Externredovisning Redovisningen syfte Balanskontot dess sidor och logik Redovisningen som process registrering, periodisering och rapportering BR, RR och KFA Redovisningens reglering lagstiftning, normbildare och principer Det ekonomiska kretsloppet Företagets ekonomi kan beskrivas som ett kretslopp, där finansiella resurser omvandlas till reala resurser, som omvandlas till finansiella resurser, som omvandlas till reala resurser osv De reala resurserna omvandlas och förbrukas i företaget. Viss resurser förbrukas omedelbart, vissa bildar anläggnings- och rörelsekapital i väntan på periodisering De finansiella resurserna är inte bara likvida medel eller pengar. Vid kreditförsäljning är de finansiella resurserna kundfordringar Träna själv med balansekvationen Finansiella uppoffringar är inte bara utbetalningar. Vid kreditinköp är de finansiella uppoffringarna leverantörsskuldsökningar Kundfordringar fördröjer inflödet av pengar och leverantörsskulder fördröjer utflödet 1
Externredovisningens syfte Att räkna förmögenhet att ge en rättvisande, relevant, begriplig och tillförlitlig information T S = EK T S = EK om företagets ekonomiska ställning och resultat Enkel förmögenhetsräkning T = EK + S för att underlätta intressenternas ekonomiska beslutsfattande T = EK + S Uppställd som balansekvation 3 4
Eget kapital i är speciellt Externredovisningen som process Ägarnas villighet att bära risk beror bl.a. på möjligheten att tillgodogöra sig vinst och EK avkastning. EK (vinst) EK (vid periodens början) Registrering av sk affärshändelser (in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt övriga förändringar i tillgångar och eget kapital) Periodisering för att räkna resultat inkomster registreras men enbart intäkter ingår i resultatet (värdet av periodens prestationer) utgifter registreras men enbart kostnader ingår i resultatet (värdet av periodens resursförbrukning) Att EK är riskkapital betyder också att det kan förloras; delar av det eller hela. EK Då T<S gäller att EK är negativt! EK (-) Rapportering för att ge externa intressenter en rättvisande bild av resultat och ställning Balansräkning (BR) (tillgångar, eget kapital och skulder) Resultaträkning (RR) (intäkter och kostnader) Kassaflödesanalys (KFA) (inbetalning och utbetalningar) 5
Två tidpunkter och en mellanliggande period Rapporternas huvudstruktur BR balansräkning RR resultaträkning T Tillgångar Skulder och Eget kapital EK AT: Anläggningstillgångar EK: Eget kapital Huvudrörelsens intäkter o kostnader Likvida medel S BR - tidpunkt 1 (IB) RR (resultaträkning) förklarar vilka intäkter och kostnader som ingår i periodens resultat OT: Omsättningtillgångar LS: Långfristiga skulder KS: Kortfristiga skulder Finansiella intäkter o kostnader Extraordinära intäkter o kostnader Bokslutsdispositioner Företagets egen skatt Resultat Tillgångar Skulder och Eget kapital KFA kassaflödesanalys KFA (kassaflödesanalys) förklarar vilka inoch utbetalningar som förändrat de likvida medlen under perioden T Likvida medel Resultat EK S Löpande verksamhet Nettobetalningar Investeringsverksamhet Nettobetalningar Finansieringsverksamhet Nettobetalningar Till dessa rapporter bifogas en notförteckning med tilläggsupplysningar som närmare förklarar redovisade belopp och använda redovisningsprinciper. BR - tidpunkt 2 (UB) Förändring av likvida medel
Resultatnivåer Resultaträkning med funktionsindelning (det finns även en kostnadsslagsindelad resultaträkning, där raderna 2-7 ser annorlunda ut) Behovet av regelsystem och redovisningsprinciper 1. Nettoomsättning 2. Kostnad för sålda varor 3. Bruttoresultat 4. Försäljningskostnader 5. Administrationskostnader 6. Övriga rörelseintäkter 7. Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 8. Intäkter från andelar i koncernföretag 9. Intäkter från andelar i intresseföretag 10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) 11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) 12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar 13. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag) Resultat efter finansiella poster 14. Extraordinära intäkter 15. Extraordinära kostnader Resultat före dispositioner och skatt 16. Bokslutsdispositioner 17. Skatt på årets resultat 18. Övriga skatter Om en kundfordran är osäker, ska man då ändra i bokföringen? Varför eller varför inte? Om en anläggningstillgångs verkliga värde inte överensstämmer med det bokförda värdet, ska man då ändra i bokföringen? Varför eller varför inte? Om lagrets anskaffningsvärde i bokföringen är 500 000 och dess försäljningsvärde vid i slutet av året är 700 000, ska man då ändra i bokföringen? Varför eller varför inte? Om lagrets anskaffningsvärde i bokföringen är 500 000 och dess försäljningsvärde vid i slutet av året är 300 000, ska man då ändra i bokföringen? Varför eller varför inte? Om ett företag har köpt en maskin, köpt diverse lagervaror och anställt personal - när ska detta redovisas som minskningar i eget kapital? Om ett företags egna kapital har ökat i meningen att företagets börsvärde har ökat väsentligt, ska man då ändra i bokföringen? Varför eller varför inte? 19. Årets resultat
Redovisningsprinciper Viktig svensk lagstiftning Fortlevnadsprincipen Försiktighetsprincipen Realisationsprincipen Lägsta värdets princip Principen om anskaffningsvärde Periodisering/matchning Jämförbarhetsprincipen Väsentlighet Aktiebolagslagen (ABL), lagen om ekonomiska föreningar (LEF), lagen om handelsbolag och enkla bolag (LHE) och stiftelselagen (SL) Bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL) Inkomstskattelagen (IL), mervärdesskattelagen (ML) och skattebetalningslagen (SBL) För kommuner och landsting finns en särskild kommunal bokföringslag samtidigt som kommunallagen reglerar viktiga delar av den kommunala redovisningen 11 12
Viktiga normbildare Träna med bussbolaget i balansekvationstabell I Sverige är Bokföringsnämnden (BFN), Rådet för finansiell rapportering (RfFR), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) och Finansinspektionen (FI) viktiga för normbildningen. För utvecklingen av god redovisningssed är IASB (International Accounting Standards Board) också mycket viktig - IASB s standards (IFRS) gäller för samtliga börsnoterade koncerner inom EU fr.o.m 2005. (IASC/IAS IASB/IFRS) Inskrivning i en balansekvationstabell är en utveckling av den enkla inskrivning i en balansbox. Fördelen är att kassaflödesanalysen och resultaträkningen framgår direkt i balanstabellen! 13
Det nystartade bussbolagets första år Ägarna tillskjuter kapital (100 000 (A)) Ett lån tas upp och banken betalar ut pengarna (200 000 (B )) Inköp av buss på kredit. Bussens inköpspris är 800 000 (C), den delbetalas under det första året med 400 000 (D) Löpande under året faktureras resor till kunder, dvs. resorna säljs på kredit. Resorna genomförs löpande under året (totalbelopp 1 200 000 (E)) Företaget erhåller fakturor för drivmedel, reparationer och annat löpande under året (totalbelopp 900 000(F)) Diverse leverantörsfakturor betalas under året, dock inte alla (totalbelopp 800 000 (G )) Kunder betalar det mesta av vad som fakturerats, dock inte allt (totalbelopp 1 100 000 (H )) Bussen beräknas bli använd i 4 år och har vid bokslutet använts ett år (I) Hur ska affärshändelserna skrivas in i balansekvationen? (variant 1) T = EK + S A +100 000 = +100 000 + B +200 000 = + +200 000 C = + D = + E = + F = + G = + H = + I = + = + Hur kommer dessa affärshändelser till uttryck i balansekvationen? 16
Kassaflödesanalys och resultaträkning som delar i balansekvationen (variant 2) T = EK + S T LM + T ÖVR = EK KAP + EK RES + S Balansräkning T LM + T ÖVR = EK KAP + EK RES + S A +100 000 + = +100 000 + + B +200 000 + = + + +200 000 C + = + + D + = + + E + = + + F + = + + G + = + + H + = + + I + = + + + = + + Kassaflödesanalys Resultaträkning 18
Hur ska affärshändelserna skrivas in i balansekvationen? (lösning 1) Kassaflödesanalys och resultaträkning som delar i balansekvationen (lösning 2) T = EK + S T LM + T ÖVR = EK KAP + EK RES + S T = EK + S A +100 000 = +100 000 + B +200 000 = + +200 000 C +800 000 = + +800 000 D -400 000 = + -400 000 E +1 200 000 = + 1 200 000 + F = - 900 000 + +900 000 G -800 000 = + -800 000 H -1 100 000 +1 100 000 = + I -200 000 = -200 000 + +900 000 = +200 000 + +700 000 Balansräkning T LM + T ÖVR = EK KAP + EK RES + S A +100 000 + = +100 000 + + B +200 000 + = + + +200 000 C + +800 000 = + + +800 000 D -400 000 + = + + -400 000 E + +1 200 000 = + + 1 200 000 + F + = + - 900 000 + +900 000 G -800 000 + = + + -800 000 H +1 100 000 + -1 100 000 = + + I + -200 000 = + -200 000 + +200 000 + +700 000 = +100 000 + +100 000 + +700 000 Kassaflödesanalys Resultaträkning 19