07 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Avskaffa straffskatten på sponsring Sammanfattning När det går bra för företagen lägger de ofta mer pengar på marknadsföring och sponsring. Dagens krångliga och snedvridande regler gör att kulturen riskerar att gå miste om miljonbelopp eftersom företagen inte vågar satsa på sponsring. Delar av sponsringen är i dag belagd med en straffskatt jämfört med annan marknadsföring. Om regeringen inte agerar i frågan riskerar främst kulturen missa tillfället att gynnas av de goda tiderna för företagen. Handelskammaren har lämnat ett förslag till lagändring som skulle göra det möjligt för företag att öka sina insatser för kulturen och idrotten med sponsring. Intresset är stort hos både företag och kulturinstitutioner. En undersökning genomförd av Skop visar att två av tre företagare skulle satsa mer på sponsring om de fick full avdragsrätt för den. Regeringens skrivningar i budgetpropositionen om att se över förutsättningarna för sponsring är positiva, men tiden är knapp. Handelskammarens förslag är budgetneutralt för staten och enkelt att genomföra, med förberedda lagändringar och ett gott underlag. Regeringen har nu en unik möjlighet att låta högkonjunkturen ge ett lyft till kulturen och idrotten. Resultatet är att två av tre företagare skulle satsa mer pengar på sponsring om de fick full avdragsrätt för sponsring av idrott och kultur. En av tre säger att de absolut skulle göra det.
Varför är sponsringen skattemässigt missgynnad? Marknadsföring har alltid varit ett sätt för företag att öka sin försäljning och att nå nya målgrupper. Med fler och fler tillgängliga kanaler för att nå kunderna förändras och förbättras företagens möjligheter att marknadsföra sig. Det har också blivit allt vanligare för företagen att stärka sitt eget varumärke genom att associeras med, eller samarbeta med andra varumärken. Ett samarbete med en idrottsförening eller en kulturinstitution kan därvidlag betraktas som strategisk. Sponsring har blivit alltmer attraktivt som marknadsföringsverktyg. De skattemässiga konsekvenserna av sponsring är emellertid oklara. Rättstillämpningen är mer restriktiv än lagstiftarna har avsett. Rättsväsendet har i ett antal mål betraktat sponsring som vore det delvis en gåva, vilket medför att avdrag för den utgiften inte har medgivits. Skatteverket anser i princip att all imageoch goodwillskapande sponsring ska jämställas med icke avdragsgilla gåvor. Rättsfallen och Skatteverkets inställning har sammantagna medverkat till att företag har blivit alltmer tveksamma till att använda sponsring som marknadsföringsverktyg. Det drabbar i sin tur verksamhet inom framför allt kultursektorn och idrottslivet. Handelskammarens utgångspunkt är att sponsring är ett avtalsförhållande som ingåtts på affärsmässiga grunder mellan två jämbördiga parter. Bägge parter gynnas av avtalet - annars skulle ett avtal inte ingås. Företagens val av marknadsföringskanaler bör inte kunna överprövas av domstol. Lagstiftningsmässigt kan detta lösas genom att en ny bestämmelse om rätt till avdrag för utgifter för marknadsföring införs i 16 kap. 9a i inkomstskattelagen (1999:1229) tillsammans med en ny rubrik; Utgifter för marknadsföring. Innebörden av bestämmelsen är att utgifter för marknadsföring, som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten, skall dras av. Parallellt med detta, för att undvika regelkonkurrens mellan den föreslagna regeln och avdragsförbudet för gåvor, att det görs ett sådant tillägg i 9 kap. 2 inkomstskattelagen att det klart framgår att en utgift som är affärsmässigt motiverad inte utgör gåva. Tilllägget leder till en samstämmighet med reglerna om gåva från aktiebolag i 17 kap. 5 aktiebolagslagen. Förslag till förändring av Inkomstskattelagen (1999:1229) Gällande lydelse: 9 kap. 2 IL Den skattskyldiges levnadskostnader ochliknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egnapersonliga försäkringar samt avgifter tillkassor, föreningar och andrasammanslutningar som den skattskyldig eär medlem i räknas som utgifter enligt första stycket. Föreslagen lydelse: 9 kap. 2 IL Den skattskyldiges levnadskostnader ochliknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egnapersonliga försäkringar samt avgifter tillkassor, föreningar och andrasammanslutningar som den skattskyldigeär medlem i räknas som utgifter enligtförsta stycket. En utgift som är affärsmässigt betingadutgör inte gåva. 16 kap. 9a Utgifter för marknadsföring Utgifter för marknadsföring som har ellerkan antas få betydelse förnäringsverksamheten skall dras av. En mer utförlig juridisk analys återfinns i Handelskammarens rapport 06:3 Förslag om förändrade regler för sponsring som återfinns på www.chamber.se.
Straffskatten på sponsring Företagens vilja till sponsring Intresset för att marknadsföra sig via sponsring är stor bland företag. Straffskatten på sponsring uppfattas dock som ett problem och hindrar uppenbart samarbeten som annars skulle uppstå. En undersökning genomförd av Skop, beställd av handelskammaren, under hösten 07 visar tydligt att företagen är intresserade av sponsringssamarbeten. Undersökningen omfattade 600 företag/företagsledare. Företagsekonomiskt innebär nu gällande lagstiftning att det är dyrare för företagen att sponsra viss verksamhet framför annan. I de fall rättsväsendet betraktar sponsringen som marknadsföring är utgifterna för företagen avdragsgilla som en utgift och kan kvittas mot bolagsskatten som uppgår till 28 procent. I de fall sponsringen betraktas som gåva finns ingen möjlighet till avdrag. I praktiken är sponsring av viss verksamhet belagd med en 28-procentig straffskatt. För ett företag som får sin sponsring godkänd som marknadsföring kostar en sponsrad hundralapp 100 kronor. Om det i stället betraktas som en gåva tillkommer bolagsskatt på 28 kronor. Det innebär i praktiken att sponsring av viss verksamhet beläggs med en 28-procentig straffskatt. Detta drabbar främst olika typer av good-will-sponsring där företaget kan dra nytta av det varumärkesstärkande värdet av sponsringen, men där det är svårt att visa upp en direkt motprestation som motsvarar värdet av sponsringen. Sponsring av kulturverksamhet är ofta exempel på just denna problematik. Det är uppenbart och ekonomiskt logiskt att detta i dag motverkar företagens vilja att sponsra det som är straffbeskattat. De otydliga och snåriga reglerna gör också att företagen blir mer skeptiska till sponsring i allmänhet. Något som även drabbar den sponsring som med dagens regelverk skulle vara avdragsgill. Frågan som ställdes var Skulle Ditt företag satsa mer pengar på sponsring om man fick full avdragsrätt för sponsring av idrott och kultur? Resultatet är att två av tre företagare/företagsledare (62 procent) skulle satsa mer pengar på sponsring om de fick full avdragsrätt för sponsring av idrott och kultur. En av tre (35 procent) säger att de absolut skulle göra det. Både bland företag i storstadsområden och i övriga delar av landet svarar en majoritet att de skulle satsa mera pengar på sponsring av kultur och idrott om de fick full avdragsrätt. Även om bara en bråkdel verkligen genomförde sina planer skulle det innebära många nya miljoner kronor i sponsring. Skulle Ditt företag satsa mer pengar på sponsring om man fick full avdragsrätt för sponsring av idrott och kultur? 35 30 10 0 27 18 Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte
Störst intresse utanför storstäderna Undersökningen visar också att företag utanför storstäderna är mer benägna att satsa på kultursponsring än företag i storstäderna. Sponsring är således inte bara en möjlighet endast för några få stora kulturinstitutioner i storstäderna. Inte heller visar undersökningen några statistiskt avvikande skillnader i uppfattningen som är beroende av storleken på de tillfrågade företagen. 70 60 50 30 10 0 Skulle Ditt företag satsa mer pengar på sponsring om man fick full avdragsrätt för sponsring av idrott och kultur? 60 Ja 64 Nej 36 Storstadsområden Icke storstad När bland andra Handelskammaren i september 07 bjöd in företag och kulturen för att träffas på sponsormatchning var intresset stort från kulturen men också från nyfikna företag. Det visar att intresset finns från båda håll, men risken är att de missgynnande skattereglerna leder till färre avtal om sponsring än som skulle vara fallet på den typen av arrangemang. Regeringens uppfattning om sponsring Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har genomgående varit positiv till mer samarbete mellan näringslivet och kulturen. I ett tal den 1 februari 07 sa Adelsohn Liljeroth: Den kulturpolitik som formades under 70-talet och framåt har i princip byggts på en tvåbent finansieringsmodell, där stat och kommun har stått för fiolerna. Men i takt med att samhället utvecklats, och fortfarande utvecklas, i alltmer komplex riktning, och där medborgarnas önskemål och krav blir allt mer mångskiftande - då ställs denna finansieringsmodell på ända. Vi måste därför skapa en flerbent finansieringsmodell, som bygger på ökad samverkan och mer mångfald. Det måste bli lättare för fler aktörer att ta sig in på kulturens bana. Jag tänker på sponsring och samarbeten med näringslivet, som ju idrotten varit så framgångsrik med att utveckla. Jag tänker också på förbättrade möjligheter för privatpersoner att donera medel till kulturverksamheter. Budgetpropositionen 07 De skrivningar som finns i budgetpropositionen om sponsring tolkar Handelskammaren som positiva. Dessa måste dock följas upp av konkreta åtgärder, antingen i en utredning och/eller i en särskild proposition. Regeringen skriver i sin budgetproposition, utgiftsområde 17, sidan 63: Regeringen har i juni 07 tillsatt en kommitté för att utifrån kulturens egenvärde se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer (dir. 07:99). Kommittén ska bland annat arbeta med: Mot bakgrund av att kulturlivet finansieras till en förhållandevis liten omfattning av enskilda medel, ingår även i uppdraget att göra en fördjupad probleminventering av orsakerna till dessa förhållanden, med utgångspunkten att den enskilda finansieringen inom kulturlivet bör öka. Vidare skriver regeringen på sidan 64 i propositionen under rubriken Ökad samverkan mellan kultur och näringsliv : Kulturen har fått och får allt större betydelse för företags och regioners utveckling. En
ökad samverkan mellan kulturskapare och näringsliv kan öka kvinnors och mäns entreprenörskap i kultursektorn och stärka näringslivets konkurrenskraft. Genom att öka kompetensflödet mellan natur, kultur samt kulturarv och regioners näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer med nytänkande, vilket främjar en hållbar tillväxt både vad gäller upplevelseinriktad verksamhet, kreativa näringar liksom mer traditionella tillverkningsoch tjänstenäringar. Ett utvecklat samarbete mellan närings-, regionala tillväxt- och kulturpolitiken har påbörjats. Näringsdepartementet och Kulturdepartementet kommer att inleda en dialog med aktörer inom kulturområdet och näringsliv under hösten 07. Slutsats Handelskammaren uppmanar regeringen att avskaffa straffskatten på sponsring genom de föreslagna ändringarna i inkomstskattelagen. Handelskammaren uppmanar regeringen att avskaffa straffskatten på sponsring genom de föreslagna ändringarna i inkomstskattelagen. Dialog om näringsliv och kultur i samverkan Den 9 oktober 07 träffade Kulturministern och Näringsministern företrädare för både kulturen och näringslivet samt aktörer som fungerar som mellanhänder för att förmedla kontakter och utveckla samverkan mellan dessa områden. Då uttalade Näringsminister Maud Olofsson: Som näringsminister vill jag självklart att vi ska ha ett kreativt och innovativt näringsliv. Kreativitet skapas för det mesta när människor med olika bakgrunder möts och bollar sina idéer. När vi ifrågasätter och utvecklar varandras lösningar. Jag är därför övertygad om att kultur och näringsliv har en hel del att vinna på en ökad samverkan. Jag vill verka för att öka och ta tillvara kulturens roll för tillväxt, sysselsättning och utveckling. Kulturministern var också positiv efter det mötet. Dock har regeringen ännu inte konkret berört de skattemässiga konsekvenserna av sponsring eller hur ett ökat samarbete kan underlättas ekonomiskt. Viljan finns - med de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro. I alla fall från regeringens sida. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se Ansvarig information: Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se