Resultatet efter åtta år av en borgerlig regering En statistisk genomgång av regeringens främsta verktyg jobbskatteavdragen och nedsättningen av sociala avgifter för unga som jobbskapande, politisk reformer. ÄLVSBORG SÖDRA SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKT 1
Sammanfattning Trots fem jobbskatteavdrag och nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga kan vi konstatera följande: För riket: Den nationella arbetslösheten har ökat mellan 2007-2014. Den nationella ungdomsarbetslösheten har ökat mellan 2007-2014. Långtidsarbetslösheten har på nationell nivå ökat mellan 2007-2014. Sysselsättningsgraden på nationell nivå har minskat mellan 2007-2014. Den nationella utbetalningen av försörjningsstöd har ökat för människor över 18 år, mellan åren 2006-2011. Den nationella utbetalningen av försörjningsstöd har ökat för människor under 17 år, mellan åren 2006-2011. För Älvsborg Södras kommuner: Den totala arbetslösheten för samtliga på kommunal nivå i Älvsborg Södra har ökat för alla kommuner, mellan januari 2007-januari 2014. Den totala arbetslösheten för ungdomar på kommunal nivå i Älvsborg Södra har ökat för alla kommuner mellan januari 2007-januari 2014. Långtidsarbetslösheten för samtliga på kommunal nivå i Älvsborg Södra har ökat för alla kommuner, förutom Bollebygd, mellan januari 2007-januari 2014. Långtidsarbetslösheten för ungdomar på kommunal nivå i Älvsborg Södra har ökat för alla kommuner, förutom Bollebygd, mellan januari 2007-januari 2014. Den kommunala utbetalningen av försörjningsstöd har ökat för samtliga kommuner inom Älvsborg Södra Socialdemokratiska Partidistrikt. 2
Källförteckning Kapitel 1 Bakgrund samt rapportens syfte (sid 4). Kapitel 2 Tillvägagångssätt (sid 6). Kapitel 3 Utbetalt jobbskatteavdrag, i Älvsborg Södra (sid 7). Kapitel 4 Skattesänkningar 2006-2014 per månad, enligt skattetabell 32 (sid 8). Kapitel 5 Nedsättningar av sociala avgifter, i Älvsborg Södra (sid 9). Kapitel 6 Arbetslöshet samtliga, i Sverige (sid 10). Kapitel 7 Ungdomsarbetslöshet, i Sverige (sid 11). Kapitel 8 Långtidsarbetslöshet, i Sverige (sid 12). Kapitel 9 Sysselsättningsgrad, i Sverige (sid 13). Kapitel 10 Total arbetslöshet, samtliga och ungdom, i Älvsborg Södra (sid 14). Kapitel 11 Långtidsarbetslöshet, samtliga och ungdom, i Älvsborg Södra (sid 15). Kapitel 12 Försörjningsstöd, i Sverige (sid 16). Kapitel 13 Försörjningsstöd, i Älvsborg Södra (sid 17). Kapitel 14 Slutsats (sid 19). 3
1) Bakgrund samt rapportens syfte I regeringens budgetproposition för 2007 omnämns det första jobbskatteavdraget som en betydande del i regeringens nya politik i syfte att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Man gör bedömningen att ett antal skattesänkningar bör införas som incitament för att öka sysselsättningen i landet och att arbete skall ses som mer lönsamt än i det då, aktuella läget. För att få största möjliga effekt på arbetsutbudet och sysselsättningen bör skattelättnaden särskilt inriktas mot att göra det lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltids-arbete. 1 Att sänka skatten ansågs som det främsta verktyget i regeringens vallöfte om att öka sysselsättningen och få fler människor i arbete än i det då, aktuella läget. 2 Utöver den breda analys som sådan, så riktades även det s.k jobbskatteavdraget till specifika grupper i samhället. Genom att sänka skatterna för framförallt låginkomsttagare så skulle de grupper som stod långt ifrån heltidsarbeten eller befann sig i arbetslöshet öka i sysselsättning och därmed engagera hela samhället. Inom dessa inkomst-grupper återfinns många ungdomar och invandrare samt deltidsarbetande kvinnor. Det är bland dessa grupper som de största möjligheterna till förändringar av arbetskraftsdeltagandet finns. 3 Jobbskatteavdragets effekter som sådana var i det stora hela riktat åt de människor som befann sig långt ifrån arbetsmarknaden och som senare skulle kategoriseras i Fas 3, eller benämnas som långtidsarbetslösa. Följande rapport ämnar att på såväl nationell- som kommunal nivå påvisa effekterna av jobbskatteavdraget. På ett konkret sätt behandlar följande rapport utvecklingen inom arbetslöshet, ungdomsarbetslösheten, långtidsarbetslösheten och sysselsättningsgraden, men även hur utbetalningen av försörjningsstödet har förändrats sedan Alliansens tillträde i regeringsposition 2006. De fem jobbskatteavdrag som redan blivit verklighet uppskattas att ha kostat staten 86 miljarder kronor i förlorade skattepengar, när de genomfördes. Riksdagens Utredningstjänst (RUT) redovisar att i dagsläget har jobbskatteavdragen kostat ungefär 600 miljarder kronor i förlorade skattepengar. Jobbskatteavdragen presenterades i olika etapper, vid 2007, 2008, 2009, 2010 och 2014, där det sista kostade ungefär 12 miljarder kronor. I diskussionen om jobbskatteavdragen är det viktigt att bära med sig insikten om att den totala kostnaden för dessa ständigt ökar. Regeringen är själva lyriska över den ekonomiska reform som uppges ha bidragit till ungefär 200 000 fler i sysselsättning. (Under Socialdemokraternas senaste tid vid makten mellan 1994-2006 ökade sysselsättningen med 500 000) Rent ekonomiskt har Sverige, under dessa år, gått ifrån ett överskott på 65 miljarder kronor 2006 till, enligt prognoser ifrån Ekonomistyrningsverket, ett underskott på 87 miljarder kronor för 2014. 4 Samtidigt har Regeringen sålt ut gemensamma, statliga tillgångar för 160 miljarder kronor. Sammantaget kan det tyckas som en relativt osammanhängande ekonomisk politik med tydliga inslag av ansvarslöshet. 1 Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1: 136-137 2 Alliansens valmanifest 2006: 6 3 Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1: 136-137 4 http://www.esv.se/static/mu/2014/1/start.htm 4
Rapporten delger även statistik för nedsättningarna av de sociala avgifter vid anställning av unga, som regeringen genomfört, då även denna reform lyfts fram som jobbskapande. Om jobbskatteavdragen beskrivs som specifikt betydande för samtliga grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, så är nedsättningen av de sociala avgifterna för unga genomförd i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Genom att ta med denna reform så erbjuds en översikt av kostnaden för nedsättningen och det faktiska resultat i form av ökad- eller minskad ungdomsarbetslöshet. En distinkt skillnad existerar mellan jobbskatteavdragen och nedsättningen av sociala avgifter för unga i vem som tar del av reformerna, där den sistnämnda reformen kommer företagen till lags och inte löntagaren. Den statistik som framförs är framförallt delgiven av berörda kommuner själva, Riksdagens Utredningstjänst (RUT), Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå Ekonomifakta. 5
2) Tillvägagångssätt Rapportens innehåll som helhet är tämligen svår att precisera i form av metod. Tillvägagångssättet har varierat för de olika under-rubrikerna, med dock en gemensam grund i jämförelsen mellan två likartade tidpunkter. Då rapportens analytiska syfte är att jämföra den samhälleliga situationen strax efter Alliansens tillträde i regeringsställning och den nutida situationen inom samma områden, så är de generella jämförelsepunkterna runt årsskiftet 2006/2007 samt årsskiftet 2013/2014. Den kommunala nedbrytningen av jobbskatteavdragen och de sociala avgifterna för unga har tagits fram av Riksdagens Utredningstjänst (RUT) på begäran. Uppdraget benämns RUT 2014:283 och redogör för kommunal nedbrytning, där Älvsborg Södras kommuner har plockats ut och redovisas i rapporten. Då information och statistik tillhandahållits av en rad olika- och separata institutioner samt myndigheter, så kan vissa avsnitt skilja sig i den exakta tidsangivelsen. Däremot har ambitionen varit att inom samma kapitel, ska samma tidsjämförelser gälla, för såväl den nationella- som kommunala statistiken. Det kapitel som här skiljer sig åt, är den kommunala statistiken om försörjningsstöd, då de olika kommunerna inte har likvärdiga system och även i vissa fall genomgått ett systembyte under tidperiodens gång. Den statistik som använts har inte genomgått någon direkt form av analys eller bearbetning. Av den anledningen så kan varje kapitel konkret redovisa direkta källor. Då viljan är att ge en bild av verkligheten så skulle rapporten förlora sitt syfte om den inte redovisade exakt statistik ifrån vald tidsperiod. Där den exakta källan inte kan redovisas är i de fall som kommunerna själva, via mail eller telefon, redogjort för situationens utveckling inom ett specifikt område. Information ifrån berörda kommuner har tagits fram genom kontakt med chefer för kommunernas socialförvaltning och i nästa led ansvarig handläggare för dessa frågor. 6
3) Utbetalt jobbskatteavdrag, i Älvsborg Södra Följande siffror är framtagna av Riksdagens Utredningstjänst (RUT) på begäran, där de bröt ned jobbskatteavdragens kostnader på kommunal nivå. De siffror som syns är alltså i måttet miljoner kronor. Resultatet för 2007 2011 bygger på faktiska utfall medan resultatet för 2012 2014 är en simulering som bygger på prognoser över ekonomins och befolkningens utveckling. Jobbskatteavdragens utbetalning har sedan det första ökat i kostnad för varje år, något som bör jämföras i relation med utvecklingen av arbetslöshet under samma period. Tabell 1 Utbetalt jobbskatteavdrag i Älvsborg Södras kommuner (miljoner kronor) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total Bollebygd 40 50 60 70 70 80 80 90 540 Tranemo 50 70 90 100 100 100 110 120 740 Mark 150 200 240 280 290 300 310 350 2 120 Svenljunga 50 60 70 90 90 90 100 110 660 Borås 450 600 730 870 910 940 970 1 120 6 590 Ulricehamn 100 130 160 190 200 210 210 250 1 450 Källa: Riksdagens Utredningstjänst (RUT 2014:283) 7
4) Skattesänkningar 2006-2014 per månad, enligt skattetabell 32 Något som är viktigt att bära med sig är att jobbskatteavdragen endast är en del av det paket med skattesänkningar som regeringen genomfört av förvärvsarbete. Den progressiva ökningen för jobbskatteavdragen når sitt tak vid en månadslön på ca 30 000 kronor. Därefter behåller jobbskatteavdragen sin utformning och utvecklas inte i takt med högre löner. Därför kan det vara av intresse att erbjuda en helhetsbild med effekterna av regeringens samtliga skattesänkningar av förvärvsarbete. Genom att analysera alla skattesänkningar som berör förvärvsarbete förändras den relativt pragmatiska bild som annars beskriver jobbskatteavdragen, ifrån regeringens håll. Av nämnd anledning tas en uträkning här med som påvisar sambandet mellan inkomst och sänkt skatt och hur olika lönegrupper påverkas olika, där inte endast jobbskatteavdragen involveras. Tabellen visar framförallt en förändring i fördelning av skattelättnader för olika grupper mellan 2006-2014. Redogörelsen utgår ifrån skattetabell 32, eftersom medelskattesatsen för riket är 31,86. Nedanstående redogörelse påvisar på ett tydligt sätt vad de övre lönegrupperna fått i jämförelse med låg- och medelinkomsttagare. Tabell 2 - Skattesänkningar i Sverige efter lönegrupper i kronor mellan 2006-2014 Källa: http://www.skatteverket.se/download/18.dfe345a107ebcc9baf80001219/tabell+32%2c+2006.pdf Lön per månad Skatt 2006 Skatt 2014 Minskning per månad Minskning per år 12 000 3 077 1 962 1 115 13 380 15 000 4 133 2 824 1 309 15 708 18 000 5 189 3 685 1 504 18 048 21 000 6 245 4 546 1 699 20 388 24 000 7 301 5 407 1 894 22 728 27 000 8 433 6 268 2 165 25 980 30 000 9 993 7 131 2 862 34 344 33 000 11 553 8 091 3 462 41 544 40 000 15 225 11 099 4 126 49 512 45 000 18 075 13 699 4 376 52 512 50 000 20 925 16 299 4 626 55 512 60 000 26 625 21 934 4 691 56 292 https://www.skatteverket.se/download/18.4a47257e143e26725ae1438/1391609292500/manadslon_tabell32.pdf 8
5) Nedsättning av sociala avgifter, i Älvsborg Södra I syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar, så har Alliansen genomfört en nedsättning av de sociala avgifterna för ungdomar. En kommunal nedbrytning tas här med för att påvisa kostnaden av hur nedsättningen av sociala avgifter fördelats på kommunal nivå som resultatet av genomförd reform. Den första juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna med ca elva procentenheter för samtliga anställda mellan 19 och 25 år. Första helåret under vilket nedsättningen fanns (2008) uppgick summan till ca 10 miljarder kronor. Nedsättningen utökades med ytterligare sex procentenheter vid årsskiftet 2008/2009 och vidare blev alla anställda som vid årets ingång inte hade fyllt 26 år föremål för nedsättningen. Förändringen innebar att summan av nedsättningen ökade till ca 16,5 miljarder kronor. Den första juli 2014 kommer en regelförändring att ske. Nedsättningen sänks med ytterligare drygt fem procentenheter för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år medan nedsättningen slopas för personer som vid årets ingång fyllt 26 år, vilket väntas öka summan med ca 0,3 miljarder kronor 2015. Tabell 3 Nedsatta sociala avgifter för unga i Älvsborg Södras kommuner (miljoner kronor) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt Bollebygd 10 10 10 10 20 10 70 Tranemo 20 20 20 20 30 30 140 Mark 60 60 80 80 80 90 450 Svenljunga 20 20 20 20 20 30 130 Borås 210 230 260 270 280 310 1 560 Ulricehamn 50 50 50 60 60 60 330 Källa: Riksdagens Utredningstjänst (RUT 2014:283) 9
6) Arbetslöshet samtliga, i Sverige På Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå, Ekonomifakta, kan man ta del av statistiska jämförelser över tid inom flertalet områden. För statistik angående arbetslöshet på Ekonomifakta görs uträkningen med människor i ålder 15-74 år, vilket är i enlighet med International Labour Organisation:s (ILO) mått på arbetslöshet. För januari 2007 så beräknar Ekonomifakta att arbetslösheten i Sverige var 6,9 % och den säsongsrensade låg på 6,6 %. För januari 2014 så var 8,6 % arbetslösa och den säsongsrensade arbetslösheten låg på 8,2 %. I verkliga siffror så utgör januari-månads procenttal 436 400 människor i arbetslöshet. Diagram 1 Arbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/?from3902=2006&to3902=201 4 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidpunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014. 10
7) Ungdomsarbetslöshet, i Sverige Ungdomsarbetslöshet innebär andelen av människor som definieras som ungdomar som också är arbetslösa. Definitionen av ungdomar i relation till arbetslöshet kan variera mellan olika åldrar. Även för ungdomsarbetslösheten på nationell nivå används Ekonomifakta som statistisk källa. För ungdomsarbetslösheten hänvisar Ekonomifakta också till ILO:s definition och anger 15-24 år som referenspunkt i syfte till ungdomar i arbetslöshet. Då samma källa och måttenhet (ILO) används här, som ovan, så kommer även procentsatserna tas ifrån januari 2007 och januari 2014. För januari 2007 var ungdomsarbetslösheten på 20,2%, varav den säsongsrensade var på 19 %. Januari 2014 visar på 23,9% i ungdomsarbetslöshet, varav 22,9% i den säsongsrensade. Bakom procentsatsen så betyder ungdomsarbetslösheten att 145 700 ungdomar befann sig i arbetslöshet i januari 2014. Diagram 2 Ungdomsarbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-permanad/?from8297=2006&to8297=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidpunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014. 11
8) Långtidsarbetslöshet, i Sverige Långtidsarbetslöshet innebär den andel av den totala arbetslösheten som endast inkluderar personer som varit utan jobb under en längre tid. Det förekommer olika definitioner gällande långtidsarbetslöshet, och dessa definitioner förändras med jämna mellanrum. Enligt Ekonomifakta definieras dock en person som långtidsarbetslös när hen har varit arbetslös kontinuerligt under mer än sex månader. Liksom tidigare statistik ifrån Ekonomifakta så används ILO:s internationella mått, vilket för långtidsarbetslöshet innebär personer i åldrarna 15-74 år. För januari 2007 var långtidsarbetslösheten 25,3%, här redovisas ingen säsongrensad statistik. För januari 2014 var långtidsarbetslösheten 30,5%, här redovisas ingen säsongrensad statistik. Diagram 3 Långtidsarbetslöshet i Sverige, januari 2007 januari 2014 Källa:http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Langtidsarbetsloshet/?from17513=200 6&to17513=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidpunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014. 12
9) Sysselsättningsgrad, i Sverige Då antalet sysselsatta människor ofta ställs i kontrast till människor i arbetslöshet, tas sysselsättningsgraden med i denna rapport. Sysselsättning, till skillnad ifrån arbetslöshet, riktar sig till statistik om hur många människor som i någon form är sysselsatta. Därmed är sysselsättningsgraden ett instrument för att mäta andelen av Sveriges befolkning som är sysselsatta. Stämmer Alliansens beräkning om 200 000 fler sysselsatta så innebär det ca. 25 000 per år över två mandatperioder. Medför man Socialdemokraternas beräkning om 500 000 fler sysselsatta mellan 1994-2006, så är det ca 41 000 fler sysselsatta per år över tre mandatperioder. För januari 2007 var andelen av befolkningen i sysselsättning 65,6%, och den säsongsrensade låg på 66,8%. För januari 2014 var andelen av befolkningen i sysselsättning 64,3% och den säsongsrensade låg på 65,7% Diagram 4 Sysselsättningsgraden i Sverige, januari 2007 januari 2014 Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/sysselsattning/sysselsattningsgrad/?from17332=2006&to 17332=2013 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidpunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014. 13
10) Total arbetslöshet, samtliga och ungdom, i Älvsborg Södra De två tabellerna på denna sida redogör för den totala arbetslösheten (16-64 år) och ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i antal personer, inskrivna i Arbetsförmedlingens egen statistikcentral. Arbetsförmedlingen använder inte ILO:s (International Labour Organisation) definition, vars motsvarande åldersbeskrivning för ungdomsarbetslöshet är 15-24 år och total arbetslöshet 15-74 år. Tabellerna avser den totala arbetslösheten för såväl samtliga (16-64 år) och för ungdomar (18-24 år) Tabell 4 Total arbetslöshet för samtliga, i Älvsborg Södras kommuner Arbetslösa 16-64 år Januari 2007 Januari 2014 Procentuell ökning Bollebygd 194 232 +19,59% Tranemo 115 298 +159,13% Mark 824 1 034 +25,49% Svenljunga 170 298 +75,29% Borås 3 002 4 584 +52,7% Ulricehamn 487 699 +43,53% Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/ Tabell 5 Total arbetslöshet för ungdomar, i Älvsborg Södras kommuner Arbetslösa 18-24 år Januari 2007 Januari 2014 Procentuell ökning Bollebygd 24 66 +175% Tranemo 20 82 +310% Mark 149 275 +84,56% Svenljunga 25 74 +196% Borås 548 1 004 +83,21% Ulricehamn 88 177 +101,14% Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/ 14
11) Långtidsarbetslöshet, samtliga och ungdom, i Älvsborg Södra Nedanstående tabeller redovisar andelen långtidsarbetslösa i Älvsborg Södras kommuner, såväl samtliga som ungdomar, med en procentuell uträkning av utvecklingen mellan januari 2007 och januari 2014. Enligt Arbetsförmedlingens hemsida så definieras långtidsarbetslöshet för vuxna med en i öppen arbetslöshet mer än sex månader och under den tiden inte deltagit i ett program med aktivitetsstöd. För ungdomar (18-24 år) så är definitionen för långtidsarbetslöshet, ungdomar under 25 år som varit öppet arbetslösa i mer än 100 dagar. Tabell 6 Samtliga långtidsarbetslösa, i Älvsborg Södras kommuner Långtidsarbetslösa 16-64 år Januari 2007 Januari 2014 Procentuell förändring Bollebygd 42 33-21,4% Tranemo 7 34 +385,7% Mark 78 125 +60,2% Svenljunga 18 38 +111,1% Borås 489 636 +30% Ulricehamn 89 95 +6,7% Källa: Siffrorna som statistiken ovan grundar sig på, tilldelades av Arbetsförmedlingens egen statistikenhet. Tabell 7 Ungdomar i långtidsarbetslöshet, i Älvsborg Södras kommuner Långtidsarbetslösa 18-24 år Januari 2007 Januari 2014 Procentuell förändring Bollebygd 7 4-42,8% Tranemo 0 4 Kan inte beräkna när första värdet är 0 Mark 4 14 +250% Svenljunga 2 10 +400% Borås 87 96 +10,3% Ulricehamn 15 17 +13,3% Källa: Siffrorna som statistiken ovan grundar sig på, tilldelades av Arbetsförmedlingens egen statistikenhet. 15
12) Försörjningsstöd, i Sverige Försörjningsstöd är benämningen på det som tidigare kallades socialbidrag. På den nationella nivån används Statistiska Centralbyrån (SCB) som källa för att undersöka utvecklingen i utbetalningen av försörjningsstöd. SCB har dock inga aktuella siffror utan har 2011 som senast tillgänglig referenspunkt. Därmed kan inte statistiken om försörjningsstödet på nationell nivå ses som aktuell. Dock kan dessa siffror påvisa den trend som senare, kommunala- och aktuella siffror bekräftar och tas därför med i beräkningen. Den första av de två tabellerna nedan visar hur antalet biståndsmottagare över 18 år har förändrats mellan 2006-2011. Den andra tabellen hänvisar till samma område fast för människor som ännu inte fyllt 18 år, det vill säga ungdomar som erhåller försörjningsstöd. Efter 2011, så tillhandahåller Socialstyrelsen statistik över försörjningsstödets utveckling. Den senaste tillgängliga årsstatistiken tillgänglig gäller för 2012. Av den anledningen användes SCB för att inte blanda två olika statistikbyråer och därmed förlora den enhetliga bilden. Tabell 8 Förändring av mottagare av försörjningsstöd i Sverige mellan 2006-2011, personer över 18 år Hela landet 2006 2011 Personer över 18 år 264 191 mottagare 281 172 mottagare Källa: http://www.scb.se/sv_/hitta- statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?layout=tableviewlayout1&rxid=27dc501d-0d90-40d1-a51e- 738ca37a7249 Tabell 9 Förändring av mottagare av försörjningsstöd i Sverige mellan 2006-2011, personer under 17 år Hela landet 2006 2011 Personer under 17 år 128 275 mottagare 136 867 mottagare Källa: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?rxid=27dc501d-0d90-40d1- a51e-738ca37a7249&productcode=&menu=1&layout=tableviewlayout1 16
13) Försörjningsstöd, i Älvsborg Södra Försörjningsstödet på kommunal nivå har tagits fram i samarbete med berörda kommuner. I ett tidigt skede av arbetet så var planen att inbegripa flera olika komponenter i sammanställningen av hur försörjningsstödet ser ut på kommunal nivå. Dock visade det sig under tidens gång att kommunerna hade olikartade system för försörjningsstöd och kunde därför inte alltid svara på frågor om t.ex försörjningsstöd för ungdomar och antal unika personer. Därför inkluderas nu endast antal hushåll och den totala kostnaden för enskilda kommuner. Likaså varierar tidpunkterna för kommunerna, då några kommuner under tidens gång bytt system och inte kunde redovisa tillförlitliga siffror. Förhoppningsvis är nedanstående tabeller dock till hjälp i att uttolka utvecklingen på kommunal nivå. kostnader Källa: Siffror framtagna via samtal med berörda kommuner Anm. *Avser månadsstatistik för januari 2007 Tabell 10 Antal hushåll och utbetalt försörjningsstöd i Älvsborg Södra, 2006/2007 2006/2007 Borås 2007 Mark 2006 Svenljunga 2006 Ulricehamn Tranemo 2007 Bollebygd 2007 januari* Unika 2 225 532 170 91 110 57 hushåll Totala 75 089 451 15 000 000 4 337 300 453 831 1 954 500 2 407 000 Tabell 11 - Antal hushåll och utbetalt försörjningsstöd i Älvsborg Södra, 2012-2014 Senast tillgänglig Borås 2012 Mark 2013 Svenljunga Ulricehamn Tranemo 2013 Bollebygd 2013 a 2013 januari** Unika 2 357 745 258 204 305 135 hushåll Totala 101 320 579 32 500 000 8 177 400 1 596 497 10 456 700 6 436 000 kostnader Källa: Siffror framtagna via samtal med berörda kommuner Anm. **Avser månadsstatistik för januari 2014 Tabellen ovan visar flertalet saker. Framförallt så syns det en oerhörd ökning av utbetalningen i försörjningsstöd på kommunal nivå vilket naturligtvis är oroväckande och ett tydligt resultat av den borgerliga regeringens politik, som också bör kunna kopplas till den ökande arbetslösheten. Gällande utvecklingen av försörjningsstödets utbetalningar så har enhetschefer- och handläggare på Socialförvaltningen i Borås-, Marks- och Tranemos kommun valt att kommentera om det går att skönja några nya tendenser för vilka människor som söker försörjningsstöd. För Borås syns inga större förändringar, då det fortfarande är de traditionella grupperna som erhåller försörjningsstöd, med en viss ökning bland ungdomar. I Mark ser man en markant förändring på senare tid, med en kraftig ökning gällande försörjningsstödet. Tranemos kommun kopplar samman den nya trenden med försämringar i A-kassan och utförsäkringar av sjuka människor 17
som inte längre har rätt till sjukersättning. Tranemo ser också en tydlig ökning bland unga som efter studenten tvingas vända sig till kommunen för att få försörjningsstöd. Statistiken ovan om försörjningsstöd på kommunal nivå är, som sagt, hämtad i samtal med chefer- och handläggare för Socialförvaltningen på berörda kommuner. Liknande statistik finns att hämta ifrån Socialstyrelsens hemsida om kommunal redovisning. Anledningen till att den inte tas med här, i ett separat avsnitt, är att årsredovisningen för 2013 inte ännu är publicerad. Däremot är årsstatistiken för 2006 ifrån Socialstyrelsen tydligt jämförbar med den statistik som av kommunerna redovisar 2006/2007 års utbetalningar. 18
14) Slutsats Jobbskatteavdragens syfte var att minska arbetslösheten, i synnerhet för de människor som traditionellt sett står långt ifrån arbetsmarknaden. I höstbudgeten för 2007 samt den proposition som avhandlar det andra jobbskatteavdraget så framställs syftet tydligt. Genom att undersöka arbetslösheten och dess utveckling mellan åren 2007-2014 så uppmärksammas effekterna av jobbskatteavdragen och ifall syftet med regeringens främsta arbetsmarknadspolitiska verktyg har införlivats eller inte. Den fakta som redovisas i rapporten, och som har tagits fram med nämnda myndigheter och institutioner, bevisar att regeringens föreslagna väg mot minskad arbetslöshet genom jobbskatteavdrag har misslyckats med sitt syfte. Gällande problemet med ungdomsarbetslöshet avsåg regeringen att lösa detta genom en nedsättning av de sociala avgifterna vid anställning av unga. Om jobbskatteavdragen var riktade mot arbetslösheten som helhet och framförallt människor långt ifrån arbetsmarknaden, så var reformen för sänkta arbetsgivaravgifter för unga öronmärkt för just ungdomsarbetslösheten. Trots att kostnaden för reformen fortsätter att öka i förlorade skattepengar, så kan vi se tydliga tecken på att även ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka. Det sker alltså en liknande utveckling av nedsättningen för sociala avgifter som av jobbskatteavdragen, där kostnaderna fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten kontinuerligt ökar. Även utvecklingen av utbetalt försörjningsstöd tas med i rapporten som en kontrast till arbetslöshet. Det vore problematiskt att anta att utbetalt försörjningsstöd och arbetslöshet är en direkt följd av varandra, men det får antas att det utan tvekan finns ett samband mellan de två samhällsekonomiska fenomenen. Framförallt är kommunernas egna kommentarer till det ökade försörjningsstödet av intresse, där de själva påstår att ökningen bland annat beror på ökad arbetslöshet där det vanligtvis är ungdomar som direkt efter gymnasiet tvingas till försörjningsstöd. Vad då rapporten kan konstatera är att syftet med jobbskatteavdragen inte uppfyllts då arbetslösheten ökat under regeringens tid vid makten. Ekonomifakta kan påvisa att sysselsättningsgraden samtidigt har minskat, vilket också får agera motsats till återkommande argument om att alltfler människor idag är i arbete än vid regeringens tillträde. I samma takt som arbetslösheten ökar och sysselsättningsgraden minskar, så ökar antalet hushåll som tvingas till försörjningsstöd och även det belopp som kommunerna betalar ut har kraftigt ökat. Samma slutsats kan dras gällande ungdomsarbetslösheten då nedsättningen av sociala avgifter för unga inte lyckats minska det växande problem som ungdomsarbetslösheten utgör. 19