SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 40/2001 rd

Relevanta dokument
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 11/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 16 och 33 sjukförsäkringslagen

OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för hemvård och

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen INLEDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 17/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 barnbidragslagen INLEDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 19/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd INLEDNING.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

SOCIAL- OCHHÄLSOV ÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/1999 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2012 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2009 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 58/2010 rd

OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2006 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 31/2003 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2004 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2010 rd

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Till social- och hälsovårdsutskottet

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2000 rd. Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen. Utlåtande.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd

Till finansutskottet. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 10/2001 rd. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2002 INLEDNING.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Till social- och hälsovårdsutskottet

Till grundlagsutskottet

RP 176/2013 rd. I denna proposition föreslås det att regeringens proposition med förslag till lag om

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 30/2003 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/2012 rd

för dem som första gången kommer ut på arbetsmarknaden och dem som fått arbetslöshetspenning

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

till finansutskottet.

SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 37/2000 rd

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 28/1996 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 321/2010 rd. räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra

Till Arbetspolitiska utskottet

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 36/2001 rd

l. Nuläge och föreslagna ändringar

1993 rd- ShUB 31 - RP 84, RP 238 och LM 33. proposition nr 84 med förslag tilllag om

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2012 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 117/2012 rd. utkomststödet och vissa andra grundskyddsförmåner som är bundna till utvecklingen

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2009 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 30/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning INLEDNING

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2010 rd

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

Dessutom föreslås att självrisktiden förkortas från sju dagar till fem dagar.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

RP 148/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010

RP 49/2009 rd. som finns avtalad i den arbetssökandes jobbsökarplan. De föreslagna ändringarna är en del av regeringens

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

RP 113/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige

RP 116/2010 rd. I proposition föreslås att sjukförsäkringslagen. företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare.

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om partiell sjukdagpenning INLEDNING

Till social- och hälsovårdsutskottet

Till stora utskottet. ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTETS UTLÅTANDE 6/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. av straff INLEDNING PROPOSITIONEN

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

ARBETSPOLITISKA UTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/1997 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOV ÅRDSUTSKOT TETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag gällande revidering

Transkript:

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 40/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 20 november 2001 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (RP 208/2001 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. Motioner Samtidigt med propositionen har utskottet behandlat följande motioner: en lagmotion med förslag till lag om ändring av 22 lagen om utkomstskydd för arbetslösa (LM 105/1999 rd Sulo Aittoniemi /alk), som remitterades till utskottet den 30 september 1999, en lagmotion med förslag till lag om ändring av 16 lagen om utkomstskydd för arbetslösa (LM 63/2000 rd Esa Lahtela /sd m.fl.), som remitterades till utskottet den 25 maj 2000, en åtgärdsmotion om höjning av grunddagpenningen inom arbetslöshetsskyddet och av arbetsmarknadsstödet (AM 27/2001 rd Leena Rauhala /fkf), som remitterades till utskottet den 3 april 2001. Sakkunniga Utskottet har hört - regeringsrådet Katriina Alaviuhkola, socialoch hälsovårdsministeriet - lagstiftningsrådet Pasi Järvinen, arbetsministeriet - juristen Olli Häkkinen, Folkpensionsanstalten - juristen Markku Kojo, Akava r.f. - ombudsmannen Mikko Räsänen, Servicearbetsgivarna - juristen Janne Metsämäki, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC - juris kandidaten Johan Åström, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund - ordförande Lea Karjalainen, Finlands Arbetslösas Samarbetsorganisation TVY r.f. Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från Företagarna i Finland. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen I propositionen föreslås att grunddagpenningens belopp i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras till 22,22 euro (132,11 mark), angivet i 2001 års nivå. Tillsammans med indexförhöjningen i början av 2002 stiger beloppet till 22,75 euro (135,27 mark). Också arbetsmarknadsstöden och grunddelen i den inkomstrelaterade dagpenningen höjs på samma sätt. Dessutom höjs förtjänstdelen av den inkomstrelaterade RP 208/2001 rd Motioner Version 2.0

Motivering dagpenningen från 42 till 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När grunddagpenningen och den inkomstrelaterade dagpenningen stiger, stiger också de förmåner som baserar sig på dem på motsvarande sätt. Dessa är utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, utbildningspenning enligt lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier och alterneringsersättning enligt lagen om försök med alterneringsledighet. Dessutom föreslås bestämmelserna om arbetsvillkor bli reviderade eftersom maximitiden för utbetalningen av arbetsmarknadsstöd till arbetsgivaren har förlängts. Propositionen hänför sig i fråga om höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet till propositionen om komplettering av budgetpropositionen för 2002 och avses bli behandlad i samband med den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 mars 2002. Motionerna I lagmotion LM 105/1999 rd föreslås att grunddagpenningen till fullt belopp skall vara 140 mark per dag. I lagmotion LM 63/2000 rd föreslås att 16 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att hälften av tiden i arbete för den som får sysselsättning med sammansatt stöd skall räknas in i arbetsvillkoret inom utkomstskyddet för arbetslösa. I åtgärdsmotion AM 27/2001 rd föreslås att grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet höjs. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker därför lagförslaget i propositionen med följande anmärkningar. Högre nivå på utkomstskyddet för arbetslösa Utskottet framhåller att förslagen att höja utkomstskyddet för arbetslösa är motiverat, både när det gäller förtjänstdelen och grunddelen. Förmånen förbättras också av att förtjänstdelen höjs tillbaka till 45 procent. När förmånerna höjs får de arbetslösa bättre möjligheter att försörja sig samtidigt som fattigdomen och utslagningen minskar. När grunddagpenningen och den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen stiger, stiger också de förmåner som baserar sig på dem i samma grad. Propositionen ger de hushåll som får utkomstskydd för arbetslösa ett tillskott i den primära inkomsttryggheten. De hushåll som får både utkomstskydd för arbetslösa och utkomststöd behöver nu mindre utkomststöd. Propositionen innebär således att inkomsttryggheten i sista hand, dvs. utkomststödet, inte längre har lika stor betydelse för hushållens inkomstbildning. Men utskottet påpekar att en högre grunddagpenning och ett högre arbetsmarknadsstöd inte betyder att alla som får utkomststöd för arbetslösa får ett inkomsttillskott i motsvarande grad, eftersom höjningen blir mindre när utkomststödet minskar och eftersom den inkomstrelaterade dagpenningen inklusive barnförhöjning får vara högst 90 procent av den försäkrades dagslön. Speciellt i flerbarnsfamiljer minskar höjningen på grund av denna regel. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska fattigdomen och utslagningen till följd av långvarig arbetslöshet, understryker utskottet. Också efter förhöjningen måste många som får utkomstskydd vid arbetslöshet också anhålla om att få utkomststöd. För att trygga de arbetslösas försörjning är det enligt utskottet nödvändigt att ytterligare höja utkomstskyddet för arbetslösa. Arbetsvillkoret Regeringen föreslår att hälften av tiden i arbete i samband med sammansatt stöd skall hänföras till 2

Förslag till beslut ShUB 40/2001 rd RP 208/2001 rd arbetsvillkoret i stället för en tredjedel som nu. Utskottet anser detta vara motiverat eftersom de sysselsatta blir mer jämställda oavsett vilka stödformer de får. Samtidigt fullföljs principen att arbete förbättrar den sociala tryggheten och därigenom uppmuntrar till arbete. Utskottet anser att det bör bli ännu lättare att förkovra arbetsvillkoret eftersom sysselsättnings- och anställningsformerna har diversifierats på senare år och detta kan leda till att förmåner tjänas in i mycket varierande grad trots att fallen är t.o.m. mycket lika varandra. Dessutom bör det sammansatta stödet förbättras ytterligare, påpekar utskottet. Det vore viktigt att kombinera det sammansatta stödet med en bedömning av arbetsförmågan, rehabilitering och sysselsättningsfrämjande utbildning. Motionerna Genom propositionen genomförs hela innehållet i LM 63/2000 rd och innehållet i AM 27/2001 rd delvis. Utskottet föreslår därför att de förkastas. Vidare föreslår utskottet att också lagmotion LM 105/1999 rd avböjs, eftersom propositionen och detta betänkande avviker från förslagen i lagmotionen. Förslag till beslut På grundval av det ovanstående föreslår socialoch hälsovårdsutskottet vördsamt att lagförslaget godkänns utan ändringar, att lagmotionerna LM 105/1999 rd och LM 63/2000 rd förkastas och att åtgärdsmotion AM 27/2001 rd förkastas. Helsingfors den 22 november 2001 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Marjatta Vehkaoja /sd vordf. Timo Ihamäki /saml medl. Eero Akaan-Penttilä /saml Merikukka Forsius /gröna Tuula Haatainen /sd Inkeri Kerola /cent Valto Koski /sd Pehr Löv /sv Juha Rehula /cent (delvis) Päivi Räsänen /kd Sari Sarkomaa /saml Arto Seppälä /sd Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst Raija Vahasalo /saml. Sekreterare vid behandlingen i utskottet var utskottsrådet Eila Mäkipää. 3

Reservation RESERVATION Motivering Ända sedan 1995 har inkomstskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper ökat avsevärt. En av de viktigaste orsakerna till detta är långtidsarbetslösheten. På grund av den måste många arbetslösa under långa tider leva på grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Enligt propositionen omfattas 260 000 människor som får arbetsmarknadsstöd och 42 000 personer som får grunddagpenning av ändringarna i beloppen för grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Höjningarna av grunddagpenningen påverkar otvivelaktigt hundratusentals finländares möjligheter att klara sig eftersom fattigdomen och utslagningen inte kommer att öka lika snabbt. Det är fråga om att förbättra den primära försörjningen, vilket i princip är värt att stödja. Enligt uppgifter från Statistikcentralen var de arbetslösa den enda gruppen som 1999 hade en negativ inkomstutveckling. Minimiutkomstskyddet för arbetslösa inte utvecklas i samma takt som andra befolkningsgruppers inkomster. Detta kan svårligen motiveras med till exempel att det har blivit mer lönsamt att arbeta, i all synnerhet som bland annat låg utbildningsnivå eller kraftiga omstruktureringar i yrkeslivet hör till de faktorer som orsakat långtidsarbetslösheten. Det finns för få arbetstillfällen. Fattigdomen har många ansikten. Det finns fortfarande hundratusentals människor i vårt land, barnfamiljer, ensamma människor, arbetslösa och också förvärvsarbetande, som lever på ett existensminimum. Regeringen har erkänt fakta i och med fattigdomspaketet. Den föreliggande ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa är en komponent i paketet. Det har givits utfästelser om att fortsatta åtgärder för att avvärja fattigdomen skall tas in i budgeten för 2003. Propositionen ger visserligen dem som lever på grunddagpenning ett lite bättre liv. I t.ex. den interpellationsdebatt om fattigdomen som riksdagen förde för en tid sedan utlovade ministern ändringar för att förenkla och förtydliga systemet. Av läget i berednings- och arbetsgruppen just nu att döma får reformerna dock vänta på bättre tider. De primära förmånerna måste vara tillräckligt stora. Det är inte önskvärt att de arbetslösa under långa tider skall vara tvungna att få sin försörjning genom utkomststödet, som egentligen är avsett att vara en tillfällig inkomsttrygghet. Det är beklagligt ofta som arbetslösa på grund av det rådande systemet och skatterna på sociala förmåner måste anhålla om utkomststöd. Regeringen föreslår en otillräcklig höjning av arbetslöshetsdagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Nivåhöjningen borde ha varit minst 1,70 euro (10 mk) per dag. Inte ens denna nivå på 23,10 euro per dag kan ändra på den rådande situationen eller eliminera problemet men göra det en aning lättare för dem som är i en livssituation där de är i skriande behov av hjälp. Förslag På grundval av det ovanstående föreslår vi att lagförslaget i utskottets betänkande i övrigt godkänns i enlighet med betänkandet utom att 22 godkänns med följande ändringar (Reservationens ändringsförslag): 4

Reservationens ändringsförslag 22 Grunddagpenningens belopp Grunddagpenningens fulla belopp är 23,10 euro per dag. Helsingfors den 22 november 2001 Juha Rehula /cent Inkeri Kerola /cent Päivi Räsänen /kd 5