund för arbetet mottagningen och som inte fått fäste på och privata aktörer. målsättningen är att med att skapa en bok; musketörernas barn arbetsmarknaden. i samarbete med socialetablera ett nätverk som ska bestå efter berättar. i samarbete med röda korset i tjänsten, Arbetsförmedlingen och försäkringsprojekttidens slut. Stockholm har man föreläsning och presenta kassan ska individernas behov gås igenom tion av boken. föreläsningarna fokuserar på utifrån ett socialt och arbetsmarknadsperfrämjande av fysisk och psykisk hälsa hur dessa unga upplevt att först förlora sina spektiv. i syfte att identifiera arbetsuppgifter Återförening föräldrar p g a missbruk och senare återfå och potentiella arbetsplatser planeras under Syftet med projektet är att hjälpa barn till kontakten med dem, en återförening tiden för projektet uppsökande kontakt med missbrukare att återförenas med sina f örknippad med mycket skuld och skam men arbetsgivare, utbildningsanordnare och anhöriga genom gruppverksamhet, informera även starka positiva känslor. man vill skapa en rehabiliterande verksamheter inom Örebro om problematiken i skolor i vantör och Community där de ungdomar som deltagit i län utifrån målgruppens behov. idén bygger på anordna sommarläger för barn och anhöriga. livsberättelsergrupper kan fortsätta att ha att verksamheten ska permanentas och drivas målgrupp är ungdomar och unga vuxna som kontakt med varandra och skriva fler vidare av brukarna och handledare i form av är barn till missbrukare, anhöriga, föräldrar, l ivsberättelser. ett kooperativt företag. skolpersonal och personer inom fritidsverksamheten i vantör Stadsdel. Arbetet bedrivs Ökat tillträde till arbetsmarknaden Arvsfondens stöd fördelat per av föreningen musketörerna i rågsved. Arbetsprojekt organisationskategori Arbetssättet är att genom uppsökande Stiftelsen Activa i Örebro län beviljades under Ansökningarna till Arvsfonden kommer från verksamhet, att visa filmen vi som överlevde 2010 medel för det andra året av ett treårigt ett brett spektra av organisationer och rågsved och informera på skolor, få kontakt arbetsmarknadsprojekt. projektet syftar till att f öreningar runt om i landet. Allt från stora ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 17 av 41

18 etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. trots att det inte helt går att renodla en kategori görs ändå ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som erhåller medel ur Arvsfonden. Antalet bifall inom kategorierna är relativt likt f öregående år. en fördelning av såväl antalet organisationer som fått stöd samt volymen beviljade medel per organisationstyp visas i tabell 16. handikapporganisationerna var även under 2010 ansvariga för klart flest projekt. projekten handlar om att ta fram information om sjukdomar och funktionshinder och att skapa arenor och mötesplatser för att människor med funktionsnedsättning ska kunna få inflytande och bli delaktiga i samhället. Sedan Arvsfonden 2008 uppmärksammat att få projekt från organisationer bildade på etnisk grund beviljas medel har antalet ansökningar fördubblats. Antalet bifall har dock inte ökat. flera av de organisationer som söker medel riktar sig till nya målgrupper som exempelvis sociala organisationer som beviljats medel för verksamheter som riktar sig till barn och unga som söker asyl i Sverige. Av idrottsorganisationerna som fått stöd vänder sig många till unga med invandrarbakgrund och personer med funktionshinder. fördelning Av lokalstöd under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera räcker att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling (se tabell 17). detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är vuollerims motorförening, is emtarna, norra gotlands ridklubb, växjö golfklubb och folkets hus i gällivare. tabell 16 beviljat stöd fördelat på olika kategorier av organisationer, tkr organisationskategori Antal organisationer summa tkr handikapporganisationer Sociala organisationer Stiftelser ungdomsorganisationer offentliga huvudmän Studieförbund kulturföreningar idrottsföreningar organisationer bildade på etnisk grund trossamfund Övriga totalt tabell 17 fördelning av lokalstöd År Antal lokalstödsprojekt beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 23 36,5 15,5 12,9 7,0 ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 18 av 41

19 FÖRDelninG AV STÖD GenOM SÄRSkilDA SATSninGAR Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. en särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. i övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. i detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick under tabell 18 visar Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under året inom respektive satsning. tabell 18 fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr satsning Antal projekt summa tkr fördel barn! vi deltar! totalt fördel BArn! Arvsfondsdelegationen beslutade i mars 2009 att avsätta minst 30 miljoner kronor över en treårsperiod till en särskild satsning som avser att utveckla former, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen går under namnet fördel barn! och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. Satsningen syftar till att: Att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer. Att stimulera till samarbete, utifrån barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän. Att pröva nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktighet och inflytande för barn. Att öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna. det ska uppnås genom att stimulera samverkan i projekt mellan ideell organisation och offentlig huvudman. Samtliga projekt som erhållit stöd prövar nya metoder eller arbetsformer som leder till ökad delaktighet och inflytande för barn. exempel på ett projekt som stärker barn i utsatta situationer är verdandis projekt utsatta barn och ungdomar blir insatta i fritidsverksamheten. verdandi arbetar aktivt med att erbjuda barn och ungdomar inflytande över sin fritid och vilka aktiviteter de vill bedriva samt ge förutsättningar för det. målsättningen är att minska droghanteringen och brottsligheten genom att ha ett brett samarbete mellan aktörer som verkar för att stödja målgruppen samt att erbjuda alternativ. i ytterligare ett projekt har guldstadens kvinnojour i västerbottens län ett initiativ för att stärka nätverket kring barn som bevittnar våld i nära relationer. Strävan att öka kunskaper om barnkonventionen finns särskilt utvecklat i till exempel rädda barnens projekt barnrättscertifiering av kommuner i Örebro län. projektet vill ta fram och erbjuda en struktur med hjälp av ett kartläggningsinstrument som omfattar alla konventionens tillämpningsområden, vilket ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 19 av 41

20 möjliggör att kommuner kan barnrättscertifiera sig. i ett annat initiativ prövar riksteatern att genom projektet filosofisamtal i skolan hjälpa elever att upptäcka begreppen demokrati, jämlikhet, respekt och sin egen syn på dessa. utgångspunkten är att målgruppen ska tillägna sig verktyg för reflektion och analys av värdegrundsfrågor med stöd från samarbeten mellan pedagoger och kulturarbetare. i arbetet med utveckling och lansering av satsningen har arbetsgruppen vid Arvsfondsdelegationens kansli besökt ett antal föreningar och olika evenemang kring barnrättsfrågor. fokus inom satsningen kommer att ligga på att få in projekt som riktar sig till yngre barn och barn som befinner sig i särskilt utsatta situationer. information gällande satsningen ska inriktas mot underrepresenterade regioner och mot aktörer inom ovanstående områden. vidare ska communityn användas som ett arbetsredskap inom satsningen tabell 19 Inkomna ansökningar, antalet beviljade projekt samt totalsumma för fördel barn! perioden Antal inkomna ansökningar 194 Antalet beviljade projektstöd 46 Antalet beviljade lokalstöd 1 total summa beviljade medel kr både för kansliet och deltagande projekt. inom ramen för beslutade projektet som planeras fleråriga är ca 110 miljoner kronor intecknat fram till och med Ansökningar har inkommit från ideella föreningar till största del, men även offentliga huvudmän finns representerade. projekten som fått stöd har god geografisk spridning även om storstadsregionerna är överrepresenterade. projekten pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer som förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö. vi deltar! vi deltar! är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år den 1 september och den 1 mars. det första ansökningstillfället var den 1 september inom ramen för beslutade projektet som planeras fleråriga är ca 160 miljoner kronor intecknat fram till och med tabell 20 Inkomna ansökningar, antalet beviljade projekt samt totalsumma för vi deltar! perioden Antal inkomna ansökningar 310 Antalet beviljade projektstöd 62 Antalet beviljade lokalstöd 0 total summa beviljade medel kr våren 2010 inleddes ett samarbete med riksdagen kring ett mentorsprogram som innebär att ett demokratiprojekt har möjlighet att få en riksdagsledamot som mentor. riksdagsförvaltningen informerade om initiativet på riksdagens intranät och ett antal ledamöter anmälde intresse. i dagsläget har ett tiotal demokratiprojekt en eller flera ledamöter som mentorer. flera projekt har besökt sin mentor i riksdagen, mentorerna har också besökt projekten och deltagit vid olika evenemang. för ungdomarna och projekten har mentorernas engagemang haft stor betydelse; som ett projekt beskriver det har mentorsprogrammet bekräftat att våra politiker finns till för oss. ArvSfondenS verksamhetsberättelse 2010 Länk till innehållsförteckning Sida 20 av 41