Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård Artutredningar, landskapsanalyser, känslighetsbedömningar, MKB, recipientkontroll, vattenverksamhet 1
Iterativ process för att ta fram recipientmål Mål i befintliga och planerade program för vattenarbete i Stockholm. Miljökvalitetsfaktorer, parametrar, index och gränsvärden för målen god ekologisk och kemisk ytvattenstatus enligt Vattendirektivet Koppling till dagvatten? ( dagvattenmål, recipientmål) Bedömt målens tydlighet, mätbarhet och klassificerbarhet Slutliga mål Test av metod - klassat Långsjön och Trekanten Mål för recipienter Mål 1 God ekologisk status Mål 2 God kemisk status Mål 3 Befintliga strandbad ska ha god vattenkvalitet Mål 4 Kvaliteten på tillrinnande dagvatten ska medge god ytvattenstatus Mål 5 Nederbörd/dagvatten hanteras inom avrinningsområdet, med lokal utjämning, så att en naturlig hydrologisk balans upprätthålls/återskapas och risk för översvämning/markdestabilisering i och runt stadens vattenområden ej ökar vid exploatering 2
Hur bedömer vi? Klassindelning Status Värde Kommentar Klassningssäkerhet (liten, måttlig, stor) Dataförekomst (data saknas, få data, god dataförekomst) Måluppfyllelse (ja, nej, osäkert) 3
Långsjön Hydrologiska fakta (fr Miljöbarometern) Tillrinningsområdets yta: 243 ha Sjöyta: 29 ha (Delas av Sthlm och Huddinge) Sjövolym: 617 000 m³ Omsättningstid: 9-10 mån (ca 6 mån vid dricksvattentills.) Största djup: 3,3 m Medeldjup: 2,2 m Näringsämnen och föroreningar från omgivande bebyggelse och vägar Höga halter kväve, fosfor, litet siktdjup, mkt höga klorofyllhalter, höga koppar-, nickel-, PAH-, PCB-halter i sediment 2002 började dricksvatten tillsättas (motsv. sjöns hela volym), 2006 aluminiumbehandling för att fastlägga fosfor Sjön används för bad, fiske och kräftfiske. Gös och signalkräftor utplanterade. Viktig reproduktionslokal för groddjur Mål 1- God ekologisk status Ingående parametrar Bottenfauna kvantitativa eller kvalitativa data Fisk (EQR, fiskkondition, miljögifter) Växtplankton inkl. toxiska cyanobakterier Makrofyter kvantitativa eller kvalitativa data Näringsämnen, (försurning), siktdjup, syrgas Särskilda förorenande ämnen Krom vatten, sediment Koppar vatten, sediment Zink vatten, sediment Icke-dioxinlika PCBer sediment 4
Problem: data saknas ofta, viktigt att få med kvalitativa data som dock ofta finns Fisk och bottenfauna i Långsjön uppfyller målet god ekologisk status 5
Finns direkt eller indirekt koppling till fosfor Mål 1: Särskilt förorenande ämnen Krom, koppar, zink i vatten enligt MKN I sediment? Gränsvärden saknas och gamla gränsvärden ej effektrelaterade. Finns gränsvärden från andra länder, exempelvis Kanada. Sedimenten är viktiga arkiv! Att gränsvärden och bedömningsgrunder saknas betyder inte att sedimentprovtagning bör utgå. Icke-dioxinlika PCBer i sediment. Finns föreslaget gränsvärde. 6
Mål 2 God kemisk status Kadmium, kvicksilver, bly, nickel, TBT, oktyl-, nonylfenol, PAH enligt MKN I sediment? Kanadensiska effektrelaterade gränsvärden? Tre klasser för sediment (liten, risk, stor risk för negativa biologiska effekter) Mål 3 God badvattenkvalitet Badvattendirektivet täcker behovet Mål 4: Kvaliteten på tillrinnande dagvatten ska medge god ytvattenstatus i stadens vattenområden Samma ämnen som bedömts viktiga i God kemisk och ekologisk (SFÄ) status Klass 1) Nuvarande belastning lägre än beräknad acceptabel belastning Klass 2) Nuvarande belastning nära beräknad acceptabel belastning (= får ej öka!) Klass 3) Nuvarande belastning högre än beräknad acceptabel belastning (= måste minska!) 7
Mål 4: Kvaliteten på tillrinnande dagvatten ska medge god ytvattenstatus i stadens vattenområden Modellen bygger på: Gränsvärde för god ekologisk status Andel i löst form Avskiljs genom sedimentation Acceptabel halt i tillrinnande vatte Beräknad acceptabel belastning Uppgifter om faktisk belastning Beräknad minskning från dagvatten Mål 5: Nederbörd/dagvatten hanteras inom avrinningsområdet, med lokal utjämning, så att en naturlig hydrologisk balans upprätthålls/återskapas och risk för översvämning/markdestabilisering i och runt stadens vattenområden ej ökar vid exploatering Avrinningskoefficient hur snabb avrinningen är för olika marktyper i ARO Kvot Tekniskt ARO/Naturligt ARO då bortledningsåtgärder lett till en mindre yta än det naturliga ARO. 8
Fosfor SFÄ Sediment Avrinningshastighet 9