Bergslagen människor och miljöer i tid och rum Maths Isacson Professor i ekonomisk historia Uppsala
Mina teman - i ett tusenårsperspektiv 1. Bergslagen 2. Bergsbrukets organisering 3. Bergsbrukets roll i Sveriges ekonomiska historia 4. Bergsbrukets människor och samhällen
Friedrich von Seebaas: Bergslagen : Versuch einer kulturgeographischen Beschreibung und Umgrenzung. 1928.
Det tidig-industriella bergsbrukets förutsättningar 1. Marknad det internationella sammanhanget 2. Råvaror (malm, skog och vatten) 3. Människor utförarna 4. Teknik & organisation 5. Försörjning med livsmedel 6. Nätverk 1- gruvan, hyttan och bruket 7. Nätverk 2 - brukspatron, köpmän, köpare & användare 8. Statens reglerande och kontrollerande roll via i första hand bergsverkslagstiftningen
Bergslagen i den svenska historien Epoker - 1630 Bergsmansepoken 1630-1870 Brukspatronsepoken 1870-1920 Bruksandeepoken 1920-1975 Folkhemsepoken 1975-1990 Krisepoken 1990- Globaliseringsepoken
- 1630 Bergsmansepoken Lokalisering: Vid mineraliserade berg med god tillgång på vatten, skog & arbetskraft Teknologi: Hantverk, viss mekanisk kraft från sent 1100-t Ägande: Korporationer med individuellt brukande Enhet: Bondgården med hushållet i centrum Arbetskraft: Säsongarbete. Hushållet och visst lönearbete. Kvinnorna i den agrara sfären och männen i den industriella och agrara sfären. Produkter: Osmund fram till ca 1620. Därefter stångjärn. Marknader: Östersjöområdet och Holland. Tyska och holländska köpmän.
Lapphyttan och Nya Lapphyttan
1630-1870 Brukspatronsepoken Lokalisering: Expansion utom Bergslagen. Statlig reglering Teknologi: Hantverk och ökat bruk av vattenkraft Ägande: Gruvor & hyttor ägda av bergsmän. Hammarsmedjor ägda av brukspatroner och i några län av bergsmän Arbetskraft: Bonde- och smedshushållens medlemmar. Invandrade yrkeskunniga personer. Kvinnorna i den agrara sektorn och i bergsmansgruvorna. Samhälle: Bergsmansbyn och Bruket. Brukspatronen ägde, planerade och styrde. Produkter: Stångjärn för export Marknad: Holland England Spanien/Portugal Nordamerika- England. Handelshus som förmedlare.
Ton Exporten av järn 180000 160000 140000 120000 100000 80000 Osmundjärn Stångjärn 60000 40000 20000 0 1500/09 1520/29 1540/49 1560/69 1580/89 1600/09 1620/29 1640/49 1660/69 1680/89 1700/09 1720/29 1740/49 1760/69 1780/89 1800/09 1820/29 1840/49 1860/69 1880/89 År
Pershyttans hyttby
Malmtransporter i Lekebergs bergslag i slutet av 1600-talet
Lövsta bruk i Uppland före 1719 då ryska trupperna brände ner bruket
Tillåtet stångjärnssmide 1695-1803
Bergsmanshushållet
Tysksmedja, 1790
Forsmark med engelska parken
John Jennings med familj (1770-tal)
Bergsbrukets kolfångst 1748
Uthämtande av spannmål vid Munkfors
Arbete och inkomst vid Horndals bruk 1762
Svenskt och ryskt järn i konkurrens
Svensk export av järn under 1800-talet
1870-1920 Bruksande-epoken Lokaliseringen: Färre järn- och stålverk. Järnvägen och elektriciteten vidgar upptagningsområdena. Staten: Bergsverkspolitiken avskaffas helt 1858 Teknologin: Götstål och valsverk med ett inslag av hantverk. Stora skogs- och lantbruksenheter. Ägandet: Familjeföretag och efter hand allt fler aktiebolag. Arbetskraften: Årsanställda manliga lönearbetare och agrara säsongsarbetare. Hushållet en understödjande funktion. Samhällen: Växande gruv- och industriorter. Bolagen äger, planerar och bestämmer men ifrågasätts via folkrörelser, främst av arbetarrörelsen. Produkter: Valsade, smidda och dragna järn- och stålvaror. Manufakturering. Skogsprodukter (sågverk, och massa- & papper) Marknad: Export (UK) men en stigande hemmamarknad (mekaniska verkstäder, husbyggen och anläggningsarbeten). Handelsfirmor och agenturer, egna försäljningskontor.
Exportländer omkring 1880
Anlagda och nedlagda järnbruk 1830-1914
Ängelsbergs 1700-tals masugn idag ett världsarv
Järnvägsrallare vid Horndal
Domnaret och Borlänge
Domnarvets järnverk 1936
Borlänge tidig egnahemsatsning Bergslagsbyn 1916-1920 en mönsterstadsdel med 500 tomter avsedda för arbetar- och tjänstemannabostäder, på initiativ av Stora Kopparberg och med Osvald Almqvist som arkitekt.
Kolforor vid Ramsjö sågverk 1914
1920-1975 Folkhemsepoken Lokalisering: Koncentration till stora enheter i kärnområdet och nyetablering utanför (Luleå, Halmstad, Kallinge, Höganäs, Oxelösund, Trollhättan, Vargön) Teknologi: Elkraft, olja, maskiner, arbetsdelning, hierarkisk org. Ägande: Aktiebolag och koncerner (Uddeholm, Fagersta, Stora K) Arbetskraft: Lönearbetare. Banden klipps med agrara omlandet o med hushållet som produktionsenhet. Kvinnor efterhand i den växande välfärdssektorn. Samhälle: Industristäder/-orter. Kommunalt övertagande och folkhemsbygge. Bolag i samverkan med kommuner. Produkter: Handelsstål och specialstål, skogsprodukter; bred produktion med en betydande manufakturering på stålsidan. Marknad: Inhemsk marknad och stor export. Handelsfirmor, agenturer, egna försäljningskontor.
Sysselsatta på orter, tjm & arbetare
Hagfors Järnverk
Hagfors centrum 1954
Sandviken
1975-1990 Krisepoken Lokalisering: Nedläggningar i Bergslagen, driftskoncentration. Teknologi: Automation, datorisering. Out-sourcing. Ägande: Statsföretag, banker, fonder och multinationella koncerner. Arbetskraft: Löneanställda, serviceföretag och underleverantörer. Män. och ett ökat antal kvinnor Samhälle: Industri- och servicestäder på tillbakagång. Huvudkontoren lämnar helt. Kommuner övertar nedlagda industriområden. Företagshotell och museer. Bolagen och dess ledning allt anonymare i lokalsamhällena. Produkter: Specialstål, skogsprodukter och tjänster. Marknad: Export på en global marknad via egna försäljningskontor och kommissionärer.
Stålverkens ugnar och anställda Antalet Bläster- Induktions- Järnsvamp Sura martinbasiska Ljusbågs- Induktions Syrgas- anställda ugnar ugnar ugnar ugnar martinugna ugnar ugnar konverter i sv stålindustri 1975 14 1 7 13 10 59 43 11 51000 1980 9 2 8 4 3 35 36 9 42600 1985 4 2 6 20 26 3 30600 1990 4 4 14 8 3 1995 4 4 9 8 3 21300
1990 Globaliseringsepoken Lokalisering: Fåtal stora specialiserade gruv- och stålföretag med underleverantörer inom ett stort antal branscher. Teknologi. Högteknologi, Datorer/Internet, Just-in-time/lean production. Ägande: Transnationella och globala spjutspetsföretag. Anyonyma. Arbetskraft: Löneanställda, inhyrda firmor och underleverantörer. Män och ett kvinnor på vissa mjuka poster. Tjänste- och serviceföretag. Samhälle: Service- och industristäder, demokratiskt styrda. Produkter: Specialprodukter med högt ekonomiskt värde, hårt nischad tillverkning och världsledande (stål i första hand men även trä) Marknad: Export på specialmarknader. Agenturer och egna globala försäljningsavdelningar. Nya inslag: Kulturturism (besöksnäringen) respektive övergivna platser (Urban explorer)
Antalet årligt utbildade bergsingenjörer
Övergivna platser
Avesta med Koppardalen 2000-tal
Avesta Jernverk med rostugn och masugn
Idag Avesta Art
Interaktiv tappningen ur masugnen
Sandvik
Degerfors
Vårt mål är att återuppta driften i Dannemora- gruvan och att etablera långa leveranskontrakt. Dannemora Mineral AB
Borlänges handels-, transport och högskolecentrum - före IKEA
Bergsbrukets ekonomiska, sociala och politiska betydelse för Sverige före 1900-talet 1. Sverige en stormakt under 1600-talet +krig o nöd 2. Det inre av Mellansverige befolkades 3. Sverige deltog i den globala handeln och fanns med när världen kolonialiserades 4. Kapitalackumulation 5. Metallurgiskt kunnande 6. Industrialiserades snabbt efter mitten av 1800- talet delvis på det äldre bergsbrukets grund 7. Nya samhällen som överlevt in i våra dagar
Betydelse från början av 1900-talet 1. Fram till 1970-talets mitt En kraftig befolkningstillväxt med storföretag och en modernistisk bebyggelse. Bolagen avlöstes från 1920-talet av kommuner med demokratiskt valda ledare. En förebild i det svenska folkhemmet med arbetsmarknadens parter i samarbete i produktionsfrågor 2. Från slutet av 1970-talet Bergslagen en krisregion med en minskad och allt äldre befolkning. Stora stödinsatser av staten och EU Inte en sammanhållen region. Vissa orter stagnerar medan växer andra på nygammal grund. Alltjämt betydande ekonomiska värden (mineraler, skog, vatten, natur och kulturhistoria)