ARBETSPOLITISKA UTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/1997 rd

Transkript

1 ARBETSPOLITISKA UTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier och till lag om ändring av 6 lagen om studiestöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 4 november 1997 proposition 215/1997 rd med förslag till lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier och till lag om ändring av 6 lagen om studiestöd till arbetspolitiska utskottet för beredning. Utlåtande I enlighet med riksdagens beslut har kulturutskottet lämnat utlätande i ärendet. Utlåtandet (K u UU 8/1997 r d) utgör bilaga till detta betänkande. sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreteraren Hannu Hakkola, social- och hälsovårdsministeriet konsultative tjänstemannen Leena Koskinen och undervisningsrådet Marita Savola, undervisningsministeriet - överinspektör Tuija Leminen, arbetsministeriet - regeringssekreterare Erik Strömberg, Statens arbetsmarknadsverk - arbetskraftsrädgivare Päivi Helin, Tammerfors arbetskraftsbyrå - experten på yrkesutbildning Johan Hahkala, Finlands Kommunförbund - utbildnings- och arbetskraftspolitiske sekreteraren Heikki Liede, Akava - utbildningspolitiske ombudsmannen Paula Kilpeläinen, Servicearbetsgivarna - arbetskrafts- och utbildningspolitiske sekreteraren Jari-Pekka Jyrkänne, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC - utbildningspolitiska ombudsmannen Heikki Suomalainen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT - utbildnings- och arbetskraftspolitiska ombudsmannen Leila Kurki, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC - styrelsens vice ordförande An ja Luoma, Työttömien Valtakunnallinen Yhteistoimintajärjestö TVY. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår en lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier. Förslaget utgör den andra fasen av den så kallade utbildningsgarantin, ett system som på vissa villkor skall ge personer som länge varit med i arbetslivet möjligheter till bättre inkomsttrygghet under studietiden. Genom det nya systemet utsträcks stödet för arbetslösas frivilliga studier också till andra arbetslösa. Regeringen föreslår att arbetslösa för en viss tid skall ha rätt till ett utkomstskydd av samma storlek som utkomstskyddet för arbetslösa också RP rd

2 under den tid de frivilligt bedriver studier. Utkomstskyddet skall vara lika stort som den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, grunddagpenningen eller arbetsmarknadsstödet, beroende på vilken förmån den studerande skulle ha rätt till såsom arbetslös. Den nya förmånen kallas enligt förslaget utbildningsdagpenning. För att utbildningsdagpenning skall beviljas krävs att den studerande förvärvsarbetat i minst l O år under de senaste 15 åren och varit arbetslös 4 månader under det år som föregår tidpunkten då utbildningen inleds samt möjlighet att inleda frivillig yrkesutbildning. studierna skall ske på heltid, leda till examen och omfatta minst 20 studieveckor. Utbildningsdagpenning betalas också till den som återupptar före arbetslösheten avbrutna studier för lägre eller högre högskoleexamen. Också yrkesinriktad tilläggsutbildning omfattande minst 20 studieveckor samt specialiseringsstudier av motsvarande omfattning vid yrkeshögskolor och universitet berättigar till utbildningsdagpenning. Utbildningsdagpenningen betalas för högst 500 dagar. Utbildningsdagpenning och arbetslöshetsdagpenning betalas för sammantaget högst 586 dagar. Det är folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna som beviljar och betalar ut utbildningsdagpenningen. Utbildningsdagpenningen finansieras på samma sätt som arbetslöshetsförmånerna på motsvarande nivå. F ör att förmånerna skall kunnajämkas samman krävs en ändring av 6 lagen om studiestöd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 1998 och avses bli behandlad i samband med den. Det är meningen att lagarna skall träda i kraft den l januari Utbildningsdagpenning betalas för frivillig utbildning som inleds den l augusti 1998 eller senare. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och angeläget. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Den första fasen av den så kallade utbildningsgarantin, ett system för stöd tilllångtidsarbetslösa att bedriva frivilliga studier, har gällt allt sedan början av augusti Arbetspolitiska utskottet framhöll i sitt betänkande (ApUB 8/1997 rd) om regeringens proposition om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier att de beräknade siffrorna för hur många som kommer att utnyttja stödet är alltför högt satta. Kalkylerna har sedermera visat sig rejält överdimensionerade; stödtagarna var 496 fram till slutet av oktober i år. I den föreliggande propositionen räknar regeringen med att ungefår arbetslösa inleder studier med utbildningsstödet nästa år och cirka året därpå. Det finns en del osäkerhetsfak- torer förknippade med dessa bedömningar och resultaten frän utbildningsgarantins första fas är inte direkt tillämpliga vid beräkningen av antalet studerande. Utskottet förutsätter att en uppföljning görs av i vilken utsträckning stödet för arbetslösas frivilliga studier utnyttjas och vilken efterfrågan på och utbudet av studieplatser är samt att åtgärder vid behov vidtas med det snaraste om systemet inte anlitas i avsedd omfattning eller om det yppar sig andra missförhållanden. Riksdagen godkände utifrån arbetspolitiska utskottets betänkande ett klämuttalande om att regeringen bör utreda möjligheterna att låta allmänbildande studier berättiga till utkomstskydd vid vuxenstudier och samtidigt se till att utbildningsutbudet utvecklas och högklassig utbildning omfattande minst 20 studieveckor står till buds. Inom ramen för den bör den allmänbildande utbildning som främjar sysselsättningen ges 2

3 formen av en yrkesinriktad utbildning och inlärning av nya saker. Kulturutskottet anför i sitt utlåtande om den föreliggande propositionen att arbetspolitiska utskottet bör överväga om definitionen på utbildning som främjar yrkeshirdigheterna lämpligen kunde breddas och de arbetslösa ges möjligheter att inte bara slutföra grundskolan eller gymnasiet utan också bedriva allmänbildande eller yrkesmässigt bildande studier omfattande minst 20 studieveckor i det fall att studierna är relevanta med hänsyn till den examensinriktade utbildning som tar fasta på en återgång till arbetslivet. Undervisningsministeriet har redogjort för arbetspolitiska utskottet hur riksdagens klämuttalande har beaktats vid beredningen av regeringens proposition. Dessutom har ministeriet uttalat sig om kulturutskottets utlåtande. Utgående från denna redogörelse konstaterar arbetspolitiska utskottet att det inte finns skäl att ändra propositionen såsom kulturutskottet föreslår. Kulturutskottet påpekar alldeles särskilt att utbildningen bör hålla hög kvalitet, eftersom detta sporrar till utbildning och gagnar sysselsättningen. Utbildningen bör vara skräddarsydd för vuxna, vilket innebär att metoderna avviker från dem som är avsedda för barn och unga. Vidare anser kulturutskottet en effektiv information om systemet vara ett måste. Det får exempelvis inte gå så att rätten till stöd förfaller på grund av att den berörde inte känt till när utbildningen skall inledas. Det är också absolut nödvändigt att ge akt på hur lagens syfte uppnåtts och om utbildningens kvalitet och inriktning utfallit på önskat sätt. Arbetspolitiska utskottet instämmer på dessa punkter i kulturutskottets utlåtande och tillägger att problemet för många medelålders och gamla anställda och arbetslösa är att deras utbildning ligger på en låg nivå. Det nuvarande stödet för långtidsarbetslösas frivilliga studier har kommit att gälla de äldre åldersklasserna i mycket begränsad utsträckning. Den så kallade utbildningsgarantin bör användas och utvecklas också för att förbättra sysselsättningen bland äldre arbetstagare och för att hindra att de går i pension i förtid. Detaljmotivering 4 Förutsättningar för erhållande av stöd. I paragrafen ingår bestämmelser om förutsättningarna för att få utbildningsstöd. Enligt 2m om. 3 punkten krävs för stödet att sökanden under de omedelbart föregående 15 åren i sammanlagt minst l O år har utfört arbete som ger rätt till grundpension enligt lagen om pension för arbetstagare eller annan med den jämförbar pension som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande. Riksdagen kompletterade i överensstämmelse med arbetspolitiska utskottets betänkande lagen om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier med en bestämmelse om att granskningsperioden för arbetshistoriens del förlängs med den tid under vilken sökanden har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvärdspenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) för en tid under vilken han inte har tjänat in pension. Kompletteringen motiverades med att detta främjar jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Regeringen har inte tagit med en liknande bestämmelse i den nu aktuella propositionen. Enligt utredningar till utskottet har folkpensionsanstalten inte uppgifter om familjepolitiska ledigheter för en tillräckligt läng period. Utskottet föreslår att 4 kompletteras med ett nytt 3m om. om att granskningsperioden på 15 år förlängs på samma sätt som enligt 4 3 mom. lagen om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier. Om folkpensionsanstalten saknar uppgifter om sökandens familjepolitiska ledigheter skall sökanden lägga fram en tillförlitlig utredning om saken. 5 Utbildning som främjar yrkesfärdigheterna. I paragrafen föreslås bestämmelser om vilken utbildning som berättigar till utbildningsdagpenning. I 3 mom. 2 punkten hänvisas tilllagen om yrkesutbildning. En lag med detta namn finns inte men en proposition avseende en sådan lag (86/1997 rd) är under behandling i riksdagen. Utskottet föreslär en lagteknisk korrigering i 3 mom. 2 punkten som innebär en hänvisning till gällande lag. Hänvisningsbestämmelsen bör senare ändras i samband med behandlingen av skollagspropositionen. 3

4 F örslag till heslut Med stöd av det ovan anförda föreslår arbetspolitiska utskottet vördsamt att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första lagförslaget i övrigt godkänns enligt propositionen men 4 och 5 med följande ändringar: 4 Förutsättningar för erhållande av stöd (l och 2 mom. som i RP) Den tid på 15 år som avses i 2 mom. 3 punkten förlängs med den tid under vilken sökanden har fått moderskaps-.faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen ( ) för en tid, under vilken han inte har tjänat in sådan pension som avses i 2 mom. 3 punkten. (Nytt 3 mom.) (4 mom. som 3 mom. i RP) 5 Utbildning som främjar yrkesfärdigheterna (l och 2 mom. som i RP) Som utbildning som främjar yrkesfärdigheterna betraktas också l) tilläggsutbildning som omfattar minst 20 studieveckor och som avses i lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (1138/ 1996) som länsstyrelserna anskaffar och som ordnas vid en läroanstalt under offentlig tillsyn; 2) i lagen om yrkesläroanstalter (487/1987) avsedd hushållsundervisning i minst 20 studieveckor som ordnas på annat sätt än som yrkesinriktad grundutbildning samt förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande; samt 3) specialiseringsstudier i minst 20 studieveckor som ordnas såsom påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor och universitet. Helsingfors den 4 december 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Reijo Lindroas /sd vordf. Armas Komi/cent medl. Tuula Haatainen /sd Anne Huotari /vänst Kari Kantalainen /sam! Kyösti Karjula /cent (delvis) Hannu Kemppainen /cent (delvis) Anne Knaapi /sam! (delvis) Kalevi Lamminen /sam! (delvis) Pirkko Peltomo /sd Heikki Rinne /sd Raimo Tiilikainen /sv Maija-Liisa Veteläinen /cent Marja-Leena Viljamaa /sd (delvis) J orma Vokkolainen /vänst suppl. Johannes Koskinen /sd Esa Lahtela /sd (delvis) Tauno Pehkonen /fkf (delvis) Jukka Roos /sd (delvis). 4

5 ApUB 15/1997 rd- RP rd RESERVATION Motivering En av de största bidragande orsakerna tilllångtidsarbetslösheten är en bristfällig och föråldrad utbildning. Detta är ett dilemma i synnerhet för medelålders och äldre långtidsarbetslösa. Internationellt sett lägger Finland ner stora resurser på utbildning men med påfallande dåligt resultat, åtminstone delvis. Bland annat förekommer det ett stort utbud av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, som också används flitigt, men resultatet med avseende på sysselsättningen är skralt. Därför är ambitionen att höja utbildningskvaliteten både riktig och motiverad. Ett positivt drag är också att de frivilliga studierna lyfts fram eftersom de förmodligen leder till bättre resultat än en utbildning där de studerande saknar motivation eller som enbart är ett led att trygga arbetslöshetsskyddet också i fortsättningen. Ett beklagligt faktum är att utskottet inte strök begränsningen i propositionen gällande den för arbetshistorien stipulerade granskningsperioden på 15 år. Detta hade gjort det lättare bland annat för dem som är på familjepolitisk ledighet att delta i utbildning enligt lagen. Vi föreslår därför att korrigeringen görs vid den fortsatta behandlingen av lagen. Arbetspolitiska utskottets resonemang är alltför knapphändigt och försiktigt. Landets svåraste problem, massarbetslösheten, går inte att lösa med mindre än att man tar steget fullt ut och vågar sig på en reform i grunden. Vårt önskemål i utskottet var att det tydligare hade lyft fram kopplingarna mellan arbetslöshetsskyddet och stödsystemen under studietiden. Inte ens nu har man till fullo beaktat att de arbetslösa ofta får en sämre ekonomi om de deltar i frivillig utbildning. Tvärtom bör det också ekonomiskt vara mer lönsamt att utveckla sina yrkesmässiga fårdigheter än att enbart leva på arbetslöshetsstöd. För att råda bot på situationen bör arbetslöshetsskyddet och stödet under utbildningstiden ses som ett komplex och villkoren och finansieringen av förmånerna revideras. Det går inte att komma ut ur den onda massarbetslöshetscirkeln utan forändrade attityder och stora omstruktureringar. Regeringen har inte vågat koppla detta övergripande grepp. Det bör också enligt vår åsikt utredas om det är motiverat med de rätt stora skillnaderna i inkomstförmånerna under studietiden med hänsyn till att det är fråga om personer som bedriver exakt samma studier med exakt samma kompetens om mål. Den rådande situationen står i konflikt med principen om medborgarnas likställdhet. Intresset bland de långtidsarbetslösa att bedriva frivilliga studier har varit klart lamare än vad regeringen räknade med. Också i det föreliggande fallet råder det klart och tydligt en ogrundad optimism inom regeringen. Utskottet och riksdagen bör skynda på en utredning av de frågor vi lagt fram här och ålägga regeringen att ta fram en övergripande proposition, som effektivare sporrar till studier och självutveckling. För att syftet med propositionen, ett bättre sysselsättningsläge, skall nås bör propositionen utgå från att arbetslöshetsskyddet och stödet för studier är ett komplex. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi l. att det andra lagförslaget godkänns enligt betänkandet, att det första lagförslaget i övrigt godkänns enligt betänkandet men 4 med följande ändringar och att följande uttalande godkänns ( Reservatimzens förslag till uttalande). 4 Förutsättningar för erhållande av stöd (l mom. som i ApUB) Förutsättningar för erhållande av stöd är dessutom att sökanden när utbildningen inleds: l) är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå; 2) under de omedelbart föregående 12 månaderna fått arbetslöshetsdagpenning eller arbets- 5

6 ApUB rd- RP 215/1997 rd marknadsstöd för minst 86 arbetslöshetsdagar; samt 3) i sammanlagt minst l O år utfört sådant arbete som ger rätt till i 8 4 mom. lagen om pension för arbetstagare (395/1961) avsedd grundpension eller annan med den jämförbar pension som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande; när tiden beräknas beaktas också arbete som sökanden har utfört innan han har fyllt 24 år. (3 mom. som i ApUB) Reservationens förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste tar itu med att bereda en proposition om en totalrevidering av utkomstskyddet för arbetslösa samt studie- och utbildningsstöden som innebär att systemet som helhet skall sporra tillfrivilliga studier och utveckling av yrkeskompetensen samt förbättra möjligheterna att få arbete. Helsingfors den 4 december 1997 Armas Komi/cent Maija-Liisa Veteläinen /cent Kyösti Karjula /cent 6

7 Bilaga KULTURUTSKOTTETSUTLÅTANDE 8/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier och till lag om ändring av 6 lagen om studiestöd Till A rhetspolitiska utskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 4 november 1997 proposition 215/1997 rd med förslag till lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier och till lag om ändring av 6 lagen om studiestöd till arbetspolitiska utskottet och bestämde samtidigt att kulturutskottet skall lämna utlåtande i saken till arbetspolitiska utskottet. sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreterare Hannu Hakkola, social- och hälsovårdsministeriet - konsultative tjänstemannen Raila Kangasperko, arbetsministeriet konsultative tjänstemannen Leena Koskinen och undervisningsrådet Marita Savola, undervisningsministeriet vice ordföranden för Vuxenutbildningsrådet Jari-Pekka Jyrkänne, även som representant för Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC r.f. - direktör Mikko Viitasalo, Chydenius-institutet - utbildnings- och arbetskraftspolitiska experten Leila Kurki, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC r.f. - arbetskrafts- och utbildningspolitiske sekreteraren Heikki Liede, Akava r.f. - utbildningspolitiske ombudsmannen Heikki Suomalainen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund - utbildningspolitiske ombudsmannen Paula Kilpeläinen, Servicearbetsgivarna r.f. - ordförande Ville Marjomäki och generalsekreterare Heikki Sederlöf, Finlands Folkhögskolförening r.f. - styrelseledamot Karl Gustav Kunnas, Työttömien Valtakunnallinen Yhteistoimintajärjestö TVY ry - styrelseordförande Jukka Mäkelä, Omaehtoisen Työllistymisen Tuki ry. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår en lag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier. Förslaget utgör andra fasen i ett system som på vissa villkor skall ge personer som länge varit med i arbetslivet möjligheter till bättre utkomstskydd under studietiden. Den första fasen, ett separat program för viss tid, trädde i kraft den I augusti 1997 och gällde långtidsarbetslösa som påbörjar sina studier under 7

8 läsåret Genom det nya, permanenta systemet utsträcks stödet för arbetslösas frivilliga studier också till andra arbetslösa. Regeringen föreslär att arbetslösa för en viss tid skall ha rätt till ett utkomstskydd av samma storlek som utkomstskyddet för arbetslösa också under den tid de deltar i frivilliga studier. Utkomstskyddet skall vara lika stort som den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, grunddagpenningen eller arbetsmarknadsstödet, beroende på vilken förmän den studerande skulle ha rätt till såsom arbetslös. Den nya förmånen kallas enligt förslaget utbildningsdagpenning. För att utbildningsdagpenning skall beviljas krävs att den studerande förvärvsarbetat i minst l O är under de föregående 15 åren och varit arbetslös 4 månader under det är som föregår tidpunkten då utbildningen inleds. Utbildningen skall ske på heltid, leda till examen och omfatta minst 20 studieveckor. Utbildningsdagpenning betalas också till den som äterupptar före arbetslösheten avbrutna studier för lägre eller högre högskoleexamen. Också yrkesinriktad tilläggsutbildning omfattande minst 20 studieveckor samt specialiseringsstudier av motsvarande omfattning vid yrkeshögskolor och universitet berättigar till utbildningsdagpenning. Utbildningsdagpenningen betalas för högst 500 dagar. Utbildningen behöver inte avbrytas även om maximitiden uppfylls, men för den överstigande tiden betalas studiestöd. Utbildningsdagpenning och arbetslöshetsdagpenning kommer att betalas för sammantaget högst 586 dagar. Det är Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna som beviljar och betalar ut utbildningsdagpenningen. Utbildningsdagpenningen finansieras på samma sätt som arbetslöshetsförmånerna på motsvarande nivå. F ör att förmånerna skall kunnajämkas samman krävs en ändring av 6 lagen om studiestöd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 1998 och avses bli behandlad i samband med den. Det är meningen att lagarna skall träda i kraft vid ingången av Utbildningsdagpenning betalas för frivillig utbildning som inleds den l augusti 1998 eller senare. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Propositionen utgör den andra fasen i ett system som syftar till att på vissa villkor ge personer som länge varit med i arbetslivet en möjlighet till bättre utkomstskydd för studietiden. Det nya stödet avser att öppna nya studiemöjligheter för vuxna i arbetsför ålder med svårigheter att hitta jobb för att de skall kunna skaffa sig den yrkeskompetens som numera krävs i arbetslivet. Sysselsättningsfrämjande allmänbildande studier. Kulturutskottet hänvisar till sitt utlätande (KuUU 5/1997 rd) om regeringens proposition om första fasen av systemet med utkomstskydd vid vuxenstudier (RP 37/1997 rd). Utskottet förutsatte där att regeringen utreder möjligheterna för att allmänbildande studier skall berättiga till utkomstskydd vid vuxenstudier och samtidigt ser till att utbildningsutbudet utvecklas så att det kommer att finnas högklassig utbildning som omfattar minst 20 studieveckor och inom vilken den allmänbildande utbildning som främjar sysselsättningen tar form av en yrkesinriktad utbildning och inlärning av nya saker. Den nu aktuella propositionen erbjuder inga möjligheter till utbildningsdagpenning för allmänbildande studier. Utskottet framhäller att arbetspolitiska utskottet bör överväga om definitionen på utbildning som främjar yrkesfårdigheterna lämpligen kunde breddas och de arbetslösa ges möjligheter att inte bara slutföra grundskolan eller gymnasiet utan också att bedriva allmänbildande eller yrkesmässigt bildande studier omfattande minst 20 8

9 studieveckor i det fall att studierna är relevanta med hänsyn till den examensinriktade utbildning som tar fasta på en återgång till arbetslivet. Betalningsperiodens längd. Utskottet framhåller att systemet är avsett att sporra arbetslösa till studier under en längre tid. Sett ur detta perspektiv bör arbetspolitiska utskottet begrunda om den föreslagna betalningstiden är lämplig eller inte. Kvaliteten på utbildningen. Utskottet påpekar alldeles särskilt att utbildningen bör hålla hög kvalitet. En hög kvalitet sporrar till utbildning och gagnar sysselsättningen. Utbildningen bör också rent praktiskt vara skräddarsydd med tanke på vuxna, vilket innebär att metoderna avviker från dem för barn och unga. Utskottet betonar vikten av att utbildning ordnas särskilt för de vuxna som i tiden avbrutit sina yrkesinriktade studier eller högskolestudier. För dem gäller det inte bara att skaffa sig en formell kompetens utan också att stärka självkänslan. För detta ändamål behövs ett innovativt utbildnings-, handlednings- och stödsystem. Information och uppföljning. Det är viktigt med effektiv information om systemet, menar utskottet. Det får exempelvis inte gå så att rätten till stöd förfaller på grund av att den berörde inte känt till när utbildningen skall inledas. Det är också absolut nödvändigt att följa upp hur lagens syfte uppnåtts och om utbildningens kvalitet och inriktning utfallit på önskat sätt. Övriga iakttagelser. Ett av resultaten av behandlingen av den första fasen av systemet med ett stöd till arbetslösa för frivilliga studier var att granskningsperioden avseende arbetshistorien förlängs med den tid under vilken moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) betalts till barnets förälder för den tid under vilken den berörde inte har tjänat in pension. Regeringen har underlåtit att ta med en liknande bestämmelse i den nu aktuella propositionen. Utskottet poängterar dock att det ligger i samhällets intresse att ge den som skött sitt barn hemma en chans att genom utbildning uppdatera sin kompetens och sina kunskaper för att därmed kunna möta kraven i arbetslivet. Kulturutskottet föreslår att bestämmelserna ändras så till vida att den tid under vilken moderskaps- eller föräldrapenning betalts räknas in i arbetshistorien enligt denna lag. Dessutom bör det senare utredas om det eventuellt kunde vara möjligt att även inbegripa den lagstadgade vårdledigheten i arbetshistorien. Enligt kulturutskottet bör arbetspolitiska utskottet ta till övervägande om utlåtanden av den planerade nämnden i anknytning till utbildningsoch avgångsbidragsfonden kunde bli bindande. Då bör också de situationer specificeras där utlåtande skall begäras av nämnden. Utskottet framhåller också att lagförslaget gör det möjligt för deltidsanställda arbetstagare med jämkad dagpenning att inleda studier med samma förmåner som i princip är avsedda för heltidsarbetslösa. De som arbetar på detta sätt har dessutom fått behålla sin tidigare, i det närmaste permanenta nettoutkomstnivå. Utskottet noterar att det inom flera områden förekommer planer på yrkesinriktade licentiatexamina vid universitet. Hur dessa förhåller sig till utbildningsstödet är oklart. Därför anser utskottet det absolut nödvändigt med en utredning om hur det förhåller sig med dessa studerandes rätt till utbildningsstöd. Utlåtande Med stöd av det ovan sagda anför kulturutskottet vördsamt att arbetspolitiska utskottet bör ta hänsyn till det som anförs i detta utlåtande

10 Helsingfors den 25 november 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kirsti Ala-Harja /saml vordf. Jukka Gustafsson /sd (delvis) medl. Jouko Jääskeläinen /fkf (delvis) Tapio Karjalainen /sd Ossi Kortenieroi /cent Irina Krohn /gröna (delvis) Ris to Kuisma /ungf (delvis) Jaakko Laakso /vänst Reino Laine /vänst Markku Markkula /saml (delvis) KaleviOlin /sd Aino Suhola /cent (delvis) Säde Tahvanainen /sd Hannu Takkula /cent (delvis) Irja Tulonen /saml Anu Vehviläinen /cent Ulla-Maj Wideroos /sv. lo

11 AVVIKANDE ÅSIKT Motivering Regeringens proposition (RP 215/1997 rd) med förslag tilllag om stödjande av arbetslösas frivilliga studier utvidgar de arbetslösas rätt till en utkomst av samma klass som arbetslöshetsskyddet under den tid de bedriver frivilliga studier. Det är fråga om andra fasen av ett system med stöd för frivilliga studier och regleringen är avsedd att bli permanent. Den förväntas ge till resultat att arbetslösa deltar i utbildning 1998 och Il 000 ett år senare. Bland annat FFC och FTFC anser att målet beträffande antalet studerande är för högt satt. Enligt propositionen är ett av kraven för utbildningsdagpenning att den sökande under de senaste 15 åren arbetat i minst l O år. Tio år i arbete under de 15 senaste åren är alldeles för mycket med hänsyn till antalet arbetslösa som förväntas delta i utbildning. Därför bör tidsgränsen på 15 år slopas. Något som också talar för lindrigare villkor för utbildningsdagpenningen är att utbildningsförsäkringens första fas (stöd tilllångtidsarbetslösa för frivillig utbildning), som gäller sedan den l augusti 1997, inte har varit på långt när så attraktiv som man räknat med. Insatser krävs också för att de som varit på moderskaps- eller föräldraledighet inte skall diskrimineras i jämförelse med dem som samtidigt varit ute i arbetslivet. I likställdhetens namn bör denna synpunkt framgå av 4 i lagen. Vi anser därför att 4 bör förses med samma komplettering som arbetspolitiska utskottet infårde i lagförslaget om utbildningsförsäkringens första fas, det vill säga att den tid under vilken sökanden har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning räknas in i arbetshistorien. Förslag På grundval av det ovan sagda anför vi att arbetspolitiska utskottet bör ta hänsyn till det som anförs i denna avvikande åsikt när det formulerar sitt betänkande. Helsingfors den 25 november 1997 Ossi Kortenieroi /cent Anu Vehviläinen /cent Risto Kuisma /ungf Il

12