Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun Bilaga till Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-05-26 38
Innehåll 2-3 Inledning 4 Säkerhetsmål 4 Ansvar 5 Prestationsmål 5 Tillsyn Information/Rådgivning Utbildning Fysisk planering Systematiskt brandskyddsarbete SBA Rengöring och brandskyddskontroll Resurser Samverkan Analys och uppföljning 6 Säker och trygg kommun 6 Definition enligt WHO (Världshälsoorganisationen) Medborgarenkäter Tvärsektoriell samverkan Fallolyckor Vattensäkerhet Trafiksäkerhet Brottsförebyggande Övrigt skade- och olycksskydd internt skydd Systematiskt brandskyddsarbete SBA Tillträdesskydd IT-säkerhet Säkerhetsskydd Skydd mot vattenskador 2
Handlingsprogram för räddningstjänst 9 Inledning 9 Prestationsmål 9 Organisation 10 Räddningstjänstens organisation under höjd beredskap 10 Räddningsledning 10 Räddningsledning under höjd beredskap 11 Beskrivning av räddningsstyrkor 11 Personal/kompetens 11 Övning 11 Insatsplanering 11 Förmåga 12 Resurser/enheter 12 Samverkan 12 Brandvattenförsörjning 13 Åtgärder efter insats 13 Alarmering och varning 13 Samband 13 Insatstider (bilaga: Karta med insatstider) 13 Anordningar för räddningstjänst 13 Definitioner 14 3
Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Inledning Denna handling utgör det handlingsprogram för skadeförebyggande verksamhet som föreskrivs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Den behandlar dessutom skydd av kommunal egendom. En processinriktad och långsiktigt arbetssätt som leder till och vidmakthåller en säker och trygg livsmiljö i Kinda kommun. Syftet är att verksamheten, enligt handlingsprogrammet, skall leda till ett tryggt och säkert samhälle med minskade olyckor, skador och sänkta skadekostnader. Förutsättningar för samordning av den olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheten skall klargöras. Ansvarsfördelning för förvaltningar, nämnder och eventuella stiftelser/bolag skall tydliggöras. Säkerhetsmål. Säkerhetsmålen strävar att uppnå en ökad trygghet för medborgare och besökare i kommunen. Säkerhetsmålen fram till och med 2010-12-31 är: 1. antalet bränder och räddningsinsatser totalt, per tusen invånare, ska minska i förhållande till ett genomsnitt mellan 1999-2006 som var 5.7 2. antalet bränder i byggnader, per tusen invånare, ska minska i förhållande till ett genomsnitt mellan 1999-2006 som var 1,21 3. inga människor ska omkomma till följd av bränder 4. antalet skadade och döda till följd av olyckor ska minska, fallolyckor ska ägnas särskild omsorg 5. risken för olyckor vid buss- och taxitransporter, där kommunen är beställare ska minska 6. systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas inom kommunen enligt Räddningsverkets allmänna råd. 7. 100% av alla bostäder skall ha fungerande brandvarnare senast 2010-12-31 8. skriftlig redogörelse för brandskyddet ska finnas för objekt enligt Räddningsverkets allmänna råd 9. anställda i kommunen och entreprenörer som utför stadigvarande tjänster åt kommunen ska regelbundet (minst var 4:de år) ha genomgått tillräcklig brandskyddsutbildning 10.miljöskador i samband med olyckor skall minska 11.samhällets kostnader för skador skall minska 12.kommunen skall kunna bedriva prioriterad verksamhet vid störningar till följd av elavbrott, teleavbrott, extrema vädersituationer eller andra störningar 4
Ansvar MBR är den förvaltning som ansvarar för ledning och samordning av det förebyggande arbetet. Tillsyn, information, rådgivning och utbildning genomföres av räddningstjänsten. Förvaltningar och kommunala bolag/stiftelser ansvarar för åtgärder inom egen verksamhet, samt medverkar på lämpligt sätt i övergripande förebyggande arbete. Prestationsmål Alla olyckor kan inte förebyggas. När en händelse inträffat kan en olycksutredning bidra till att förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra att en liknande olycka ska inträffa. Kommunens prestationsmål för förebyggande verksamhet för innevarande mandatperiod är: Tillsyn 1. skriftlig redogörelse som lämnas in till kommunen skall granskas 2. tillsyn i enlighet med förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ska utföras på objekt enligt särskild tillsynsplanering, 3. tillsyn av brandfarlig varor enligt lag (1988:868) om brandfarliga- och explosiva varor skall ske enligt särskild tillsynsplanering 4. tillsyn av så kallad farlig verksamhet som anges i lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska ske i samråd med länsstyrelsen. Information/rådgivning 5. brandskyddsinformation ska ges i samband med tillsyn och som allmän rådgivning till allmänheten ska riktade informationskampanjer ske minst 3 ggr per år 6. kommunens hemsida ska innehålla brandskyddsinformation och annan rådgivning 7. informationsträffar för ideella organisationer, föreningar och grupper skall erbjudas 8. boende i kommunen där första räddningsenheten inte är på plats inom 10 minuter ska av kommunen erbjudas brandskyddsinformation. Utbildning 9. brandskyddsutbildning riktad till företag, förvaltningar, organisationer och allmänhet ska erbjudas 10. allmänheten skall erbjudas brand och säkerhetsutbildning minst en gång vartannat år, 11.grundskolans elever ska utbildas i brandskydd och säkerhet under sammanlagt 6 timmar fördelat på tre tillfälle och i olika årskurser. Fysisk planering 12.planärenden i kommunen ska granskas ur brandskydds- och säkerhetssynpunkt, 13.vid byggsamråd ska personal med brandteknisk kompetens kunna medverka 14.tillståndssökningar för hantering av brandfarlig vara ska granskas ur brandskyddssynpunkt 15.remisser från myndigheter och organisationer ska vid behov granskas och besvaras ur brandskyddssynpunkt 16.brandskyddsdokumentationer skall granskas. Systematiskt brandskyddsarbete- SBA 5
17.ägare och nyttjanderättshavare ska fortlöpande informeras om sitt ansvar och sina skyldigheter 18. inom kommunen och de kommunala bolag/stiftelser ska alla verksamheter arbeta systematiskt med brandskydd 19.inom kommunen och dess bolag/stiftelser ska alla verksamheter minst uppfylla lagens krav på dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet och skriftlig redogörelse för brandskyddet (kan samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet) Rengöring och brandskyddskontroll 20.i kommunen ska rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler ske enligt kommunens fastställda frister 21.kommunen ska kunna tillåta enskild fastighetsägare att utföra rengöring på egen fastighet under förutsättning att säkerheten är uppfylld. Resurser 22.inom alla förvaltningar och kommunala bolag/stiftelser ska personal finnas i tillräcklig omfattning för att systematiskt arbeta med säkerhet- och olycksförebyggande. Samverkan 23. En säkerhetsgrupp ska vara organiserad för samordning av förebyggande arbete och internt skydd inom kommunen. Alla förvaltningar ska vara representerade. I övriga skadeförebyggande frågor ska samverkan och samordning eftersträvas. Kommunen har ett lagstiftat områdesansvar som innebär att man ska samordna säkerhetsarbetet inom kommunen för sektorsmyndigheter. (t.ex polismyndighet- landsting mm) Analys och uppföljning För att hela tiden förbättra säkerhet och trygghet ska kommunen systematiskt följa upp och analysera sin verksamhet. 24.olycksundersökning ska genomföras för alla olyckor som kräver räddningstjänstinsats 25.ett skadeuppföljningssystem som på ett tydligt sätt kan mäta var och hur andra olyckor sker, kostnader samt effekten av insatta åtgärder ska finnas 26.statistikanalyser ska genomföras och användas i informations- och tillsynsarbetet samt som grund för övrigt säkerhetsarbete. Säker och trygg kommun Olyckor som inte föranleder räddningsinsats utgör en betydande del av olyckor i vårt samhälle. De orsakar mycket lidande för de som drabbas. Samhällets kostnader för dessa olyckor är dessutom mycket stora. För att minska sådana olyckor krävs att förebyggande insatser vidtas inom flera område. Detta arbete ska bedrivas på ett sätt att det leder till långsiktiga och varaktiga förbättringar. En modell för arbetet finns och ingår som en viktig del i Räddningsverkets nationella och WHO:s globala skadeförebyggande program. Definition enligt WHO (Världshälsoorganisationen En certifierad säker och trygg kommun ska ha: 1. en infrastruktur baserad på kommuninnevånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen, 2. långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar miljöer och situationer, 6
3. program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper, 4. program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker, 5. utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar 6. fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Strategin är att minska olyckorna genom att inom kommunen bedriva arbetet på ett sätt så att kommunen på sikt kan bli en certifierad säker o trygg kommun enligt ovan. 1. Medborgarenkäter Medborgarundersökningar för att mäta kunskap och medvetenhet inom skydd säkerhet och trygghet ska regelbundet genomföras. 2. Tvärsektoriell samverkan Kommunen skall arbeta tvärsektoriellt med myndigheter, näringsliv, organisationer, föreningar och enskilda. Olycks- och brottsförebyggande rådet ska vara en av flera kontaktytor över kommunen. 3. Fallolyckor Kunskapen om fallolyckor och hur dessa kan förebyggas, ska förmedlas till äldreomsorgspersonal, anhöriga, distriktssjukvård m.fl. 4. Vattensäkerhet I slutet av det femte skolåret ska eleverna kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten enligt Skolverkets kursplan för idrott och hälsa. Elever i grundskolan ska ges kunskap om vattenoch issäkerhet. Kommunala badplatser skall ha livräddningsutrustning. Vid andra, ej kommunägda eller utarrenderade badplatser ska kommunen verka för att livräddningskompetens finns. 5. Trafiksäkerhet Trafikundervisning skall bedrivas i grundskolan. Kampanjer och information i avsikt att öka användandet av cykelhjälm, ska genomföras. trafikmiljön inom kommunen skall kontinuerligt förbättras för att minska antalet olyckor och dess skadeverkningar. Skolskjutsar skall ske på ett säkert sätt. 6. Brottsförebyggande I kommunen finns ett aktivt brottsförebyggande råd. Kommunen ska stödja grannsamverkan i syfte att minska såväl brott som olyckor. Vuxna på samhället och föräldravandringar ska stödjas. Klotter och annan skadegörelse ska snarast åtgärdas efter att den inträffat. 7. Övrigt skade- och olycksskydd Internt skydd Internt skydd syftar till att skydda kommunens personal och egendom så att skador till följd av hot, brand, inbrott, stöld, vattenskador, skadegörelse, IT-intrång mm. minimeras. För att fånga upp brister och problem som kan leda till skador, ska regelbundna säkerhetsronder genomföras inom varje kommunal verksamhet. 7
8. Systematiskt brandskyddsarbete SBA Inom alla kommunala verksamheter ska ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Organisation, ansvar och åtgärder ska tydliggöras. Personalen ska regelbundet utbildas. 9. Tillträdesskydd Inom kommunala anläggningar sak en analys av skyddsnivå göras. Rutiner ansvar för bland annat låsning skall finnas. 10. IT-säkerhet IT-avdelningen ska ha en planering för skydd av data, mot intrång, skador i kommunala system, samt hur internt data skyddas. 11. Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd syftar till att skydda känsliga uppgifter från att komma i orätta händer. Goda rutiner för dokumentskydd skal finnas, personkontroll av personal i nyckelbefattningar ska göras. 12. Skydd mot vattenskador Risker för vattenskador analyseras. Rutiner och säkerhetsronder inom verksamheter samt förebyggande underhåll ska minimera dessa risker. 8
Handlingsprogram för räddningstjänst. Inledning. Denna handling utgör det handlingsprogram för räddningstjänst som föreskrivs i lag(2003:778) om skydd mot olyckor. En processinriktat och långsiktigt arbetssätt som leder till och vidmakthåller en säker och trygg livsmiljö i Kinda kommun ska utvecklas. Syftet är att reglera vilken beredskap som ska finnas för att hantera olyckor som kan föranleda räddningsinsats, samt vilka resurser, organisation och stöd som behövs. Ansvaret för olika delar inom handlingsprogrammet ska också regleras. Prestationsmål Prestationsmål är verksamhetsmål i form av resultat som ska uppnås i olika hänseenden för att tillgodose de säkerhetsmål som satts upp för verksamheten. För räddningstjänsten är målen följande. 1. Personal- och kompetensplan skall regelbundet uppdateras, för att vara så aktuell som möjligt. 2. Insatsplaner för större eller komplicerade objekt ska finnas och regelbundet uppdateras, samt studiebesök för insatspersonal. 3. Räddningstjänsten ska samverka med andra förvaltningar, kommuner, organisationer, företag och myndigheter för att förbättra sin insatsförmåga. 4. Räddningspersonal ska övas enligt uppgjord plan, Till grund för denna plan ska finnas en uppgiftskatalog med beskrivning av förmåga. 5. Samtliga räddningsinsatser ska undersökas utifrån orsak, förlopp samt insatsens genomförande, vilket skall leda till förbättringar och ett minskat antal bränder i vårt samhälle. 6. Räddningsstyrkorna ska utföra akut restvärdesräddning efter insats, så att samhällets skadekostnader för egendom och miljö kan minimeras. 9
Organisation. Räddningstjänstens organisation och ledningsförhållande vid räddningsinsats redovisas i detta avsnitt med hjälp av en översiktlig organisationstablå Räddningschef Kommunal ledningsgrupp Krisledningsnämnd Räddningschef i beredskap Räddningsledning Räddningsstyrka Kisa 1 + 5 Räddningsstyrka Horn 1 + 2 Räddningsstyrka Rimforsa 1 + 3 Räddningsvärn Björkfors 1 typstyrka Höjd beredskap 0,5 typstyrka Höjd beredskap 0,5 typstyrka Höjd beredskap 1+5= räddningsstyrka med 6 man, varav ett gruppbefäl, Typstyrka består av 2 befäl och 11 man, 0.5 typstyrka består av 1 befäl och 6 man. Räddningstjänstens organisation under höjd beredskap. Kommunen har ansvar att planera organisationen under höjd beredskap. Först efter beslut av regeringen kommer organisationen i sin helhet att övas och kunna verka. Organisationen ska ledas av en räddningsstab i samverkan med kommunens ledningsgrupp. Räddningsledningen ska Samverka med statliga myndigheter, landsting, länsstyrelse m fl. i frågor som berör räddningstjänstens uppgifter under höjd beredskap. 10
Räddningsledning Räddningsledning består av operativ ledning,. Varje räddningsinsats ska ledas av en räddningsledare. Personal med brandmästarkompetens ska genom beredskap finnas tillgänglig. Samverkan om stabs- och ledningsresurser ska ömsesidigt ske med närliggande kommuner. ( Räddsam-E där vi har tillgång till brandingenjörskompetens) Räddningsledning under höjd beredskap Räddningsledning ska under höjd beredskap förstärkas, men i övrigt vara organiserad på samma sätt som i fred. Ledningsutrymmen, som har förutsättningar att fungera även under höjd beredskap, ska finnas. Räddningsledningen ska dimensioneras för arbete i två skift. Beskrivning av räddningsstyrkor. För att upprätthålla godtagbar förmåga och framkomsttid vid olyckor, ska räddningsstyrkor ständigt finnas på de platser som framgår nedan, samt med den numerär och anspänningstid som anges nedan. Räddningsstyrka: Beredskaps- Numerär: Anspänningstid: form: Räddningschef I beredskap heltid/deltid 1 90 sekunder* Kisa deltid 6 5 minuter Horn deltid 3 5 minuter Rimforsa deltid 4 5 minuter Björkfors värn 10 ---------- räddningschef i beredskap skall vara anträffbar på radio inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på ledningsplats inom 30 min Personal/kompetens Varje räddningsstyrka sak sammantaget ha den kompetens som krävs för att genomföra de uppgifter som beskrivs i Förmåga. Personal i räddningsstyrka ska minst ha erhållit 80 timmars introduktionsutbildning, Tillräckligt antal med räddningsledare ska finnas. Räddningsstyrkornas samlade kompetens ska ge möjlighet att utföra säkra och effektiva räddningsinsatser. Övning. Personal som ingår i räddningsinsats ska övas utifrån de uppgifter som de ska kunna genomföra. En övergripande övningsplanering ska finnas som beskriver omfattningen och inriktningen av långsiktig övningsverksamhet. Planen fastställes av räddningschefen. Insatsplanering. Inom kommunen ska insatsplaner finnas för komplicerade objekt och objekt med särskilda risker. En insatsplan visar allmänt vilka åtgärder en räddningsstyrka ska vidta i samband med t.ex brand i en viss anläggning och vilka lokala förhållande som påverkar genomförandet av insatsen. 11
Förmåga Enhet Bemanning Kompetens och utrustning för att göra insatser vid; Kisa 6 Vanliga olyckor (olika typer av bränder) Livräddning/släckning inne i byggnad upp till 6 våningar, vinds och takbränder Trafikolyckor Ytlivräddning i sjöar och vattendrag Kemolyckor (nivå 1-styrka) Större skuminsats. Horn 3 Vanliga olyckor (olika typer av bränder) Trafikolyckor Yttre släckning tills förstärkning erhålles Kemolyckor (nivå 1-styrka) Transport i väglös terräng Rimforsa 4 Vanliga olyckor (olika typer av bränder) Trafikolyckor Yttre släckning tills förstärkning erhålles Kemolyckor (nivå 1-styrka) Insats i grottsystem Björkfors 0 10 Yttre släckning, brand i skog o mark Resurser/enheter: En strategisk och långsiktig resursplan ska finnas upprättad. En utbytesplan för de kommande 5 åren ska finnas för räddningsfordon och annan kostnadskrävande utrustning. Resursplanen fastställes av MBR-nämnden. Samverkan. Kommunen ska samverka för att effektivisera räddningstjänsten. Nedan anges exempel på de samverkansavtal som finns avseende räddningstjänstinsats: samverkan vid farligt godsolyckor stabs- och ledningssamverkan brandingenjör i beredskap avtal om att närmaste räddningsstyrka ska rycka ut oavsett kommun eller länsgräns 12
helikopterburen vattentank. Samverkansplaner ska finnas för följande område. plan för psykiskt och socialt omhändertagande efter olyckor samverkansplan med kommunens miljökontor vid miljöolyckor samverkansplan med kommunens tekniska verksamheter vid olyckor Brandvattenförsörjning: Brandpostnät med fastställda reservoarvolym, tryck och flöde ska finnas inom tätbebyggda område. Plan för brandvattenförsörjning inklusive underhåll ska tas fram i samverkan med GS (gatusidan) Åtgärder efter insats Räddningsledaren ska: initiera psykiska och sociala insatser vid behov, sk. POSOM bevaka så att effektiva åtgärder vidtas för at minska kostnaderna för följdskador mot ersättning kunna bistå med restvärdesräddning undersöka och dokumentera olyckans orsaker och insatsens genomförande för erfarenhetsåterföring och utveckling Alarmering och varning Genom avtal med larmcentral (SOSAB), ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas. Kommunen ska ha rutiner för inkommande alarmering vid avbrott i teletrafiken. Upplysning om hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser ska ske genom information till den enskilde. Informationen ska samordnas med andra kommunala förvaltningars information till hushållen i kommunen. Samband Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna, samverkande kommunala och statliga räddningsenheter. Insatstider Insatstider för första räddningsstyrka inom kommunen ska redovisas. Anordningar för räddningstjänst Brandstationen i Kisa ska ha eget fast monterat reservkraftverk för sin elförsörjning. På övriga stationer ska det för in- och utalarmeringsfunktionen samt radiokommunikation minst finnas batteribackup samt möjlighet att via mobilt reservkraftverk tillgodose elförsörjningen. Trafikljusreglering för att säkra räddningstjänstens utfartsbehov, ska finnas på huvudbrandstationen i Kisa. Särskilda skyddade utrymmen för ledningsverksamhet (höjd beredskap) ska finnas i Kisa. Bilaga. Karta med insatstider 13
Definitioner: Insatstid Tiden från alarmering av räddningsstyrka till dess att räddningsarbetet kan påbörjas, dvs. summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Anspänningstid Tid från alarmering av personal till dess att räddningsstyrkans första fordon kan utgå Körtid Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats Angreppstid Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas Höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärp beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när: - Sverige är i krig Sverige är i krigsfara det råder utomordentliga förhållande som är föranledda av att det är krig utomlands Sverige har varit i krig Sverige har varit i krigsfara. Typskada Den skada som en 250 kilos minbomb förorsakar om den exploderar i en byggnad (avser höjd beredskap) ingångarna och reservutgångarna till underliggande skyddsrum blockeras av rasmassorna, människor i skyddsrummen överlever dock explosionen (skyddsrummet intakt), ventilationen i skyddsrummen måste stängas på grund av att brand utbryter i rasmassorna. Skadeplats Plats där olyckan inträffat. Skadeplats kan ha olika utbredning och omfattning, uppdelade i i sektorer. En större skadeplats uppdelas ofta i sektorer. SMO Utbildning i skydd mot olyckor- Grundutbildning Skydd mot Olyckor. Räddningsinsats Bmd Utbildning för räddningsinsats för deltidsanställda brandmän Räddningsledning A, B resp. C Kurs A för räddningsledare ska ge kompetens i rollen som kommunal räddningsledare vid räddningsinsats 14
Kurs B ger ytterligare kompetens för att kunna förbereda och leda arbetet vid komplexa räddningsinsatser Kurs C ska ge fördjupad kompetens för at kunna leda komplexa räddningsinsatser som ställer stora krav på ledning och samverkan 15