EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2013 COM(2013) 915 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om bedövningsmetoder för fjäderfä SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om bedövningsmetoder för fjäderfä 1. BAKGRUND I artikel 27.3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 1 föreskrivs följande: Senast den 8 december 2013 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om olika bedövningsmetoder för fjäderfä och särskilt vattenbad för bedövning av flera fåglar samtidigt och samtidigt ta hänsyn till djurskyddsaspekter, socioekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser. Som underlag för denna rapport har kommissionen beställt en studie av olika metoder för bedövning av fjäderfä, och slutrapporten lämnades till kommissionen 2012 (nedan kallad studien från 2012) 2. 2. METODER FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ Fjäderfäslakterier använder främst en bedövningsmetod med vattenbad för flera fåglar samtidigt (nedan kallat vattenbad). Metoden går ut på att fjäderfä hängs upp och ned i fotbyglar och sedan sänks ned till vingarna i vattenbadet, där de utsätts för elektrisk ström. Strömmen löper genom kroppen på dem och bedövar dem innan de avblodas. Den vanligaste alternativa bedövningsmetoden är bedövning genom kontrollerad atmosfär (gasning), som innebär att fjäderfä bedövas i en kammare där de utsätts för olika gasblandningar. I EU bedövas 80 % av slaktkycklingarna med vattenbad och 20 % genom gasning 3. Fördelningen varierar stort mellan medlemsstaterna (omkring 60 % med gasning i Tyskland och 5 % i Frankrike) 4. Andra alternativ till vattenbad är elektrisk bedövning av enbart huvudet samt bedövning med lågt lufttryck (LAPS). 1 2 3 4 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1. Study on various methods of stunning poultry, Food Chain Evaluation Consortium, projektansvarig Agra CEAS Consulting, 11.12.2012. (http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/slaughter/study_stunning_poultry_en.pdf). Gasningsmetoden kan indelas i olika system efter utformning (horisontell/vertikal), integration i övriga produktionslinjen samt gasblandning (koldioxid eller inerta gaser). För värphöns är fördelningen mellan vattenbad och gasning 83 % och 7 %, för föräldraflockar 61 % och 37 % och för kalkoner 76 % och 24 %, räknat på antal djur. 2
Elektrisk bedövning av enbart huvudet innebär att individuella elektroder anbringas på ömse sidor om hjärnan. Metoden är välkänd för alla arter, men tills nyligen hade den inte tillämpats i fjäderfäslakterier på grund av slaktlinjens höga hastighet. Under de senaste åren har metoden utvecklats och saluförts så att den kan användas i kommersiella slakterier (upp till 9 000 fåglar i timmen). Metoden med lågt lufttryck bygger på ett liknande koncept som gasbedövning, men i stället för att ersätta luften med gas avlägsnas i stället luften successivt, vilket leder till syrebrist och därmed bedövning. Metoden är ännu inte tillåten i EU, men används i USA. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter kan situationen i EU om fem år vara att 15 % övergår från vattenbad till gasning, vilket skulle innebära att 65 % av slaktkycklingarna bedövas i vattenbad och 35 % med gas. Utvecklingen torde dock variera mellan medlemsstaterna på grund av faktorer som konsumenternas efterfrågan (av djurskyddsskäl men också efterfrågan på en viss typ av kött: hela kycklingar eller filéer) eller arbetskraftskostnad. Endast få medlemsstater förväntas ställa om sin produktion så att mer än 80 % bedövas med gasning (Tyskland, Österrike och Finland), men ett avsevärt antal förväntas ställa om till mer än 50 % (Förenade konungariket, Italien, Sverige, Nederländerna och Belgien). Andra medlemsstater förväntas behålla vattenbad som den vanligaste bedövningsmetoden. 3. DJURSKYDD Innan förordning (EG) nr 1099/2009 antogs avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) 2004 och 2006 två yttranden om djurskyddsaspekter på bedövning och avlivning av djur 5 6. I sitt yttrande från 2004 betonade Efsa två problem: Fastgörning av fåglar upp och ned i fotbyglar är smärtsamt, särskilt för tunga eller bräckliga fåglar 7, och kan leda till att ben vrids ur led eller bryts. Den ström som påförs enskilda fåglar varierar beroende på varje fågels elektriska motstånd, och kan inte regleras. Som svar på yttrandena föreskrivs i förordning (EG) nr 1099/2009, som varit tillämplig sedan den 1 januari 2013, elektriska parametrar (150 ma för frekvenser på 5 6 7 The welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals, The EFSA Journal nr 45, s. 1 29, 2004. The welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail, The EFSA Journal nr 326, s. 1 18, 2006. Kalkoner och fåglar i föräldraflockar till slaktkycklingar är mycket tyngre än vanliga kommersiella slaktkycklingar, medan uttjänta värphöns har bräckliga ben. 3
200 400 Hz) för bedövning med vattenbad 8. Parametrarna är desamma som rekommenderas av Världsorganisationen för djurhälsa 9. Två medlemsstater föreslog 2011 att minimikraven på strömstyrka enligt förordning (EG) nr 1099/2009 skulle ändras. Efsa granskade förslaget och avgav 2012 ett yttrande i frågan 10, enligt vilket bedövning i vattenbad är upp till 96 % verkningsfullt, uppmätt med elektroencefalogram (EEG). I yttrandet framhölls också behovet av mer forskning och hänsyn till tillsynsfrågor, t.ex. att slakteriansvariga tenderar att minska strömmen av omsorg om köttets kvalitet. Efsa påpekar också att gasmetoden inte har vattenbadsmetodens nackdelar, om den används med parametrar så att fåglarna avlivas: Fåglarna hängs inte upp och ned eller fastgörs i fotbyglar när de är vid medvetande. Gasning säkerställer att 100 % av fåglarna avlivas före avblodning. I yttrandena från 2004 och 2006 tog Efsa inte upp metoden med bedövning av enbart huvudet, som nu utvecklats för kommersiella slakterier. 4. EKONOMISKA ASPEKTER Ekonomiska uppgifter om EU:s produktion av och utrikeshandel med fjäderfäkött finns i bilaga I. 4.1. Jämförelse mellan vattenbad och andra metoder 4.1.1. Produktionskostnader och kostnadsmodell En kostnadsmodell har upprättats för att jämföra kostnaderna för de kommersiellt tillgängliga metoderna för bedövning av fjäderfä 11. Följande kostnader togs med i beräkningen: installation 12, underhåll, arbetskraft för mottagning och hängning, vattenförbrukning, vatten för rengöring, el för bedövning, gas för bedövning samt övriga arbetskraftskostnader i samband med bedövning. Medelkostnaden i EU per fågel beräknades för slakterier med hög produktion (12 000 fåglar i timmen) och lägre produktion (6 000 och 3 000 fåglar i timmen) och sammanfattas i tabellerna 1 och 2. Uppgifterna beror på lokala kostnader för olika resurser (kapital, energi, vatten och arbetskraft) 13. 8 9 10 11 12 13 För elektriska parametrar, se kapitel II punkt 6 i bilaga I, för utrustning se bilaga II punkt 5. Artikel 7.5.7.3 b, elektrisk bedövning av fåglar i vattenbad, OIE:s Terrestrial Animal Health Code. Scientific Opinion on electrical requirements for waterbath equipment applicable for poultry, The EFSA Journal, vol. 10 (2012):6, artikelnr 2757. 80 s. doi:10.2903/j.efsa.2012.2757. Metoden med lågt lufttryck är inte tillåten i EU men används i ett slakteri i USA. Installationskostnader för en ny anläggning, men inte omställningskostnader. Fler scenarier tas upp i studien från 2012. 4
Tabell 1: Kostnader för bedövning med olika metoder, produktion 12 000 fåglar i timmen Faktor Vattenbad Gas Endast huvud Lågt lufttryck Installationskostnad 43 000 euro 308 300 euro 370 000 euro 500 000 euro Underhåll (andel av installationskostnad) 3,45 % 6,90 % 3,00 % 2,40 % Arbetskraft mottagning hängning för och 97 timmar per dag 90 timmar per dag 96 timmar per dag 90 timmar per dag* Vatten för bedövning och rengöring 9,0 m 3 per dag 3,5 m 3 per dag 0,96 m 3 per dag 3,5 m 3 per dag* El 5,2 kwh per dag 127,0 kwh per dag 9,6 kwh per dag 1 136,0 kwh per dag Gas som används - 3,1 ton per dag - - Övrig arbetskraft 3 timmar per dag 5 timmar per dag 0,5 timmar per dag 5 timmar per dag* (medelvärde för EU) (höga priser på arbetskraft, vatten, el) (låga priser på arbetskraft, vatten, el) 2,439 cent 3,495 cent 2,521 cent 2,641 cent 4,135 cent 5,105 cent 4,151 cent 4,367 cent 0,389 cent 1,562 cent 0,549 cent 0,679 cent Källa och viktningar Tillverkare: 45 % Enkät till slakterier för kapaciteten 9 000 13 000 (uppgifter justerade till kapacitet på 12 000): 45 % Tillverkare: 45 % Enkät till slakterier för alla kapaciteter (uppgifter justerade till kapacitet på 12 000): 45 % Tillverkare Tillverkare, skattning arbetskraft gasning av för Litteratur: 10 % Litteratur: 10 % * Uppgifter från skattningar för gasning, med tanke på hur lika systemen är och eftersom specifika uppgifter saknas. Dokumentationen visade att inget vatten används vid bedövning med lågt lufttryck, även om vatten används för rengöring vid gasning. 5
Tabell 2: Kostnader för slakterier med kapacitet på 6 000 och 3 000 fåglar i timmen Faktor Vattenbad Gas Endast huvud Lågt lufttryck Skillnader för 6 000 fåglar i timmen Installationskostnad något lägre, mindre vatten och arbetskraft behövs, elförbrukning ungefär samma. Installationskostnad, vatten- och elförbrukning samma. Mindre arbetskraft och gas krävs i proportion. Mindre underhåll på grund av lägre produktion. Installationskostnad något lägre (350 000 euro), lägre el- och arbetskraftskostnader i proportion. Halva kostnader för installation p.g.a. hälften så många vakuumkammare (250 000 euro), el och arbetskraft minskar i proportion. (medelvärde för EU) (höga priser på arbetskraft, vatten, el) (låga priser på arbetskraft, vatten, el) 2,541 cent 3,687 cent 2,716 cent 2,667 cent 4,294 cent 5,330 cent 4,356 cent 4,412 cent 0,422 cent 1,730 cent 0,733 cent 0,682 cent Skillnader för 3 000 fåglar i timmen Installationskostnad något lägre, kostnader för vatten och arbetskraft lägre, elförbrukning ungefär samma. Installationskostnad, vatten- och elkostnader samma. Kostnader för arbetskraft och gas lägre i proportion. Mindre underhåll. Installationskostnad som för 6 000 fåglar i timmen (350 000 euro), lägre el- och arbetskraftskostnader i proportion. Installation, el som för 6 000 fåglar i timmen 14. Arbetskraft mindre i proportion. (medelvärde för EU) (höga priser på arbetskraft, vatten, el) (låga priser på arbetskraft, vatten, el) 2,584 cent 4,053 cent 3,121 cent 3,087 cent 4,340 cent 5,761 cent 4,780 cent 5,000 cent 0,463 cent 2,046 cent 1,116 cent 1,024 cent 14 Installationskostnaderna antas vara desamma som för 6 000 fåglar i timmen, eftersom det är oklart om systemet är skalbart till en produktionstakt på mindre än 6 000 fåglar i timmen. 6
I medeltal är vattenbad den billigaste metoden och gasning den dyraste 15. För slakterier med hög produktion är kostnadsskillnaden mellan de två metoderna lägre. Vattenbad är betydligt mer ekonomiskt än de andra metoderna när insatskostnaderna är lägre. När insatskostnaderna, särskilt arbetskraften, är högre minskar dock skillnaden mellan vattenbad och andra metoder. Det stämmer med den empiriska iakttagelsen att gasning används i de delar av EU där arbetskraften är relativt dyr. Slakterierna verkar inte välja bedövningssystem efter hur det påverkar priset i detaljistledet (medelpris i detaljistledet är 5,070 euro för en vanlig kyckling på 1,5 kg) utan snarare med beaktande av de stora skillnaderna i investeringskostnader och det utrymme som krävs för bedövningssystemet (se nedan). 4.1.2. Intäkter och marknader Slakteriansvariga väljer bedövningsmetod efter den marknad de tänker sälja på. Intäkterna påverkas främst på följande tre sätt: Marknadstillträde: distributörer kan begära särskilda bedövningsmetoder på grund av kvalitet, djurskydd eller religiösa krav (halal 16 eller koscher). Högre köttkvalitet: marknaden kan betala mer om styckdelar (bröstfiléer, vingar, klubbor) konsekvent håller en viss kvalitet (rätt färg, inga blodstänk). Putsningsförluster: intäkterna minskar om bedövningsmetoderna ökar behovet av putsning (svinn av kött och arbetskraftskostnader för putsning). I praktiken är den viktigaste faktorn huruvida fågeln säljs som hel kyckling för vidare bearbetning (där skavanker inte är så avgörande) eller om den säljs som färska styckdelar i detaljistledet (där en god presentation är mycket viktig). Det finns ingen heltäckande studie som direkt jämför kvaliteten på kött från olika bedövningsmetoder. Dessutom påverkas kvaliteten avsevärt av många andra faktorer än själva bedövningsmetoden, såsom tillämpade parametrar, flockens ursprung eller hantering och transport av fåglarna före slakt. Med dessa förbehåll kan jämförelsen av hur bedövningsmetoderna påverkar köttets kvalitet sammanfattas så här: Bedövning med gasning och av enbart huvud 17 förefaller ge högre köttkvalitet (större andel bröstfiléer utan blodstänk) än vattenbad. Skador på benen är oftast vanligare med vattenbad eftersom fåglarna fästs levande i fotbyglarna. 15 16 17 Uppgifterna för bedövning av enbart huvud och bedövning med lågt lufttryck bygger främst på tillverkarnas uppgifter, som kan vara mer optimistiska än uppgifter från faktisk drift. Se avsnitt 8. Eftersom kommersiella system för bedövning av enbart huvud ännu endast används i få slakterier ingår inte information om dem i den oberoende studien. 7
Skador på vingarna är oftast vanligare vid gasning på grund av mer vingflaxning under bedövningen, särskilt om inerta gaser används. Hudskador kan vara vanligare vid gasning på grund av svårigheter med avfjädringen. Totalt förefaller gasning ha fördelar för marknader för bröstfiléer (premiummarknader), men metoden kan inte konkurrera med vattenbad på marknader för hela fåglar. 4.1.3. Utrymme för installation av ett bedövningssystem Förutom den ovannämnda kostnadsmodellen behöver man också ta hänsyn till det utrymme som krävs vid omställning från vattenbad till något annat system. Kostnaderna för byggnad och ombyggnad vid omställning från ett vattenbadssystem till ett gassystem (eller eventuellt ett system med lågt lufttryck) är betydande och kan avskräcka från investeringar. Kostnaderna torde bli högre för övergång från vattenbad till gasning (eller lågt lufttryck) än till systemet med bedövning av enbart huvud, eftersom det inte kräver mer utrymme än vattenbad. 5. ARBETSMILJÖ FÖR SLAKTERIANSTÄLLDA System där man undviker att hantera djur vid medvetande (gasning och lågt lufttryck) leder till bättre arbetsmiljö än de andra metoderna (vattenbad och enbart huvud) tack vare låga dammhalter (ingen flaxning), normal belysning 18, färre skador för arbetstagarna och mindre fysisk ansträngning. Enligt en källa 19 minskar också personalomsättningen, vilket sänker rekryteringskostnaderna. 6. MILJÖ I studien från 2012 jämfördes vattenbad och gasning med avseende på sex miljöindikatorer: damm- och luktföroreningar, energiförbrukning, produktion av oanvändbart avfall, vattenförbrukning, kylning samt utsläpp av växthusgaser. Även om det på det hela taget förefaller vara små skillnader mellan de två metodernas miljöpåverkan, verkar gasning ha vissa miljöfördelar framför vattenbaden i fråga om damm och lukt, avfall och vatten, medan vattenbad förbrukar mindre el och alstrar mindre växthusgaser. 18 19 Vid hantering av levande fåglar arbetar personalen med låg belysning för att hålla fåglarna lugna. PETA (2007), Controlled Atmosphere Killing vs. Electrical Immobilisation. A comparative analysis of poultry slaughter systems from animal welfare, worker safety and economic perspectives. PETA USA, juni 2007. 8
7. GLOBAL KONKURRENSKRAFT EU:s fjäderfäsektor måste även bedömas mot bakgrund av den globala konkurrensen och konkurrenstrycket från länder utanför EU. Brasilien är den ledande exportören av hela fåglar och vitt kött (bröst) på världsmarknaden (med 80 % respektive 85 % av världshandeln), och ligger på andra plats för mörkt kött (ben) med 30 %. Den globala konkurrenskraften på världsmarknaden för fjäderfä avgörs främst av foderkostnaden, som utgör 50 70 % av den totala produktionskostnaden. Brasilien, Argentina och USA har omkring 40 % lägre produktionskostnader än EU och de asiatiska länderna tack vare billigare foder. Andra viktiga kostnadsfördelar i Brasilien och Thailand är gynnsamt klimat och lägre arbetskraftskostnader. Brasiliens dominerande ställning på världsmarknaden för fjäderfä beror också på exportinriktningen, där efterfrågan på exportmarknaderna prioriteras framför inhemsk efterfrågan (till skillnad från EU och USA där exporten främst är en bieffekt av den inhemska efterfrågan). Exporten från USA till EU är mycket liten på grund av användningen av antimikrobiella medel (förbjudna i EU). USA är dock en viktig konkurrent på exportmarknader som Ryssland, som är en betydelsefull marknad för överskottet av mörkt kött. Thailand exporterar bearbetade produkter till EU, men tenderar inte att konkurrera med EU-exportörerna på världsmarknaden. Vattenbad är den vanligaste bedövningsmetoden i världen för fjäderfä. Gasning används i några länder utanför EU, men förekommer främst i EU. Slaktkostnaden utgör 14 22 % av den totala produktionskostnaden och bestäms främst av arbetskraftskostnaden, vilket gynnar Brasilien och Thailand både i absoluta och relativa tal. Enligt långsiktiga ekonomiska prognoser kommer världsmarknaden för fjäderfä att växa avsevärt. Ökad efterfrågan på produkter som bearbetats ytterligare kan driva på användningen av gasning på längre sikt. 8. ÖVRIGT Muslimska religiösa regler påverkar också slakterierna i riktning mot vissa bedövningsmetoder eller bedövningsparametrar. Det finns visserligen ingen enhetlig hållning i alla muslimska grupper i fråga om bedövning av djur, men de flesta godtar bedövning om djuret skulle kunna återfå medvetandet om det inte avblodas. Beroende på vilka bedövningsparametrar som väljs kan vattenbad, gasning och bedövning av enbart huvudet vara reversibla metoder. Eftersom vattenbad och gasning är kollektiva bedövningsmetoder är dock det enda sättet att se till att alla djur 9
kan återhämta sig i avsaknad av avblodning att minska bedövningsparametrarna, och därigenom minska andelen djur som blir ordentligt bedövade. Gasning används vanligtvis för att avliva djur, och därför godtar muslimer det sällan som halal (då risken finns att djur bedövas på ett irreversibelt sätt). De elparametrar som förordningen kräver för vattenbad kanske inte heller gör det möjligt för alla bedövade djur att återhämta sig. Fördelar och nackdelar i djurskyddshänseende med olika bedövningsmetoder måste också beaktas i ett vidare perspektiv än bara slakterier. Att begränsa metoder som vattenbad, för närvarande den enda kommersiellt vitt tillgängliga metoden för små slakterier, skulle medföra att djur som föds upp i regioner med extensiv djurhållning måste transporteras långa sträckor. 9. SLUTSATSER Av de olika bedövningsmetoderna för fjäderfä är bedövning i vattenbad den mest använda i världen och i EU. Den är den äldsta metoden, den är billig, bygger på enkel teknik, kräver inte mycket utrymme och bedövar tillräckligt många fåglar för att de ska kunna avblodas i en automatisk halsskärare i industriella slakterier. Gasning förväntas bli vanligare i flera medlemsstater på grund av ökad efterfrågan på kött av hög kvalitet och högre arbetskraftskostnader, men det är sannolikt att bedövning i vattenbad kommer att fortsätta att ha utbredd användning i EU. Gasning är det viktigaste kommersiellt tillgängliga alternativet till vattenbad. Andra alternativ till vattenbad är inte tillräckligt utvecklade ännu för att kunna tas i bruk i dagsläget. Gasning medför fördelar för djurskyddet, köttkvaliteten och arbetsmiljön. Gasning är dock dyrare, mer utrymmeskrävande och för närvarande utformat för slakterier med hög produktionstakt. Det är inte ett ekonomiskt realistiskt alternativ att fasa ut bedövning i vattenbad, eftersom det för närvarande inte finns något rimligt alternativ för slakterier med medelhög eller låg produktionstakt, en storleksklass som är vanlig i EU. Det är viktigt att medlemsstaterna tillämpar nya djurskyddskrav på ett enhetligt sätt för att garantera rättvisa spelregler för slakterierna och för djurskyddet. Kommissionen kommer att fortsätta att följa upp genomförandet i medlemsstaterna, och dessutom bedöma, jämföra och sprida bästa praxis och innovationer vid tillämpningen av de befintliga EU-reglerna. 10