REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET FASTA NÄTET

Relevanta dokument
Samra d avseende kalkylmodell för det fasta nätet (dnr ) inlaga från Netnod

Remissvar - Samråd avseende kalkylmodell för det fasta nätet inklusive förslag till omprövning av beslut om skyldigheter på marknad 1 och 3a

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

N ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

REMISSVAR GÄLLANDE EU-KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL NYTT RAMVERK FÖR ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER.

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Remissvar Statens bredbandsinfrastruktur som resurs

Stadsnäten och IoT marknaden Vad är IoT för stadsnäten och vad är stadsnäten för IoT?

Yttrande över förslagna ändringar av föreskrift 2016:19 om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling

Yttrande över förslag på modellreferensdokument för kalkylmodell för det fasta nätet

Remissvar TSM N2013/4192/ITP Näringsdepartementet STOCKHOLM

Remissvar gällande gemensamma principerna om kommunala insatser på bredbandsområdet

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a)

Remissvar gällande gemensamma principerna om kommunala insatser på bredbandsområdet

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD

Bredbandsstrategi Burlövs kommun

PTS kommentar på skrivelse från Com Hem

Yttrande över hybridmodell ver 8.06 och prismetod för det fasta nätet

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef

Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

Näringsdepartementet Maria Solberg

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden

Fiber till alla idag! Vad händer i morgon? Bredbandsbåten 2016 Fredrik Larsson Nipsoft AB

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

SÅ SKAPAR STOKABKONCERNEN RESILIENS I DET UPPKOPPLADE STOCKHOLM

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

Omprövning av beslut om skyldigheter på marknaden för fast samtalsterminering

Remissvar gällande gemensamma principerna om kommunala insatser på bredbandsområdet

Remissvar gällande slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén, SoU 2017:1

Centrala begrepp inom robust elektronisk kommunikation

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Remissvar gällande PTS rapport- Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation.

BREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING. Mikael Ek VD

AC-Net , 15 års jubileum

Förvaltningsplan. Page 1

Samråd kring utkast till beslut angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (marknad 3a och 3b)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Ställningstagande till grund för påverkan på regleringsarbete inom digitalinfrastruktur

Sammanställning av remissvar i det första samrådet av utkast till beslut gällande marknaden för fasta telefonitjänster

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo,

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Bredbandspolicy för Danderyds kommun

Kompletterande information angående fiberanslutning OBE Networks

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication

Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14)

FEM FRÅGOR DU BÖR STÄLLA DIG INNAN DU KÖPER FÖRBINDELSER

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

AIRFIBRE. Teracom Översiktlig beskrivning

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

TJÄNSTESPECIFIKATION SVARTFIBER

Remissvar gällande gemensamma principerna om kommunala insatser på bredbandsområdet

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Sammanfattning Konkurrensverket tillstyrker PTS förslag till reglering av lokalt tillträde till kopparbaserad infrastruktur.

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till Postadress: Besöksadress: Telefon:

SSNf Marknadsrapport

Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA)

Konkurrensen i Sverige Kapitel 5 Bredbandsmarknaden RAPPORT 2018:1

TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag

Styrelsens arbete med fo reningens strategi

SVARTFIBER-TILL-VILLA

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Robust fiber - Säker fiber

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

SVARTFIBER-TILL-VILLA EN PRODUKT FÖR OPERATÖRER ANPASSAD TILL KONSUMENTMARKNADEN OCH LEVERERAD AV STADSNÄT

N2011/3104/MK

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

FRAMTIDENS RADIOLÄNK ÖKAT INTRESSE FÖR LUFTBURNA FÖRBINDELSER

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Valfrihet för förening och boende

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr:

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

Heby kommuns författningssamling

Principer för kommunala insatser bredbandsområdet. Här är Bahnhof AB:s synpunkter på det PTS frågat om avseende kommunala insatser på

Västra Götaland. Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Yttrande över remissen Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP)

Ändring av beslut om skyldigheter på marknaden för fast samtalsterminering

Amendments. Avtal om Transmissionsprodukter Rättelser och tillägg Per Lindström Rättelser utan ändring av funktioner

Internet Telefoni TV

Fakta om IPnett. Grundat Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn. Mer än 100 anställda i Norden

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Transkript:

2016-09-14 Handläggare: Remissvar till Camilla Jönsson Dnr. 14-6236 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Post- och telestyrelsen prisreglering@pts.se Dnr. 14-6236 REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET FASTA NÄTET Stadsnätsföreningen Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i 180 kommuner och 130 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige. Stadsnätsföreningen verkar för öppna stadsnät, en modell som har varit mycket framgångsrik. Modellen öppna nät innebär att stadsnätet bär ansvaret för det öppna nätet, vilket innebär att säkerställa att lika och icke-diskriminerande villkor efterlevs och säkerställa god konkurrens i nätet. Stadsnätsföreningen tackar för möjligheten att få svara på remissen. Sammanfattning BULRIC-modellen är genomtänkt och bra i många perspektiv, men behöver anpassas till svenska förhållanden. Modellen tycks generellt vara anpassad till och gjord för vertikala operatörer. Den flexibilitet som Post- och telestyrelsen framhåller att modellen har, dvs att den ska kunna appliceras på både nationella, regionala och ibland lokala operatörer håller Stadsnätsföreningen inte med om. Modellen blir fyrkantig på grund av att man bara har applicerat principerna för en vertikal operatör. Stadsnätsföreningen anser inte att de data som finns redan finns i hybridmodellen ska användas Svenska Stadsnätsföreningen Holländargatan 17 Org.nr: 556676-6076 111 60 Stockholm Sweden Tel: 08-21 49 30 E-post:kansli@ssnf.org http://www.ssnf.org

2(5) som indata till BULRIC. Stadsnätsföreningen anser att ny indata måste tas fram. Det måste till en ny process som tar hänsyn till att nätoperatörer, oavsett lokal, regional eller nationell, lämnar indata till de 55 kriterier som finns i BULRIC. Det kommer att ta tid och det behöver Post och telestyrelsen ta höjd för i sin planering. När man arbetar med att ta fram en ny komplex modell som detta är det oerhört viktigt att det finns en ordlista som innehåller begrepp och definitioner. Den saknas i detta fall, vilket innebär att det i dokumenten råder en viss begreppsförvirring och det är lätt att missförstå vad som avses. Några principer har Stadsnätsföreningen valt att lyfta upp i sitt remissvar och det finns behov av en ökad förståelse kring hur nät anläggs utifrån robusthet etc. och hur lokala nät förhåller sig till en vertikal operatör som säljer egna slutkundstjänster. Allmänt När en ny komplex modell tas fram, som BULRIC, är det viktigt att en ordlista sammanställs innehållande begrepp och definitioner. Dessa definitioner och begrepp bör sedan lyftas in och användas i modellbeskrivningen. För närvarande saknas en ordlista och det råder en viss begreppsförvirring i beskrivningen av modellen. Det är därför lätt att missförstå vad som avses. BULRIC-modellen är komplex och därför anser Stadsnätsföreningen att det finns ett stort behov av en stringent användning av begrepp och definitioner. En begränsad modell och som inte är anpassad till svenska förhållanden BULRIC är en kalkylmodell som tar hänsyn till hur dagens nät- och tjänsteproduktion sker hos en nätoperatör. De 55 kriterierna som modellen bygger på är var för sig genomarbetade och materialet ger en bra beskrivning av vald metod. Metoder och utgångspunkter är också anpassade till vedertagna redovisningsprinciper, EU-regler samt branschens egna standarder i ex. livslängd på inventarier och prisutveckling av producerade tjänster. Men den är inte anpassad till svenska förhållanden. Modellen tycks generellt vara anpassad till och gjord för nationella och internationella vertikala operatörer. Det går också att notera att modellen inte är tänkt till en renodlad svartfiberoperatör, då modell säger att core och access ansluts via aktiv utrustning (Princip 7, 8, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 36). Ett stadsnät som är svartfiberoperatör har ett corenät som enbart består av svartfiber och har ingen egen aktivutrustning, något modellen inte tar hänsyn till. Med detta som bakgrund uppfattas det som att stadsnät i modellen endast är ett accessnät, vilket alltså inte är fallet i praktiken. Ett nät som drivs som ett öppet nät, oavsett aktivt eller passivt, så ska stadsnätsoperatören inte lägga sig i sin kunds tjänsteinnehåll. Tjänsteinnehållet ägs av tjänsteleverantören eller operatören och stadsnätsoperatören ska säkerställa att tjänsten kommer fram till deras respektive kunder. Modellen å andra sidan bygger på att operatören levererar egna slutkundstjänster och därmed är helt eller delvis en vertikal. Detta resonemang är inte anpassat till svenska förhållanden (Princip 42, 52) Är det relevant med indata från föregående modell? BULRIC utgår från ett Bottom-Up perspektiv och hybridmodellen i ett Top-Down. Bilagan beskriver skillnaden mellan den nya modellen BULRIC och den gamla modellen, hybridmodellen, och pekar på den komplexitet som uppstår när nuvarande indata ska anpassas

3(5) till BULRIC. Stadsnätsföreningen ställer sig frågande till om indata ska hämtas från hybridmodellen till BULRIC. Det är tveksamt om det kommer att ge den kvalitet som behövs för ett relevant utdata från BULRIC. Resultatet behöver vara av god kvalité eftersom de ska ligga till grund för att rätt beslut ska kunna tas om eventuell skyldighet inom regleringen av SMP. För att få fram indata till modellen med högkvalitet kommer PTS troligtvis behöva en helt ny insamlingsprocess. Det processarbetet kring indata riskerar att bli mycket omfattande och kanske till och med inte ens är görligt att praktiskt realisera. Kommentarer till specifika principer Princip 9 Utbredningen av nätet som den modellerade operatören bygger ska vara nationell. Modellen ska vara skalbar för att kunna identifiera kostnaderna för snävare områden, men kostnadsresultaten för reglerade nationella tjänster ska baseras på en hushållstäckning på 90 procent samt relevant företagstäckning. Beträffande utbredningen är det svårt att endast tänka hushållstäckning. Ett nät måste byggas enligt principen robusthet, både på fysisk och på logisk nivå, detta för att grossistkunder som köper infrastrukturtjänster i nätet ska kunna uppfylla myndighetens krav om driftsäkerhet och kundbehov. Förutom nätet möjlig hushållstäckning tas alltså också hänsyn till grossist- och Wholesale kunders behov. För att tydliggöra detta kräver exempelvis mobilmaster robust och redundant svarfiber. Möjligheten att skapa redundans och resiliens i fysiska och logiska nätet kräver att nätets utbredning även täcker de delar av Sverige som inte har många hushåll. I Sveriges inland är detta synnerligen viktigt utifrån ett redundantperspektiv. Figur 2 i rapporten beskriver användning av större eller mindre noder i fibernätet. Denna beskrivning är dock felaktig och det är närmast ett systemfel gällande nätdesign. Dagens nätdesign måste hantera redundans i både det fysiska (svartfiber) och det logiskt (aktiva) lager. En ODF används inte endast för att finfördela fibernätet utan den används mer för att sammankoppla fiberkablar med 1:1 förhållande mellan noder stora som små. Modellen ska vara anpassad för nationell såsom regional aktör. Denna Princip 9 går stick i stäv med detta. Princip 15 Accessnätet ska vara ett punkt-till-punkt-nät, FTTH. Detta varierar högst väsentligt beroende på behov av redundans. Många accessnät byggs i ringarkitektur även på accessnivå på grund av behov av redundans. Möjlighet till redundans

4(5) måste tydligt framgå i modellen, och möjligen räknas med i modellen genom en exempelvis procentuell vikt av total möjliga anslutningar i accessnätet. Princip 17 Trådlös teknik som uppfyller ställda kvalitetskrav bör användas där den utgör ett kostnadseffektivt alternativ till fiber. Ett kostnadseffektivt alternativ är ett subjektivt uttryck som oftast kan användas för att etablera billig infrastruktur snabbt och enkelt istället för att lägga fokus på robusthet och livslängd i byggnationen. Stadsnätsföreningen anser att bör byts ut till undantagsfall. Princip 27 Tekniken i transmissionsskiktet ska ta sin utgångspunkt i den teknologi och utformning som används i SMP-operatörens nät. Den ska omfatta modern teknik och infrastruktur i form av bl.a. optisk fiber, WDM, sjökablar samt mikrovågslänkar. Dessa teknologier ska implementeras enligt en BU-ansats. Utformningen av nätet ska en robust och resilient/redundant utgångspunkt oavsett operatör. Det är inte relevant att luta sig på enbart på den lösning som SMP har byggt upp. Modellen ska vara teknikoberoende och inte vara styrd till någon särskild infrastrukturteknologi som PTS nämner i denna princip. Princip 42 Indata i modellen avseende kostnader ska baseras på den senaste tillgängliga informationen, trafik- och abonnemangsuppgifter kommer att uppdateras för att återspegla 2016, vilket är det föreslagna basåret i modellen. Under de följande åren kommer PTS att pröva ifall det är motiverat att uppdatera modellen utifrån basåret. I ett nät som drivs som ett öppet nät, passivt eller aktivt, så ska stadsnätsoperatören inte lägga sig i sin kunds tjänsteinnehåll. Modellen å andra sidan bygger på att operatören levererar egna slutkundstjänster och därmed är helt eller delvis en vertikal. Detta resonemang är inte anpassat till svenska förhållanden. Princip 52 Modellen ska säkerställa kostnadstäckning för access- och coretjänster. Modellen ska identifiera de tillgångar som används för att tillhandahålla tjänster och som därmed ligger till grund för kostnadsberäkningen, och då bortse från utrustning som omfattas av alternativ finansiering.

5(5) Precis som i princip 42. Ett nät som drivs som ett öppet nät, aktivt eller passivt, så ska stadsnätsoperatören inte lägga sig i sin kunds tjänsteinnehåll. Modellen å andra sidan bygger på att operatören levererar sina egna slutkundstjänster och därmed är helt eller delvis en vertikal. Detta resonemang är inte anpassat till svenska förhållanden. Mats Berggren, Stadsnätsföreningens ordförande Mikael Ek vd