DYKKUNSKAP 1. Studiehäfte för CMAS/SSDF enstjärniga sportdykarutbildning

DYKKUNSKAP 1 Studiehäfte för CMAS/SSDF enstjärniga sportdykarutbildning

2 INNEHÅLL Innehåll Sida 2 Inledning 3 Vad är en studiecirkel 4 Kursintroduktion T1 5 Dykutrustning T2 9 Tryck och flytkraft T3 15 Dyktabeller och loggboken T4 21 Dyktabeller och livräddning T5 28 Säker dykning T6 34 Hjärt-Lung Räddning T7 38 Fridykning P1 40 Apparatövning 1 P2 41 Apparatövning 2 P3 42 Apparatövning 3 P4 43 Fri uppstigning P5 44 Apparatövning 4 P6 45 Livräddning 1 P7 46 Livräddning 2 P8 47 Fridykning 2 P9 48 Anpassning öppet vatten P10 49 Problemlösning i öppet vatten P11 50 Ytbärgning P12 51 Dyk med nedstigningslina P13 52 Livräddning i öppet vatten P14 53 Dyk i öppet vatten P15 54 Sidan 2 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

3 INLEDNING Det som du nu håller i handen är ett studiehäfte som kommer att användas på den enstjärniga sportdykarutbildningen tillsammans med boken Grundläggande Sportdykning och övrig litteratur. Den blir till god hjälp i lärandet av nya begrepp som du kommer i kontakt med under din sportdykarutbildning. Studieplanen kan även användas som repetitionshjälpmedel. Lycka till Svenska Sportdykarförbundet 1995 Svenska Sportdykarförbundet Framtaget av Maria Öbrink-Ekström och Anders Vikdahl. Projektledare och layout: Örjan Lindhe Redigering: Sven-Gunnar Wall Teckningar och figurer är gjorda av Rico Oldfield, Brian Croxford, David Sisman BSAC (British Sub Aqua Club) och Nina Ulmaja Reviderad 2009 av SSDF:s Tekniska kommitté Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjuden utan medgivande av förlaget, Svenska Sportdykarförbundet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, duplicering, stencilering, overhead-visning, fotografering, bandinspelning, videoinspelning etc. Sidan 3 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

4 VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? SISU Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) ska i linje med idrottens mål och inriktning tillgodose främst idrottsföreningarnas, specialidrottsdistriktsförbundens (SDF), specialidrottsförbundens (SF) samt övriga anslutna organisationers behov av medlemsutbildning. Målsättning Att ge deltagarna ett hjälpmedel för att lära sig baskunskaper inom dykning. Att ge deltagarna en förståelse av de betingelser som styr dykningen. Att ge deltagarna kunskaper och erfarenhet av säkerhetsfrågor. Vad krävs för att bilda en studiecirkel? Studiecirkeln skall omfatta minst 3 personer som träffas vid minst 3 sammankomster och under minst 9 studietimmar. Alla deltagare skall ha studieplan och studiebok. Gruppen skall bestå av lämpligt antal personer med avseende på ämnet, studiernas uppläggning och möjligheterna till gruppdynamiska effekter. För optimal inlärning är en grupp om 7-8 deltagare lämpligast. I särskilda fall kan lägst 3 och högst 20 deltagare som är 15 år eller äldre godkännas som en studiecirkel. Närvarolista ska föras och lämnas till SISU efter att cirkeln slutförts. Arbetssättet skall vara demokratiskt i den meningen att deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planeringen av studiernas uppläggning. Merparten av studietiden skall utgöra cirkelns eget arbete, men viss del får användas till studiebesök. Cirkelledare är instruktör i Svenska Sportdykarförbundet. Föreläsare är ämneskunniga personer eller instruktörer i SSDF. Sammankomst Datum/Tid Sammankomst Datum/Tid 1. 12. 2. 13. 3. 14. 4. 15. 5. 16. 6. 17. 7. 18. 8. 19. 9. 20. 10. 21. 11. 22. Sidan 4 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

5 KURSINTRODUKTION T1 Denna introduktionssammankomst är din första kontakt med dykutbildningen. Välkommen! Mål Du skall efter denna sammankomst känna till vad den enstjärniga dykutbildningen innehåller och vad organisationerna SSDF och CMAS gör för dig som dykare. Du ska även känna till vilka vidareutbildningar SSDF har och vad din lokala dykarklubb/dykarskola har att erbjuda dig som dykare. Du skall veta hur lilla utrustningen bör se ut och vilka regler som gäller för densamma. Du skall även känna till vilka dyksignaler som förekommer och när man använder sig av dessa. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Varför dykning 10 Är dykning någonting för mig 10 Lära sig att sportdyka 11 Dykningens historia 16-17 Lilla utrustningen 20-21 Dyksignaler 53-56 Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande sidor i läroboken Vidareutveckling inom dykområdet 11-15 Specialintressen 12-15 Ljudsignaler 56 Allmänt Sportdykning är en fascinerande sport. Det är av största vikt att du lär dig den på ett korrekt sätt. 1:1. Vad heter dina instruktörer och hur kan du nå dem via telefon eller e-post? 1:2. Vad betyder förkortningarna SSDF och CMAS? Sidan 5 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

6 SSDFs logotyp 1:3. Är CMAS ett förbund för dykare eller instruktörer? CMAS logotyp Du kommer som medlem i SSDF att ha tillgång till flera förmåner, hör efter med din instruktör vilka. 1:4. Hur många nivåer finns det på CMAS dykcertifikat i Sverige? 1:5. Utöver de kurser som leder till dykcertifikat finns det ett antal specialkurser. Nämn tre stycken. Sidan 6 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

7 1:6. Ge fyra exempel på olika dykaktiviteter. 1:7. När bildades CMAS? Lilla utrustningen Lilla utrustningen kommer du att använda under hela utbildningen. Det är angeläget att du skaffar dig en utrustning som uppfyller SSDFs rekommendationer (se Dykpraxis). 1:8. Vad bör du tänka på när du skaffar dig: Mask? Snorkel? Fenor? 1:9. Varför skall man undvika ett för stort "skadligt rum" på en snorkel? 1:10. Var kan man köpa dykutrustning där du bor? Dyksignaler och tecken Dyksignaler är ett sätt att kommunicera med varandra under vattnet. De är även väsentliga ur säkerhetssynpunkt, både mellan dykarna och mellan dykledare och dykare. Det är därför viktigt att du lär dig dessa så att inga missförstånd uppstår. 1:11. Varför är det viktigt att båda dykarna använder samma tecken? Sidan 7 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

8 1:12. Fyll i vad signalerna nedan betyder. a) b) c) 1:13. Hur skall du besvara din parkamrat om han signalerar till dig under vattnet med tecken? 1:14. Hur många olika dyktecken/signaler använder vi? 1:15. Hur kan man kommunicera mellan en dykare och en person på land? Summering: SSDF utbildar enligt CMAS internationella utbildningssystem. CMAS är världens största förbund för dykare. Tänk på att lilla utrustningen skall uppfylla SSDFs krav (se Dykpraxis). Det är av största vikt att du och din parkamrat kan och förstår varandras dyktecken/signaler. Sidan 8 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

9 DYKUTRUSTNING T2 Sammankomsten ger kunskaper om dykutrustningens betydelse vid sportdykning. Kunskaper om dykutrustningens funktion och skötsel är mycket viktigt för dyksäkerheten. För att en dykare skall kunna klara av en krissituation måste han/hon kunna hantera sin och kanske andras utrustning. Du måste veta hur en dykutrustning fungerar för att kunna genomföra ett säkert dyk. Mål Efter denna sammankomst skall du ha kunskap om dykapparatens funktion och skötsel samt känna till olika typer av kringutrustning och hur den bör skötas. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Viktbälten 33-34 Regulatorn 33 Flaskan 29-31 Avvägningsvästar 28-29 Våtdräkten 24-25 Torrdräkten 26-27 Övrig dykutrustning 22, 33-36 Utrustningsvård 36-39 Förberedande uppgifter Vilken beteckning för tryck används på flaskor i Sverige? Vatten leder värme bättre än luft. Vilken konsekvens får det för en dykare och hur kan man försöka förhindra detta? På en regulator finns det två steg. Vad kallas med ett annat ord: Första steget? Andra steget? Hur lång får en mellanlina maximalt vara? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Dykpraxis Studieboken Bruksanvisningar till dykprodukter Dykapparaten och alternativa luftkällor Dykapparaten är en förutsättning för sportdykning. Det är tack vare den som du kan andas under vattenytan. Därför är det av största vikt att den fungerar tillfredsställande och Sidan 9 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

10 säkert. Du skall även kunna sköta den på ett korrekt sätt. Skulle din eller parkamratens dykapparat sluta fungera, är det viktigt att det finns alternativa luftkällor att tillgå snabbt. Dessutom måste ni ha tränat på liknande situationer så att inte panik uppstår. 2:1. Hur ofta skall gasflaskor avsedda för luft in för återkommande kontroll i Sverige (som minimum)? 2:2. Fyll i vad de olika delarna på flaskan heter. 1. 2. 3. 4. 5. 2:3. Vilken beteckning för arbetstryck förekommer på dykflaskor som används för dykning i Sverige? 2:4. Vilka beteckningar skall finnas på dykflaskor som skall användas i Sverige? 2:5. Vad är förstastegets (reduceringsventilens) uppgift? Sidan 10 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

11 2:6. Vad skall man göra med en regulator innan man dyker i kallt vatten? Det är viktigt att du alltid sköljer din regulator med sötvatten efter ett dyk, detta för att skölja bort salt och andra föroreningar som kan ge upphov till funktionsstörningar under ett dyk. Kom ihåg att regulatorn är "hjärtat" i din dykutrustning. 2:7. Hur ofta skall en regulator lämnas in för service? 2:8. Varför är det viktigt att både du och din dykkamrat har alternativa luftkällor? 2:9. Det finns olika typer av alternativa luftkällor. Nämn två stycken. 2:10. Bör du dyka med en dykare som ej har någon alternativ luftkälla? Dykinstrument För att du skall få ut det mesta av dykningen och för att den skall ske på ett säkert sätt, behöver du hjälp av ett antal dykinstrument. 2:11. Vilka instrument är obligatoriska vid sportdykning? 2:12. Vad krävs av en klocka för att den skall kunna kallas för ett dykarur? Sidan 11 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

12 2:13. Kan man använda en landkompass under vattnet? Kompass Dykdräkten För att man skall kunna dyka i nordiska vatten krävs att man har en dräkt som skydd mot kylan. Dräkterna finns i olika storlekar och det är viktigt att du har en dräkt som passar dig. 2:14. Vilka tre huvudtyper av dräkter finns det? 2:15. Varför isolerar en dräkt av neopren sämre på djupt vatten än vid ytan? 2:16. Vilka olika typer av torrdräkter finns det och vad skiljer dem åt? 2:17. Dykning med torrdräkt kräver vana och utbildning. Förklara varför. 2:18. Varför är det viktigt att man sköter sin dräkt? Sidan 12 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

13 Avvägningsvästar För att du skall kunna dyka rätt avvägd krävs det att du har en avvägningsväst. Den skall även kunna fungera som en flytväst vid ytan. Avvägningsvästen skall kunna fungera som ett hjälpmedel i en nödsituation. 2:19. Vad kan man jämföra avvägningsvästen med hos en fisk? 2:20. Skall en dykare som dyker med torrdräkt avväga sig med avvägningsvästen? 2:21. Vilka fyra huvudtyper av avvägningsvästar finns det? 2:22. En del västar kan utrustas med en separat västflaska. Vilken funktion fyller denna? Övrig utrustning Den övriga dykutrustningen skall finnas till hands, även om vissa delar av den endast används vid vissa typer av dyk, t.ex. dyklampa vid mörkerdyk (i våra nordiska vatten kan lampan även vara befogad på dagtid) medan andra delar alltid ska användas, t.ex. dykkniv. Dyklampa 2:23. Varför skall dykkniven ha en egg som är sågtandad och en linhulling? Sidan 13 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

14 2:24. Varför är mellanlina obligatorisk vid pardykning? 2:25. Nämn två typer av viktbälten? Att köpa utrustning Att skaffa sig en dykutrustning är ofta dyrt, men det får inte innebära avkall på säkerheten. Det är därför viktigt att du vänder dig till en person med erfarenhet (din instruktör till exempel) som du kan rådfråga om du skall köpa begagnad utrustning. En förutsättning för att man skall kunna genomföra ett säkert dyk är att man har en dykutrustning som uppfyller kraven enligt SSDFs Dykpraxis. Bruksanvisning på svenska skall medfölja enligt produktansvarslagen. 2:26. Vilket blir billigast i längden, att hyra eller att köpa sin dykutrustning? Förklara varför. 2:27. Varför skall en regulator alltid servas minst en gång per år av en fackman? Summering: För att din dykning skall ske på ett säkert sätt måste din dykutrustning uppfylla kraven enligt SSDF:s krav (se Dykpraxis). Även en dyr och bra utrustning kommer att sluta fungera om du inte sköter och servar den enligt gällande rekommendationer. Slarva inte med din dykutrustning! Din och andras säkerhet är beroende av att den alltid fungerar. Sidan 14 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

15 TRYCK OCH FLYTKRAFT T3 Sammankomsten ger kunskap om tryckförhållanden vid dykning, olika konsekvenser av tryckförändringar samt flytkraftens inverkan på dykare. Mål Du skall efter sammankomsten veta vad lufttryck är samt känna till luftens sammansättning. Du skall också veta hur trycket förändras i vatten samt kunna redogöra för vad som händer med gas vid tryckförändringar. Vidare skall du känna till kroppens gasfyllda hålrum och hur de påverkas vid tryckförändring. Avslutningsvis skall du också kunna redogöra för Archimedes princip. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Tryck 65-65 Dräkt 23-27 Avvägning 48-49 Lungorna 100-101 Kvävenarkos 111 Förberedande uppgifter Hur stort är trycket på 30 meters djup? Hur upplever man föremål i vattnet? Vad heter mellanörats delar? Vad kallas den typ av lungbristning då bubblor kommer in i blodet? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande sidor i läroboken Gaslagar 65-67 Andningsapparaten 29-32 Lufttryck Boyles lag P 1 x V 1 =P 2 x V 2 P 1 = trycket vid första tillfället, P 2 = trycket vid andra tillfället V 1 = volymen vid första tillfället, V 2 = volymen vid andra tillfället Sidan 15 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

16 Formeln uttolkas som att produkten av tryck och volym är konstant. Dubbleras trycket blir volymen alltså hälften så stor och halveras trycket blir volymen dubbelt så stor. 3:1. Räkna ut vad luften i rummet väger? Luft expanderar när trycket sänks 3:2. Räkna ut vad luften i en 1x12 l (200 bar) flaska väger? 3:3. Hur förändras luftförbrukningen med ökat dykdjup? Sidan 16 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

17 3:4. Fyll i nedanstående tabell med aktuellt tryck på rådande djup. Djupet i meter Trycket i bar 5 m 12 m 26 m 41 m 77 m 108 m Luft under tryck Vid ökat tryck på luften höjs partialtrycken även på de enskilda gaserna. När vi påverkas av ett förhöjt kvävetryck drabbas vi av djupberusning (kvävenarkos). 3:5. Vid vilket djup märker dykaren normalt de första tecknen på djupberusning? I kroppen finns det luftfyllda hålrum som påverkas av vattentrycket under dykning. 3:6. Vilka är kroppens luftfyllda hålrum? 3:7. Vad är reversed ear och hur uppkommer det? Sidan 17 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

18 3:8. Fyll i nedanstående bild över örats anatomi. A B C D E F G H I Örat Vatten absorberar solljus. Ju djupare man dyker desto färre färger ser man. Rött försvinner först, sedan violett, indigo, orange, gult, blått och slutligen grönt. Viss variation förekommer beroende på vattentyp, föroreningar mm. Tänder man en lampa framträder alla färgerna igen. Detta har stor betydelse för fotografering under vattnet. Utan blixtljus blir bilderna mycket dystra. En intressant detalj i sammanhanget är att många personer anser sig se färger under vattnet, tex en röd kuddsjöstjärna eller en gul avvägningsväst. Detta beror helt enkelt på att hjärnan kan framkalla färger som man vet skall vara där! En kamera klarar inte detta. 3:9. Vilken färg absorberas först under vattenytan? 3:10. Vad kan hända vid ofullständig tryckutjämning av de luftfyllda hålrummen. På grund av tryckminskning kommer luft som stängs in i lungan att expandera vid uppstigning. Lungans flexibilitet är mycket begränsad och vid en viss nivå kan lungbristning inträffa. 3:11 Ge fyra symtom på lungbristning. 3:12 Vad kan man göra för att förebygga en lungbristning? Sidan 18 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

19 3:13. Vilken behandling skall ges vid lungbristning? 3:14. Vad är den troliga orsaken om du vid uppstigningen under ett dyk blir yr? Archimedes princip säger att när ett föremål sänks ned i vatten är den lyftkraft som påverkar föremålet lika med tyngden av den undanträngda vattenmassan. 3:15. Vad väger en 35 kg järnkula med volymen 5 l i vatten? 3:16. Hur kommer det sig att ett stålfartyg kan flyta? Archimedes princip 3:17. Varför behöver du mer vikter när du dyker i saltvatten än i sötvatten? 3:18. Hur vet du att du är korrekt avvägd? Sidan 19 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

20 Summering: Gas expanderar vid minskat tryck och komprimeras vid ökat tryck. I kroppen finns det luftfyllda hålrum: lungor, bihålor, mellanöra, magsäck, tarmar och ev tandsprickor. Vid dykning får även de luftfyllda hålrummen i mask och dräkt betydelse. För att inte obehag eller skador skall uppstå är det viktigt att känna till effekterna av tryckförändringar och veta hur man förebygger skador. Sidan 20 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

21 DYKTABELLER OCH LOGGBOKEN T4 Sammankomsten ger kunskaper om tabelläsning. Du får kunskaper om hur djupt och länge du kan dyka. Den ger även kunskaper om hur du skall dokumentera din dykerfarenhet för exempelvis en dykledare. Mål Du skall kunna tabelltermerna, tabelläsning vid enstaka och upprepade dyk samt korrekt kunna fylla i dykdagboken. Du skall även kunna orsaker till, symptom på och behandling av tryckfallssjuka samt veta hur djupberusning uppstår. Text till avsnittet finner du i följande material Läroboken Nordisk standardtabell Dyktabeller 72-81 18-19 Tryckfallssjuka - orsaker 110-111 Tryckfallssjuka - behandling 110-111 Tryckfallssjuka - första hjälpen 110-111 Djupberusning 111 Förberedande uppgifter Varför måste dykare använda dyktabellen? Varför är det viktigt att bägge dykarna i ett dykpar dyker efter samma tabell? Finns det andra dyktabeller än Nordisk Standardtabell? Vad är den vanligaste orsaken till tryckfallssjuka? Vad kan du som dykare göra för att undvika att drabbas av djupberusning? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Hyperbar fysiologi och dykerimedicin av Hans Örnhagen Andra tabeller Kväveupptagning 4:1. Vilken gas ger upphov till djupberusning? 4:2. Kan det finnas kväve löst i kroppens vävnader vid normalt atmosfärtryck även om du inte har dykt? Sidan 21 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

22 4:3. Vad sker med mängden löst kväve i kroppens vävnader då trycket ökar, exempelvis under en nedstigning? 4:4. Vad sker med det i kroppen upptagna kvävet då trycket sänks, exempelvis under en uppstigning? Kväve är en så kallad inert gas, vilket betyder att den inte behövs för den livsuppehållande processen. Den kan därför minskas i gasblandningen eller ersättas helt av andra gaser. Gasblandningen kallas då för blandgas. 4:5. Vilka är de två viktigaste faktorerna för hur mycket kväve som tas upp i kroppen under dykning? Tryckfallssjuka Kvävet som löses i kroppen under tryck kan leda till tryckfallssjuka. Vid för snabb uppstigning eller en för stor kväveansamling vid normal uppstigning kan den lösta gasen i kroppen övergå till gasform snabbare än lungorna hinner vädra ut den. Dessa gasbubblor följer då med blodet och beroende på antal och storlek kan de ansamlas i olika vävnader och orsaka medicinska problem (bland annat så kallade bends). Jämför med en läskedrycksflaska som öppnas genast efter den skakats - vid öppnandet minskar trycket snabbt och gasen (koldioxiden, kolsyran) frigörs våldsamt. 4:6. Vilken gas är det som ger upphov till tryckfallssjuka? Sidan 22 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

23 4:7. Varför kan symtomen på tryckfallssjuka variera så mycket? 4:8. Tryckfallssjuka är ett medicinskt tillstånd med många namn, nämn tre andra. 4:9. Inom vilken tidsrymd kommer normalt symtomen på tryckfallssjuka? 4:10. Ge exempel på två lätta symtom av tryckfallssjuka. Då en dykare har fått lätta symtom på tryckfallssjuka skall du genast ta kontakt med läkare via aktuellt larmnummer (detta gäller naturligtvis alla typer av symtom på tryckfallssjuka). I Sverige gäller larmnumret 112. Normalt behandlar man ej lättare symtom i tryckkammare, däremot är det alltid rätt behandling att ge dykaren oxygen. Detta för att påskynda utvädringen av kvävet. Dykaren kan med fördel också placeras i framstupa sidoläge. Tänk även på att förebygga eventuell chock. 4:11. Ge två exempel på svåra symtom av tryckfallssjuka? 4:12. Nämn några faktorer som ökar riskerna för att en dykare skall drabbas av tryckfallssjuka? 4:13. Varför är det viktigt att du tar en dykfri dag var fjärde dag när du dyker under en längre sammanhängande period? 4:14. Hur förebygger du riskerna för att drabbas av tryckfallssjuka? Flygning efter dykning Om du flyger efter dykning kommer tryckskillnaden att bli större än om du stannat vid ytan under normalt atmosfärtryck. Därför finns det vissa restriktioner för flygning efter dykning och dessa kan du finna i den Nordiska Standardtabellen. Sidan 23 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

24 4:15. Är trycket i ett flygplan med tryckkabin under färd detsamma som vid havsnivån? 4:16. Är det bara flygning som ger en större tryckskillnad än vanligt, eller finns det andra tillfällen som ger en liknande tryckskillnad? Ge i så fall ett exempel. Tabellterminologi Användandet av dyktabellen är en förutsättning för att man skall kunna dyka säkert med luft. Människan är anpassad till att andas luft med normalt atmosfärtryck. Luft har vissa begränsningar då den används vid högre tryck och vi har därför dyktabeller som ska hjälpa oss att ta hänsyn till dessa begränsningar. I dyktabellen finns det en del nya termer som kräver en viss förklaring. 4:17. Förklara vad som menas med följande tabelltermer: Dykdjup Dyktid Uppstigningstid Total dyktid Direktuppstigning Ytintervall Sidan 24 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

25 Upprepad dykning Gruppbeteckning Förbrukad dyktid Tillgänglig dyktid Tabellens uppbyggnad Sedan 1994 använder vi inom SSDF den Nordiska Standardtabellen. Tidigare användes US-Navy tabellen som hade sitt ursprung redan på 30-talet. Denna tabell kallades för L- tabellen. Inom dykeriområdet finns det ett flertal olika dyktabeller. Det är dock viktigt att du dyker efter en tabell som du har utbildning på. 4:18. Hur många deltabeller består Nordisk Standardtabell av? 4:19. Vilken information innehåller de olika delarna i Nordisk Standardtabell? Loggboken Loggboken är ditt sätt att styrka din dykerfarenhet. Fyll därför i den noggrant. Den är dessutom ett bra hjälpmedel då du skall planera upprepade dyk. Loggboken innehåller också en sammanfattning av larmrutiner, första hjälpen samt en åtgärdslista för dykeriolycksfall. 4:20. Varför skall du vara noga med att fylla i din loggbok? 4:21. Vem kan tänkas vilja titta i din loggbok och varför? Sidan 25 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

26 Enstaka dyk med direktuppstigning Då du använder dyktabellen kommer du att finna att alla djup och tider inte finns med. Du måste därför avrunda. I tabellsammanhang skall du alltid avrunda till ett högre värde. På detta vis bygger du in en extra säkerhet. 4:22. Varför skall man avrunda det aktuella dykdjupet till ett högre värde i dyktabellen, när man ej kan finna det exakta värdet? 4:23. Vad är skillnaden mellan dyktid och total dyktid? 4:24. Vad skall man göra vid avläsningen i dyktabellen då man har gjort ett dyk som har varit kallt, ansträngande eller bägge delarna? 4:25 Vad är ett säkerhetsstopp och när ska man lägga in det i sin dykplanering? Tabellexempel När man planerar ett dyk eller skriver ned uppgifter om ett dyk, använder man något som vanligen kallas för "balja". Fyll i dessa i följande uppgifter. 4:26. Vilken gruppbeteckning kommer du att få om du dyker till 18 meter i 40 minuter? + = Sidan 26 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

27 4:27. Vilken blir din maximala dyktid med direktuppstigning om du gör ett dyk till 15 meter? + = 4:28. Vad är klockan då du kommer till ytan efter ett dyk som påbörjats klockan 10:00 till djupet 20 meter och med dyktiden 30 minuter? + = 4:29. Vilken är den maximala uppstigningshastigheten du bör använda dig av vid en normal uppstigning? Summering: Kallt vatten och/eller hårt arbete ger högre kväveupptagning än normalt under dykning. Kvävenarkos går över vid tillräcklig tryckminskning. Tryckfallssjuka har olika symtom, alltifrån lätt klåda till medvetslöshet. Tryckfallssjuka är allvarligt. Oxygen skall ges och läkare skall alltid konsulteras. Svårare fall skall behandlas i tryckkammare. Gruppbeteckning är ett mått på kväveöverskottet i kroppens vävnader. Loggboken är den egentliga dokumentationen av din dykerfarenhet. Fyll i den noggrant. Sidan 27 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

28 DYKTABELLER OCH LIVRÄDDNING T5 Sammankomsten ger kunskaper om hur tabellerna för upprepad dykning är uppbyggda och hur man beter sig i en nödsituation samt hur man hjälper en nödställd dykare. Mål Eleven skall ha goda kunskaper i tabelläsning för både upprepade dykningar och etappuppstigningar. Eleven skall även kunna hjälpa en nödställd dykare. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Dyktabeller 72-81 Livräddning 88-94 Förberedande uppgifter Beskriv kortfattat vad följande ord betyder Dyktid Dykdjup Total dyktid Ytintervall Gruppbeteckning Tabeller Under alla typer av dyk skall dyktabellen användas som ett planeringshjälpmedel, både under utbildningens gång och efteråt. Sidan 28 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

29 Tabellövningar 5:1. Du dyker till 15 meters djup i 55 minuter. Vilken gruppbeteckning får du efter detta dyk? Fyll i nedanstående balja. + = 5:2. Du dyker till 18 meter i 30 minuter. Vilken gruppbeteckning får du efter detta dyk? Fyll i nedanstående balja. + = Upprepad dykning Efter varje dyk finns det en viss mängd kväve bundet i kroppen. Detta kväveöverskott kommer att påverka dig om du vill göra ett dyk inom de i dyktabellen angivna värdena för ett ytintervall. Detta kväveöverskott kan omvandlas till förbrukad dyktid med hjälp av dyktabellen. Sidan 29 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

30 5:3. Du dyker till 18 meter i 30 minuter, därefter kommer du upp till ytan och har ett ytintervall i 2 timmar och 25 minuter innan nästa dyk, denna gång till 15 meter i 35 minuter. Vilken gruppbeteckning får du vid ditt sista dyk? Fyll i nedanstående baljor. + = + = 5:4. Du och din parkamrat dyker till 21 meter i 25 minuter, ni är sedan vid ytan i 4 timmar och 20 minuter innan nästa dyk som är till 18 meter i 35 minuter. Vilken gruppbeteckning får ni efter andra dyket? Fyll i nedanstående baljor. + = + = Vi skall nu ta fram ytintervallet 5:5. Ni skall göra ett dyk till ett vrak på 21 meters djup, där ni vill vara i 25 minuter. Ert andra dyk vill ni göra efter en klippvägg på 15 meters djup med dyktiden 45 minuter. Vilket är det kortaste ytintervallet mellan dessa dykningar? Fyll i nedanstående baljor. + = + = Sidan 30 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

31 5:6. Du dyker med din parkamrat till ett vrak på 21 meters djup i 30 minuter. Därefter planerar ni att göra ett andra dyk till 18 meters djup i 30 minuter. Vilket är det kortaste ytintervall ni kan ha mellan dessa dyk? Fyll i nedanstående baljor. + = + = 5:7. Du och din parkamrat planerar att göra två dyk. Det första dyket är på en vägg, sk drop off med 20 meters djup som maxdjup. Dyktiden planerar ni till 35 minuter. Det andra dyket planerar ni att göra till 15 meters djup i 45 minuter. Vilken gruppbeteckning får ni efter andra dyket om ytintervallet är 2 timmar och 31 minuter. Fyll i nedanstående baljor. + = + = 5:8. Du och din parkamrat planerar att göra två dyk. Det första dyket är på en vägg, sk drop off med 22 meters djup som maxdjup. Dyktiden planerar ni till 30 minuter. Det andra dyket planerar ni att göra i 40 minuter. Vilket blir det maximala dykdjupet på det andra dyket om ytintervallet är 3 timmar och 45 minuter. Fyll i nedanstående baljor. + = + = 5:9. Du och din parkamrat dyker till 21 meter i 25 minuter. Ni är sedan vid ytan i 4 timmar och 20 minuter innan nästa dyk som är i 35 minuter. Vilket blir det maximala dykdjupet på det andra dyket? Fyll i nedanstående baljor. Sidan 31 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

32 + = + = Livräddning Livräddning är ett av de mest ansträngande momenten som du skall lära dig. Det är viktigt att du utför livräddningen på ett riktigt sätt, så att säkerheten för både dig och dina kamrater säkerställs. Stabilt sidoläge 5:10. Nämn fyra exempel på vad du bör tänka på när du närmar dig en nödställd. 5:11. Beskriv hur du gör för att bärga en nödställd person från botten? Sidan 32 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

33 5:12. Vad ska du tänka på när du säkrar flytkraften? 5:13. Beskriv kortfattat hur du bör genomföra konstgjord andning i vattnet. 5:14. Beskriv hur du bör förfara då du tar iland en nödställd. Summering: Efter varje dyk finns en viss mängd kväve kvar i kroppen. Detta kväveöverskott begränsar dyktiden vid upprepade dyk. Om du använder tabellen på ett riktigt sätt så kan du göra upprepade dyk på ett säkert sätt. Lita aldrig enbart på dykdatorn vid upprepade dyk. Kontrollera alltid i dyktabellen. Tänk på din egen säkerhet vid livräddning. Möjligheten att en livräddning skall lyckas ökar om den påbörjas så snabbt som möjligt och utförs på ett korrekt sätt. Sidan 33 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

34 SÄKER DYKNING T6 För att kunna undvika olyckor och beteendefel under dykning krävs kunskap om vad du bör kontrollera före, under och efter ett dyk samt tumregler och principer för hur man dyker säkert. Mål Du skall efter denna sammankomst kunna förklara hur ett säkert dyk skall genomföras. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Förberedelse inför ett dyk 46-47 Igång i vattnet 48 Parkamraten 44 Uppstigning mot ytan 49-50 Nöduppstigning 51 Förberedande uppgifter Vad menas med säker dykning för dig och din parkamrat? Hur skall du och din parkamrat fördela ansvaret under ett dyk? Vilken roll har dykledaren? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande sidor i läroboken Bärgningsteknik av nödställd dykare 88-89 Sidan 34 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

35 Parkontrollen Ett dykpar gör en parkontroll. 6.1. Vad bör du kontrollera med din parkamrat innan dyket påbörjas? 6:2. Vad innebär PLUMSA? 6.3. Varför bör man alltid ha en dykledare under ett dyk? 6:4. Ge exempel på vad du och din parkamrat bör tänka på under ett dyk för att öka säkerheten? 6:5. Vad skall du tänka på då dyket skall avslutas? Sidan 35 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

36 Vid luftstopp Man skall alltid försöka få kontakt med sin parkamrat så att denne blir uppmärksam på vad som har hänt. I första hand bör alternativ luftkälla, exempelvis octopus, användas. Om detta ej går, bör växelandning ske tills man kunnat lugna ner sig något och därefter påbörja uppstigningen. Om det är öppet vatten där växelandningen sker, bör den som är utan luft göra en fri uppstigning. Uppstigningen skall övervakas av parkamraten. Fri uppstigning 6:6. Vad gör du om du råkar ut för ett luftstopp under en dykning? 6:7. Vad bör du göra om du tappar kontakten med dykledaren på land? 6:8. Vad menas med säker dykning? 6:9. Varför skall vi värna om djur och växtlivet under ytan? 6:10. Nämn några lagar och förordningar som vi skall följa. Sidan 36 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

37 Summering: Dyk bara om du verkligen vill. VÅGA SÄGA NEJ om något känns fel! Planera alltid så att du inte får slut på luften under ett dyk. Ha som regel att alltid ha minst 400 liter fri luft kvar i flaskan när dyket är slut. Använd alltid mellanlina. Se till att den är ordentligt fastsatt runt handleden så att du inte kan tappa den. Du måste också kunna frigöra den lätt om behov skulle uppstå. Sidan 37 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

38 HJÄRT-LUNGRÄDDNING (HLR) T7 Sammankomsten ger dig kunskap om hur man går tillväga vid en Hjärt-lungräddning och vilka symtom som uppstår då den drabbade upphört att andas eller drabbats av hjärtstillestånd. Mål Efter denna sammankomst skall du kunna beskriva symptomen på andnings- och hjärtstillestånd samt chock. Du skall också kunna ge konstgjord andning och hjärtkompression (denna övning sker på en docka) på en skadad samt lägga denne i stabilt sidoläge. Denna sammankomst administreras av Svenska rådet för Hjärt-lungräddning, Röda korset, Svenska livräddningssällskapet mfl som också utfärdar instruktörsbehörighet i detta ämne. Text till avsnittet finner du på följande sidor i läroboken Mun-mot-mun metoden 91-92 Mun-mot-mun metoden, i vattnet 92-93 Hjärtkompression 93 Räddning av dykare 88-89 Förberedande uppgifter Hur många inblåsningar bör man göra per minut? Hur många hjärtkompressioner bör man göra per minut? Hjärt-lungräddning Hjärt-lungräddning eller HLR som det också kallas är de livräddande åtgärder som vi kan sätta in under de första minuterna efter att en olycka har inträffat. Syftet med HLR är att upprätthålla livet hos den skadade tills professionell hjälp kan ta över. 7:1. Hur tar du reda på om skadad person har upphört att andas? 7:2. Hur tar du reda på om en skadad person har drabbats av hjärtstillestånd? Sidan 38 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

39 7:3. Vad kan du göra för att behandla en person som upphört att andas och/eller drabbats av hjärtstillestånd? Din parkamrats liv kan vara beroende av att du kan ge första hjälpen och hjärtlungräddning. Det är viktigt för dig att din parkamrat och övriga i ytorganisationen kan ge er den hjälp ni behöver. Dyk därför aldrig med dykare som ej har utbildning i första hjälpen och HLR. Alla dykare som är utbildade av SSDF skall ha denna utbildning. Hjärtkompression 7:4. Varför skall en medvetslös person läggas i stabilt sidoläge? 7:5. När skall man börja ge en person med andningsstillestånd konstgjord andning? 7:6. Hur många minuter klarar en hjärna normalt att vara utan syretillförsel innan hjärnskador uppstår? 7:7 Varför kan det vara farligt om bröstbensspetsen (sternum) bryts av under en bröstkompression? Sidan 39 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

40 FRIDYKNING P1 Förutsättningar och krav Teorilektion T1 genomförd. Lilla utrustningen behövs. Mål Utveckla vattenvanan med mask, snorkel och fenor inför apparatdykningen. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Vattenvanetest 3. Tillpassning av lilla utrustningen 4. Igång grunt vatten 5. Masktömning 6. Snorkeltömning 7. Fenspark 8. Kontrollerad andning 9. Genomgång och utrustningsvård Sidan 40 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

41 APPARATÖVNING 1 P2 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T2 och praktiklektion P1 genomförda samt godkänd läkarundersökning. Komplett dykapparat behövs. Mål Att erhålla grundläggande färdigheter i apparatdykning. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbereda dykutrustningen 3. Påtagning av utrustning och parkontroll 4. Igång grunt vatten 5. Byte mellan snorkel och andrasteg 6. Användning av avvägningsväst i ytan 7. Andas under vatten 8. Avvägning 9. Simma under vatten 10. Masktömning 11. Tömning av andrasteg 12. Uppgång stege 13. Avklädning 14. Genomgång och utrustningsvård Sidan 41 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

42 APPARATÖVNING 2 P3 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T3 och praktiklektion P1-P2 genomförda. Komplett dykapparat behövs. Mål Utvecklad god förmåga i de moment som ingår. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på utrustning samt parkontroll 3. Igång i vatten med jättekliv 4. Säkerhetskontroll 5. Ta av och på mask samt masktömning 6. Återfinna och tömma andrasteg 7. Kontrollerad ned- och uppstigning 8. Förflyttning med avvägningskontroll 9. Octopusandning 10. Slut på luft 11. Simmad uppstigning 12. Dumpa viktbälte 13. Uppgång via stege 14. Genomgång och utrustningsvård Sidan 42 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

43 APPARATÖVNING 3 P4 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T4 och praktiklektion P1-P3 genomförda. Komplett dykapparat behövs. Mål Utvecklad förmåga i de moment som ingår. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på utrustning samt parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Kontrollerad ned- och uppstigning 5. Avancerad avvägning 6. Kommunikation under vattnet 7. Simma utan mask 8. Andas ur friflödande regulator 9. Koppla loss inflatorslang 10. Kramplösning 11. Avklädning 12. Genomgång och utrustningsvård Sidan 43 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

44 FRI UPPSTIGNING P5 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T4 och praktiklektion P1-P4 genomförda. Max fyra elever per instruktör. Kompletta dykapparater. Mål Eleven skall kunna utföra FU korrekt. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbrered och ta på utrustning samt parkontroll 3. Igång i vattnet 4. FU 5. Genomgång och utrustningsvård Sidan 44 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

45 APPARATÖVNING 4 P6 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T5 och praktiklektion P1-P5 genomförda. Komplett dykapparat behövs. Mål Befästa grundläggande kunskaper och utveckla förmåga i nya moment. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på utrustning samt parkontroll 3. Irullning baklänges 4. Kontrollerad nedstigning 5. Avvägning i fritt vatten 6. Ta av och på viktbälte på botten 7. Ta av och på viktbälte i ytan 8. Ta av och på dykapparat på botten 9. Ta av och på dykapparat i ytan 10. Växelandning på stället 11. Växelandning simmande 12. Avklädning 13. Genomgång och utrustningsvård Sidan 45 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

46 LIVRÄDDNING 1 P7 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T6 och praktiklektion P1-P6 genomförda. Komplett dykapparat behövs. Mål Kunskap i livräddning i vatten med betoning på dykare. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på utrustning samt parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Närma sig nödställd i ytan 5. Bogsering av trött dykare 6. Mun till mun-andning 7. Avtagning av utrustning på nödställd och bogsering 8. Upptagning av nödställd på land 9. Bärgning av nödställd från botten 10. Avklädning 11. Genomgång och utrustningsvård Sidan 46 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

47 FRIDYKNING 2 P8 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 och P1-P7 genomförda. Lilla utrustningen behövs. Mål Färdighet i fridykning och livräddning. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Fensim 200 meter 3. Nedvikning och uppstigning med ytkontroll 4. Nedvikning och distanssimning 5. Hämta mask och snorkel från botten 6. Ytbärgning av nödställd i ytan 7. Ytbärgning av nödställd från botten 8. Genomgång och utrustningsvård Sidan 47 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

48 LIVRÄDDNING 2 P9 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 och praktiklektion P1-P8 genomförda. Full utrustning inklusive dräkt behövs. Mål Färdighet i dykning med full dräkt (inkl handskar och huva). Ökad färdighet i livräddning. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered utrustning samt påtagning av dräkt 3. Igång i vattnet 4. Ytbärgning av nödställd från botten 5. Ta på dykapparat samt parkontroll 6. Avvägningskontroll 7. Nedstigning 8. Avvägningsövning med dräkt/torrdräkt 9. Livräddning 10. Avklädning 11. Genomgång och utrustningsvård Sidan 48 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

49 ANPASSNING ÖPPET VATTEN P10 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P9 skall vara avklarade och godkända. Dyk från land, max 5 meters djup min 3 meters djup. Min 20 minuters dyktid. Max fyra elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Ge en första erfarenhet av dykning i öppet vatten. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Påklädning 3. Sim och flytövning 4. Påklädning och parkontroll 5. Igång och avvägningskontroll 6. Nedstigning 7. Masktömning 8. Tömning av andrasteg 9. Avvägning en meter över botten 10. Utforska botten 11. Simmad uppstigning 12. Uppgång 13. Genomgång 14. Utrustningsvård Sidan 49 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

50 PROBLEMLÖSNING ÖPPET VATTEN P11 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P10 skall vara avklarade och godkända. Dyk från land, max 5 meters djup min 3 meters djup. Min 20 minuters dyktid. Max fyra elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Lära sig hantera problem som kan uppstå under dykning. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Påklädning och parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Avvägningskontroll 5. Nedstigning, finavvägning samt sväva fritt 6. Simma utan mask 25 meter 7. Återfinna och tömma andrasteg 8. Octopusandning 9. Växelandning 10. Ta av och på viktbälte på botten 11. Upp- och nedstigning med avvägningsväst/torrdräkt 12. Utforska botten 13. Dumpa viktbälte 14. Uppgång 15. Genomgång 16. Utrustningsvård Sidan 50 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

51 YTBÄRGNING P12 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P11 skall vara avklarade och godkända. Övningen genomförs från land, min 3 meters djup. En skademarkör och en instruktör per fyra elever. Lilla utrustningen samt komplett dräkt. Mål Utveckla förmåga i olika livräddningsmoment. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Förbered och ta på ytbärgningsutrustning 3. Igång i vattnet 4. Fridykning 5. Bärgning av dykare från botten 6. Bogsering av dykare till land 7. Genomgång 8. Utrustningsvård Sidan 51 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

52 DYK MED NEDSTIGNINGSLINA P13 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P12 skall vara avklarade och godkända. Dyket genomförs från båt eller från land med ytsim mot boj, max 20 meters djup min 17 meters djup. Max fyra elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Utveckla vana för olika problemlösningar och ge kunskap om dykmetoden. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Påklädning och parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Nedstigning på nedstigningslina 5. Avvägning 6. Utforska botten 7. Uppstigning till ytan efter lina med säkerhetsstopp och ytkontroll 8. Genomgång 9. Utrustningsvård Sidan 52 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

53 LIVRÄDDNING I ÖPPET VATTEN P14 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P11 skall vara avklarade och godkända. Dyk från land, max 10 meters djup min 7 meters djup (livräddning 5 meter). Max fyra elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Befästa grundläggande färdigheter i problemlösning under dyk samt kunna lyfta och bärga nödställd dykare. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Påklädning och parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Nedstigning 5. Problemlösning: -Avvägning. -Ta av och på mask (masktömning). -Tömning av andrasteg. -Octopusandning till ytan. -Växelandning simmande. 6. Utforska botten 7. Livräddningsövning: -Bärga parkamrat från botten. -Säkra flytkraft. Markera fara till dykledaren. -Ge två inblåsningar. -Bogsering 25 meter. -Bogsera den nödställde till land. 8. Uppgång och återupplivningsförsök 9. Genomgång 11. Utrustningsvård Sidan 53 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

54 DYK I ÖPPET VATTEN P15 Förutsättningar och krav Teorilektion T1-T7 samt teoriskrivning T8 och praktiklektion P1-P14 skall vara avklarade och godkända. Dyk från land, max 20 meters djup. Max fyra elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Eleverna ska genomföra ett dyk så som de kommer att dyka efter certifieringen. Innehåll 1. Genomgång av dykplan 2. Påklädning och parkontroll 3. Igång i vattnet 4. Nedstigning 5. Utforska botten 6. Uppgång 7. Genomgång 8. Utrustningsvård Sidan 54 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

55 Sidan 55 av 55 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd