Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. Svar: Dermatom a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) Svar: Ryggmärgssegment på cervikal nivå motsvarande C8. c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Svar: Sensorisk information från hudområdet, motsvarande dermatomet C8. De sensoriska nervfibrerna kommer att ledas in via bakroten på C8-nivå -. 2. En polysynaptisk reflex kan åstadkomma mer komplexa rörelser jämfört med den monosynaptiska reflexen. Motivera varför. (2p) Svar: Den polysynaptiska reflexen innebär en spridning av afferent signal via interneuron. Interneuronen har synaptisk kontakt med efferenta neuron inom samma segment, motsatta sidan och segment på andra nivåer.
3. a. Figuren nedan visar ett tvärsnitt av en nervfiberbunt. Vilka strukturer kan du identifiera i bilden? (1p) Axon, perineurium b. Hur påverkas axonens membranpotential av en sänkning av den extracellulära kaliumjon-koncentrationen? (2p) Svar: Om den extracellulära kaliumjon-koncentrationen minskar kommer mer intracellulärt kalium att lämna cellen (i strävan efter jämvikt) och membranpotentialen (ökar) blir mer negativ en hyperpolarisering. c. Vilken betydelse kan det (ditt svar från fråga b) få för utlösandet av en ny aktionspotential? (1p) Svar: Hyperpolarisering innebär att utlösandet av aktionspotentialen försvåras d. Aktionspotentialer kan fortledas i respektive axon. Förklara begreppet aktionspotentialen lyder under all-eller-intet lagen. (1p) Svar: Om nervcellens membranpotential når över tröskelvärdet utlöses aktionspotentialen och når alltid +30 mv. e. För att en aktionspotential ska bildas krävs en graderad potential. Vad är rätt angående den graderade potentialen? Motivera dina svar. (2p) aa. Den ökar med avståndet från stimuleringspunkten bb. Den sprids passivt genom lokala strömmar cc. Den är antingen depolariserande eller hyperpolariserande Rätt alternativ: B (jonflödet i receptor eller soma) och C (beronde på joners laddning). Fel alternativ: A (potentialen minskar med avståndet).
4. Bilden nedan visar ett tvärsnitt av ryggmärg i olika förstoringsgrad (A lägst och C högst). Nervvävnaden visar ett specifikt arrangemang, både histologiskt och funktionellt. a) Bild A. Namnge de områden som markerats (1 och 2) och ange varför områdena har olika färg (på detta histologiskt ofärgade snitt). (1,5p) Svar: 1 sidosträng, 2 framhorn Område 1 är vit substans, myelinsierade axon fettet ger den vitare färgen/ Område2 är grå substans, soma saknar myelin grå färg. b) Vilka nervceller förekommer i område 2 (se även bild B och C) och vilken funktion har de? (2p) Svar: I ventralt horn, efferenta neuron, alfa- och gammamotoneuron. Alfamotorneuron har kontakt med skelettmuskel och leder till muskelkontraktion. Gammamotorneuron leder till muskelspolen och längdanpassar den. 5. Biceps brachii och brachialismuskeln är två starka flexorer i armbågsleden. De fäster ungefär 3 cm distalt om leden.
a. Hur stor dragkraft måste de tillsammans utveckla för att hålla underarmen stilla, utan vikt i handen, med armbågen i 90 graders flexion? Förutsätt att underarmen väger cirka 3 kg och är cirka 30 cm lång. (välj ett svar och redovisa hur du kommit fram till ditt svar) (1p) svar: muskelkraft (?) x hävarm (3 cm) = underarmens tyngdkraft (30N) x hävarm (15 cm, eftersom kraften placeras i mitten på överarmen). Alltså muskelkraft = 150 N aa. 100 N bb. 150 N cc. 400 N dd. 450 N b. Ungefär hur mycket större dragkraft måste musklerna utveckla för att personen ska kunna hålla en 10 kg tung vikt i handen? Se bilden. (Viktigt att du redovisar hur du kommit fram till ditt svar) (1p) svar: samma resonemang som under (a). Muskelkraft skall motsvara 1150 N om du adderar armens + viktens vridande moment. Också rätt om du anger att muskeln skall utveckla ytterligare 1000N. aa. 1150 N bb. 1000 N cc. 100 N dd. 2000 N
6. Anders har drabbats av en muskelbristning i låret. Vid examination konstaterar du att han har svårt att utföra en knä flexion samt en medialrotation i höftleden a. I vilken muskel misstänker du att bristningen har skett? Nämn tillhörande nervförsörjning (1p) svar: a. M. sartorius, N. femoralis Vid röntgen konstateras att Anders också har drabbats av en ledbroskskada. Ledbroskskador är en svårbehandlad skada med dålig läkningsmöjlighet. b. Vad kallas den typ av brosk som finns på skelettets ledytor och hur är det uppbyggt? Svara gärna med bild och text. (1,5p) Svar: Hyalint brosk / de olika lagren och beståndsdelarna (kondrocyter, proteglykaner och glykoproteiner) 7. Sven 65 år kommer in till akutmottagningen då han landat på höger axel under en veteranfotbollsmatch. På akuten genomgår han röntgen som inte påvisar någon fraktur och han får åka hem med värktabletter på recept. a. Beskriv ledens skelettstruktur och nämn ett kraftigt ligament som stärker leden på framsidan. (2 p) Svar. Caput humeri mot scapula i glenoiden. Glenohumeralt ligament b. Nämn en muskel med tillhörande nervförsörjning som är involverad i ledens rörelser som sker i kroppens frontalplan och sagittalplan? (2p) Svar: flex-ext/abd, add /förslag muskler: deltoideus, n. Axillaris/ coracobrachialis, n,musculocutaneus För att axelleden ska styra korrekt behöver skulderbladet röras och positioneras korrekt. c. Vilka muskler bedömer du vara viktigast för att styra skulderbladets position? (2p) Svar. Trapezius, serratus ant.,levator scapulae och rhomboideerna 8. Ryggraden är en sinnrik konstruktion. Den håller oss upprätta men kan även tillåta att vi böjer och sträcker oss. Att detta är möjligt är bland annat beroende på att kotorna är sammanfogade via lederna och diskarna. a. Vad kallas formen på den normalt framåtböjda bröstryggraden och den bakåtvälvda ländryggraden? (1p) svar. kyfos och lordos b. Beskriv den allmänna strukturen hos en kota (2p) svar. Kotkropp, transversalutskott, ledutskott, kotbåge med spinalutskott
c. Nämn två skillnader som finns mellan thorakala och lumbala kotor (1p) Svar, Thorakala kotor har revbensleder och är mindre än lumbala d. Nämn tre ligament som stärker ryggkotpelaren (1,5p) Svar. Förslag: Lig longitudinale anterior och posterior samt lig flavum 9. Beskriv när och hur utvecklingen av händer och fötter sker under den embryonala perioden (3p) Svar: Under vecka 6 smalnar extremiteterna av distalt: hand- och fotplatta. Inom dessa plattor utvecklas finger- respektive tåstrålar. Strålarna avgränsas genom fyra fåror, i vilken apoptos sker, så att det utvecklas fingrar respektive tår. I händerna sker en 90 rotation som gör att tummen pekar lateralt. I fötterna sker också en 90 rotation, men i motsatt riktning, så att stortårna är belägna medialt För att vi skall uppfatta vår omvärld har vi ett antal sinnesorgan med olika sinnesceller. En specifik sinnescell reagerar på en specifik typ av stimulus, och sinnescellen svarar då med en graderad förändring av membranpotentialen (depolarisering eller hyperpolarisering). Informationen leds till CNS i form av aktionspotentialer för perception och tolkning. 10) När man äter mentol-tabletter kan det upplevas som lite kyligt i munnen, men blir det verkligen lite kallare? Förklara svaret ur ett cellulärt perspektiv. (1p) Svar: Nej, det blir inte kallare! Mint stimulerar köldreceptorer i munhålan, och är således ett ickeadekvat stimulus för dessa receptorceller 11) Hur reagerar vanligtvis sinnesceller i huden på en längre tids stimulering? (1p) Svar: Sinnescellen adapterar. 12) Vad menas med en sinnescells receptorfält? Det går bra att rita och förklara i en enkel figur. (1p) Svar: Det område som sinnescellen övervakar. 13) Då stimulus träffar rätt typ av sinnescell sker det en omvandling av stimulusenergin till en förändring av cellens membranpotential (=stimulustransduktion). Beskriv hur denna process sker i en fotoreceptor. (4p) Svar: Ljus träffar synpigmentet (synpurpur) bestående av opsin och 11-cis-retinal, och retinal ändrar konfiguration och blir till 11-trans-retinal. Synpigmenten är membranbunda till membranskivor/disker i fotoreceptorernas yttersegment. 11-trans lämnar opsinmolekylen och detta ger en biokemisk process som slutar i att cellulärt cgmp omvandlas till GMP, och när cgmp nivån minskar stängs
cgmp känslig natriumkanal. Det blir en minskad Na+ konduktans vilket gör att cellen hyperpolariserar och minskar sitt transmittorutsläpp. 14) En viktig förmåga hos sinnesorganen är att separera ut stimulus, bland annat genom att höja kontraster ur en störande bakgrund. Förklara hur detta går till på cellnivå, gärna genom att rita en enkel, förklarande bild. (4p) Svar: Med lateral inhibering. Neuronal princip bland annat finns i näthinna och i hudsinnet och går ut på att höja kontrasten på stimulus genom negativ inhibering av aktivitet i närliggande celler. Genom att den centrala cellen inhiberar omgivande celler, blir aktiviteten i den centrala cellen relativt större än i de omgivande, inhiberade cellerna. Detta är lika med högre kontrast av stimulus mot en bakgrund med brus. 15) Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex via kranialnerv VIII för tolkning. Vid laboration med Frenzel-glasögon var det möjligt att sätta igång en balansrespons som kunde avläsas i ögonens rörelse. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) I vilka strukturer samlas sinnescellerna? (2p) Svar: Vestibularorganet är parigt och placerat i höger och vänster tinningsben, och består av de tre båggångarna samt hinnsäckarna (otolithorganen). Båggångarna har förtjockningar (ampulla), i vilka sinnescellerna är placerade. Hinnsäckarna, som också innehåller sinnesceller, är blåsaktiga bildningar där båggångarnas ändstycken möts. I cochlea samlas sinnescellerna i Cortiska organet utmed basilarmembranet i scala media. b) Beskriv även hur dessa celler stimuleras samt vilka anpassningar som finns för att underlätta stimulering. (3p) Svar: Både båggångar och hinnsäckarna innehåller vätska (endolymfa) som kan sättas i rörelse, och endolymfan har till uppgift att påverka sinnescellernas (hårcellernas) cilium vid huvudrotation eller acceleration. Sinnescellernas cilier kan vara inbädda i gel vilken böjs av vätskan. I hinnsäckarna är små kalkstenar (otolither) placerade på gelen. I cochlea sätts basilarmembranet i rörelse av den vågrörelse som fortplantas i lymfvätska, och cilier böjs mot basilarmembranet. 16) Smak är en modalitet som kan delas in i olika submodaliteter, vilket även återspeglas på receptornivå. Till exempel reagerar vissa smakreceptorer (-celler) bäst på salt, vilket beror på att receptorprotein i receptorcellens membran släpper in Na +. Vilka andra ämnen/joner ger upphov till olika smakupplevelser (submodaliter)? (2p) Svar: Surt ( jonkanal-h + ), sött (socker, g-protein kopplad receptor), beskt (kinin, g-protein kopplad receptor (bland annat), umami (glutamat-jonkanal). Blandad aktivitet i sinnescellerna ger upphov till vad vi kallar en särskild smak
17) Sinnesinformation från vår omgivning omvandlas till och skickas som aktionspotentialer till specifika cortexområden för tolkning. Sinnescellen reagerar med en förändring av receptorpotentialen, och aktionspotentialer uppstår i det afferent axonet (axon potential)(se bild ovan). Både receptor- och aktionspotentialen förändras då styrkan på stimulus ökar. Rita förändringar i en bild eller beskriv i ord hur respektive potential förändras då styrkan på stimulus ändras. (2 p) Svar: amplitudmodulering av receptorpotentialen och frekvensmodulering av aktionspotentialen
18) Under temat har kranialnerverna tagits upp i olika sammanhang. De är 12 stycken och funktionen hos några av dem har studerats på laborationen. Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera varje påstående med rätt kranialnerv (listade som A-L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5p) 1. Denna kranialnerv är mixad, det vill säga både sensorisk och motorisk, med tre grenar som är inblandade i ansiktets känsel samt innerverar tuggmuskulaturen. 2. Somatisk afferent nerv. Leder impulser från näthinnan. 3. Mixad nerv med två grenar En gren svarar för motoriken i ansiktet. Den andra grenen är en del av parasympaticus och kontrollerar tårvätska samt salivproduktion 4. Sensorisk nerv med två delar. Cochleär samt vestibulär del. 5. Motorisk nerv som innerverar tungan vilket möjliggör tal och sväljning. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X) K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII) Svar: 1 E, 2 B, 3 G, 4 H, 5 L.
19) Bilden ovan visar ett sympatiskt ganglion med en grupp stora cellkroppar till höger och nervfibrer till vänster i bilden. De sympatiska/parasympatiska delarna skiljer sig inte bara funktionellt utan även morfologisk. a) från vilka ryggmärgssegment utgår de sympatiska, preganglionära fibrerna och vilken transmittorsubstans frisätter dessa? (1p) Svar: de thoracala/lumbala delarna och Ach frisätts b) på laborationen högre funktioner och autonoma nervsystemet gjorde ni en stresstest där en reaktion uppstår snabbt och resultatet kunde noteras i form av ökad svettsekretion. Hur sker momentan aktivering i kroppen vid akut (fight-and-flight) stress vid en farosituation? Vilken del av ANS aktiveras och via vilka transmittorsubstanser/receptorer? (4p) Svar: Först aktiveras hypothalamus, som i sin tur aktiverar sympaticus. Preganglionärer frisätter acetylkolin till ganglionära nikotinreceptorer, och från postganglionärerna frisätts noradrenalin. Resultatet av detta är dels en neurogen omställning av cirkulationen till ökat flöde till skelettmuskulaturen (via beta1-receptorer i hjärtat och alfa-receptorer på blodkärlen), dels en aktivering av preganglionärer till binjuremärgen. Acetylkolin frisätts från dessa till nikotinreceptorer på de chromaffina, hormonella adrenalinproducerande cellerna. Adrenalin frisätts till blodbanan, cirkulerar till hjärtat, binder beta1receptorer, förstärker sympaticuseffekten; till skelettmuskulaturens arterioler och dilaterar dessa via beta2-receptorer. Även bronker dilateras via beta2-receptorer. Vidare kommer både neurogena sympaticus och hormonella adrenalin att frisätta glykos från glykogen och fria fettsyror från den vita fettväven.
c) Stress är inte så trevligt, utan det känns ofta bättre när det är ett påslag av det parasympatiska nervsystemet, till exempel när man äter och sen slappar i soffan. Beskriv kortfattat några effekter som sker vid aktivering av denna del av ANS. (2p) Svar: Parasympatikus är verksamt efter en stor måltid då energidepåerna skall lagras upp, det vill säga rest-and-digest. Exempel på andra effekter som sker vid en aktivering av det parasympatiska nervsystemet är ökad salivering, kontraktion av pupillen, bronkkonstriktion, minskad hjärtverksamhet, sänkt blodtryck samt en stimulering av matspjälkning med relaxerad cardiasfikter och ökad tarmmotorik samt tömmer blåsan, relaxerar analsfinktern. d) parasympatiska ganglier kan vara intramurala. Vad menas med detta och vilken transmittor frisätts från postganglionära fibrer? (1p) Svar: i organets eller vävnadens vägg i ett innerverat organ och frisätter Ach som huvudsaklig transmittor (vilket inte alls är sant i alla lägen men ofta ). 20) En känd programledare, Anna, uppsöker landstingets akutmottagning. Anledningen till att Anna sökt vård är att hon har blivit utsatt för misshandel av en okänd person. Anna blöder kraftigt från ett sår i bakhuvudet och vid undersökningen konstateras bl.a. att Anna är narkotikapåverkad. Som en följd av det inträffade läggs Anna in för sluten vård. Under de dygn som Anna vårdas på sjukhuset är det ett stort antal personer som begär att få information om henne. Samtliga dessa personer hänvisas till den patientansvarige läkaren. A) En av de personer som kontaktar den patientansvarige läkaren är Annas kollega Malin, som vill få uppgift om när Anna kan komma att dyka upp i rutan igen. Din uppgift är att utifrån hälso- och sjukvårdssekretessen göra en bedömning av om läkaren får lämna ut de efterfrågade uppgifterna till Malin. (1p) B) En annan person som kontaktar den patientansvarige läkaren är Annas sambo Tony. Anledningen till Tonys kontakt är att den patientansvarige läkaren kort informerat Tony om att Anna sannolikt har ett narkotikamissbruk. Tony vill nu veta vilken typ av narkotika som det kan vara fråga om. Den patientansvarige läkaren meddelar dock Tony att sekretessen hindrar mig från att lämna ut några ytterligare uppgifter. Din uppgift är att utifrån hälso- och sjukvårdssekretessen göra en bedömning av läkarens beslut att inte lämna den efterfrågade uppgiften till Tony. (1p) C) Tony, som arbetar som sjuksköterska vid det sjukhus som Anna vårdas vid, bestämmer sig för att använda sin behörighet och logga in i Annas
journal. Genom denna åtgärd får Tony den information om Anna, som den patientansvarige läkaren tidigare nekat honom att få del av. Din uppgift är att kort diskutera Tonys agerande i avseendet att han genom sin behörighet loggar in och läser Annas patientjournal. (1p) Svar: Utlämnande till Annas kollega Malin: Uppgift om Annas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden omfattas av sekretess enligt 25 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen. Att en uppgift omfattas av sekretess innebär att den inte får röjas för utomstående. En uppgift omfattas dock inte av sekretess om det står klart att varken Anna eller hennes närstående lider men av att uppgiften röjs. En uppgift som omfattas av sekretess får lämnas till utomstående om 1. patienten samtycker till det, 2. det finns en skyldighet att lämna uppgiften till en utomstående mottagare eller 3. det finns en bestämmelse som möjliggör för hälso- och sjukvårdspersonalen att efter egen bedömning lämna ut den aktuella uppgiften. För att det ska vara tillåtet att lämna ut uppgiften måste något av följande alternativ vara tillämplig 1. Det står klart att varken Anna eller någon närstående till henne lider men av att uppgiften lämnas ut till Malin. Kommentar: sekretessen gäller även mot patientens kollegor. Sådan information som utomstående redan känner till om patienten omfattas dock inte av sekretess, vilket innebär att redan kända uppgifter kan lämnas ut. Denna bedömning torde dock i många fall vara svår att göra, dvs. att avgöra vad som kollegan Malin redan känner till om Anna. 2. Anna samtycker till att uppgifter om henne lämnas till Malin. 3. Någon uppgiftsskyldighet gentemot patientens kollegor som bryter sekretessen finns inte. 4. Någon sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör ett utlämnande till Malin finns inte. Utlämnande till Annas sambo Tony: För att det ska vara tillåtet att lämna ut uppgiften måste något av följande alternativ vara tillämplig 1. Det står klart att varken Anna eller någon närstående till henne lider men av att uppgiften lämnas till Tony. 2. Anna samtycker till att uppgifter om henne lämnas till hennes sambo Tony. 3. Någon uppgiftsskyldighet, gentemot närstående, som bryter sekretessen finns inte.
4. Någon sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör ett utlämnande till sambon finns inte. Utifrån uppgifterna i fråga B) samt punkt 1-4 ovan så saknas anledning att ifrågasätta eller kritisera läkaren för att inte ha lämnat ut den efterfrågade uppgiften till Tony. Tonys läsning av Anna patientjournal: För att det ska vara tillåtet för en ur personalen att ta del av dokumenterade uppgifter om en patient krävs det att han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Utifrån de uppgifter som nämns i C) förefaller det som att Tony varken deltar i vården av Anna eller behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete som sjuksköterska. Möjligen skulle Tony framhålla att han deltar i vården av Anna, men ett sådant argument torde inte vara framgångsrikt eftersom Tony tidigare nekats att få denna uppgift av den patientansvarige läkaren. Om Tony skulle anses delta i vården av Anna så skulle sannolikt den patientansvarige läkaren redan ha diskuterat Annas missbruk med Tony, i hans egenskap av sjuksköterska.