Yttre Miljö 2015 Miljörapport Svappavaara
UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-04-01 Vår beteckning: 16-741 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar utveckling / Yttre Miljö D +46 980 711 52 E erika.andersdotter@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Erika Andersdotter LKAB Ja Niddi Ögren Linda Bjurholt Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Magnus Arnkvist Grete Solvang-Stoltz Markus Petäjäniemi Monica Quinteiro Thomas Määttä Carina Persson Nils Stenberg Jan-Erik Nilsson Harry Baas Jan-Roger Eriksson Göran Lantto Paulus Kuoljok Peter Lundhamn Bengt Andersson Timo Rauhala Patrik Kansa Peter Söderman Peter Popper Anna Tyni Tobias Eliasson Anders Lindberg Fredrik Björkenwall Lotta Lauritz Malin Brännvall Miljörapport 2015 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2016\16-741 Svappavaara - Miljörapport 2015 LKAB Svappavaara.docx
MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi(2584-103) år: 2015 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 2584-103 Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: 98192 Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 13.10 (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 13.20 (Malm och mineral) 13.40 (Malm och mineral) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: 13.20 (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: 7514996 x 754838 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com Inlämnad:2016-03-31 09:49:26 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi(2584-103) år: 2015 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Andersdotter Telefonnummer: 0980-71152 Telefaxnummer: E-postadress: erika.andersdotter@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: 98186 Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Linda Efternamn: Bjurholt Telefonnummer: 0771 760 000 Telefaxnummer: E-postadress: linda.bjurholt@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kontoret Postnummer: 98186 Postort: Kiruna Inlämnad:2016-03-31 09:49:26 Version:1 2 / 2
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer 25 84 103 Rapporteringsår 2015 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige, näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget, Leveäniemi och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Leveäniemi och Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2015 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3 453,5 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki vid ett fåtal tillfällen per år. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter. Ny tillåtlighet lämnades för verksamheten i Svappavaara, inklusive Gruvberget 2013-12-20 genom deldom M3412-10, ändringstillstånd Leveäniemi 2015-04-02 genom deldom M 12-14 och ändringstillstånd för Gruvberget etapp två 2015-12-07 genom deldom M 970-15. Endast de villkor som berör förädlingsverksamheten samt Leveäniemi behandlas i denna rapport. Se bolagets miljörapport över produktionen i Gruvberget för att ta del av de övriga villkoren.
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-12-20 MMD 2015-04-02 MMD (M3412-10) (M12-14) - att leda bort och släppa ut det grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgång vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och - att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. - att anlägga och driva gruva vid Leveäniemi med en kross-och sovringsanläggning i anslutning till gruvan. - Att vid den gruvan bryta och bearbeta högst 15 miljoner ton malm per år, - Att losshålla och deponera erforderlig mängd sidoberg - Att leda bort det grund-och ytvatten som läcker in i gruvan och i området för kross och sovringsanläggningen, - Att utföra erforderliga anläggningar för detta, samt - Att anlägga erforderliga avskärmade diken för att hindra tillrinningen till dagbrottet och till området för kross-och sovringsanläggningen. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2015-02-09 Länsstyrelsen (555-12961-14) 2015-06-01 Länsstyrelsen (555-5539-15 25 84 103) 2015-06-24 Länsstyrelsen (555-5625-2015) 2015-09-21 Länsstyrelsen (555-7620-15, 2584-103) 2015-11-03 Länsstyrelsen (535-10908-2015) Anmälan om ändring gällande intag av nytt rågods vid LKAB:s anrikningsverk i Svappavaara Anmälan om försök med ändrad upplastning av rågods inom gruvindustriområdet i Svappavaara. Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet gällande intag av nytt rågods vid LKAB:s förädlingsanläggning i Svappavaara, Kiruna kommun, ändring av tidigare beslut. Anmälan om ny provtagningspunkt SVA86 för uppföljning av LKABs verksamhet i Svappavaara. Anmälan om vattenverksamhet i Metträsket i samband med byte av intagskasun processvattenledning.
4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1970-01-29 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 1965-11-10 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 1964-09-30 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst 10 000m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5m. 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter. 3,5 Mton pellets Produktionsvillkoret innehålls.
3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,6 Produktion SK Mton 2011-2015 3,3 3,3 3,3 3,5 3,1 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton per år 2011-2015. 7. Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2016. Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (observera att inte alla villkor återges i sin Kommentar helhet) Provisoriska Föreskrifter P2. Halterna i recipienten Liukattijoki, i Bolaget har efter samråd med länsstyrelsen mätpunkt SVA 24 eller motsvarande punkt som ändrat till mätpunkt SVA86. Villkoret uppfylls. Se tas fram i samråd med länsstyrelsen, får inte avsnitt 10 för mer information. överstiga följande begränsningsvärden. Ämne 30-dagars medelvärde Sulfat 150 mg/l Nitrat 3mg/l Koppar 4 µg/l (löst halt) Zink 5,5*µg/l (löst halt) Uran 15 µg/l (löst halt) Suspenderat material 15mg/l *Bakgrundshalt ska adderas till denna.
Villkor 1. Om inget annat framgår av denna dom ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. 2. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning vid UDD-, DDD-, TPH- och PH zonerna i pelletsverket får efter nedan angivna datum som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg). 20131231 UDD, DD, TPH 20160229 PH Kontroll genom mätning 4ggr per år. 3. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning i krossanläggning får som medelvärde för punktkällorna inom krossanläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg). Kontroll ska ske genom mätning minst 4ggr per år. 4. Utsläpp till luft av stoft från panncentraler får som årsmedelvärde inte överstiga 1g/kg olja. Kontroll genom mätning 4ggr per år. 5. Utsläpp till luft av stoft från andra reningsanläggningar än ovan får efter 20141231 som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg) med undantag för anläggningar inom pelletsverket varifrån utsläppen inte får överstiga 20mg/m 3 (ntg). 6. Stoftnedfall från verksamheten (mätt med NILU-provtagare) får som samlat årsmedelvärde inte överstiga 200g/100m 2 för kalendermånad. Årsmedelvärdet ska beräknas utifrån månadsvärdena för mätpunkt SNE03, SNE12, SNE 21, SNE29-32. Vid beräkning av medelvärdet ska värdet för den mätpunkt som har det högsta månadsvärdet uteslutas. 7. Bolaget ska anmäla till mark och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya rökgasreningsanläggningen för gratezonen PH tagits i drift. 8. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning, 9. Som bindemedel får endast bentonit användas. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret bedöms uppfylls. Villkoret uppfylls inte. Endast två mätningar genomfördes under 2015. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls inte. Se mer information under avsnitt 10. Villkoret uppfylls. Årsmedelvärdet uppgick till 176g/100m 2 för kalendermånad. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls.
10. Buller från verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, får inte ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vad som anges nedan. Dagtid (kl. 06-18) 50 db(a) Kvällstid (kl. 18-22) 45 db(a) Nattetid (kl. 22-06) 40 db(a) Under en period av tre år från dag för denna dom får värdena ovan överskridas med högst 5 db(a) till och med 2018-04-01. Buller från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när förändringar skett i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökande bullernivåer och när tillsynsmyndigheten beslutar om kontroll, dock minst två gånger per år. 11. Sprängning får ske vardagar mellan klockan 07.00-20.00 samt under helger mellan 07.00-18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas om tidpunkter för när sprängning kan förväntas. Undantag får medges av tillsynsmyndigheten. 12. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel i bostadshus än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna under kalenderåret. Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med SS 460 4866 13. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Luftstötvågor får dock inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde). Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med Svensk Standard (SS) 02 52 10. 14. Bolaget ska fortlöpande och systematisk arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Arbetet med energifrågor ska redovisas i den årliga miljörapporten. Redovisningen ska bl. a. innehålla uppgifter om energianvändning per ton pellets respektive per ton malm. Villkoret uppfylls. Två mätningar utfördes 2015, samtliga mätvärden låg inom villkor. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Förvarningssignal ljuder innan sprängning. Sprängningen aviseras i samhället och vid infart till gruvindustriområdet. Villkoret bedöms kunna uppfyllas, se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls, se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information.
15. LKAB ska ställa säkerhet till ett värde av 118 610 000kr för kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder avseende den samlade verksamheten. Säkerheten ska prövas av markoch miljödomstolen och ska ha getts in till domstolen för godkännande inom en månad från denna dom. 16. Bolaget ska efter samråd med Laevas och Gabna samebyar vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. 17. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget. 18. I den mån bolagets verksamhet inskränker på möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi ska bolaget i samråd med Svappavaara fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare ska ha tillträde till sjön. 19. LKAB ska i de delar av naturvärdesinventeringens objekt A och J som kommer att bli föremål för avverkning utföra insamling av levande och döda naturvärdesträd i syfte att förstärka naturvärdena i något eller några närliggande skogsområden. Bolaget ska för insamlingen av naturvärdesträd utforma en enkel genomförandeplan som ges in till länsstyrelsen. Av genomförandeplanen ska framgå omfattningen av åtgärderna, vilket eller vilka närliggande skogsbestånd som skall ta emot naturvärdesträden liksom när detta ska ske. Genomförandeplanen skall föregås av samråd med berörd sameby. 20. Sökanden ska inge ett uppdaterat egenkontrollprogram för den samlade verksamheten senast tre månader från dag för denna dom. Villkoret uppfylls. Villkoret bevakas. Löpnade samverkansmöten hålls med Laevas och Gabna samebyar. Villkoret bevakas. Villkoret bevakas. Hela sjön ligger inom gruvindustriområdets instängsling, en grind finns dock på stranden av Syväjärvi. Villkoret bevakas. Villkoret innehölls. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN 13284-1 och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 36,7 ton, specifikt 0,010kg/ton pellets
Anrikningsverk: 3,1 ton Panncentral: 0,07 ton I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån fyra stoftmätningar utförda under året. I månadsskiftet oktober-november 2013 drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattade UDD-, DDD- och TPHzonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Anläggningen, som är försedd med kontinuerlig mätutrustning, har haft god funktion under året. Stoftutsläppet från pelletsproduktionen har minskat med 97% 2014 jämfört med 2013 tack vare den nya rökgasreningen. Under driftsstoppet i november 2015 drifttogs etapp II av rökgasreningen för gratezon ph. ph-zonen är nu utrustad med svavelrening samt rening för gaserna klor och fluor. 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Stoft kg/ton totalt Svappavaara 2011-2015 0,2 0,33 0,34 0,01 0,012 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2011-2015 I kulsinterverket finns också sju mindre anläggningar för stoftrening. I anrikningsverket finns två mindre anläggningar för stoftrening. Alla dessa har mätts under 2015 i enlighet med villkor 5 i dom M 3412-10. I kulsinterverket innehölls inte årsmedelvärdet, 20 mg/m 3 ntg för anläggningarna SST06, SST07 och SST13. SST06: var en våtskrubber och har varit i drift sedan 1992. Dessvärre har anläggningen inte fungerat tillfredställande och därför valde LKAB att bygga om anläggningen under underhållsstoppet kvartal 4, 2015. Flödet leds istället in i TPH-kanalen och där renas luften med hjälp av ett elektrofilter. SST07: Anläggningen hade ett högt värde vid årets första mätning och vid besiktning konstaterades att filtret var trasigt. Efter åtgärd visade anläggningen goda resultat vid de resterande mätningar men årsmedelvärdet innehölls inte. SST13: Flertalet repartitioner är utförda på denna anläggning och LKAB har lokaliserat problemet till filtret i DU-anläggningen ofta går sönder vid påfyllning av bentonit. DUanläggningen är enbart i drift vid just påfyllning. En justering är nu införd som innebär att silon visar att den är full redan vid 85% för att undvika att silon överfylls och filtret i DUanläggningen därigenom trycks sönder. I anrikningsverket har inte SST14 och SST32 klarat årsmedelvärdet. SST14 : Anläggningen har vid två tillfällen under 2015 haft förhöjda resultat mot gällande villkor på 10 mg/m 3 ntg som årsmedelvärde. Inspektion efter första tillfället visade att tätningslisterna runt luckan behövde bytas samt att luckan ej slöt tätt. Efter reparation
utföres en ny mätning med godkända resultat. Tredje mätningen utfördes och resultatet visade höga värden. Inspektion av anläggningen visade på trasiga filter och byte av dessa utfördes. Ommätning utfördes med resultat väl inom gällande villkor. SST32: Anläggningen hade förhöjda resultat vid årets andra mätningen. Inspektion av anläggningen visade på trasiga filter. Detta åtgärdades och en ny mätning utfördes där anläggningen innehöll gällande villkor. Resterande mätningar utförda under 2015 har varit väl inom gällande villkor. I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna beräknas utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja). Mätning av utsläpp till luft av stoft från panncentralen har endast utförts vid två tillfällen under 2015. Detta innebär att villkor 4 inte kunnat innehållas i sin helhet. De uteblivna mätningarna berodde på den varma väderleken under inledningen och slutet av 2015. Panncentralen nyttjas endast under perioder med ihållande kyla eller vid långvariga verksamhetsstopp. Tillsynsmyndigheten har löpande informeraters om läget och avvikelsen har anmälts. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS 02 84 19) LKAB mäter nedfallande stoft vid 7 platser i Svappavaara, (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle årligen, vanligen i mars. Snöprovtagning utförs bland annat för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Enligt villkor 6 ska nedfallande stoft mätas i 7 punkter, se resultat i diagram nedan. Villkoret innehölls för 2015 då årsmedelvärdet uppgick till 176g/100m 2, för kalendermånad. Det högsta uppmätta värdet under 2015 för en månad uppgick till 1000g/100m 2, för kalendermånad (mars SNE12). Mätpunkten är nu inom LKAB:s industriområde. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SNE03 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 KNE09 MNE45 Årmedelvärde villkor Årsmedelvärde 2015 Årsmedel 2014 Figur 3 Uppmätta halter av nedfallande stoft per punkt och månad. Årsmedelvärdet för 2015 uppgick till 176g/100m 2, för kalendermånad. LKAB har beslutat att använda två referenspunkter för nedfallande stoft gemensamt för hela Malmfälten från och med 2015. Referenspunkten för opåverkad miljö är belägen utanför Kiruna (KNE09) och referenspunkt för tätort är belägen i centrala Gällivare (MNE45). Snöprovtagning utfördes i mars. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 490 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten KSN09 uppmättes 19 g/m 2, 30dygn.
Luftkvalitetsmätning LKAB mäter luftkvalitet i Svappavaara samhälle kampanjvis. Under 2015 påbörjades en ny kampanj. Kampanjen beräknas pågå till och med andra kvartalet 2016. Den senaste mätningen pågick under perioden 2010-05-27 till 2011-09-01. Resultat från mätningar visar att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskred aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökade halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under vintermånaderna, vilket kan förklaras med kallare väder i området vilket ger sämre omblandning av luften (inversion) och en ökad andel vedeldning i samhället. Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och till viss del från järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 720 ton Panncentral: 0,56 ton Totalt: 720,5 ton eller 208,7g/ton pellets Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på resultatet från de fyra stoftoch gasmätningar som utförts under året. Tidigare år har beräkningarna byggt på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen adderas utsläppet från panncentralen samt en osäkerhetsfaktor på 10 %. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till faktiska utsläpp av svavel från skorsten samt svavel från bränslen (olja i panncentral). 600 400 200 0 Svaveldioxid g/ton pellets totalt Svappavaara 2011-2015 268 218,8 400,5 227,5 208,7 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 4 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2011-2015. 2015 års värde är baserat på de mätningar som utförts, utsläpp från panncentral samt en osäkerhetsfaktor på 10%. Fluorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 14 ton räknat som HF motsvarande 13 ton räknat som F, specifikt 4 g HF/ton pellets motsvarande 3,8 g F/ton pellets.
Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som fluorväte till luften. Data erhölls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara över 90 %. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Anläggningen är utrustad med svavelrening och skall även rena gaserna klor och fluor. Värdena för fluor förväntas sjunka kraftigt under 2016. F g/ton Svp 2011-2015 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 5 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2011-2015 Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 309 ton räknat som HCl, specifikt 90 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. I och med den nya rökgasreningen i Svappavaara förväntas utsläppen minska kraftigt till 2016. 150 HCl g/ton SVP 2011-2015 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 6 Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2011-2015 Kvävedioxid (Mätningar enligt SS 028425) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider.
Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 590 ton, specifikt 170g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna TPH och PH har utförts vid fyra mättillfälle under 2015. Emissionen av kvävedioxid uppgick till 170g/ton pellets, vilket motsvarar ca 590 ton NO x. 250 200 150 NOx g/ton pellets Svp 2011-2015 204 193 183 160 170 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 7 Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2011-2015. Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2-utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2015 har beräknats till 109 000 ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 31,6 kg CO 2/ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3) under 2015 uppgick till 0,43 g/ton pellets, motsvarande ca 1,4 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen där förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,01 g under 2015, baserat på ett mättillfälle. Tungmetaller Under 2015 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året. För mer information se emissionsdeklarationen. Buller Under 2015 har LKAB utfört två emissionsmätningar av buller i Svappavaara samhälle. Vid båda kontrollerna som utfördes i april respektive december innehölls villkoret. Mätplats SBU07 har lösts in av LKAB under 2015.
Mätning Ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Mätdatum Tid SBU 01 SBU 07 SBU 08 SBU 09 SBU 10 Kommentar 2015-04-15 06-18 34 36 37 35 35 Normal drift 2015-04-15 18-22 34 36 37 35 35 Normal drift 2015-04-15 22-06 32 35 36 34 34 Normal drift 2015-04-15 06-18 39 46 40 37 37 Normal drift med lossning till järnväg 2015-04-15 18-22 39 46 40 37 37 Normal drift med lossning till järnväg 2015-04-15 22-06 39 45 39 37 36 Normal drift med lossning till järnväg 2015-04-15 06-18 39 44 40 36 36 Normal drift med lastning till järnväg. 2015-04-15 18-22 39 44 40 36 36 Normal drift med lastning till järnväg. 2015-04-15 22-24 38 44 39 36 36 Normal drift med lastning till järnväg. 2015-12-03 06-18 33 36 37 35 35 Normal drift 2015-12-03 18-22 33 36 37 35 35 Normal drift 2015-12-03 22-06 32 35 37 34 34 Normal drift 2015-12-03 06-18 39 45 40 37 37 Normal drift med lossning till järnväg 2015-12-03 18-22 39 45 40 37 37 Normal drift med lossning till järnväg 2015-12-03 22-06 39 45 39 36 36 Normal drift med lossning till järnväg 2015-12-03 06-18 39 45 40 37 37 Normal drift med lastning till järnväg. 2015-12-03 18-22 39 45 40 37 37 Normal drift med lastning till järnväg. 2015-12-03 22-06 39 45 40 36 36 Normal drift med lastning till järnväg. Tabell 1 Uppmätta bullernivåer i Svappavaara samhälle under det första 2015. Vibrationer och Luftstötvågor (SS4604866 och SS025210) Det finns i Svappavaara samhälle utplacerat tre stycken fasta mätpunkter som kontinuerligt mäter vibrationer och luftstötvågor, se bilaga 1. Två av mätpunkterna flyttades under 2015, då fastigheterna de fanns i köpts upp av LKAB, boende flyttat ut och fastigheterna är under avvecklande. Högsta veckovisa vibrationer till följd av sprängning framgår av figur 8 och högsta veckovisa luftstötsvågor av
mm/s Pa 250 Luftstötar (frifältstryck) Svappavaara 2015 200 150 100 50 0 Gränsvärde Villkor* SLU 01 SLU 02 SLU 03 SLU 04 SLU 05 Figur 9 Högsta vibration som uppmätts under 2015 uppgick till 1,35 mm/s och högsta luftstötsvåg uppgick till 43 Pa frifältsvärde, villkor 12 och 13 innehölls därmed. 6 Markvibrationer Svappavaara 2015 5 4 3 2 1 0 Villkor* SVI 12 SVI 13 SVI 14 SVI 16 SVI 17 Figur 8 Högsta veckovisa vibrationer. Mätpunkter: SVI12: Vargbacken, SVI13: Gruvköket, SVI14: Varpvägen, SVI16: Wilhelm Thisells väg 2, SVI17: Sofia Lindmarks väg 17.
Pa 250 Luftstötar (frifältstryck) Svappavaara 2015 200 150 100 50 0 Gränsvärde Villkor* SLU 01 SLU 02 SLU 03 SLU 04 SLU 05 Figur 9 Högsta veckovisa luftstötvågor. Mätpunkter: SLU01: Vargbacken, SLU02: Gruvköket, SLU03: Varpvägen, SLU04: Wilhelm Thisells väg 2, SLU05: Sofia Lindmarks väg 17. Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sandmagasinet och vidare till klarningsmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Bräddning till Liukattijokisystemet sker främst under maj till september i samband med naturligt höga flöden. Ett visst läckage sker genom dammvallar. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Under 2015 har uppskattningsvis 1,3 Mm 3 vatten bräddats till recipienten. Mätning av vattenkvalitet på bräddat vatten har utförts vid 12 tillfällen under 2015. Totalt har 1 Mm 3 vatten länshållits i Leveäniemi fördelat på 300 000 m 3 under provbrytning (jan-maj) och 700 000 m 3 under småskalig produktion (juni-dec). Parameter Sva58 Tot-N 10,01 Tot-P 0,04 Cr 0,09 Cd 0,015 Cu 3,12 Ni 1,01 Pb 0,014 Zn 2,818
As 0,212 Tabell 2: Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA86, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2015 byttes SVA24 ut mot SVA86 efter samråd med länsstyrelsen i Norrbotten. Sedan maj 2015 har provtagning utförts 2 gånger per vecka i SVA86. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras från SVA13 till SVA86. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Ingen betydande påverkan i recipienten kan påvisas av resultaten. Årsmedelvärden samt min-och maxvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgräns har halva värdet använts i beräkningarna. 2015 Parameter (enhet) SVA13 (referens) ph 7,3 (7,8-6,9) Alkalinitet (mmol/l) 0,52 (0,64-0,42) Konduktivitet (ms/m) 6,8 (8,2-5,3) Tot-N (mg/l) 0,226 (0,43-0,05 NH4-N 0,018 (0,047-0,0075) NO3-N 0,056 (0,14-0,03) Tot-P (mg/l) 0,0042 (0,009-0,0025) Koppar (µg/l) 0,26 (0,42-0,16) Klorid (mg/l) 0,7 (1,51* -0,49) Sulfat (mg/l) 2,6 (3,6-1,6) Suspenderat material (mg/l) 8 (64*- 2) *Outlier enligt beräkning med 95% konfidensgrad SVA24 SVA86 SVA53 SVA55 7,5 (7,9-7,2) 0,72 (0,74 0,72) 38,2 (48-35) 1,7 (3,24-0,71) 0,0145 (0,038-0,005) 1,57 (2,58-0,56) 0,006 (0,01-0,0025) 0,743 (0,992-0,623) 43,3 (43,3-43,3) 127 (127-127) 3,3 (7,1*-2) 7,4 (7,6-6,7) 0,43 (0,73-0,2) 21,2 (54,6-7,9)* 1 (2,7*-0,3) 0,0128 (0,046*-0,005) 0,55 (2,42*-0,03) 0,0042 (0,009-0,0025) 0,6434 (2,24*-0,267) 15,8 (76,1*-2) 50,94 (260*-2,5) 2 (7,9*-0,5*) 7,4 (7,7-6,9) 0,52 (1-0,19) 15,8 (24-5) 0,59 (1,3-0,24) 0,02 (0,055-0,005) 0,212 (0,71-0,03) 0,005 (0,01-0,0025) 0,648 (0,827-0,415) 6,9 (14,7-2,6) 21,52 (24,4-8) 2,3 (4,1-2) 7,4 (7,6-7) 0,51 (0,73-0,19) 16,5 (35,7-7,7) 0,7 (2,04-0,12) 0,0128 (0,03-0,005) 0,27 (1,35*-0,03) 0,0045 (0,01-0,0025) 0,517 (0,824-0,267) 7,6 (25,9*-2,3) 25,23 (76,6*-7) 2 (2-2) Tabell 3 Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA86, SVA55 och SVA53 för 2015 (maxoch minimumvärden inom parantes). Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller över 30 parametrar. I samband med dom M 12-14 erhöll LKAB en provisorisk föreskrift (P2) gällande halter av sulfat (SO 4), nitrat (N0 3-N), koppar, zink, uran och suspenderat material i recipienten Liukattijoki i mätpunkt SVA24. Mätpunkten ändrades i maj efter samråd med Länsstyrelsen till SVA86. Provtagning skall ske minst två gånger per vecka. Resultaten skall redovisas som månadsmedelvärden. Månad Sulfat 150 mg/l Nitrat 3 mg/l Koppar 4 µg/l Zink 5,5 µg/l Uran 15 µg/l Susp.material 15 mg/l Maj 82,46 1,44 0,0016 3,72 0,51 <4 Juni 32,46 0,3 0,49 2,18 0,31 <4
Juli 69,48 0,41 0,59 3,52 0,37 <4 Augusti 39,96 0,33 0,48 1,98 0,3 <4 September 41,68 0,48 0,82 1,75 0,53 3,15 Oktober 52,78 0,63 0,74 1,97 0,83 3,77 November 46,23 0,53 0,84 1,28 0,83 <4 December 61,39 0,83 0,56 3,15 0,85 3,78 Tabell 4 Månadsmedelvärde för Sulfat, nitrat, koppar, zink, uran och suspenderat material i SVA86 LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2015 genomfördes biologiska undersökningar av fiskfaunan i recipientsystemet (Liukattijoki). Undersökningarna omfattade elfiske i vattendragen Liukattijoki, Luongasjoki och Pruukinjoki, nätprovfiske i sjön Luongasjärvi samt analys av metaller i fisk från Luongasjärvi. Sammantaget bedöms de undersökta biologiska variablerna i recipienten vara normala och nuvarande underlag fastlår att gruvverksamheten inte gett någon mätbar negativ inverkan på biologin i vattendragen och i sjön Luongasjärvi. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid 11 tillfällen under 2015 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde aromatiska kolväten inte påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. Vid ett tillfälle i oktober uppmättes 0,19 mg/l alifatiska kolväten, detta är strax över detektionsgräns. Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2015: Anrikningsverket: Olivin 25,3 kton Kvartsit 41,7 kton Kalksten 21,6 kton Kulsinterverket: Bentonit 21,8 kton Under 2015 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och sidoberg vid Leveäniemi: Pentylstubin: 42 kg Booster: 7,3 ton Dynamit: 1,5 ton Matris: 377, 3 ton Ammonium nitrat/prills: 161,7ton Under 2015 har följande mängder diesel förbrukats vid verksamheten: Borriggar: 60 m 3 Elverk: 10 m 3 Transporter och övriga maskiner: 930 m 3 Restprodukter Under 2015 har det losshållits 1 885 212 ton sidoberg från Leveäniemi. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2015, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget och Mertainen samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning.
Verksamhetsavfall (ÖVA) 1916 ton Skrot (metaller) 1233 ton Farligt avfall 201 ton Total mängd avfall 3350 ton Farligt avfall per mottager av avfallsslag Mängd Mottagare Smörjfett. 50231 kg Ragn-Sells (Högbytorp) Elektronikskrot, aerosoler, emulsioner, färg-lack-limavfall lösningsmedelsbaserat, glykol, hydraulslang, lösningsmedel vattenhaltiga, oljeavfall, oljefilter, spillolja och ackumulatorblyskrot. (557+522+5351+1707+397+3145+270+18497+9 058+89028+1256=) 127 788 kg SR Luleå FA- Lager Ragn-Sells, Umeå Energi Elektronikskrot. 557 kg SR Kiruna Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2015 har 4342,3 ton kalk förbrukats i reningsanläggningen. Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2015 uppgick det till 656 kton. Energi Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2015 uppgick till cirka 541 GWh i from av el, kol och olja, varav 233 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen för pellets uppgick 2015 till 156 GWh/Mton (hela processen inräknat). I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2015: Kulsinterverket: Kol 33671,7ton Olja (EO1) 2665,8m 3 Panncentraler: Olja (EO1) 683,7m 3 11. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X X
12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013:254 4 12. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell 13. Förordningen 2013:252 4 13. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2017. Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013:253 4 14. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 15. För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under barmarkssäsongen 2013 påbörjades instängsling av hela industriområdet med början i nordöst, efter samråd med berörda samebyar. Detta arbete har i stort sett slutförts under 2015. LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade data- hanteringen minskar risken för felrapportering och databortfall.
LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 fick även LKAB:s leverantörer möjlighet att nyttja systemet och i framtiden kommer all riskhantering inom LKAB rapporteras och hanteras i systemet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamheten i Svappavaara med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser samt åtalsanmälningar under 2015. Miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Under 2015 har ett fåtal mindre miljöhändelser kopplade till LKAB:s förädlingsverksamhet i Svappavaara inträffat och dagbrottet Leveäniemi. Samtliga händelser har kunnat hanterats så att LKAB bedömer att olägenhet för människors hälsa eller för miljön kunnat undvikas. I februari inträffade ett mindre spill med diesel, oklar mängd, på hårdgjord yta i maskinhuset i anslutning till kulsinterverket i Svappavaara. Spillet sanerades. I juni inträffade ett läckage av EO1 i anrikningsverket i Svappavaara mellan 50 och 400 liter. Ett mindre hål upptäcktes i en ledning. Läckaget hamnade främst på hårdgjordyta och kunde saneras. En del av oljan rann ner i spolrännor och ut i det interna processvattensystemet. I augusti inträffade ett strömavbrott som ledde till att en nödtömningsventil öppnades och en brist i rutiner ledde till att ventilen stod öppen i ca. 14 dagar innan det upptäcktes och ventilen kunde stängas. Uppskattningsvis har 65 000m 3 klarvatten som används för kylning av kompressorer släppts ut i dagvattensystemet och vidare till en närliggande sjö. Händelsen är anmäld till tillsynsmyndigheten. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten: länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2015 inlämnade Länsstyrelsen ett sådant ärende kopplat till LKAB:s verksamhet i Svappavaara till åklagarmyndigheten gällande försvårande av miljökontroll samt underlåten underrättelse om sanering av förorenat område. Polismyndigheten har under 2015 beslutat att lägga ner övriga förundersökningar gällande inlämnade åtalsanmälningar mot LKAB:s verksamhet i Svappavaara.
18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför undersökningar och åtgärder löpande. Utförda åtgärder/tester med syfte att spara råvaror och energi - Inga specifika åtgärder är utförda under 2015 för att minska energiförbrukningen i Svappavaara Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2015 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå.
LKAB har under året uppdaterat och tecknat nytt avfallsavtal gällande alla verksamhetsorter i Sverige. Vilket har lett till ett utökat arbete gällande återanvändning och alternativa återvinningsmetoder. För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. Utbildningsinsatser har löpande genomförts under året ute på arbetsplatserna i syfte att informera arbetsplatsen om just deras avfall. Återvinning, återanvändning, effektivisering och avfallets farlighet har diskuterats. På samtliga verksamhetsorter har också skåp med spillskydd installerats på alla fallplatser av farligt avfall. Detta för att underlätta för verksamheten att sortera men också för att minimera risken för läckage vid defekta behållare eller påkörning. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB utför löpande undersökningar och åtgärder med syfte att minska risker som kan ge upphov till olägenhet för miljön eller människors hälsa. En del utförs ortsövergripande och andra är bundna till en specifik ort. Utsläpp till vatten LKAB anser att det är viktigt att skapa en helhetssyn avseende emissioner till vatten. Ett sätt att nå låga utsläppshalter via hållbara lösningar är att kombinera olika former av dellösningar där passiva reningssteg utgör en viktig pusselbit. Passiv vattenrening innebär i motsats till aktiv rening exempelvis inga tillsatser av främmande kemikalier eller nyttjade av tillförd energi. LKAB undersöker för närvarande möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar befintliga vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett omfattande forskningsprojekt som delvis finansieras av Vinnova inom programmet för Strategiska innovationsområden och beräknas pågå fram till maj 2017. Konsortiet innefattar utöver gruvindustrin akademin i form av Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. LKAB står vid sidan av Vinnova för merparten av det finansiella stödet i projektet och all praktisk pilotverksamhet är förlagd till LKAB:s verksamhetsområden. Projektet är uppdelat i tre delar där kväveavskiljningskapaciteten och tillämpbarheten ska fastställas vid nyttjande av biologiska barriärer, optimering av befintliga vattenmagasin samt nyttjande av flytande våtmarker. Utsläpp till luft Under hösten 2013 drifttogs etapp 1 av rökgasreningsprojektet i Svappavaara kulsinterverk. Reningsanläggningen utgörs av tre elektrofilter och renar processgaserna från UDD, DDD och TPH gaskanalerna från stoft. Under 2015 har anläggandet av rökgasrening etapp två pågått. Etappen omfattar stoftrening av PH zonen samt rening av sura gaser. Anläggningen har drifttagits hösten 2015. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från gruvindustriområdet i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av sopning med upptag, bevattning och saltning utförts under barmarkssäsongen.
Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB besår vilande ytor med industrisådd löpande och asfalterar de vägar och upplagsyor där så är lämpligt. Åtgärder för att dämpa buller LKAB har de senaste åren arbetat intensivt med att begränsa buller från bolagets verksamhet i Svappavaara. De relativt omfattande åtgärderna har gett resultat och LKAB har innehållit villkoret för buller under 2015. LKAB kommer även framöver att bevaka tillkommande eller förändrade aktiviteters bidrag till den totala bullersituationen på orten. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 17. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets. 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/smp) Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Beslut om alternativvärde eller dispens finns ej. Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnandet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnandet: 2015 Myndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Under 2015 har en statusrapport lämnats in för LKAB Svappavaara Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: 2012 Tillämplig slutsats Bedömning 1. Miljöledningssystem LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierat enligt ISO 14001 och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 2. Energiledning LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO 50001 och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 3. Optimering av energiflöden Ej relevant, gäller integrerade stålverk
4. Användning av masugns- och LD-gas Ej relevant, gäller integrerade stålverk 5. Minska elektriska energiförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade verksamheter, bla finns rutiner för upphandling av ny elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska energiförbrukningen. 6. Materialhantering Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven genom de åtgärder som är implementerade för att optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna. 7. Råvarors kvalité Ej relevant, gäller integrerade stålverk 8. Hantering restprodukter Ej relevant, gäller integrerade stålverk 9. Extern användning eller återvinning fasta restprodukter LKAB uppfyller kraven. Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor utsträckning som möjligt, bland annat genom återvinning av tidigare deponerat material. 10. Drift och underhållsrutiner, restprodukter LKAB uppfyller kraven. LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur förberedande underhåll och hantering av restprodukter ska bedrivas i alla delar av processen. 11. Diffusa stoftutsläpp LKAB uppfyller kraven. LKAB arbetar kontinuerligt och strukturerat med att minimera den diffusa damningen genom att identifiera och prioritera damningskällor. Utifrån problemkartläggningar utför LKAB damningsbegränsande åtgärder, genom att använda såväl beprövade som nya tekniker. Metoderna utvärderas och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika verksamhetsorterna. 12. Hantering av vatten- och avloppsvatten LKAB uppfyller kraven. Det vatten som används i processen är antingen uppumpat gruvvatten eller nederbörd. Mängden vatten som tillkommer det yttre systemet varierar beroende på att både mängd vatten från gruvan och nederbörden varierar över tid. En viss mängd vatten avleds till sandmagasinet för transport av avfallsand. Därefter leds vattnet vidare till klarningsdammen varifrån vattnet recirkuleras till processen i så hög grad som möjligt. Endast överskottsvatten bräddas till recipient. 13. Övervakning, moderna datorsystem LKAB uppfyller kraven. LKAB har moderna datoriserade styrsystem. De ur drift- och miljösynpunkt relevanta parametrar loggas och följs upp. 14. Kontinuerlig övervakning av skorstensemissioner LKAB uppfyller kraven. LKAB har kontinuerlig övervakning av de relevanta parametrarna. 15. Övrig utsläppskontroll LKAB uppfyller kraven. Mätning av relevanta utsläppskällor sker enligt gällande egenkontrollprogram.
16. Diffusa källor LKAB uppfyller kraven. Den diffusa damningen kontrolleras genom mätning av nedfallande stoft i Svappavaara samhälle. 17. Avveckling Kraven bedöms inte vara uppfyllda i dagsläget. Nödvändiga rutiner ska införas för att kunna uppfylla kraven i designskedet av nya anläggningar. 18. Buller LKAB uppfyller kraven. Bullerdämpande åtgärder utförs. Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar med AEL-nivå Tillämplig slutsats: BAT-AEL : Typ av prov: Aktuella Bedömning: 33. Luftutsläpp/rening stoft i rökgaser 34. Luftutsläpp/rening SOx, HF, HCl 39. Rening vattenflöde <10-15 mg/nm3 Manuella mätningar sker minst fyra gånger per år. Sox <30-50mg/Nm3 HF <1-3 mg/nm3 HCl <1-3 mg/nm3 Susp ämnen: <50 COD (1): <160mg/l Kjeldahlkväve: <4,5 Tungmetaller: <0,55(Mg/l) Manuella mätningar sker minst fyra gånger per år. Manuell mätning, minst 6gr/år, i utsläppspunkt till recipient mätvärden: Kontrollmätning viktat för hela verket 2015 4,84 mg/nm3tg Kontrollmätning viktat för hela verket (mg/nm3tg) SO2 :385,8 HF: 8 HCl:165,6 Årsmedelvärde 2015 (mg/l): Susp:12,3 COD (TOC):4,9 Tot-N:10 Tungmetaller:0,007 LKAB uppfyller kraven. Den samlade utsläppsnivå ligger under AEL-värdet. LKAB uppfyller idag inte kraven. Ny rökgasrening har installeras under kvartal 4 2015. LKAB uppfyller kraven. Viss rening sker i både det inre och det yttre vattensystemet. Genomförda beräkningar visar att halterna ligger under de nivåer som finns i BAT-slutsatsen. Eftersom utsläppet av kväve i huvudsak utgörs av nitratkväve understiger halten Kjeldahlkväve Tot-N halten med god marginal. Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar utan AEL.-nivå 35. NO x processintegrerade tekniker Möjligheterna att reducera NO x-utsläppen från denna typ av pelletverk, Grate-Kiln, har utretts för LKAB:s anläggning i Kiruna. Utredningarna visar på att det är svårt att nå några större reduktioner utan att få produktionsbortfall. Frågan om utsläpp av NO x i Svappavaara är satt på prövotid (M 3412-10). 36. NO x-reducering, befintliga anläggningar Frågan om utsläpp av NO x är satt på prövotid (M3412-10). 37. NO x-reducering, nya anläggningar Ej relevant. 38. Reducera vattenförbrukningen LKAB uppfyller kraven.
Processvatten recirkuleras i stor omfattning, vilket leder till reducerad vattenförbrukning och minskade utsläpp. 40. Restprodukter LKAB uppfyller kraven. Allt Fe-innehållande material återtas i produktionen om det är teknisk och ekonomiskt möjligt. Sidoberg läggs på deponi och en del krossas och används för anläggningsändamål. 41. Energi LKAB uppfyller kraven. Pelletsverket är utformat så att värmeåtervinning sker. b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. 17. Avveckling Nödvändiga rutiner - - kommer att införas för att kunna uppfylla kraven i designskedet av nya anläggningar. c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Figur 10 Nedfallande stoft mättes 2014 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara, varav en referens (ej med i kartbild). Provtagning av snö har skett i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr, mittemot terminalområde SNE12 Linje Nordost, nedan Vargbacken SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3
Buller Figur 11 Omgivningsmätningar buller sker i fem mätpunkter SBU01, SBU02, SBU07, i Svappavaara samhälle och i SBU03 och SBU06 i bostadsområdet Vargbacken. SBU01 Bakom Gruvköket SBU02 Vid Ryttigården SBU03 Vargbacken SBU06 Mittemot GMK Mekaniska SBU07 Bakom Gruvköket inlöst 2015
Vibrationer Figur 12 Aktuella mätpunkter för vibrationer och luftstötvågor i Svappavaara.
Recipientkontroll Figur 13 Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms LKAB SVA24 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA53 Luongasjoki, nedströms LKAB SVA55 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA86 Liukattijoki