Ett hjälpmedel för föreningar att kunna kartlägga och analysera sin barn- och ungdomsverksamhet i syfte att skapa bättre underlag för beslutfattande kring Idrottslyftet
Skattnings- och Detta är ett arbetsmaterial som ska vara till hjälp och vara ett stöd till dig och din förening. Ett material som på ett enkelt och effektivt sätt hjälper dig att kartlägga föreningens nuvarande verksamhet men framför allt att synliggöra, sortera och prioritera föreningens utvecklingsbehov. Huvudfokus ligger på att synliggöra de behov föreningen har och som kan få stöd inom ramen för Idrottslyftet, och då för en verksamhet för aktiva upp till 25 år. Materialets olika delar bygger ett pussel, där varje pusselbit är viktig för att uppnå en idrottsverksamhet som bedrivs med barns och ungdomars bästa för ögonen. Detta digitala verktyg finner du på www.sisuidrottsutbildarna.se Skattningsverktyget Materialet består av: 1. Ett sverktyg som används vid uppstarten för att tydliggöra ert nuläge inom sex olika områden av föreningens barn- och ungdomsverksamhet. 2. Ett arbetshäfte där varje avsnitt är knutnet till de områden du skattat, som hjälper dig och din förening att komma vidare. Ni väljer själv vilket eller vilka avsnitt ni behöver arbeta vidare med utifrån era sresultat. Varje område fokuserar på frågorna: Vad grundar sig er på? Hur vill er förening att det ska vara inom respektive område? Vad behöver och vill ni 3. Materialet avslutas med ett avsnitt som hjälper föreningen att gå från ord till handling i form av att göra egna, konkreta handlingsplaner för de aktuella områdena. Materialet kan användas återkommande, t ex vid respektive terminstart för att följa upp, stärka och utveckla sin verksamhet. Reflektera och diskutera gärna samtliga frågor utifrån ett jämställdhetsperspektiv, dvs. har tjejer och killar samma möjligheter till att utöva idrotten. Föreningens arbete är tänkt att mynna ut i en ansökan till Idrottslyftet till antingen SISU Idrottsutbildarna, distriktsförbundet eller ert specialidrottsförbund. Innan du och din förening startar ert utvecklingsarbete med hjälp av detta material ska föreningen ha haft kontakt med en SISUkonsulent i ert distrikt. Kontaktuppgifter till närmaste SISU-distrikt finner du på www.sisuidrottsutbildarna.se Lycka till med arbetet! 2
00 Fax 08-699 62 00 sida: www.rf.se Idrotten Vill Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram Bakgrunden till detta arbetsmaterial är att SISU Idrottsutbildarna inom ramen för Idrottslyftet fått följande uppdrag: Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill. Idéprogrammet Idrotten vill är idrottsrörelsens gemensamma utgångspunkt för verksamheten. Utifrån den fattar specialidrottsförbunden och idrottsföreningarna beslut om inriktning och form. Idrotten Vill sammanfattas så här: omslagets framsida Idrott för barn och ungdomar ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt, den ska bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulerar till kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ ISBN 978-91-9781-300-6 vilket Antagen av RF-stämman 2009 bidrar till ett livslångt intresse för idrott. Idéprogrammet ska vara en levande verklighet i den idrottsliga vardagen och samtidigt ett levande dokument, som står i samklang med den idrottsliga och samhälleliga utvecklingen. Det är på den lokala nivån, i idrottens föreningsliv, som idrottsverksamheten får sin slutgiltiga form. Det är kraften i den ständiga utvecklingsprocessen som gör det möjligt för oss att gemensamt göra svensk idrott till världens bästa. Den processen att få idéprogrammets ord att bli levande verklighet i den idrottsliga vardagen pågår fortfarande. Du och din förening kan genom detta arbete och föreningens kommande satsning inom Idrottslyftet bli en del av denna process. Läs mer om Idrotten Vill på sid 44 i häftet och på www.rf.se/idrottenvill Om Idrottslyftet Idrottslyftets syfte är Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill Läs mer om Idrottslyftet på www.rf.se/idrottslyftet 3
FÖRENINGENS STYRDOKUMENT Människor har i alla tider sökt sig samman, bildat föreningar, skapat organisationer, utvecklat nätverk, grundat bolag, byggt upp förbund osv. En förening, ett förbund eller en organisation bygger på människors förhoppningar om att något ska uppnås eller förverkligas. Det kan exempelvis vara möjligheten att idrotta eller tillvarata ekonomiska intressen. Det sammanhållande kittet är en idé, ett syfte eller mål av något slag. Det finns en grundidé som talar om vad organsationen ska pyssla med (verksamhetsidé), en riktning så vi vet vart vi ska (vision) och ledstjärnor som guidar hur verksamheten ska drivas (värdegrund). Detta utgör föreningens styrdokument och för att dessa ska påverka verksamheten i den grad vi önskar så måste dessa vara kända, accepterade och efterlevda av föreningens medlemmar. 4
FÖRENINGENS STYRDOKUMENT Verksamhetsidé En verksamhetsidé beskriver vad en organisation ska göra, för vem detta görs och varför. Detta kallas även organisationens ändamål, uppgift eller syfte. på? 5
FÖRENINGENS STYRDOKUMENT Vision En vision är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd. Visionen utgår från organisationens verksamhetsidé och är präglad av värdegrunden. på? 6
FÖRENINGENS STYRDOKUMENT Värdegrund En värdegrund beskriver en organisations förhållningssätt, rättesnören och ledstänger. Värdegrunden kan dels beskriva förhållningssättet till uppdraget (verksamhetsidén) dels förhållningssätt inom organisationen. på? 7
Er förening Verksamhetsidé En verksamhetsidé beskriver vad en förening ska göra, för vem detta görs och varför. Ibland kallas verksamhetsidén för ändamål, uppdrag eller syfte. Har ni någon verksamhetsidé? Hur lyder den (se ändamålsparagrafen i era stadgar, där står vad er idé med föreningen)? Är er verksamhetsidé synlig för era medlemmar? Är det förankrad i föreningen? Hur ser ni till att den efterlevs? Ta fram er verksamhetsidé Om ni upplever att den verksamhetsidé ni har idag inte stämmer överens med den verksamhet ni vill bedriva, så kan nedanstående enkla övning guida er i att formulera om den. 8
FYSISK MILJÖ En väl fungerande och målgruppsanpassad fysisk miljö bidrar till att den idrottsverksamhet som bedrivs i föreningsregi kan hålla en hög kvalitet för de barn och ungdomar som deltar i den. Den fysiska miljön kan belysas ur flera perspektiv. Träningsmöjligheter Tillgång till utrustning Säkerhet 9
FYSISK MILJÖ Träningsmöjligheter För att ni som förening ska kunna bedriva den verksamhet för barn och ungdomar på det sätt som ni önskar så krävs det att era träningsmöjligheter är goda. Med det menas i vilken utsträckning ni har tillgång till rätt typ av anläggningar (sporthall, fotbollsplan, simhall, luftrum, skog, vatten, skidspår, slalombacke, ridhus etc) för den typ av idrott(er) som ni bedriver i just er förening och om ni har tillräckligt med tider och rätt tider att träna på i dessa anläggningar. på? 10
FYSISK MILJÖ Tillgång till utrustning För att ni ska kunna bedriva en verksamhet med den kvalitet ni vill så krävs en viss typ av utrustning, material och redskap. Vilken typ varierar mellan olika idrotter. Det handlar om att det finns tillräckligt med utrustning, material och redskap och att den utrustning som finns av rätt typ för ändamålet. på? 11
FYSISK MILJÖ Säkerheten De barn och ungdomar som väljer att idrotta ska kunna göra det i en fysisk miljö som garanterat är säker. Med det menas att föreningen har det som krävs för att bedriva träningen under säkra former. på? 12
SOCIAL MILJÖ Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. De får i föreningen en trygg social gemenskap. Barn och ungdomar lär sig att respektera och umgås med andra människor över kulturella, etniska och generationsgränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla. När barn och ungdomar i en verksamhet trivs och mår bra så är chansen större att de vill fortsätta längre upp i åldrarna. Dessutom vet vi att upplevd känsla av glädje och gemenskap är förutsättningar för att idrottare ska utvecklas och så småningom, om de vill och får chansen, bli högpresterande idrottare. Faktorer som påverkar den sociala miljön är bland annat: Gemenskap/Kamratskap Glädje Trygghet Delaktighet Jämställdhet Respekt Föräldrastöd 13
SOCIAL MILJÖ Gemenskap/Kamratskap Alla utövare ska välkomnas, känna sig sedda och få möjlighet att känna tillhörighet och en känsla av sammanhang när de deltar i föreningens verksamhet. på? 14
SOCIAL MILJÖ Glädje Idrottsaktiviteterna som bedrivs i föreningens regi uppfattas som roliga och fyllda av glädje för de som utövar den. En glädje att röra på sig, glädje att lyckas och en glädje att vara inkluderad. på? 15
SOCIAL MILJÖ Trygghet Alla barn och ungdomar ska ha rätt att känna sig trygga när de deltar i föreningens aktiviteter. De ska känna att de duger oavsett hur de presterar och känna att det är okej att misslyckas. De ska inte heller riskera eller behöva oroa sig för att bli utsatta för mobbning, kränkande behandling, trakasserier eller någon form av övergrepp. på? 16
SOCIAL MILJÖ Delaktighet Föreningen ska ta tillvara barns och ungdomars egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings - och tävlingsverksamheten. på? 17
SOCIAL MILJÖ Jämställdhet Idrotten är lika viktig för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det finnas jämställdhet mellan könen. Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Det kräver att idrott för flickor och idrott för pojkar värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurserna fördelas rättvist inom föreningen. på? 18
SOCIAL MILJÖ Respekt Alla som deltar i föreningens verksamhet respekterar varandra och varandras olikheter och åsikter. på? 19
SOCIAL MILJÖ Föräldrastöd Den aktives föräldrar har en viktig roll i idrottandet. Ett föräldrastöd och engagemang som hjälper till att uppmuntra och stärka den idrottsaktive i såväl med- som motgångar. En faktor som påverkar föräldrarnas förmåga och möjligheter att stötta sitt barn är hur föreningen involverar de aktivas föräldrar och hur man kan hjälpa dem att få en bra balans i sitt engagemang och stöd. på? 20
TRÄNARE/ LEDARE Utan de ca 600 000 ideella idrottsledare som är aktiva i den svenska idrottsrörelsen skulle barn och ungdomar inte kunna erbjudas all den verksamhet som idag bedrivs runt om i hela landet. Utan tränarna och ledarna stannar idrottssverige. Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten. Det ger idrottsledarna, näst efter familjen och skolan, störst möjligheter att påverka barnen och ungdomarna och att härigenom bidra till en positiv samhällsutveckling. Detta ställer krav på verksamhetens kvalitet och lägger ett stort ansvar på ledarna. Områden som har bäring mot träning och ledare är: Rekrytering Behålla Kompetens Ledartäthet Utbildning/Lärande Socialt ansvar 21
TRÄNARE/ LEDARE Rekrytering Är i detta fall, arbetet med att söka, attrahera och kontraktera mänskliga resurser (ofta ideella krafter) till att utföra någon form av tränar- eller ledarsyssla i föreningen. Det inkluderar att det finns en plan för hur rekryteringsarbetet ska skötas. Att det finns en medvetenhet kring vilken typ av ledare som föreingen vill ha och vilken mångfald (män, kvinnor, unga, äldre osv) föreningen vill ha i sin ledarkår. på? 22
TRÄNARE/ LEDARE Behålla Det vi har tar vi gärna för givet. Att behålla tränare/ledare handlar om att stimulera och ge ledarna bra förutsättningar för deras uppdrag. Det innebär bland annat ge stöd och möjligheter till utveckling och att göra uppdraget attraktivt. på? 23
TRÄNARE/ LEDARE Kompetens Alla idrottsaktiva barn och ungdomar har rätt till utbildade tränare/ledare. De tränare/ ledare som finns i föreningen ska ha en kompetens som motsvarar den som behövs för att träna och leda barn och ungdomar på den nivå/ålder som är aktuell. på? 24
TRÄNARE/ LEDARE Ledartäthet Fler vuxna har möjlighet att se och höra mer om vad som förekommer runt grupperna/lagen. Om ni ser till att det alltid finns flera, vuxna närvarande vid varje aktivitet så ökar chanserna att varje individ blir sedd och uppmärksammad. Samtidigt som riskerna att någon blir utsatt för någon form av kränkande behandling minskar. på? 25
TRÄNARE/ LEDARE Utbildning/Lärande Utbildning stärker och utvecklar tränare/ledare i sin ledarroll. Ett talesätt är att den tränare/ledare som slutar vilja bli bättre slutar snart att vara bra. Deras roll består inte enbart av att lära ut idrottslig teknik utan också av att förmedla idrottens grundläggande värderingar. Därför är det av stor betydelse för dem att få möjligheter att kontinuerligt skaffa sig nya kunskaper, såväl inom den egna specialidrotten som om det sociala ledarskapet och sätt att lära ut demokratiska värderingar. på? 26
TRÄNARE/ LEDARE Socialt ansvar Tränare och ledare har ett socialt ansvar att se till att inga barn och ungdomar far illa, kränks eller diskrimineras när de deltar i föreningens verksamhet. Inom vilka ramar detta uppdrag sträcker sig bör diskuteras och tydliggöras i respektive förening. på? 27
AKTIVA/ UTÖVARE Idrottsverksamheten i föreningen ska enligt FN:s konvention om barnets rättigheter bedrivas med barnets bästa för ögonen. En majoritet av våra barn över sju år deltar i någon form av organiserad idrottsverksamhet. Idrotten spelar härigenom en viktig roll i många barns uppväxt. Genom att idrotta får de utlopp för sitt rörelsebehov, sin glädje och spontanitet, de trivs och mår bra. För många barn är idrottsföreningarna, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste miljön för fostran och utveckling. De attityder och värderingar som förmedlas där präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Vi ska därför sträva efter att i föreningen ger dem goda vanor samt en kamratlig och trygg social gemenskap. Områden som har bäring mot aktiva/utövare är: Rekrytering Behålla Kostnader Skador Tid Motivation Urval Flera idrotter Lärande 28
AKTIVA/ UTÖVARE Rekrytering Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. på? 29
AKTIVA/ UTÖVARE Behålla Idrotten är konkurrensutsatt på ett helt annat sätt idag än för bara några år sen. Behållaperspektivet handlar om hur väl vi lyckas behålla de barn och ungdomar som börjar idrotta i föreningens regi. Det handlar om att erbjuda rätt typ av aktiviteter för att få dem att stanna och att ge alla barn och ungdomar möjlighet att delta utifrån sin ambitionsnivå och sina förutsättningar. på? 30
AKTIVA/ UTÖVARE Kostnader Allas rätt att vara med är en av fyra grundpelare i svensk idrotts värdegrund. Det handlar både om att erbjuda plats och att möjligheten att delta finns utifrån en rimlig kostnadsnivå för alla. En faktor som kan begränsa barns och ungdomars möjligheter att vara med i en idrottsförening är kostnaden. I många fall ska resor till och från träning och tävling, medlems- och träningsavgifter och inköp av utrustning betalas. på? 31
AKTIVA/ UTÖVARE Skador När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning, i form av rätt träningsmängd och träningsupplägg förebygger vi i så stor utsträckning som möjligt att föreningens barn och ungdomar skadar sig. på? 32
AKTIVA/ UTÖVARE Tid Idrott är enbart en av väldigt många aktiviteter som barn och ungdomar kan syssla med på sin fritid. En fritid som blir alltmer utsatt för konkurrens både inom och utanför idrottsrörelsen. Det innebär att idrotten måste konkurrera om barn och ungdomars tid och hur de väljer att spendera den. I Sverige har det i studier visat sig att ungefär var femte föreningsidrottare slutar med idrott på grund av aspekter kopplade till tid. Det är således angeläget att fundera över hur mycket tid idrotten faktiskt kräver för de aktiva i just er förening, vilka träningstider som finns tillgängliga, vilka träningstider som är obligatoriska, längden på träningstillfällen och hur idrotten disponerar sin tid i förhållande till andra fritidsaktiviteter. på? 33
Motivation AKTIVA/ UTÖVARE Att få behoven av samhörighet, kompetens och autonomi tillfredsställda är grundläggande för att vi ska ha en inifrån kommande motivation och därmed en ökad chans till att den aktive vill fortsätta sitt idrottande i föreningen. samhörighet - att vi har andra människor som bryr sig om oss och som vi bryr oss om. Det innefattar en känsla av gemenskap och att man har andra människor med vilka man delar erfarenheter, upplevelser, mål, känslor och värderingar. kompetens - att vi känner att vi klarar av utmaningar och problem som vi ställs inför. autonomi - att man är fri att själv välja sina tankar och sitt handlande, har en möjlighet att påverka och fatta egna beslut samt tillåts vara sig själv. på? 34
Urval AKTIVA/ UTÖVARE För idrottsrörelsen som helhet är det viktigaste att behålla så många utövare som möjligt så länge som möjligt. Därmed skapas både goda förutsättningar för ett livslångt intresse och ett stort urval för optimala prestationer i föreningen En större bredd skapar i regel en slagkraftigare elit är devisen. I de flesta fall i takt med att tävlingsintensiteten stegras och utövarna blir äldre blir det dock ofrånkomligt att göra ett visst urval. Vissa faller bort naturligt medan andra sållas bort av kvaltider, träningsnärvaro, fysisk utveckling, uppvisad vilja etc. Allt i syfte att skapa slagkraftiga grupper och lag. Oavsett vilket är det för er förening centralt att fundera över vilka vägval och urvalskriterier som används för att skapa eliten i föreningen och vilka konsekvenser detta får för alla medlemmar i föreningen och vilka konsekvenser det får när det gäller att behålla så många som möjligt så länge som möjligt. på? 35
AKTIVA/ UTÖVARE Fler idrotter För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska barnen erbjudas möjligheter att pröva på flera idrotter. Forskning visar att en allsidig motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottsprestationerna senare i livet. Barn och ungdomar mår bra av och bör därför uppmuntras att utöva flera idrotter inte tvingas att välja utifrån riktade krav. på? 36
AKTIVA/ UTÖVARE Lärande Barn och ungdomar ska i föreningens idrottsverksamhet få lära sig att ta hänsyn till kamrater och tränare/ledare samt lära sig vikten av rent spel. Ledarskap ska vara en naturlig del av idrottsutbildningen som en stimulans till och förberedelse för framtida ledaruppdrag. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över, och förståelse för, besluten i frågor som rör deras egen träningsverksamhet. på? 37
IDROTTSTRÄNINGEN Kärnan i det som görs i de flesta idrottsföreningar är själva idrottsträningen. Det är där som barnen och ungdomarna lär och utvecklas. På vilket sätt dessa träningar bedrivs är avgörande för hur många barn och ungdomar som väljer att fortsätta sitt idrottande. Allsidig Lekfull Individanpassad 38
IDROTTSTRÄNINGEN Allsidig Idrott för barn och ungdomar ska vara allsidig. Forskning visar att en allsidig fysisk och motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottsprestationerna senare i livet. på? 39
IDROTTSTRÄNINGEN Lekfull Tävlingen är ett naturligt inslag i idrotten, liksom i leken. Tävlingen ska vara just en del av leken och ha som mål att utövaren har roligt och lär sig idrotten. på? 40
IDROTTSTRÄNINGEN Individanpassad Idrottsutövandet ska bygga på barnens och ungdomarnas egna behov och förutsättningar. Hänsyn ska tas till variationer i de enskilda individernas utvecklingstakt. på? 41
Idrotten vill Idrotten Vill är idrottens idédokument där idrottsrörelsen lägger en gemensam grund för att verka enligt visionen Svensk idrott - världens bästa! Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå.»» Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. omslagets framsida»» Med ungdomsidrott avser vi idrott för 13-20 år.»» Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit och breddverksamhet sker i en nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. N 978-91-9781-300-6 Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 42
Idrottens vision Svensk idrott - världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Idrottens värdegrund Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. 43
Att gå från ord till handling I detta avsnitt får ni vägledning för att konkretisera de områden som ni bearbetat i materialet. Tanken är att ge stöd för at komma igång med det konkreta arbetet och för att genomföra er ansökan inom Idrottslyftet. Förhoppningsvis kan ni direkt använda er av mallen på sidan 45 och att den ger er möjlighet att direkt gå från ord till handling. Handlingsplanen formar ni utifrån en och analysen. Börja med att svara på frågorna:»» Vad har ni kommit fram till att ni i föreningen vill och behöver utveckla och stärka under kommande period?»» Vad vill ni uppnå med att utveckla just detta?»» Hur ska ni gå tillväga för att utveckla och stärka det område/områden ni valt?»» Vad räknar ni med att det kostar att genomföra dessa insatser? Ni kan sedan välja att ytterligare konkretisera er plan genom att arbeta igenom mallen för handlingsplan helt och hållet. För mer hjälp, tips och råd ta kontakt med en konsulent hos SISU Idrottsutbildarna. Där får ni även råd om hur ni går tillväga för att göra er ansökan till Idrottslyftet. Beroende på hur omfattande analys ni gjort av er förenings barn- och ungdomsverksamhet och hur många och stora era utvecklingsbehov är så behöver ni troligen behöva göra ytterligare prioriteringar mellan de olika områdena för att med gemensamma krafter kunna arbeta med ett eller ett par utvecklingsinsatser för att nå bästa möjliga effekt. 44
EXEMPEL Område: Social Miljö - Trygghet Vad vi vill göra (Beskrivning) Vad vi vill uppnå (Mål) Hur vi vill göra (Strategi) Kostnad Utbilda våra ledare i hur de kan bidra så att våra aktiva upplever vår förening som en trygg miljö Att fler barn och ungdomar stannar kvar Minst en ledare per grupp ska gå en utbildning om barnkonventionen xxxx kronor Utifrån vad ni i föreningen enats om att göra för utvecklingsinsats så konkretiserar ni här detta till en handlingsplan med fokus på vem ska göra vad, när, på vilket sätt och varför. Handlingsplan Område: Vad vi vill göra Vad vi vill uppnå Någon ska (vem?) göra något (vad?) Hur vi vill göra vid detta tillfälle (när?) Kostnad på detta sätt (hur?) på denna plats (var?) så att eller för att (varför?) Här några fler hjälpfrågor när du ska bearbeta de olika stegen: Vem/vilka ska göra? Vad ska göras? När ska det göras? På vilket sätt? Var ska det göras? Vad är syftet/avsikten? Vem/vilka ska agera? Vad ska genomföras? Vid vilket tillfälle? Hur ska det göras? Plats/platser? Vad ska uppnås? Vem/vilka har ansvaret? Vad är uppdraget? Vilken tidpunkt? Vilken metod? 45 Varför ska det göras?
46
47