Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration och polarisering. Globalisering. mediekonsumtionen dras isär, med kvalificerad information för eliten och verklighetsfrånvänd underhållning för många andra. (Hadenius Weibull)
Tillgången till olika medier i hemmet (9 79, 2011) Radio och TV i stort sett alla Mobiltelefon i stort sett alla (1998 64 procent) Persondator 89 procent (1998 50 procent) Internet i hemmet 89 procent (2001 60 procent, 1995 3 procent) DVD-spelare 82 procent (2001 12 procent) Videobandspelare 42 procent (2001 86 procent) Prenumererad dagstidning 62 procent (2001 73 procent) Mp3-spelare 36 procent (2008 55 procent) Konsol för TV-spel 42 procent Smartphone 36 procent (2010 14 procent) Surfplatta 7 procent Läsplatta 2 procent
Daglig användning av olika medier (2011) TV 85 procent Internet 74 procent Sociala medier 42 procent Traditionella medier på internet 31 procent Dagstidning 73 procent (Morgon 64, Kvälls 28) Radio 67 procent Fonogram 46 procent Böcker 36 procent Tidskrifter 34 procent
Daglig användning av olika medier (2011) Datorspel 22 procent Tidningar på internet 20 procent Webbtv 6 procent Webb-/podradio 3 procent Ljudböcker 3 procent Tidskrift på internet 2 procent Bio 1 procent E-böcker 0,5 procent
Andel av den tid vi ägnar åt medier (2011) (min/dag) TV 1 tim 35 min Internet 1 tim 35 min Radio 1 tim 21 min Fonogram 31 min (MP3 22, CD-skivor 9) Tidningar (pappers) 22 min (Morgon 18, Kvälls 4) Böcker 20 min (Vecko, månads 9, Special, fack 3) Tidskrifter 12 min Video/DVD 8 min = 6 tim 7 min
Andel av den tid vi ägnar åt medier TV TV-tittandet har ökade successivt fram till slutet av 90-talet och 1999 var det 88 procent av befolkningen som tittade på TV en genomsnittlig dag. Andelen har därefter minskat något, men har varit tämligen stabil. Män och kvinnor ser på TV ungefär lika mycket. Konsumtionen ökar med åldern; 9-14 75 min, 65-79 125 min.
Användningen av medier internet Användningen av sociala medier har nästan fördubblats de senaste åren. År 2009 var det 26 procent som använde sociala medier en genomsnittlig dag. År 2012 var motsvarande siffra 47. Läsningen av traditionella medier på internet ökar relativt snabbt. År 2009 var det 25 procent som läste traditionella medier på internet en vanlig dag. År 2012 var det 32. Män ägnar mer tid än kvinnor åt internet (106 min jfr med 84 min per dag). Användningen är störst i grupperna 15-24 (179 min/dag) och 25-44 (133 min/dag) och lägst i gruppen 65-79 (30 min/dag).
Användningen av internet vanligaste aktiviteterna e-post (46 procent), besöka sociala nätverk (42), vara aktiv på sociala nätverk (27), lyssna på musik (24), titta på videoklipp (23), läsa kvällstidningar (21), besöka faktadatabaser (14), besöka bloggar (14), spela spel (14), messenger (11).
Användningen av medier radio Radiolyssnandet hade en topp under andra halvan av 90-talet då 80 procent av befolkningen lyssnade på radio en genomsnittlig dag. Lyssnandet har därefter minskat och är idag lägre än början av 80-talet. Män och kvinnor lyssnar på radio ungefär lika mycket. Radiolyssnandet ökar med ålder, från 16 min/dag i gruppen 9-14 till 114 i gruppen 65-79.
Andel av den tid vi ägnar åt medier fonogram Det är fler och fler som lyssnar på MP3 och färre och färre på CD-skivor. År 2010 var den andel som lyssnade på MP3 större än den som lyssnade på CD-skivor med 24 respektive 21 procent. Män lyssnar mer än kvinnor på MP3 och kvinnor något mer än män på CD-skivor. Lyssnandet på CD-skivor är störst i gruppen 25-64 med ca 10 min/dag. Lyssnandet på MP3 är störst i gruppen 15-24 med 62 min/dag och lägst i gruppen 65-79 med 3.
Andel av den tid vi ägnar åt medier (pappers)tidningar Tidningsläsningen minskar. 1995 var det 80 procent som läste en tidning en genomsnittlig dag, 2012 var det 69. Män och kvinnor läser tidningar ungefär lika mycket, något som gäller både morgon- och kvällstidningar. Läsningen av tidningar ökar med åldern, från 4 min/dag i gruppen 9-15, 8 i gruppen 16-24 till 43 i gruppen 65-79. Läsningen av morgon- och kvällstidningar följer samma mönster.
Andel av den tid vi ägnar åt medier (pappers)tidningar Den minskade tidningsläsningen på papper kompenseras inte av en ökande tidningsläsning på internet. 2002 läste 72 procent en morgontidning på papper en genomsnittlig dag. 2013 var motsvarande siffra 56 procent, alltså en minskning med 16 procent. 8 procent läste en morgontidning på internet.
Andel av den tid vi ägnar åt medier böcker Den andel av befolkningen som läser facklitteratur eller läroböcker en genomsnittlig dag har minskat från 16 procent 1997 till 7 procent 2012. Den andel av befolkningen som läser skönlitteratur är stabil. Kvinnor ägnar mer tid åt böcker än vad män gör, 25 respektive 15 min/dag. Bokläsningen är högst i gruppen 9-24 med 25 procent av befolkningen som läser en bok en genomsnittlig dag.
Andel av den tid vi ägnar åt medier tidskrifter Läsningen av tidskrifter har minskat. 1995 läste hälften av befolkningen en tidskrift en genomsnittlig dag. 2012 var det en tredjedel. Läsningen av special- och facktidskrifter har minskat mer än läsningen av vecko- och månadstidningar. Kvinnor läser mer vecko- och månadstidningar än män medan kvinnor och män läser fack- och specialtidskrifter ungefär lika mycket. Tidskriftsläsningen ökar med åldern från 5 min/dag i ådersgruppen 15-24 till 21 min/dag i gruppen 65-79.
Andel av den tid vi ägnar åt medier video/dvd Den andel av befolkningen som använder video/dvs en genomsnittlig dag ökade snabbt under 90-talet till som mest 17 procent 1999 och har därefter minskat till 9 procent 2012. Män och kvinnor använder video/dvd ungefär lika mycket. Användning av video/dvs minskar med ökande ålder från 12 min/dag i gruppen 9-15 till 4 i gruppen 65-79.
Finansiering Avgifter från enskilda användare Reklam Offentliga medel Intresseorganisationer
Utvecklingslinjer Stora förändringar på mediemarknaden med ett kraftigt ökat medieutbud, framväxten av stora transnationella mediekoncerner, nya medier, samverkan mellan olika medier, mediekonvergens och stora förändringar i konsumtionsmönstret. Nya produktions- och distributionsformer till följd av digitaliseringen och av den snabba utvecklingen och utbredningen av internet. Ändrade kommunikationsmönster till följd av den snabba utvecklingen och utbredningen av internet. Koncentration.
Utvecklingslinjer Polarisering. Förskjutning från linjär till icke-linjär tv. Tidningarna har inte kunnat kompensera sina ökade kostnader med ökade annonsintäkter. Stora delar av landet i medieskugga. Kärvare ekonomi för såväl tidningar som radio och tv har bl.a. lett till att många lokalredaktioner har lagts ner. Diskussion om public service inriktning. Diskussion om finansieringen av public service.
Utvecklingslinjer En medieestetik som präglas av ett underhållningstänkande. En medieestetik som präglas av snuttifiering. Nyhetsundvikare. Ett krympande gemensamt offentligt rum färre lägereldar, färre gemensamma referensramar.