REDOGÖRELSE DOKUMENT 9 Nordisk Ministerråd Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org Samarbetsministrarnas redogörelse rörande gränshinder 2007 8 oktober 2007 1. Bakgrund och särskilda insatser Den tidigare danske statsministern Poul Schlüter avslutade hösten 2005 sitt uppdrag som de nordiska samarbetsministrarnas särskilde representant med uppgift att skapa konkreta resultat. Under denna tid, d.v.s. fram till och med år 2006, har 11 konkreta gränshinder kunnat undanröjas. Bland dessa kan nämnas harmoniseringen av narkotikaklassade läkemedel, vilket underlättat resande inom Norden, ett nytt folkbokföringsavtal vilket underlättar och påskyndar erhållandet av personnummer i annat nordiskt land, ny överenskommelse om studerandes folkbokföring, en överenskommelse om transitresor med husdjur och vapen genom Sverige, till och från Bornholm m.m. Därutöver har det under de senaste åren gångsatts eller avslutats 8 olika projekt/verksamheter som har bidragit till att underlätta människors och företags mobilitet genom att göra nödvändig information mer lättillgänglig, däribland en nordisk skatteportal med ett virtuellt skattekontor, internetbaserad arbetsförmedling i Öresundsregionen och en nordisk guide för handläggning av nordiska förtidspensionsärenden. 2007 Under 2007 har ytterligare 6 hinder lösts, och mobiliteten underlättats genom 6 nya informationsinsatser/projekt. Följande har under 2007 kunnat lösas: 1 Det har nu blivit möjligt för personer som är på föräldraledighet/barsel eller är gravida att flytta från Sverige till ett annat nordiskt land utan att deras ersättning stoppas. 2 Den nordiska Biståndskonventionen har ändrats, vilket bland annat gör det lättare för personer med funktionshinder att i samband med flytt till ett annat nordiskt land få socialt bistånd. 3 Det nu möjligt för danska taxiförare som kör i yrkestrafik i Danmark men är bosatta i Sverige, att förnya sina taxiförarkort i Danmark. 4 Det nya nordiska folkbokföringsavtalet har trätt i kraft, vilket gör det väsentligt lättare för personer som flyttar till ett annat nordiskt land att öppna bankkonto, köpa tjänster, finna bostad m.m. 5 Det har överenskommits om en ny betalningsordning för studerande från andra nordiska länder. Detta bidrar till att dämpa det missnöje som har varit med bland andra norska och svenska läkarstuderande i Danmark. side 1 af 11
6 Innan årets slut förväntas det komma en lösning på problemet med kravet på svenskt ID-kort för personer som vill öppna konto eller hantera bank- och postärenden i Sverige och som endast har ID-handling från ett annat land. På informationssidan har det bland annat skapats en särskild guide för unga och studerande i Norden, som väsentligt kan komma att underlätta informationsinhämtandet för de unga som väljer att studera och deltids-arbeta i ett annat nordiskt land. Flera andra projekt och arbetsgrupper har också varit i gång alltsedan Poul Schlüters tid, men vars slutsatser och rekommendationer i flertalet fall ännu ligger i framtiden. Sedan Poul Schlüters uppdrag löpt ut har arbetet med gränshinder gått in i en ny fas. Det finns fortfarande många gränshinder kvar att riva. Hit hör problematiken kring socialförsäkringar, beskattning av pensioner, olika bolagsrättsliga regler, A-kasseregler, studiestödsregler m.m. Under det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, 2006, infördes en modell med särskilda pådrivare som med mandat direkt från ministrarna skulle sätta tryck i arbetet med att undanröja gränshinder. En pådrivare inom näringslivsområdet, samt en inom social- och hälsoområdet, tillsattes och dessa arbetar nu med att identifiera problem och sätta tryck på berörda regeringar för att lösa prioriterade problem. De båda pådrivarnas rapporter bifogas denna redogörelse. Arbetet med att undanröja gränshinder för privatpersoner och företag i Norden är högt prioriterat. De nordiska samarbetsministrarna i Finland, Norge och Sverige har initierat inventeringar inom en rad berörda ministerier i syfte att få en god bild av var problem i första hand finns samt för att få förslag till åtgärder för att lösa dessa problem. Detta arbete kommer att vara avslutat under året. I Öresundsregionen har de danska och svenska arbetsmarknadsministrarna skrivit under en särskild Öresundsdeklaration med den uttryckliga avsikten att lösa de mest tyngande problemen för arbetsmarknaden i regionen. En särskild arbetsgrupp på hög nivå har tillsatts för att följa upp arbetet med deklarationen. Arbetsgruppen kommer att redovisa sina rekommendationer under december 2007. Under det innevarande finska ordförandeskapet har det igångsatts ett arbete med att se över och effektivisera det samlade gränshindersarbetet. Som en av de viktigaste åtgärderna kommer det att utses en särskilt bemyndigad person, som föreslås få sitt mandat direkt från statsministrarna, med uppdrag att på ett fokuserat sätt främja arbetet med att undanröja nordiska gränshinder. Denne kommer att ingå i ett särskilt Gränshindersforum bestående av representanter på hög nivå från vart och ett av de fem nordiska länderna, och vars uppgift det kommer att vara att regelbundet följa, prioritera och nationellt förankra arbetet med att undanröja specifika gränshinder. Även de självstyrande områdena kommer att erbjudas möjlighet att ingå i forumet. På de nordiska statsministrarnas möte i Punkaharju i juni fastslog de nordiska statsministrarna att man med alla medel ska undanröja de svårigheter som medborgarna kan stöta på i det nordiska umgänget. Vidare beslutades att det ska skapas en konkret förteckning över kvarvarande gränshinder, inklusive åtgärder för att häva dessa, både för individer som för företag. Dessa önskemål från statsministrarnas sida har snabbt följts upp. En särskild arbetsgrupp bildades under augusti månad, på initiativ av det finska ordförandeskapet. Gruppen bestod av en representant från det finska ordförandeskapet och en för det kommande svenska ordförandeskapet, samt en representant från NMRS. Gruppen har besökt relevanta ministerier i samtliga länder för att inhämta underlag till förslag till administrativt och politiskt lösbara side 2 af 11
gränshinder. Resultatet kan ses som en första politisk prioriteringslista inför det nya Gränshindersforumets arbete. NMR har även beslutat att varje reellt gränshinder som bedöms vara politiskt lösligt ska få en fast tidsfrist för när problemet ska vara löst. Vidare kommer det under det finska ordförandeskapet att fattas ett antal beslut som ska öka tillgängligheten av information för framför allt företag som vill rekrytera, etablera eller importera/exportera över de nordiska gränserna. I det följande redogörs för konkreta initiativ och resultat under 2007 och planerna för 2008. 2. Resultat under 2007 2.1 Informationsförbättringar Seminarier för handläggare på nationella myndigheter Under 2007 har det genomförts en handfull informationsseminarier i syfte att utbilda och förbättra handläggningen av internordiska ärenden inom områdena skatt, socialförsäkringar, studier och arbetsmarknad. Seminarierna genomfördes både i regi av Hallå Norden och bilaterala informationstjänsterna - eller i samarbete mellan dessa. Omkring 300 nordiska handläggare kommer innan årets slut att tack vare dessa insatser ha förbättrat sin nordiska kompetens inom sitt yrkesområde, till gagn för den mobila befolkningen i Norden. Guide för hjälp vid behandling av förtidspensionsärenden Under året har arbetet med att sammanställa en guide för handläggning av nordiska förtidspensionsärenden färdigställts. Guiden innehåller en beskrivning av förtidspensionssystemen i de nordiska länderna, en kontrollista över den dokumentation och information som vart och ett av länderna behöver för att kunna fatta beslut samt en lista med kontaktadresser. Guiden har nu tagits i bruk av de myndigheter som handlägger förtidspensionsfrågor i länderna. Yrkesutbildningsportal för Öresundsregionen En särskild internetguide över yrkesutbildningar i Öresundsregionen lanserades den 11 september i år. Guiden ska vägleda unga och omskolningsintresserade i de möjligheter och begränsningar som finns för att ta söka och genomgå en yrkesutbildning bl.a. på andra sidan sundet. Guide för unga och studerande En särskild guide för unga (arbetande) och studerande i Norden har utarbetats. Unga människor finner det ofta svårt att på ett samlat sätt finna information kring studier och arbete i ett annat nordiskt land, och kan ofta vara dåliga på att undersöka de möjligheter och begränsningar som finns. Guiden, som kommer att ligga på Hallå Nordens webportal, kommer att underlätta målgruppens informationsinhämtande framöver. 2.2 Social och hälsa (se även bifogad rapport från de nordiska social- och hälsoministrarnas Pådrivare ) Möjligt för gravida och föräldralediga att flytta från Sverige Under våren 2007 har den svenska regeringen vidtagit åtgärder som gör det möjligt för gravida och föräldralediga i Sverige att flytta från Sverige utan att mista rätten till svensk föräldrapenning. Den möjligheten har redan tidigare funnits i de övriga nordiska länderna men har varit ett mycket vanligt bekymmer för i synnerhet svenska kvinnor som velat flytta med sina män till nytt arbete i ett annat nordiskt land. Biståndskonventionen side 3 af 11
Den nordiska biståndskonventionen har nu reviderats. Det som är nytt i den reviderade konventionen är att bland annat en artikeln om att berörda kommuner ska samarbeta och finna formerna för en fördelning av kostnaderna för att underlätta en flytt för en person som önskar flytta till en kommun i ett annat land, men som på grund av funktionshinder har behov av socialt bistånd eller sociala tjänster. Den nya biståndskonventionen innehåller också en ny artikel som säger att de sociala myndigheterna i berörda kommuner ska bistå med klarlägganden om rätten till färdtjänst för funktionshindrade personer som vistas under längre tid i ett annat nordiskt land. 2.3 Utbildning Överenskommelse mellan de nordiska länderna om tillgång till högre utbildning De nordiska utbildningsministrarna förlängde 2006 Överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillgång till högre utbildning för ytterligare tre år, 2007-2009. Överenskommelsen inkluderar en betalningsmodell som innebär att de länder som tar emot fler studerande än de sänder ut kompenseras ekonomiskt. Samarbete och rörlighet inom den högre tekniska utbildningen i Norden HÖGUT har tillsammans med de nordiska samarbetsministrarna finansierat projektet NORDTEK Integrering. Projektet skall öka samarbetet mellan de deltagande institutionerna genom att ta bort hinder för den fria rörligheten för teknologer, doktorander, lärare, forskare och övrig personal. I NORTEK ingår alla tekniska högskolor och universitet som har civilingenjörs- och forskarutbildning i Norden. Projektet är en uppföljning av rapporten Nordbornas rättigheter och skall resultera i en rapport och en handlingsplan. Uppföljningen fokuserar på hur erfarenheterna från projektet kan underlätta den fria rörligheten och eliminera gränshinder. Både rapporten och handlingsplanen förväntas ligga färdiga under 2007. 2.4 Finans Arbetet med det nordiska skatteavtalet Den nordiska skatteavtalsgruppen kom till i april 2005 med rapport till de nordiska finansministrarna rörande frågor som restes i rapporten Översikt över gränshinder på skatteområdet från oktober 2004. Efter att denna rapport färdigställdes har den nordiska skatteavtalsgruppen fortsatt arbeta med en genomgång av det nordiska skatteavtalet. Detta arbete har nu nått så långt att ett protokoll till avtalet förhoppningsvis kan undertecknas innan slutet av 2007. Avtalsutkastet har ännu inte förelagts statsråden för godkännelse och innehållet är därför inte offentligt känt förrän det undertecknas. I tillägg till genomgången av det nordiska skatteavtalet har arbetsgruppen även arbetat med skatteavtalens regler om skatteavtalsmässigt boställe. Norge har utarbetat ett frågeschema som alla nordiska länderna har besvarat. Av svaren som inkommit framgår det att finns något olika praxis i de olika länderna. I praxis visar det sig emellertid att det i de relativt få tillfällen som det har uppstått problem, har dessa blivit lösta genom samtal mellan de olika myndigheterna. Det har emellertid inte utarbetats några gemensamma regler som ska användas inom Norden. 2.5 Näring (se även bifogad rapport från de nordiska näringsministrarnas Pådrivare samt Nordisk InnovationsCenters tryckta rapport Fra Grensehindre og problemer til forenklinger og markedsmuligheter augusti 2007). Möjlighet att förnya danskt taxikort för personer bosatta i Sverige side 4 af 11
Under våren 2007 vidtogs åtgärder i Danmark för att göra det möjligt för de ca 500 taxiförare som arbetar i Danmark men bor i Sverige, att förnya sina danska taxiförarkort trots att de är bosatta i Sverige. 2.6 Språk Ny språkkonvention Arbetet med en reviderad nordisk språkkonvention har pågått under 2005-2007. I augusti 2007 presenterades ett nytt förslag som ska behandlas av utbildningsministrarna senare i höst, för att sedan behandlas av samarbetsministrarna. 2.7 Övriga områden Folkbokföringsavtalet Den 1 januari i år trädde det nya nordiska folkbokföringsavtalet i kraft. Avtalet innebär bland annat att ländernas folkbokföringsmyndigheter utväxlar personuppgifter elektroniskt och att handläggningen av folkbokföringsärenden därmed avsevärt förkortas. Detta underlättar avsevärt livet för de nordbor som flyttar mellan länderna och som är beroende av ett nytt personnummer för att kunna fungera i det nya landet. Legitimation och ID-kort i Sverige Utländska medborgare, särskilt norska och isländska sådana, möter i Sverige ofta problem i samband med bankbesök, öppnande av konto eller hämtning av försändelser på posten. Orsaken är att svenska banker, kassaservice och post endast godkänner av svensk myndighet utfärdad legitimation. För att utan svensk legitimation kunna hantera bank- eller postärenden i Sverige krävs det för en utländsk medborgare att hans eller hennes identitet kan styrkas av make/maka eller barn med giltig svensk legitimation. Problemet drabbar såväl sådana personer som är bosatta i Sverige som sådana som är på tillfälligt besök/ej folkbokförda. Utfördandet av ID-kort i Sverige är idag inte reglerat i lag. För att försöka finna lämpliga lösningar för dessa personer har det tillsatts en utredning i Sverige och som före december månads utgång ska presentera förslag till hur dessa problem kan lösas. Nordisk databas över gränshinder Under hösten 2007 kommer det att skapas en nordisk sökbar och till stor del offentlig databas över samtliga kända gränshinder i Norden. Databasen kommer såväl att ha en offentlig del som en mer begränsad del för en inre krets av användare, däribland de nordiska informationstjänsterna, gränskommittéerna m.fl. Gränshindersdatabasen förväntas kunna lanseras under första halvåret 2008. 3. Frågor under behandling 3.1 Social och hälsa Nordisk socialförsäkringsportal De nordiska social- och hälsoministrarna beslutade i juni 2006 att upprätta en nordisk socialförsäkringsportal för att på ett överskådligt och heltäckande sätt kunna erbjuda information om respektive lands socialförsäkringssystem och koordineringen dem emellan. Arbetet med portalen är nu i full gång och portalen kommer att kunna tas i bruk i maj-juni 2008. Arbetsrelaterad rehabilitering på tvärs av landgränserna Genom åren har det funnits en hel del problem kopplade till möjligheten (eller omöjligheten) att genomgå en arbetsrehabilitering i bosättningslandet om arbetslandet är på andra sidan riksgränsen. Det pågår nu ett regionalt norsksvenskt pilotprojekt mellan Hedmarkoch Värmland, och det kommer att påbörjas ett liknande pilotprojekt mellan Finland och Sverige i Tornedalen, i side 5 af 11
syfte att undersöka möjligheten att arbetsrehabilitering kan genomföras i bosättningslandet men på arbetslandets bekostnad. Det förs även samtal om ett liknande samarbete mellan Danmark och Sverige i Öresundsregionen. Studerandes socialförsäkringsskydd Den nordiska socialförsäkringsgruppen håller på att studera det regelverk som styr studerandes socialförsäkringsskydd vid studier i annat nordiskt land. Särskilt studerande från Finland upplever problem på detta område. Övriga nordiska länder skyddar sina utlandsstuderande genom studiemedelssystemen, medan Finland har ett annat system som lämnar de finska studerande utan skydd vid studier i Norden, men inte i övriga världen. Den nordiska socialförsäkringsgruppen under ÄK-S arbetar med att se över de olika regelverken i länderna. Nordisk transporttjänst för funktionsnedsatta personer Ett pilotprojekt kring transportservice (färdtjänst) för personer med funktionsnedsättelse som är på tillfälligt besök i ett annat nordiskt land håller på att utvecklas mellan de nordiska huvudstäderna, med en förhoppning om att det på sikt ska bli möjligt att finna en färdtjänstordning inom hela EU. Telemedicin Ett nordiskt samarbetsforum för telemedicin startade sitt arbete i juni 2006. Detta forum har arbetat med att identifiera problem som motverkar ett effektivt samarbete inom telemedicin. En rapport från gruppen presenterades under våren 2007 (E-helse over landegrensene i Norden muligheter og barrierer (ANP 2007:7009)), vari man diskuterar vilka juridiska, finansiella och organisatoriska problemställningar som finns och hur dessa kan lösas. Forumet har även presenterat några rekommendationer kring hur forumet självt bör föras vidare. Nordiskt e-hälsoforum har nu beviljats medel för 2007 och 2008 och ska, utöver att peka ut konkreta hinder, presentera förslag till lösningar. Genom kopplingen till nationella myndigheter ska forumet garanteras juridisk expertis. De nordiska förbindelseorganens samarbete Mellan de centrala sociala myndigheterna i Norden finns det ett antal så kallade förbindelseorgan som håller regelbundna möten. Vid dessa möten diskuteras praxis, och möjligheter till förbättringar av praxis och rutiner samtidigt som det informeras om ändringar i regelverk och lagar. Grupperna diskuterar också tolkningen av nya EU-domar och annan EG-rätt. Detta arbete kommer medborgarna till godo i form av bättre rutiner och bättre kvalitet i den nationella handläggningen av internordiska ärenden. De främsta förbindelseorganen rör pension, familjeförmåner, lagval och rehabilitering. 3.2 Utbildning Nordiska mastersprogram Under 2007 har ministerrådet utlyst medel för att utveckla nordiska mastersprogram på hög internationell nivå. 6 vinnande konsortier utnämndes i juni 2007. Ett av syftena är att identifiera den typ av gränshinder som eventuellt existerar när flera nordiska utbildningsinstitutioner skall samarbeta över nationsgränserna. I slutet av 2007 skall de vinnande konsortierna lägga fram en slutrapport där bland annat dessa frågor skall lyftas fram. Nordisk utbildningsportal I september 2006 beslutade den nordiska ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning att låta utveckla en nordisk informationsportal med samlad information om skolor, gymnasier, yrkesutbildningar, vuxenutbildning och högre studier i Norden. En förstudie är igångsatt och NMRS kommer i samarbete med en konsultfirma att utveckla portalen under 2008. Det förväntas att portalen kommer att kunna bidra till att reducera gränshindren på utbildningsområdet. side 6 af 11
Kartläggning av gränshinder på utbildningsområdet Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning beslutade i september 2006 att be rådgivningsgrupperna inom utbildningsområdet NSS, HÖGUT och SVL att i sina kommande arbetsplaner identifiera aktuella gränshinderproblem och framlägga förslag till åtgärder för att nedriva dessa. Resultatet av gränshinderarbetet skall beskrivas i årsapporterna. Både arbetsplanerna och årsrapporterna skall sändas till ämbetsmannakommittén. Detta sker sålunda fortlöpande från och med 2007. Ömsesidigt erkännande av högre utbildning i Norden HÖGUT finansierade 2004-2006 ett projekt för att underlätta erkännandet av högre utbildning i de nordiska länderna. Engagerade var de myndigheter och organisationer som ansvarar för erkännande av högre utbildning i de nordiska länderna, de så kallade ENIC/NARIC-kontoren. Gränshindersprojektet syftade till att upphäva gränshinder inom den högre utbildningen i Norden genom att samordna det nordiska erkännandearbetet med avseende på förhållningssätt och metod samt undersöka vilka framtida samarbetsformer som kan utveckla det nordiska samarbetet på erkännandeområdet. Projektet behandlar, förutom Norden, såväl erkännande mellan länder i närområdet som mellan Norden och andra länder/regioner i världen. ENIC/NARIC nätverket spelar en viktig roll med avseende på rapporteringen i förhållande till Reykjavík-deklarationen, Nordisk erklæring om godkjenning av kvalifikasjoner vedrørende høyere utdanning, som undertecknades 2004. Den första rapporten inlämnades till NMR i slutet av 2005 och påpekar att nationella olikheter vad gäller utbildningssystemens struktur och de nationella kontorens praxis, ansvar och uppgifter gör det svårt att ge en entydig bild av godkännande av högre utbildning i Norden. Rapporten beskriver koncist de främsta erfarenheterna och problemen som inrapporterats från NA- RIC/ENIC-kontoren i de nordiska länderna. Huvudsammanfattningen är att fastän det finns nationella skillnader när det gäller sättet att värdera utländsk högre utbildningen, så skapar detta inte oöverstigliga erkännandeproblem. Huvudslutsatserna i rapporten är att vi även fortsättningsvis behöver kunskap, kompetens och skicklighet i arbetet med att värdera högre utländsk utbildning såväl som gedigna kunskaper om de nordiska systemen för högre utbildning. Universitet och högskolor behöver också utveckla kunskap och metoder för att bli bättre i de erkännandeuppgifter som de ansvarar för. Erkännandekontoren och andra aktörer på den nationella nivån behöver också bättre (och mera konkret) kunskap om hur institutionerna löser sina erkännandeuppgifter. För att det skall bli möjligt att undersöka institutionernas verksamhet på detta område behövs ett uttalat uppdrag från de nationella utbildningsministerierna inför nästa rapporteringstillfälle 2007, för att motivera lärosätenas medverkan. HØGUT har gett ENIC/NARIC-nätverket i uppdrag att fortsätta sitt arbete under perioden 2007-2009. Nästa rapport inlämnas till HÖGUT i slutet av 2007. Studiestöd i Norden Med bakgrund i Ole Norrbacks rapport om Nordbornas rättigheter, skapades under HÖGUT en nordisk Studiestödsgrupp. Gruppen består av experter från samtliga nordiska länder och är ett uttryck för att det finns ett behov av ett formaliserat samarbete i Norden på studiestödsområdet. Gruppen skall fördjupa det arbete som påbörjats med att kartlägga de nordiska regelsystemen på studiestödsområdet, följa utvecklingen av regelsystemet i de nordiska länderna, följa upp och analysera förändringsarbetet för att identifiera gränshinder, arbeta för och följa upp att informationsutbytet och återrapporteringen på olika nivåer i de nordiska länderna stärks, skapa en nordisk platt- side 7 af 11
form för utbyte av nordiska erfarenheter på EG/EES-området samt bevaka rättsutvecklingen på studiestödsområdet inom gemenskapsrätten. Studiestödsgruppen har under 2007 arbetat vidare med studiefinansieringsfrågorna bland annat med koppling till de eventuella gränshinder som detta område implicerar och kommer i november att avhålla en konferens i Finland kring frågorna. 3.3 Näring Venturekapital (Nordisk Investeringsfond) Två arbetsgrupper har tillsats i regi av Nordisk InnovationsCenter (NICe), med uppgift dels att arbeta med idén om en nordisk investeringsfond dels att undersöka eventuella juridiska och skattemässiga hinder för en nordisk venturakapitalmarknad. Arbetsgrupperna lade fram sina rekommendationer i november 2006. Gruppen har sammanfattat rapporten, med konklusioner och rekommendationen, och anpassat den vill vart land. Den viktigaste rekommendationen från gruppen var att en nordisk fond måste vara transparent. Samtliga rekommendationer i rapporten har presenterats för regeringarna och dessa har uttryckt en vilja att arbeta vidare med sina nationella utmaningar i förhållande till målet. Vidare har NICe satt igång ett projekt som ska följa upp de redan genomförda ändringarna på skatteområdet samt utreda ytterligare behov av anpassningar och harmonisering av nationella regelverk. Nordisk bolagsform/selskapsform Nordisk InnovationsCenter (NICe) har initierat ett arbete om skapandet av en särskild nordisk bolagsform. Idén har under 2007 prövats genom en serie endagsseminarier med berörda myndigheter och näringsliv. En grundlig utredning kommer att tillsättas efter det att seminarieresultaten är analyserade. Ny nordisk näringslivsinformation på Internet Nordiska ministerrådet kommer under hösten 2007 och våren 2008 att i samarbete med bland andra Öresund Direkt och Grensetjänsten, bygga upp en gemensam näringslivsinformation för framför allt små- och mellanstora företag som önskar rekrytera personal, etablera sig eller importera/exportera i ett nordiskt grannland. Projekt kring standardisering inom byggindustrin Inom områdena byggnation och miljöstandarder har sju projekt av betydelse för gränshindersarbetet startat. Dessa projekt påbörjades i september 2006 och kommer att pågå i två år. Förhoppningen är att projekten skall kartlägga och komma med rekommendationer kring regelverk inom bygg- och miljöstandardiseringsområdet. Följande delprojekt är i process: 1 Nordisk dokumentation för harmoniserade krav på natursten. 2 Borttagande av handelshindrande brandkrav i Norden. 3 Utarbetandet av generella riktlinjer för miljöutvärdering och CE-märkning av nordiska byggvaror i en europeisk kontext. 4 Harmonisering av de nordiska ländernas träbyggnadsregler. Standardiseringsprojekt på varu- och tjänsteområdet Utöver ovan nämnda projekt så har det även igångsatts tre standardiseringsprojekt på varu- och tjänsteområdet. Dessa är: 1 Nordiska horisontala standarder för insamling av miljötester. 2 Internationell standard för lättöppnade förpackningar, samt 3 Marknadsharmonisering av informationsförmedling, särskilt för bioenergimaterial. side 8 af 11
Kartläggning av auktorisationskrav för tjänster inom byggbranschen Hantverkare och entreprenörer inom byggbranschen möter ofta olika typer av barriärer i form av nationella krav på utbildning/auktorisationer för att få tillgång till att arbeta inom sitt yrke i ett annat nordiskt land. En undersökning som påbörjades 2006 och som skulle kartlägga auktorisationskrav inom el- och VVS-branscherna visade att inget av de nordiska länderna automatiskt godkänner ett nationellt godkänt intyg/certifikat på el-området och som är utfärdat av/i ett annat nordiskt land. Nästa steg är att i dialog med de nationella myndigheterna reducera dessa barriärer. Fisk- och skaldjurshandel De nordiska fiskeriorganisationernas nätverk har igångsatt ett arbete med att inventera de hinder som finns för handel med fisk- och skaldjur i Norden. Projektet har fått namnet Intra-Nordic barriers to seafood trade. Arbetet sker i regi av fiskeriernas näringsorganisationer och mottar stöd från ÄK-Fisk. Det förväntas av näringsorganisationerna, på basis av det resultat inventeringen ger, inkommer med rekommendationer till ÄK för vidare behandling där. Detta förväntas kunna sker redan i november 2007. 3.4 Arbetsmarknad Nordisk studie om arbetskraftsmobilitet De nordiska finansministrarna kommer under 2007 slutföra en studie om hur arbetskraftens mobilitet och pendling kan bidra till en långsiktigt hållbar sysselsättning och tillväxt i Norden. Mobilitetsprogram Kulturministrarna har beställt ett förslag till mobilitets och residensprogram där bl.a. nationella, nordiska och internationella mobilitetsordningar kartlagts. Kartläggningen identifierade fyra olika mobilitetsbehov. En bärande tanke i utredningen var att mobilitetsprogrammet skall öka samarbetet i Norden mellan olika aktörer. Utredningen föreslog fyra typer av mobilitet för det nordiska kultursamarbetet. Utredningen befattade sig inte direkt med hindren för mobilitet och hur man skulle kunna reducera dem. Men i utredningen påpekades att ett flertal av hindren för mobilitet som t.ex. beskattning, mervärdesskatt, upphovsrätt och socialskydd beror på skillnader i de nationella lagstiftningarna. I utredningen påpekades också att hindren för mobilitet kan ha andra än juridiska orsaker. Utredningen la grunden till det nya mobilitets- och residensprogrammet inom kulturområdet, som igångsattes den 1 januari 2007. Informationsutbyte kring EG-direktiv på arbetsmarknadsområdet Det pågår ett fortlöpande arbete med att utväxla information om tolkningar av EG-direktiv på arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet, samt ett informationsutbyte mellan de nordiska länderna kring hur man avser att genomföra dessa direktiv. Syftet med samordningen är att försöka förekomma uppkomsten av nya nordiska gränshinder. Nordisk standardiseringsgrupp rörande bl.a. maskiner och personlig skyddsutrustning MR-A har beviljat pengar till den arbetsgrupp som arbetar med nordisk standardisering i förhållande till gällande EG-direktiv på området. Standardiseringsarbetet omfattar ett brett spektrum av områden men särskilt maskiner och personlig skyddsutrustning har sått i fokus under den senaste tiden. 3.5 Finans Tullfri införsel från EU till Norge Finska myndigheter har tidigare påpekat att norska regler för tillfällig tulloch avgiftsfri införsel är komplicerade att administrera när finska bygg- och side 9 af 11
anläggningsmaskiner förs in tillfälligt i Norge. I Norge gäller andra regler än de som gäller inom EU. Norge avser att se över regelverket mot bakgrund av en internationell konvention och EU:s regelverk på området. Nordiska biståndsavtalet (skatteområdet) Det nordiska biståndsavtalet på skatteområdet är under revidering. I biståndsavtalet regleras betalningar mellan myndigheter i de nordiska länderna samt frågor om indrivning av skulder och utväxling av upplysningar mellan länderna på området. Det är dock osäkert när ett reviderat avtal kan förväntas vara färdigt. Revidering av det nordiska skatteavtalet Det pågår ett arbete med att se över det nordiska skatteavtalet. Det finns förväntningar om att avtalet kan komma att revideras. Bland annat ser man på möjligheten att ändra avtalet för bemanningsföretag i förhållande till den så kallade Montörsregeln. Principen för beskattning av pensioner kan ävenledes komma att ses över. Nordisk etax utvidgas Den nordiska skatteportalen Nordisk etax har håller på att utvidga sitt område till att öven omfatta information på alla nordiska språk vad gäller beskattning av aktier, räntor, artister som arbetar regelbundet i flera länder, samt arbete för offentliga arbetsgivare. Det har också påbörjats ett arbete med att tillhandahålla information om självständiga näringsidkare. 3.6 Övriga områden Hallå Norden Nordiska ministerrådets informationstjänst Hallå Norden fortsätter sitt arbete med att informera allmänheten, myndigheter och företag om gällande regler i Norden i samband med flytt, studier, arbete eller etablering och handel över gränserna. Under 2007 har Hallå Nordens mandat utvidgats till att också omfatta vägledning av företag. Hallå Nordens webportal har under året gjorts om i grunden och kommer under hösten 2007 och våren 2008 att kompletteras med fullödig information till företag. Gränskommittéerna De nordiska gränskommittéerna arbetar på olika sätt i förhållande till gränshinder. Flera arbetar endast med gränshinder i form av bristande infrastruktur och språkliga och kulturella hinder, medan andra arbetar mer med gränshinder i en juridisk-administrativ bemärkelse. Från och med 2007 har finansieringssystemet för gränskommittéerna dock gjorts om så att samtliga gränskommittéer ges ekonomiska incitament att arbeta aktivt med gränshinder. Ny nordisk pendlingsstatistik Under hösten 2007 utkommer den andra nordiska pendlingskartan att publiceras. Nytt för denna utgåva är att den också innehåller pendlingsstatistik mellan Nordnorge och norra Finland. Förhoppningen är att framöver kunna få in den nordiska pendlingsstatistiken som en integrerad del av den nordiska statistikdatabas som framförhandlas under 2007, inom ramen för arbetet med Nordisk Statistisk årsbok. 4. Samarbete med andra organisationer Europeiska regionala aktörer Det pågår en löpande dialog och erfarenhetsutbyte mellan Nordiska ministerrådet och EU och med andra regionala organisationer, såsom Östersjöstaternas råd (CBSS) Arktiska rådet och Barentsrådet om gränshindersrelaterade frågor. side 10 af 11
Samarbete med EU-Kommissionens nordiska SOLVIT-team Under 2007 har också Nordiska ministerrådet med avseende på det nordiska informations- och gränshindersarbetet etablerat ett samarbete med EUkommissionens DG för den inre marknaden, och särskilt EU-kommissionens problemlösarorgan, SOLVIT. I september inbjöd NMR de nordiska SOLVITaktörerna till ett möte i Köpenhamn för att finna formerna för det fortsatta samarbetet mellan NMR och EU rörande informationsinsatserna och arbetet med att lösa gränshinder för privatpersoner och företag. side 11 af 11