Ser nyhetsbrevet konstigt ut? Klicka här för att se det i din webbläsare. Samverkan vägen till framgång i Skövde och Skaraborg Försvarsmaktsråd Skaraborg är ett forum för samverkan mellan Försvarsmakten och det regionala omgivande samhället. Försvarsmakten och kommunerna i Skaraborg har ett gemensamt intresse av att förutsättningarna för Försvarsmaktens utveckling i regionen är fortsatt goda. Skövde kommun och Försvarsmakten initierade därför under hösten 2010 arbetet med en gemensam mötes- och samverkansform under namnet Försvarsmaktsråd Skaraborg. Försvarsmaktsråd Skaraborg upprättades i mars 2011. Följande parter har undertecknat en avsiktsförklaring och sitter representerade i rådet: Försvarsmakten: Livregementets husarer K 3, Skaraborgs regemente P 4, Trängregementet Träng R, Skaraborgs Flygflottilj F 7 och Markstridsskolan MSS. Kommunerna: Skövde, Lidköping och Karlsborg. Försvarsmaktsråd Skaraborg väckte intresse i Sälen Försvarsutskottet följer upp personalförsörjningen Leif Walterum (C), kommunalråd i Skövde. Varje år i januari månad möts Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska aktörer i Sälen för Folk och Försvars Rikskonferens. I år stod för första gången representanter för en kommun på inbjudningslistan med anledning av hur man samverkar mellan kommunen och Försvarsmakten. Kommunalråd Leif Walterum (C) och Annelie Bjerkne, samhällsstrateg vid Skövde kommun, deltog vid konferensen. Leif Peter Hultqvist (S), ordförande för Försvarsutskottet Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) ger sin syn på aktuella frågor om Försvarsmaktens personalförsörjning i en intervju för nyhetsbrevet. Hur ser du på det förslag som diskuteras om att förändra grundkraven för soldater och sjömän från dagens krav på gymnasieutbildning till grundskola med godkänt i matte, engelska och svenska?
Walterum summerar några av sina intryck: Vad var det viktigaste med Försvarsmaktsråd Skaraborgs deltagande?? Genom vårt deltagande så kunde vi knyta många viktiga kontakter och få tillfälle att berätta om vårt framgångsrika samarbete i Skövde och Skaraborg mellan Försvarsmakten och det civila samhället. Hur upplever du Rikskonferensen, du har varit med flera gånger förr? Det är några år sedan sist jag hade möjligheten att delta, men jag konstaterar att Folk och Försvars Rikskonferens fortsätter att vara den viktigaste arenan för de Försvars- och säkerhetspolitiska frågorna i Sverige. Hur upplever du intresset från andra på konferensen? Vad fick du flest frågor om? Intresset för Skövde och Skaraborgs engagemang kring de försvarspolitiska frågorna är oerhört stort från många olika håll och många har fått upp ögonen för oss. Bland de återkommande frågorna var varför gör ni detta och hur lyckas ni? Svaret är givet; vi har en lång tradition av en närvarande Försvarsmakt i våra kommuner och vi har alltid haft ett nära och tätt samarbete. Den pågående förändringen av Försvarsmakten får en påverkan på hela det omgivande samhället och flera av kommunens verksamheter. Försvarsministern uttryckte sig i mycket positiva ordalag om Försvarsmaktsråd Skaraborgs arbete, fick du samma positiva gensvar från representanter för Försvarsmakten på plats? Det är många från Försvarsmakten som uttrycker en beundran i att vi har kommit långt i vårt samarbete och framförallt att vi inte räds att också ta tag i de svåra frågorna. Fotnot: Leif Walterum ställde en fråga till försvarsminister Sten Tolgfors om hur samtliga berörda departement och ministrar ska involveras i Försvarsmaktens personalförsörjning, eftersom det är en samhällsreform som går på tvärs över departementala ansvarsområden. Se hans fråga och försvarsministerns respons i detta klipp (1:48 in): http://folkochforsvar.se/index.php /rikskonferensen_spelare/items /rk_15jan_del1.html Jag anser inte att grundkraven ska förändras. Soldatyrket kräver större förkunskaper än godkänt i matte, engelska och svenska från grundskolan. Vi säger nej till denna försämring. Du har sagt i en interpellationsdebatt med försvarsministern nyligen att du tycker soldaternas löner är för låga för att systemet ska hålla långsiktigt och att det vore bra med en premie efter avslutat tjänstgöring. Varför då? Om man ser de siffror över rekryteringen som Försvarsmakten och försvarsministern presenterar går rekryteringen mycket bra? Ska personalförsörjningen fungera bra långsiktigt och systemet bli stabilt så krävs betydligt bättre villkor när det gäller löner, villkor för studier, möjligheter till validering, försäkringar - riskpremier samt premier kopplade till tjänstgöringens längd. Vi har krävt att en partsammansatt grupp med arbetsgivare och fack ska se över villkoren och komma med ett samlat förslag på förbättringar. Det är alldeles för tidigt att säga att systemet fungerar bra eftersom att ett stort antal befattningar inte är tillsatta. Dessutom måste vi fokusera på risken för att soldater hoppar av efter två till tre års tjänstgöring. Alltför ofta kommer den typen av signaler. I interpellationsdebatten efterlyste du en samlad översyn av soldaternas förhållanden. Hur jobbar Försvarsutskottet under din ledning med dessa frågor? Gör utskottet någon sådan uppföljning? Jag hoppas att vi brett i utskottet snart ska kunna komma överens om formerna och innehållet i en uppföljning av den nya personalförsörjningen inom försvaret. Det måste vara en uppföljning som går på djupet. Dessutom markerades utskottets viktiga roll när det gäller att följa upp personalförsörjningen i samband med att riksdagen på våren 2010 med knapp majoritet tog beslutet om att avskaffa den allmänna värnplikten. Utskottet måste fullgöra sin uppgift på denna punkt. Soldatliv och högskoleutbildning både och i Skövde Konkreta resultat på kort tid men vi är bara i början
Nomie Eriksson, prefekt vid Högskolan i Skövde. Överste Ronald Månsson, C P 4. Överste Ronald Månsson är avgående chef för P 4 Skövde efter en tid med stora förändringar både inom Försvarsmakten och i relationerna mellan det civila och militära. Hur ser du på det förslag som diskuteras om att förändra grundkraven för soldater och sjömän från dagens krav på gymnasieutbildning till grundskola med godkänt i matte, engelska och svenska? Hur skulle ett sådant system påverka det ni jobbar med i Skövde, dvs. samtidig högskoleutbildning och anställning som soldat? Personligen tycker jag att vi skall ställa höga krav på de medborgare som väljer det svåra yrket tjänstgörande soldat. Att ha gymnasiekompetens är inget högt krav enligt mitt sätt att se det. Gymnasiekravet underlättar gívetvis en civil meritvärdering men är inte det främsta skälet till att vi skall ha detta. Det främsta skälet är att yrket soldat kräver färdigheter och kunskaper där jag tror gymnasiekompetens är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig tjänstens krav. Det kan vara språk eller att kunna tillgodogöra sig tekniska beskrivningar och så vidare, säger Ronald Månsson och fortsätter: Frågan om gymnasiekompetens kommer inte principiellt att påverka vårt arbete inom Försvarsmaktsrådet. Finns inte gymnasiekompetenskravet måste vi bli än bredare i vår samverkan och att den civila meritvärderingen måste ske på än fler fält än t ex högskola/universitet. Inslaget av andra utbildningar kan bli större och att ge gymnasiekompetens kan ju bli ett område. Hur upplever du intresset för "Skaraborgsmodellen" inom Försvarsmakten? Vi upplever ett stort intresse för vårt arbete. Det valda personalförsörjningssystemet för Försvarsmakten kräver ett helt annat samarbete Högskolan i Skövde och de fem militära förband som ingår i Försvarsmaktsråd Skaraborg har inlett ett fördjupat samarbete som är unikt i Sverige. En avsiktsförklaring om samarbetet undertecknades i november 2011 och de första soldaterna är redan på plats i föreläsningssalarna. Samarbetet innebär att Högskolan i Skövde inom ramen för tjänstgöring i Försvarsmakten - erbjuder kurser för tjänstgörande soldater. Kurserna ger högskolepoäng och kan läsas av soldater knutna till Skaraborgs regemente, Skaraborgs flygflottilj, Livregementets husarer, Trängregementet och Markstridsskolan, vilka är de fem förband som ingår i Försvarsmaktsråd Skaraborg. Baspaket soldat grundutbildning på högskolenivå Utbildningen går under namnet "Baspaket soldat" och omfattar, i dagsläget socialpsykologi, interkulturell kommunikation samt kris- och katastrofpsykologi om vardera 7,5 högskolepoäng. Under hösten kommer soldater fortsatt studera vid högskolan som en avslutande del i den lokala pilotstudien om hur det framtida systemet ska utformas. Ambitionen är att sjösätta ett utvecklat Baspaket soldat under 2013. Att skapa ett civilt meritvärde genom studier vid sidan om att vara heltidsanställd soldat är ett annat område som vi arbetar med att utveckla. Ur ett attraktionsperspektiv tror vi att möjligheten till studier kommer att underlätta vår personalförsörjningsprocess i framtiden; säger Anders Poutiainen som är HR-chef vid Skaraborgs regemente. Att soldaterna genomför utbildningen vid Högskolan i Skövde parallellt med soldatutbildningen kräver en individuell studiegång för soldaten. Försvarsmakten och Högskolan tittar på olika flexibla lösningar. Men här i Skaraborg stannar det inte vid högskolestudier, vissa kanske vill skaffa sig en gymnasial yrkesexamen och här kommer den kommunala vuxenutbildningen in. Detta är ett samarbete alla vinner på. Soldaten meriterar sig för ett civilt arbetsliv efter den
med resten av samhället än tidigare och den insikten finns. Det är viktigt att varje region och varje ort utvecklar sin egen modell av samarbete baserat på befintliga strukturer i samhället och i Försvarsmakten. Du kommer snart lämna din befattning i Skaraborg. Vad är du mest nöjd med under din tid här? Något som gått sämre än väntat? Bättre? Det har hänt oerhört mycket i Försvarsmakten under min chefstid men det har också hänt mycket i samhället. Våra värdkommuner förstod mycket snabbt vilken potential det fanns i våra soldater. Det stöd som vi fått har varit helhjärtat och Försvarsmakten har blivit en erkänd arbetsgivare i regionen. Våra anställda har fått slita hårt under denna period med införande av ett nytt personalförsörjningssystem samtidigt som vi levererar erkänt bra insatser i Afghanistan och Kosovo. Hemvärnet beskriver en uppåtgående kurva med ett ökat deltagande i våra övningar. Vi har fått förtroendet att utveckla både brigadstab och militärregionstab. På många områden har vi nått goda resultat. Jag vill framhålla alla medarbetare som gör själva arbetet. Jag blir fortfarande positivt överraskad över den kompetens och framåtanda som soldater, officerare och civila visar under ofta svåra förhållanden. De är värda all respekt för sina insatser. Vilket råd skulle du vilja skicka med din efterträdare, när det gäller samverkansfrågorna mellan det militära och det civila samhället i Skaraborg? Hur skulle en optimal vidare utveckling av Försvarsmaktsråd Skaraborg se ut? Jag tror att vi bara står i början av en utveckling där Försvarsmakten och samhället i övrigt samverkar för att vi skall kunna lösa ut vårt uppdrag. Här finns ju också vinster att ta hem för kommuner och näringsliv om vi hanterar vår samverkan klokt. Försvarsmaktsrådet är kanske det viktigaste verktyget. På kort tid har flera konkreta resultat uppnåtts. Det är bara att fortsätta på den inslagna vägen och arbeta fram fler verksamhetsområden. Veteranfrågan kan vara ett sådant. Sedan behövs det en än mer en noggrann omvärldsbevakning eftersom både samhälle och Försvarsmakt är i ständig förändring. Något råd till min efterträdare behöver jag inte ge i det avseendet. Det är nog rätt tid att låta en ny kraft ta tag i dessa frågor med andra perspektiv och idéer, avslutar överste Ronald Månsson. militära karriären och Försvarsmakten har nytta av välutbildade medarbetare och att vara en attraktiv arbetsgivare, avslutar Anders Poutiainen. Smörgåsbord på Högskolan Prefekt Nomie Eriksson är chef för den institution där de första soldaterna nu studerar socialpsykologi. Hon berättar att det för närvarande är 10 soldater som läser Människors möten och ett 35-tal som läser Organisation och ledarskap, den första kursen är i ämnet socialpsykologi och den andra i ämnet företagsekonomi. Till hösten 2012 är det inte bestämt vilka kurser som soldaterna skall välja att läsa, Högskolan i Skövde har givit dem ett smörgåsbord av flera kurser inom såväl socialpsykologi och företagsekonomi. Vi har strävat efter att de som så vill skall till och med ha möjlighet att ta en kandidatexamen i något av de två ämnena. Vad gäller företagsekonomi så är det kurser alltifrån ledarskap till ekonomistyrning och logistik. När det gäller socialpsykologi så är det kurser i socialpsykologi, sociologi som psykologi de läser. Det är kurser som de har nytta av både i sitt yrke som soldat och som ger civilt mervärde. Det de också läser är juridik som de har nytta av i båda kandidatutbildningarna, säger Nomie Eriksson. Jens Kjörk, 31 från Skövde, är anställd av Försvarsmakten som vagnchef på sjuktransportvagn. Han studerar just nu socialpsykologi vid Högskolan i Skövde. Varför valde du soldatyrket? Jag har alltid varit intresserad av försvaret och velat göra en militär karriär. Jag har dock aldrig varit intresserad av att läsa till officer utan vill vara på gruppnivå. När värnplikten avskaffades och man började anställa soldater var det ett lätt var att hoppa på och hjälpa till att starta upp detta nya. Hur stort är intresset för att studera bland dina kollegor? Intresset var ganska stort. Det var ett flertal som var sugna i början av min första kurs och när den andra kursen startade blev vi några från kompaniet som läser ihop. Viket argument är viktigast för dig, att du tillägnar dig viktig kunskap för ditt yrkesliv som soldat eller att du ser det som en fördel när du ska ut i civilt yrkesliv. Eller både och? Både och. Som gruppchef är det värdefullt att förstå hur människor och grupper fungerar i en social miljö och att organisation och ledarskap
Blekinge informerades om Skaraborgs samverkansmodell är en bra kurs att läsa säger förmodligen sig självt. Det är naturligtvis också ett stort plus i kanten att ha detta att visa upp när man söker sig vidare sedan. Var möjligheten till samtidig högskoleutbildning ett viktigt argument för dig eller var det en möjlighet som uppstod när du redan hade tagit anställning i Försvarsmakten? Chansen uppkom när jag redan var anställd. Är det bra att vara soldat i Skövde? C P 4 Ronald Månsson och samhällstrateg Annelie Bjerkne informerar om Försvarsmaktsråd Skaraborg i Karlskrona Försvarsmaktsråd Skaraborg var nyligen i Karlskrona för att informera om sitt arbete vid ett seminarium under rubriken Försvarets kompetensförsörjning - en möjlighet för regionens arbetsgivare arrangerad av Region Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Försvarsmakten. Seminariet syftade till att informera om de förändringar som försvaret står inför samt att påbörja diskussioner för att starta ett försvarsmaktsråd i Blekinge. Annelie Bjerkne, samhällsstrateg vid Skövde kommun, deltog i delegationen från Skaraborg tillsammans med Ronald Månsson, chef Skövde Garnison, Patrik Lindelöf, verksamhetsledare P 4, Anders Poutiainen, HR-chef P 4 och Carin Fhyr, informationsavdelningen P 4. Vad berättade ni om Försvarsmaktsråd Skaraborg och vad fick ni för reaktioner? Fokus lade vi på att förmedla nyttan med Försvarsmaktsrådet. Vi beskrev också drivkrafterna bakom, hur samverkan är organiserad, parternas olika roller och våra aktuella frågor. Vi avslutade med ett par konkreta exempel på resultat som redan kommit ut av samarbetet. Vi upplever att det finns ett intresse runt om i Försvarssverige för hur vi arbetar. Under våren kommer Skaraborgs regemente P 4 att presentera en generisk modell för regionala försvarsmaktsråd inför högkvarteret, berättar Annelie Bjerkne. Var det något som väckte särskilt stort intresse? Vi upplevde att det fanns frågeställningar kring rollfördelningen och vilken part som bör ha huvudansvaret i ett sådant här samarbete. I Försvarsmaktsråd Skaraborg är det en grundförutsättning att Försvarsmakten äger och driver frågorna. Kommunens roll är att skapa Försvarsmakten genomgår en jättestor omställning i och med det nya personalförsörjningssystemet och detta påverkar tyvärr ibland negativt på soldatnivå. Jag lever i en ganska oviss värld för tillfället där uppgifter och utrustningslistor ändras titt som tätt och det är svårt att få en trygg grund att bygga på. Sedan är ju lönefrågan ganska het, där jag kan känna att Försvarsmakten inte vill betala för den kompetens som man söker, avslutar soldat tillika student Jens Kjörk. Skaraborgsförband avlöser varandra i Afghanistan I december 2011 övertog Livregementets husarer, K3 i Karlsborg, ansvaret för den svenska styrkan i Afghanistan efter P 4 i Skövde, ett ansvar som sträcker sig fram till juni 2012 och som följer på ett långvarit svenskt engagemang inom ramen för International Security Assistance Force, Isaf, som utför sitt arbete på inbjudan av Afghanska regeringen och med stöd av ett FN-mandat. FS 22 är den 22:a svenska styrkan som stödjer de afghanska myndigheterna i att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i Afghanistan. Kontingentschef på plats är överste Anders Löfberg och i hans frånvaro är det ställföreträdande regementschef Stefahn Almström som är chef för K3. FS 22 består av c:a 580 tjänster som över tiden bemannas av c:a 680 personer. Det är erfarna personer som ingår i styrkan. Över hälften har gjort utlandstjänst tidigare och flera soldater har även tjänstgjort i Nordic battle group (NBG) 11, den insatsberedda EU-styrkan som Sverige haft ansvar för. C:a 85 procent är anställda inom Försvarsmakten och c:a 15 procent är direktrekryterade för insatsen. 8 procent av förbandets personal är kvinnor. Per Ingemarson, infochef vid K3, menar att det är en fördel att det är ett näraliggande förband
rätt förutsättningar för samverkan och tillväxt. För Försvarsmakten, men också för andra branscher och näringar. Kommunen kan vara initiativtagare eller huvudansvarig under ett uppstartande, för att sedan växla över till att vara en drivande medspelare. Det är vår erfarenhet att Försvarsmaktens egen förmåga att samordna sig, att kommunicera och bygga vinna-vinna relationer har varit en nyckelfaktor bakom den positiva utvecklingen i Skövde och Skaraborg, avslutar Annelie Bjerkne. hemmavid som lämnar över ansvaret: Det är en stor fördel och underlättar samverkan inför insatsen. Det gör det också lättare att överföra erfarenheter och att stödja vid hemrotation. Fotnot: Den 16 december medaljerades FS21 i Skövde under en ceremoni med ett stort antal anhöriga och intresserad allmänhet. SvD har publicerat ett bildspel från möten med soldater i FS 21: http://www.svd.se/nyheter /multimedia/mot-soldaterna-i-fs-21_6536567.svd Man kan följa FS 22 på Afghanistanbloggen, som skrivs från Afghanistan av medarbetarna på FS 22 och som är en myndighetsblogg från Försvarsmakten: http://blogg.forsvarsmakten.se /afghanistanbloggen/ För mer information om Försvarsmaktsråd Skaraborg, klicka här. Nyhetsbrevet produceras av Om du inte vill ha nyhetsbrevet längre,klicka här.