ÅTGÄRDSPLAN 2014 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Relevanta dokument
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2012 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2011 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2014

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Verksamhetsplan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Folkhälsoplan Essunga kommun

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoplan

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

1 (10) Folkhälsoplan

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Sveriges elva folkhälsomål

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Välfärds- och folkhälsoprogram

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsoplan.

En god hälsa på lika villkor

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsorådet Töreboda

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Verksamhetsplan för år 2014

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Prioriterade Folkhälsomål

Ett socialt hållbart Vaxholm

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 5 oktober 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Remiss Regional folkhälsomodell

Folkhälsopolitisk plan

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Reglemente för Hälsorådet

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Alkohol- och drogpolitiskt program

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Folkhälsoplan Grästorp

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Alingsås folkhälsomål 2019

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Transkript:

ÅTGÄRDSPLAN 2014 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2014 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften s. 5 1.2 Föreläsningar s. 6 1.3 Fortbildning inom folkhälsa s. 6 1.4 Temadagar psykisk ohälsa s. 7 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla 2.1 Unga flickors psykiska hälsa s. 7 2.2 Viktiga Vuxnas nyhetsbrev s. 8 2.3 Friskvanenätverket s. 8 2.4 Enkätundersökningen LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken s. 9 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg 3.1 Nätverk Äldres hälsa s. 10 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk 4.1 ANDTS strategi för Härryda kommun s. 11 4.2 ANDTS förebyggande nätverk s. 11 4.3 Projekt Oberoende s. 12 4.4 MI utbildning s. 12 Budget s 14 2

för folkhälsoarbetet En god hälsa på lika villkor Folkhälsorådets arbete vägleds av aktuella styrdokument i Härryda kommun, hälso- och sjukvårdsnämnd 7 (HSN 7) samt Västra Götalandsregionen. Kommunfullmäktiges politiska inriktningsmål för folkhälsoarbetet i Härryda kommun är av övergripande karaktär och utgår ifrån de sex utmaningar som finns beskrivna i den regionala folkhälsopolitiska policyn som i sin tur bygger på det nationella folkhälsomålet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till varje inriktningsmål finns verksamhetsmål. De politiska inriktningsmålen är: 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla. 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts 1.. tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende eller utanförskap till följd av eget eller andras missbruk Västra Götalandsregionen poängterar att ett mycket större fokus och kraftfullare satsningar behöver göras på att implementera hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Världshälsoorganisationen bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ-2 samt 30 procent av all cancer kan förebyggas genom hälsofrämjande aktiviteter som stimulerar invånare till exempelvis bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. (Framtidens hälso- och sjukvård 2025). I arbetet för att uppnå en god hälsa på lika villkor har Västra Götalandsregionen fastställt ett antal mål: Andelen elever som lämnar årskurs 9 med gymnasiebehörighet ska öka. Andelen med riskabla alkoholvanor ska minska Ungdomsarbetslösheten ska minska Andel 65 år och äldre med låg inkomst ska minska Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll ska minska För att uppfylla målen krävs samverkan mellan olika aktörer. Folkhälsorådet i Härryda kommun Folkhälsorådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen och ska skapa förutsättningar för ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Härryda kommun. Rådet har som övergripande uppgift att initiera, samordna och ansvara för att följa upp och utvärdera resultaten av folkhälsoinsatser utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. I folkhälsorådet ingår representanter från kommunstyrelsen, fullmäktigeberedningarna i Härryda kommun och representanter från Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda och Mölndal. I rådet ingår även tjänstemän från kommunen, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Göteborg samt representanter från VG primärvård och folktandvård i Södra Bohuslän. Folkhälsorådets arbete bygger på ett avtal mellan Härryda kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 där den gemensamma finansieringen är reglerad. 3

Folkhälsoplaneraren arbetar på uppdrag av folkhälsorådet och har en samordnande roll för det gemensamma folkhälsoarbetet. Åtgärdsplan för folkhälsorådet innehåller insatser som folkhälsorådet finansierar och / eller som folkhälsoplaneraren medverkar i. För mer information: Folkhälsoplanerare Ulrika Aebeloe Tel 031-724 61 27 alt. e-post: ulrika.aebeloe@harryda.se 4

Folkhälsorådets insatser 2014 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften Livskraften startade våren 2009. Grundtanken med Livskraften är att genom en samverkansprocess mellan olika aktörer, underlätta för befolkningen att göra hälsosamma livsstilsval. Detta görs bland annat genom att öka tillgängligheten av information avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser men också genom att identifiera och om möjligt, starta upp efterfrågade insatser. Under åren som gått har ett nätverk bildats med ett trettiotal aktörer som på olika sätt arbetar med insatser som är hälsofrämjande eller förebyggande. Nätverket syftar bland annat till att skapa förutsättningar för nya samverkansformer men också till att sprida information om befintligt utbud av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Livskraften har sedan starten varit medarrangör i ett antal insatser men även initierat nya aktiviteter med fokus på levnadsvanor. Under 2011 genomfördes, på uppdrag av kommunfullmäktige, en uppföljning som resulterade i att Folkhälsorådet beslutade att under perioden 2012 2014 finansiera verksamheten. Ambitionen är att Livskraften därefter ska ingå i ordinarie verksamhet. Ett samverkansavtal har upprättats mellan HSN 7 och Härryda kommun för nämnda period, som bland annat reglerar inriktning, målsättning, finansiering och rapportering. Livskraften arbetar utifrån de lokala folkhälsomålen och följer folkhälsorådets prioriteringar. Folkhälsorådet är Livskraftens referensgrupp och det finns en person anställd för att på halvtid samordna arbetet. Invånare i Härryda kommun från 16 år och uppåt. Arbetet genom Livskraftens nätverk fortsätter. Samordnaren sammankallar nätverket fyra gånger per år och marknadsför olika aktiviteter bland annat genom ett programblad som ges ut varje vår och höst. Övriga marknadsföringskanaler är facebook, kommunens hemsida, veckans hälsotips samt annonsering i info-bladet och Härryda posten. Under våren arrangeras kortare eftermiddagsföreläsningar i Livskraftens hörna i Kulturhuset och i biblioteket i Landvetter. Föreläsningarna hålls till stor del av aktörer som ingår i Livskraftens nätverk. Livskraften kommer också att arrangera medicinsk yoga tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Den övergripande målsättningen med Livskraften är att bidra till en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande hos invånare i Härryda kommun. Detta sker bl a genom att göra hälsoinformation lättillgänglig 5

att samla hälsofrämjande och förebyggande insatser i en gemensam mötesplats att skapa förutsättningar för människor att ta ansvar för sin egen hälsa. Arbetet sker löpande under året. 1.2 Föreläsningar Folkhälsorådet arrangerar kostnadsfria föreläsningar inom olika ämnen som har koppling till folkhälsorådets prioriterade områden. Boende och verksamma i Härryda kommun. Arrangera minst två föreläsningar under året. De inbokade föreläsningarna har stress och alkohol som tema. Att genom ökad kunskap möjliggöra en utveckling kring inställning till sig själv och andra. Att inspirera till att göra medvetna, hälsofrämjande val och att välja en hälsosam livsstil. En föreläsning under våren och en under hösten. Folkhälsoplaneraren. 1.3 Fortbildning inom folkhälsa I syfte att utveckla kommunernas folkhälsoarbete och skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor arrangerades 2007 en utbildning i folkhälsa, vilken omfattade fyra seminarietillfällen. en för fortbildningen var politiker och nyckelpersoner inom kommunala verksamheter, primärvård och folktandvård i Härryda, Partille och Mölndal. Folkhälsoutbildningen genomfördes även 2011. Efter avslutad utbildning uttrycktes en önskan om en fortsättning genom att vid något eller några tillfällen per år fördjupa sig i folkhälsofrågor samt att vid varje ny mandatperiod göra en ny seminarieserie. Folkhälsorådets ledamöter samt andra nyckelpersoner som berörs av folkhälsoarbetet. Länsnykterhetsförbundet arrangerar en fortbildningsserie i tre kommuner inom Västra Götaland. Härryda är en av dessa tre. Tema för fortbildningsträffarna är Tobak, alkohol och droger. Som ett led i Folkhälsorådets prioritering av ANDT förebyggande insatser, erbjuds Folkhälsorådet och representanter från grundskolan deltagande i fortbildningen. 6

Att ledamöterna i folkhälsorådet har en grundläggande kunskap i folkhälsa för att kunna diskutera och fatta beslut i folkhälsofrågor samt att denna kunskap också finns bland de nyckelpersoner som kan påverka folkhälsoarbetet i kommunen. Genomförs under våren 2014. Länsnykterhetsförbundet i samarbete med Folkhälsoplaneraren. 1.4 Temadagar psykisk ohälsa En stor andel av Sveriges befolkning anger att de lider i olika grad av psykisk ohälsa och särskilt unga kvinnor är drabbade. Knappt var femte kvinna i Härryda kommun i åldern 16-84 år uppgav i befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland männen var det knappt var åttonde som uppgav att de har nedsatt psyksikt välbefinnande. Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem och den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Professionella yrkesutövare och allmänheten i Härryda kommun Samordna temadagar för att uppmärksamma och belysa psykisk ohälsa ur olika aspekter. Öka kunskap och förståelse om psykisk ohälsa. Planering sker löpande under året, genomförande under psykatriveckan hösten 2014. Folkhälsoplaneraren 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla 2.1 Unga flickors psykiska hälsa Nationell statistik visar att unga kvinnor i högre grad än andra grupper drabbas av psykisk ohälsa. Undersökningar i årskurs 9 visar att drygt 10 procent av eleverna är drabbade av depressiva symtom eller depressioner. I åldern 16-17 år är sådana symtom ännu vanligare, bland flickor är förekomsten dubblerad. Även det lokala välfärdsbokslutet 2011 visar att kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än män. Depressiva symtom är en riskfaktor för att få en depression längre fram i livet. Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män får någon gång under sin livstid en depression. Den lokala skolhälsovården i Härryda uppger att de möter elever som har sömnsvårigheter, känner sig stressade av både höga krav i skolan men också på grund av sociala brister i hemmet och att ungdomarna verkar sakna verktyg att hantera detta. Under den senaste tiden har skolsköterskor i kommunen också uppmärksammat flera fall av unga flickor med uttalade suicidtankar. 7

Flickor i årskurs 8. Disa metoden är en evidensbaserad metod som syftar till att förebygga stress och psykisk ohälsa bland tonårsflickor. DISA metoden innebär att en utbildad ledare genomför 10 gruppsamtal á 1 timme med flickor i grupp. Samtalet bygger på; kognitiva, beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster, kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier, övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket, övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter Studier har visat att dessa fyra moment främjar den psykiska hälsan. en kan ses som ett led i den lokala handlingsplanen för suicidpreventivt arbete som antogs kommunfullmäktige i maj 2013. Samtliga skolsköterskor på senaredelsskolorna utbildas till så kallade DISA-gruppledare. Utbildningen genomförs under tre dagar och därefter får gruppledarna handledning för att kunna leda grupper. På sikt planeras att även kuratorerna ska genomgå utbildning för att hålla DISA grupper och på så sätt också utgöra ett team tillsammans med skolsköterskan på respektive skola. Minska andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa. Utbildning för skolsköterskor genomförs under våren. Skolsköterskor startar och leder grupper under höstterminen. Folkhälsoplaneraren tillsammans med Medicinskt ansvarig skolsköterska. 2.2 Viktiga Vuxnas nyhetsbrev För att sprida information om befintligt föräldrastöd och för att ge tips och råd i frågor som rör föräldraskap och barn- och ungdomars hälsa, har ett nyhetsbrev utgivits sedan 2010. Nyhetsbrevet syftar till att skapa förutsättningar för att stärka föräldrar i sitt föräldraskap men också att ge kunskap, råd och tips i frågor som rör barn och ungdomars hälsa. Exempel på teman för nyhetsbreven har tidigare varit självkänsla, alkohol och droger samt positiva livsval. Föräldrar och viktiga vuxna i Härryda kommun 8

Vid fyra tillfällen under året sammanställs nyhetsbrev utifrån olika teman som är aktuella. Nyhetsbreven trycks och distribueras till samtliga hushåll i kommunen. Ökad kunskap och inspiration till föräldrar och andra viktiga vuxna. Två nyhetsbrev under våren och två under hösten. 2.3 Friskvanenätverk Sedan 2003 har ett tvärsektoriellt nätverk träffats regelbundet med gemensamt intresse att främja en frisk viktutveckling bland barn och unga. Gruppen initierades av barn- och ungdomsmedicinska mottagningen som såg en allt större tillströmning av överviktiga och feta barn. I nätverket ingår bland annat representanter från, bvc, tandvården, barn- och ungdomsmedicin, sjukgymnastiken i Mölnlycke, föreningslivet, måltidsservice, fritid, skolhälsovården, förskola och skola med flera. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser genomförts, bland annat utbildningsinsatser för personal både inom tema mat och fysisk aktivitet, matlagningskurser för föräldrar, framtagande av riktlinjer för maten i förskoleverksamheten och riktlinjer för maten i skolan. Barn och ungdomar i Härryda kommun. Nätverket träffas fyra gånger per år för att diskutera och utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan göras i arbetet för frisk viktutveckling bland barn och ungdomar. Nätverket kan initiera insatser som ligger i linje med uppdraget, detta sker då genom att bilda arbetsgrupper utifrån specifika frågeställningar. Nätverket sammanställer och tolkar årlig data kring barns och ungdomars viktutveckling Fler barn med frisk viktutveckling och hälsofrämjande inställning till mat och rörelse. Arbetet sker löpande under året. 2.4 Enkätundersökning; LUPP- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Under 2013 genomfördes en regiongemensam LUPP undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). LUPP undersökningen är framtagen av Ungdomsstyrelsen och innehåller frågor som spänner över flera olika områden. Undersökningen genomfördes i form av enkät som besvaras av ungdomar i åk 8 9

och år 2 på gymnasiet. Sex GR kommuner genomförde enkätundersökningen och har givit FoU väst uppdraget att sammanställa resultatet till en gemensam rapport jämte en kommunspecifik rapport. Syftet med LUPP enkäten är att få ett kunskapsmaterial avseende ungdomars syn på fritid, skola, boende, framtidsdrömmar, inflytande etc och att detta ska utgöra ett underlag för framtida beslut och prioriteringar Ungdomar i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Sprida information om resultatet till berörda så att åtgärder kan vidtas för att åstadkomma positiva förändringar. Få ett kunskapsmaterial avseende ungdomars syn på fritid, skola, boende framtidsdrömmar etc och att detta ska kunna utgöra ett underlag för politiska beslut och prioriteringar. Enkäten genomfördes under hösten 2013. Resultatet presenteras i form av rapport, spridningskonferens samt presentationer till berörda under våren 2014. Under hösten ges ungdomar möjlighet att i klassråd, elevråd och ungdomsforum arbeta vidare med frågor som de anser är angelägna. Fritidskontoret i samverkan med Folkhälsoenheten och Fritid ungdom 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg 3.1 Nätverk Äldres hälsa Nätverket för äldres hälsa har funnits sedan år 2000 och består bland annat av representanter från kommunala verksamheter, primär- och tandvård och pensionärsföreningar. Genom utbyte av erfarenheter bidrar nätverket till att identifiera och genomföra gemensamma insatser för att stärka och utveckla hälsan bland den äldre befolkningen. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser initierats; tedans, lättlunch för gubbar, seniordagar, föreläsningar med mera. Kommuninvånare i åldern 65 +. Nätverket träffas fyra gånger per termin. Nätverket initierar förslag till insatser samt verkställer dessa. Nätverket syftar till att uppmärksamma frågor som rör äldres hälsa och genom informations- och erfarenhetsutbyte identifiera behov och möjligheter att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för äldre. 10

Arbetet sker löpande under året. 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk 4.1 ANDTS strategi för Härryda kommun Sedan 2009 har folkhälsorådet prioriterat det ANDT förebyggande arbetet. I prioriteringen har flera olika insatser påbörjats och genomförts för att minska ungdomars konsumtion av framförallt alkohol. erna har haft fokus på tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd och opinionsbildning. Utvecklingen har bidragit till ett vidgat synsätt på preventivt arbete men det saknas fortfarande ett gemensamt syn- och förhållningssätt i det lokala alkohol- och drogförebyggande arbete. I det alkohol- och drogförebyggande arbetet saknas fortfarande en strategi som på ett tydligt sätt pekar ut inriktningen i arbetet, tydliggör ansvar, utgör en grund till en genomförandeplan samt plan för uppföljning. Hela befolkningen men med fokus på ungdomar. Med folkhälsomål och ANDTS mål som grund, skapa en långsiktig strategi för det ANDTS förebyggande arbetet som tydliggör insatser, ansvarsområden samt uppföljning. Förslag till strategi ska färdigställas under våren 2014. 4.2 ANDTS- förebyggande nätverk I samband med att folkhälsorådet valde att prioritera alkoholförebyggande insatser 2009, initierades det alkoholförebyggande nätverket. Sedan dess har nätverkets fokus utökats till att även omfatta narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor, (ANDT). Nätverket syftar till att vara ett forum för diskussioner och ger möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan utvecklas inom det ANDT-förebyggande arbetet. Nätverket är tvärsektoriellt och samlas 2 gånger per år. Kommuninvånare med fokus på ungdomar. Nätverket träffas i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter och kan även initiera nya insatser. Genom insatser såsom annonsering i lokalpress, föräldrabrev med mera ska en ständigt pågående opinion och kunskapshöjning bedrivas för att begränsa barn och ungdomars tillgänglighet av alkohol och andra droger. 11

Att minska andelen riskkonsumenter bland kommuninvånarna. Att minska tillgängligheten av alkohol, narkotika och tobak för ungdomar. Arbetet sker löpande under året. 4.2 Projekt Oberoende A non smoking generation, Riksförbundet narkotikafritt samhälle samt Ungdomens nykterhetsförbund har fått projektmedel från Statens Folkhälsoinstitut för att utveckla samverkan inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Projektet pågår 2012-2014. Härryda är en av fem kommuner som anslutit sig till projektet och folkhälsorådet har avsatt medel för att finansiera en lokalprojekt samordnare på 0,1 tjänst. Under 2013 har olika kunskapshöjande insatser genomförts för ungdomar, föräldrar och olika yrkesgrupper som arbetar på Landvetterskolan och Rävlandaskolan. Ungdomar 13-17 år. Projektets genomförda insatser avslutades 2013. En utvärdering av projektet beräknas vara färdigställd sommaren 2014. Den lokala projektsamordnaren ansvarar för att möjliggöra en utvärdering, analysera resultatet och tillvarata erfarenheterna i det framtida ANT förebyggande arbetet. Minska bruk av tobak, alkohol och narkotika bland ungdomar. Utvärdering sker under våren 2014. 4.3 MI- utbildning (Motivational Interviewing) I samband med projekt Oberoende genomfördes en utbildningsinsats i motiverande samtal. Utbildningen syftade till att stärka personal för att i samtal motivera unga till positiva livsstilsförändringar. Metodiken går att använda i många olika situationer inte enbart i diskussioner som handlar om ANDT frågor. Fem tjänstemän från kommunen deltog i utbildningen, som genomfördes under hösten 2013. Många positiva reaktioner och synpunkter har förts fram med önskan om att fler skulle få ta del av utbildningen. Yrkesgrupper som i sitt dagliga arbete för samtal med ungdomar om livsstilsfrågor, såsom skolsköterskor, kuratorer, fritidsledare, ungdomsarbetare och ungdomssamordnare. 12

En heldagsutbildning med teori och praktik. Att stärka personal i deras arbete att motivera ungdomar till hälsofrämjande livsstil. Fortbildningen genomförs under våren 2014. 13

Folkhälsorådet i Härryda Budget 2014 Projektkod Projekt Budget DY40 Livskraften 1 175 DY41 Föreläsningar 60 DY42 Fortbildning inom folkhälsa 20 DY43 Viktiga Vuxnas nyhetsbrev 85 DY44 Barn och ungas friska 10 viktutveckling DY45 Äldres hälsa 5 DY46 ANDT- prioritering - Nätverk, inkl opinion - Projekt Oberoende - MI utbildning 115 DY 47 Metodutveckling 30 DY 48 Psykisk Ohälsa - temadagar - DISA 100 Totalsumma 600 Kostnader för folkhälsoinsatserna finansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 och Härryda kommun till hälften vardera. 1 Folkhälsorådet budgeterar 175 tkr under 2013. Extra avtal har tecknats mellan HSN 7 och Härryda kommun avseende verksamhetsmedel om ytterligare 50 tkr vardera. 14