ÅRSRAPPORT 2014 Gymnasienämndenn
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys 2.2.1. Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys och årets händelser 3.6 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys och årets händelser 4.2.1 Entreprenader och konkurrensutsättning 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys och årets händelser 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys och årets händelser 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys och årets händelser 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Analys och årets händelser 8.6 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Analys och årets händelser 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys och årets händelser 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys och årets händelser 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF
1. Sammanfattning Gymnasienämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget för 2014 på 10,3 mkr, vilket motsvarar en förbrukning av budgetramen på ca 326 mkr med 96,8%. Den främsta anledningen är att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för 2014. Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider. Antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar, vilket kan jämföras med skol- och barnomsorgsförvaltningen som har 14,6 dag och hela kommunen med 17,4 dagar. Under 2014 har förvaltningen genomfört åtgärder för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter, bland annat avlastning under nationella prov, lärarassistentshjälp och en ny kommunikationsplattform. Förvaltningen har även inrättat uppdragsdialogen där lärare får en möjlighet att i dialog samtala med sin chef om uppdrag, mål och tjänstebeskrivning och arbetsbelastning. Gymnasienämndens övergripande resultatmål är att 2018 vara bland de tre främsta i kommungruppen större städer. Resultatmålet är nedbrutet i delmål för 2015 och verksamhetmål för 2018 avseende betygspoäng och gymnasieexamen för avgångselever åk 3, attraktivitet- kundnöjdhet åk 2 och attraktivitet- marknadsandelar åk 1. 2014 har Gymnasienämnden förstärkts lokalmässigt genom Kungsmadskolans om- och tillbyggnad. I september invigdes den nya entrébyggnaden med reception, expedition, lektionssalar, nya lokaler för elevhälsan, mötesrum och nytt personalrum. Vårterminen 2014 startade projektet Together som leds av en gemensam projektledare för de kommunala gymnasieskolorna. Elevkonceptet syftar till att skapa en tryggare, roligare och mer minnesvärd gymnasietid för eleverna. Växjö januari 2015 ------------------------------------------- Camilla Holmqvist, förvaltningschef
2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100% täckas genom avgifter. 2.2 Analys Driftsredovisning, tkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Verksamhet Intäkt Kostnad Netto 2014 2014 2013 Politisk verksamhet 0 860 860 1 170 310 31 Gemensam adminstration 977 6 357 5 380 5 427 47 0 Gymnasieskola 130 240 426 220 295 980 305 787 9807 0 Gymnasiesärskola 7 213 20 425 13 212 13 343 131 1749 SUMMA 138 430 453 862 315 432 325 727 10 295 1 780 Investeringsredovisning, tkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Projekt Intäkt Kostnad Netto 2014 2014 2013 Centralt 0 1 048 1 048 0-1048 508 Katedralskolan 0 1 924 1 924 0-1924 1200 Kungsmadskolan 0 192 192 0-192 0 Teknikum 0 501 501 0-501 794 SUMMA 0 3 665 3 665 0-3 665 2 502 Kommentarer: Gymnasienämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget för 2014 på 10,3 mkr, vilket motsvarar en förbrukning av budgetramen på ca 326 mkr med 96,8 %. Nämndens nettokostnader har under 2014 ökat med endast 0,3 % jämfört med föregående år (trots att lönerevisioner under året är inräknade). De främsta anledningarna till nämndens överskott under 2014 är; 1 att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för 2014. 2 att lokalombyggnationer på Kungsmadskolan fördröjts vilket har medfört att reserverade medel för de kommande ökningarna av hyreskostnaderna ännu inte använts. Nedan följer utförligare kommentarer till utfallet inom respektive verksamhetsområde (se resultat i tabellen ovan).
Politisk verksamhet Den politiska verksamheten presenterar för året ett överskott med ca 0,3 mkr. Detta då det som så ofta vid ett valår blivit ett lägre deltagande ifrån ersättarna vid nämndens sammanträden. Gemensam administration Den gemensamma administrationen, som består av förvaltningschefen och dennes ledningsstab, redovisar ett mindre överskott vilket främst kan hänföras till en medarbetare som avlutat sin anställning i slutet av året och inte omedelbart ersatts. Gymnasieskola Inom verksamhetsområdet gymnasieskola redovisas ett överskott gentemot budget. Anledningen till detta är att de kommunala gymnasieskolorna under 2014 kraftigt ökat sin marknadsandel bland eleverna i regionen och har fler inskrivna elever än vad som prognostiserades för året. Detta har medfört att kostnader för externa utbildningsplatser är betydligt lägre än budgeterat samt att de interkommunala intäkterna för elever från annan kommun överstiger kalkylerad och budgeterad nivå för året. De kommunala gymnasieskolorna redovisar trots detta tillsammans en negativ avvikelse mot budget. Underskottet kan främst hänföras till vårterminen 2014 och då samtliga enheter vidtagit åtgärder inför höstterminen 2014 är de flesta programmen och enheterna i ekonomisk balans för andra halvåret. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan uppvisar ett överskott för året, vilket är en effekt av organisationsanpassningen som gjordes inför föregående läsår och som under 2014 ger full ekonomisk effekt. Under höstterminen kommer kostnaden för elever i annan huvudmans utbildning att öka då flera elever valt utbildning i annan kommun (Vetlanda och Alvesta), vilket påverkar nämndens kostnader något negativt men detta kompenseras av lägre kostnader för verksamheten i egen regi. När det gäller intäkter för elever från annan kommun har de, likt inom gymnasieskolan, överstigit budget något då det var fler elever än budgeterat vilket genererat ett överskott. Eget kapital Gymnasienämnden hade i ingående balans 2014 ett eget kapital på 16,6 mkr från tidigare års resultat. Belopp i tkr Ingående balans, 2014-01-01: 16 577 tkr Årets resultat: 10 295 tkr Utgående balans, 2014-12-31: 26 872 tkr Överföring av över- respektive underskott beslutas av kommunfullmäktige i samband med att årsbokslutet behandlas. Till dess att den behandlats i fullmäktige är det egna kapitalet preliminärt och kan komma att justeras. Enligt KF:s riktlinjer får nämnderna ta det egna kapitalet i anspråk för engångsinsatser. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister Nämnden har per den 31 december 2014 inga osäkra fodringar eller tvister. 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning Elevunderlaget i gymnasieskolan minskar ytterligare något år för att sedan enligt demografiprognoser åter öka med ca 400 elever jämfört med dagens nivå fram till 2020. Konkurrenssituationen i Växjö när det gäller gymnasieutbildning är stor och nämndens egna enheter måste arbeta aktivt för att vara det attraktivaste alternativet på marknaden och öka sina marknadsandelar gentemot andra aktörer. Det blir därmed av vikt att den ekonomiska lönsamheten på respektive program analyseras och beaktas vid beslut om en utbildning ska starta eller ej.
Nämndens kostnadsbild per elev kommer successivt att påverkas av lokalrenoveringarna och ombyggnaderna av Kungsmadskolan. På Kungsmadskolan har kostnaden per kvm att ökat väsentligt nu när ombyggnaden är klar vilket påverkar kostnadsbilden. En ökad kostnad per elev i den egna verksamheten påverkar även kostnaden för elever hos fristående skolor då dessa ska erhålla bidrag utifrån samma förutsättningar som den egna verksamheten. Detta måste beaktas vid budgetberedning i framtiden. 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 2012 2011 Gymnasieskola, kostnad per elev i egen regi 93 500 96 217 93 412 91 793 87 775 Gymnasieskola, kostnad per elev hos annan huvudman 93 500 96 900 92 990 90 862 86 938 Gymnasiesärskola, kostnad per elev i egen regi 300 000 282 672 302 179 338 018 330 763 Gymnasiesärskola, kostnad per elev hos annan huvudman 300 000 380 500 314 000 0 303 500
3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka 3.2 Analys och årets händelser Gymnasieförvaltningen arbetar proaktivt med hälsofrämjande åtgärder. Arbetsmetoderna består bland annat av snabb kontakt med sjukskrivna, arbetsanpassning och tidig planering för återgång i arbete. I längre eller återkommande sjukfall är personalspecialist delaktig i rehabiliteringsarbetet. Förvaltningen arbetar även aktivt i samverkan med Försäkringskassan för att minska sjukfrånvaron. Kompetensutveckling är ett område som gås igenom årligen vid medarbetarsamtal och redovisas i kompetensutvecklingsplaner. Varje medarbetare erbjuds kompetensutveckling inom aktuellt verksamhetsområde, med fokus på utveckling av verksamhet och personlig kompetens. Utbildning i löne- och medarbetarsamtal finns kommuncentralt och erbjuds samtliga chefer. Nya chefer genomgår utbildningen "Ny som chef. Förvaltningen erbjuder samtliga medarbetare bidrag till friskvårdsaktiviteter för att främja medarbetares aktivitet och motion. Utöver detta har förvaltningens enheter olika aktiviteter inom trivsel och friskvård för hela arbetsgruppen, till exempel kostnadsfritt nyttjande av gym, innebandy, badminton samt deltagande i olika motionslopp. Gymnasieförvaltningen har sedan ett år tillbaka satsat på att utbilda personalspecialisterna i testverktyg för att kvalitetssäkra rekryteringarna. Inledningsvis i rekryteringsprocessen görs en befattningsprofilanalys som på ett strukturerat sätt visar vilka egenskaper som är viktiga i den aktuella tjänsten. Denna befattningsprofilanalys matchas sedan mot de personprofilanalyser som genomförs på ett urval av kandidater innan beslutsfattande. Från och med januari 2015 kommer ett kommungemensamt rekryteringscenter att startas som kommer att vara ett stöd till utbildningsförvaltningens HR-resurs när det gäller rekrytering. 3.3 Nyckeltal personal Från och med den 1 januari 2014 gick Komvux över till arbete och välfärd, vilket gör att siffrorna från delårsbokslutet inte går att jämföra med årsredovisningen 2013. Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider. Antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar, vilket kan jämföras med skol- och barnomsorgsförvaltningen som har 14,6 dag och hela kommunen med 17,4 dagar. Under 2014 har förvaltningen genomfört åtgärder för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter, bland annat avlastning under nationella prov, lärarassistentshjälp och en ny kommunikationsplattform. Förvaltningen har även inrättat uppdragsdialogen där lärare får en möjlighet att i dialog samtala med sin chef om uppdrag, mål och tjänstebeskrivning och arbetsbelastning.
4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) 4.2 Analys och årets händelser Samverkan mellan skola och näringsliv Gymnasienämnden genomför en konsekvensanalys av en eventuell byggnation av Teknikens hus som är ett samarbete mellan Gymnasieförvaltningen, Linnéuniversitetet, GoTech och Videum. Syftet med Teknikens hus på campusområdet är att skapa attraktion och bättre kvalitet för teknikprogrammet, industritekniska programmet samt el- och energiprogrammet inriktning automation för att få fler elever att bli anställningsbara eller att välja en teknisk högskoleutbildning efter gymnasiet. Nämnda program ingår i Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom samarbete med regionens teknikföretag utformas utbildningar för att möta industrins behov. 2014 har Teknikcollege Kronoberg genomfört en rad aktiviteter såsom en inspirationsdag i Växjö konserthus, studieresa till Stockholm för alla elever i årskurs ett samt föreläsning för lärare som lyssnade till Christopher Moberg från Hydroware som föreläste om företagskultur, anställningsprocesser och kontakt skola-näringsliv. GoTech som är en ekonomisk förening som drivs av de största teknikföretagen i Växjö och är knutet till Teknikcollege Kronoberg. Genom GoTech har elever på Kungsmadskolans industritekniska program erbjudits sommarjobb på något utav GoTechs medlemsföretag. GoTech har delat ut stipendier till tre studenter från teknik- och industritekniska programmen och Science City har anordnats för första gången i Växjö City. Kungsmadskolan och Teknikum har 2014 beviljats statsbidrag på 518 tkr från Skolverket gällande utveckling av arbetsplatsförlagt lärande, APL. I utvecklingsprojektet har exempelvis en digital handledarutbildning för branschföreträdare samt utbildning i systematiskt kvalitetsarbete för yrkeslärare genomförts. Utveckling och kvalitetssäkring av APL är ett prioriterat område för Gymnasienämndens yrkesprogram och statsbidrag kommer att sökas även för 2015. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande I Gymnasienämndens budget för 2014 är målet att öka andelen gymnasieelever som driver UF-företag (UF=Ung Företagsamhet). En ökning av antalet UF-företag har skett på alla tre skolorna 2014. För 2014 budgeterade Gymnasienämnden 0,5 mnkr vilket delvis har använts till finansiering av UF-koordinatorer som ytterligare ska stimulera entreprenörskap och det entreprenöriella lärandet. UF-koordinatorerna har utbildats av och samarbetar med organisationen Ung Företagsamhet Kronoberg. I kursen entreprenörskap driver eleverna UF-företag och beroende på vilket program eleven läser är kursen antingen obligatorisk eller valbar. 2014 har Teknikums UF-koordinatorer arbetat med marknadsföring, samordning, kvalitetssäkring av elevernas utbildning samt deltagit i mässor. Från föregående läsår har antalet UF-företag ökat från 8 till 30. Kungsmadskolan har ökat antalet UF-företag från och med höstterminen 2014 då cirka 200 elever har arbetat med att starta UF-företag. Kursen är obligatorisk som inriktningskurs för eleverna på Katedralskolans ekonomiprogram och på övriga program kan eleverna läsa kursen som individuellt val. Till innevarande läsåret har Katedralskolan ökat antalet elever som driver UF-företag från 40 elever till 90.
Satsning på industritekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet I internbudgeten för 2014 avsatta Gymnasienämnden 0,4 mnkr för att profilera och stärka industritekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet. Ambitionen är att göra programmen mer attraktiva och att säkerställa kompetensförsörjningen inom branscherna. Kungsmadskolans industritekniska program har genomfört olika marknadsföringsaktiviteter för att synliggöra industritekniska programmet för elever, föräldrar samt studie- och yrkesvägledare. Exempelvis har grundskolans tekniklärare, vårdnadshavare och elever i åk 9 bjudits in till programmet. Elever från Industritekniska programmet har deltagit i Science city som arrangerades av Växjö Citysamverkan, GoTech, Linnéuniversitetet och Växjö kommun. Industritekniska programmet har i övrigt deltagit i aktiviteter inom ramen för Teknikcollege Kronoberg och GoTech. Kungsmadskolans fordons- och transportprogram arbetar tillsammans med branschföreträdare för att stärka rekryteringen av elever och att skapa ett intresse bland ungdomar för fordons- och transportbranscherna. Budgeterade medel har främst använts för att uppgradera skolans fordonspark samt marknadsföringsinsatser och studiebesök. 4.2.1 Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet MKR Elever i fristående gymnasieskolor 81,3 Elever i annan kommun 9,3
5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Elever i år 6 ska uppnå goda resultat Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) SFI studieresultat, andel som fått godkänt ska öka Gymnasienämndens övergripande resultatmål är att 2018 vara bland de tre främsta i kommungruppen större städer. Resultatmålet är nedbrutet i delmål för 2015 och verksamhetmål för 2018 avseende betygspoäng och gymnasieexamen för avgångselever åk 3, attraktivitet- kundnöjdhet åk 2 och attraktivitetmarknadsandelar åk 1. 5.2 Analys av verksamhetsmålen Verksamhetsmålen betygspoäng och gymnasieexamen samt grundläggande behörighet till högskola och universitet Andelen elever med gymnasieexamen mäts bland elever i avgångsklass och begreppet gymnasieexamen innefattar antingen högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Elever i avgångsklass ska ha betyg i alla kurser som ingår i utbildningen och får studiebevis om man inte har nått upp till kraven för gymnasieexamen. Från juni till slutet av höstterminen 2014 har antalet minskat från 59 till 23 avseende elever som inte var lagda i avgångsklass eftersom eleverna saknade betyg i en eller flera kurser. Antalet elever som inte har lagts i avgångsklass varierar mellan skolorna och frågan behöver följas framöver ur såväl ett likvärdighets- som kvalitetsperspektiv. Den genomsnittliga betygspoängen mäts under Gy11 bland elever med gymnasieexamen. Det gör att resultatet för 2014 inte kan jämföras rakt av med tidigare års resultat som mättes bland elever med slutbetyg där kraven för slutbetyg var lägre än för gymnasieexamen. Eftersom Gy11 innebär en ny betygsskala, programstruktur och inträdeskrav till gymnasieskolan kan det generellt vara problematiskt att jämföra betyg mellan den nya och gamla gymnasieskolan. Eleverna som gick ut gymnasieskolan vårterminen 2014 var den första elevkullen som fick betyg med den nya betygsskalan A-F.
90,9 % av avgångseleverna har gymnasieexamen vilket är i nivå med delmålet 2015. Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng är 14,2 p vilket är lägre än delmålet 2015 på 14,5 p. Andelen elever med gymnasieexamen ligger över rikssnittet såväl totalt som för både högskoleförberedande och yrkesprogram för sig men det råder variation mellan skolorna och programmen. Katedralskolan ligger generellt över rikssnittet för respektive program vad gäller andelen elever med gymnasieexamen men däremot har alla program förutom estetiska programmet lägre genomsnittlig betygspoäng än rikssnittet. Kungsmadskolans alla yrkesprogram förutom industritekniska programmet har högre andel elever som har klarat gymnasieexamen än i riket på respektive program. Alla program på Teknikum, såväl högskoleförberedande som yrkesprogram ligger lägre än riksgenomsnittet för respektive program. Andel avgångselever med gymnasieexamen och deras genomsnittliga betygspoäng. (Jämförelse mellan Växjö kommuns gymnasieskolor och riket.) Totalt Andel avgångselever med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Riket 90,9 % 95,5 % 89,8 % 82,6 % 88,5 % 14,2 p 14,9 p 13,7 p 13,6 p 14,5 p Högskoleförberedande program Andel avgångselever på högskoleförberedande program med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen från högskoleförberedande program 94,3 % 95,5% 95 % 84,8 % 91 % 14,7 p 14,9 p 13,9 p 15,2 p 15,1 p Yrkesprogram Andel avgångselever på yrkesprogram med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen från yrkesprogram 86 % 87,7 % 81,4 % 84,4 % 13,4 p 13,6 12,8 p 13,6 p Andel avgångselever med gymnasieexamen från högskoleförberedande program och deras genomsnittliga betygspoäng. (Programmen är ordnade i fallande skala där det program som hade högst andel elever med gymnasieexamen är placerat överst.) Program Skola KaKuTe Andel avgångselever med examen Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Samtliga högskoleförberedande KaKuTe 94,3% 14,7 p program Riket 91 % 15,1 p Naturvetenskapsprogrammet Katedralskolan 100 % 15,7 p Riket 94,7 % 15,9 p Humanistiska programmet Katedralskolan 100 % 15,7 p Riket 94,2 % 15,8 p Estetiska programmet Kungsmadskolan 100 % 14,1 p Riket 87,4 % 15,0 p Samhällsvetenskapsprogrammet Katedralskolan 94,6 % 14,4 p Riket 90,6 % 14,7 p Ekonomiprogrammet Katedralskolan 94,2 % 14,0 p Riket 91,4 % 14,9 p Samhällsvetenskapsprogrammet Kungsmadskolan 93,6 % 14,1 p Riket 90,6 % 14,7 p 12
Ekonomiprogrammet Kungsmadskolan 92,9 % 12,7 p Riket 91,4 % 14,9 p Naturvetenskapsprogrammet Teknikum 92,3% 14,7 p Riket 94,7 % 15,9 p Estetiska programmet Katedralskolan 90,3% 15,1 p Riket 87,4 % 15,0 p Teknikprogrammet Teknikum 81,8 % 15,2 p Riket 88,2 % 14,5 p Andel avgångselever med gymnasieexamen från yrkesprogram och deras genomsnittliga betygspoäng. (Programmen i tabellen nedan är ordnade i fallande skala där det program som hade högst andel elever med gymnasieexamen är placerat överst.) Program Skola Andel avgångselever med gymnasieexamen Samtliga yrkesprogram KuTe 86 % 13,4 p Riket 84,4 % 13,6 p Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Fordons och transportprogrammet Kungsmadskolan 95,8 % 13,1 p Riket 80,5 % 13,0 p Hotell och turismprogrammet Kungsmadskolan 93,3 % 13,8 p Riket 86,7 % 14,0 p Handels och administrationsprogramet Kungsmadskolan 92 % 13,1 p Riket 81,7 % 13,5 p Restaurang och livsmedelsprogrammet Kungsmadskolan 90,9 % 14,0 p Riket 81,4 % 14,0 p Hantverksprogrammet Kungsmadskolan 89,7 % 14,1 p Riket 85,3 % 14,3 p Bygg och anläggningsprogrammet Kungsmadskolan 87,0 % 13,8 p Riket 85,6 % 13,3 p El och energiprogrammet Teknikum 83,3 % 12,7 p Riket 87,8 % 13,1 p Vård och omsorgsprogrammet Teknikum 81,8 % 13,3 p Riket 83,9 % 13,8 p VVS och fastighetsprogrammet Teknikum 80 % 11,4 p Riket 89 % 12,8 p Barn och fritidsprogrammet Teknikum 76,9 % 13,6 p Riket 83,2 % 13,3 p Industritekniska programmet Kungsmadskolan 58,8 % 13,0 p Riket 86,3 % 13,5 p 13
En central åtgärd för att höja andelen elever med gymnasieexamen är ökat måluppfyllelsen i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c samt gymnasiearbetet. Såsom framgår i årsrapporten pågår i matematikämnet organisatorisk och pedagogisk utveckling genom Matematiklyftet, Gymnasienämndens satsningar och tillsättning av flera förstelärare samt en lektor i matematik. Matematikämnet bör vara prioriterat i ett 1-20- perspektiv i nya Utbildningsförvaltningen för att nå långsiktiga effekter på elevernas lärande. Utöver satsningar på matematik behöver forskningsanknuten kompetensutveckling med fokus på insatser som har goda effekter på elevernas lärande fortsatt prioriteras för att höja elevernas resultat i gymnasieskolan. I det avseendet är det kommande BFL-projektet på Kungsmadskolan och Teknikum centralt (se mer i avsnittet Forskning och kompetensutveckling). I Växjö kommun har andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet minskat från 87,8 % 2013 till 69,8 % 2014. Nedgången är proportionerlig mot nedgången i riket. Skolverket förklarar den nationella minskningen med att elever med examen från ett yrkesprogram från och med Gy11 inte automatiskt får grundläggande högskolebehörighet. Eleverna på yrkesprogrammen har dock en möjlighet att läsa in behörigheten under tiden i gymnasieskolan och senare i den kommunala vuxenutbildningen. På Kungsmadskolan och Teknikum klarar de allra flesta elever på yrkesprogram som väljer de högskolegivande kurserna minst betyget E på de kurserna. Trenden på Växjö kommuns gymnasieskolor är således att det stora antalet elever på yrkesprogram inte väljer de behörighetsgivande kurserna och de som gör det klarar i det allra flesta fallet kurserna. Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Totalt Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Riket 69,8 % 95,5 % 47 % 53,8 % 70,3 % Högskoleförberedande program Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet 94,3 % 95,5 % 95 % 84,8 % 91 % Yrkesprogram Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet 33,4 % 30 % 41,9 % 34,8 % Verksamhetsmålet Attraktivitet marknadsandelar Verksamhetsmålet Attraktivitet marknadsandelar avser andelen elever i årskurs ett i Kronobergs län som väljer att studera på någon av de tre kommunala gymnasieskolorna i Växjö. Marknadsandelen har ökat från 46 % 2013 till 54,2 % 2014 vilket innebär att verksamhetsmålet på 51 % 2018 uppnås med god marginal. Marknadsandelen är ökande senaste åren sett till andelen i Kronobergs län och det gäller även andelen bland Växjö kommuns elever där marknadsandelen har ökat från 69,4 % 2013 till 72,4 % 2014. Skolorna arbetar kontinuerligt med sina varumärken som ska genomsyra hela verksamheten. Marknadsaktiviteterna samordnas mellan skolorna med målet att skapa ett samlat och igenkännande uttryck. En gemensam särprofil har tagits fram och ett större fokus har lagts på synlighet och nya marknadskanaler. Verksamhetsmålet Attraktivitet kundnöjdhet Verksamhetsmålet Attraktivitet kundnöjdhet mäts genom frågan Som helhet fungerar vår skola bra som ingår i en gemensam enkät för åk 2 i kommungruppen 3KVH. Svarsalternativen graderas från 1 till 6 där 1 är lägst. 2014 är det genomsnittliga resultatet för verksamhetsmålet 4,7 vilket ligger i nivå med 3KVH-gruppens genomsnittliga resultat på 4,8. Det finns en tydlig diskrepans i hur eleverna värderar skolorna och de nationella programmen som helhet jämfört med hur de värderar skolornas kvalitet på specifika områden. Eleverna är generellt mer positiva till sina skolor och program som helhet än till specifika områden. 14
Liksom i 2013 års enkät får skolorna goda resultat vad gäller information om kunskapskrav, servicen vid skolornas expeditioner och mentorskap. De lägsta resultaten finns liksom 2013 på områden som rör undervisningen i direkt bemärkelse, exempelvis utvecklingssamtal, bedömning, lärarnas stimulans, samverkan mellan lärarna, elevinflytande gällande undervisningen och variation i arbetssättet. På de områdena bör det noteras att yrkesprogrammen generellt har högre resultat än de högskoleförberedande programmen. Det är av stor vikt att ett utvecklings- och kvalitetsarbete med utgångspunkt i 3KVHenkätens resultat kommer till stånd. Innehållet i programmet för utbildningskonferensen på höstlovet (se mer i avsnittet Forskning och kompetensutveckling) utgick från prioriterade områden i 3KVH-enkäten. Bedömning var ett sådant område. Kungsmadskolan och Teknikum planerar att från och med höstterminen 2015 inleda kompetensutveckling genom ett tvåårigt BFL-projekt (BFL=bedömning för lärande). Projektet utgår från Dylan Williams forskning och ska utveckla ett kollegialt lärande med fokus på bedömningsstrategier i klassrummet. I jämförelse med Kalmarsunds gymnasieförbund, Karlskrona och Kristianstad som är de kommuner i 3KVH som har genomfört enkäten är strukturen i Växjös resultat mycket likt övriga kommuner. Såväl på frågan som mäter verksamhetsmålet och på resten av frågorna som är gemensamma ligger Växjö, Karlskrona och Kristianstad i stort sett lika. Kalmar ligger något högre på bådadera. Resultatet för introduktionsprogrammets och gymnasiesärskolans enkäter ingår inte i verksamhetsmålet. På introduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan är kundnöjdheten generellt högre än på de nationella programmen. Resultat för nationella programmens 3KVH enkät 2014 KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Verksamhetsmål 2018 Fråga 22. Som 4,7 4,9 4,6 4,4 helhet fungerar vår skola bra 3KVH enkätens 30 frågor 4,1 4,1 4,1 4,2 Resultat för introduktionsprogrammets och gymnasiesärskolans 3KVH enkät 2014 Introduktionsprogrammet Gymnasiesärskolan Fråga 22. Som helhet fungerar vår skola bra 5,1 5,3 3KVH enkätens 30 frågor 4,8 4,8 5.3 Gymnasienämndens prioriteringar och strategier Förbättrade studieresultat i matematik, svenska och engelska I Gymnasienämndens internbudget 2014 avsattes 1,5 mnkr till insatser för förbättrade studieresultat i matematik, svenska och engelska. Våren 2014 avsatte Gymnasienämnden ytterligare 2 mnkr till matematikämnet. Skolorna har till allra största delen prioriterat organisatoriska förstärkningar i matematik. Katedralskolan har utökat undervisningstiden som också har differentierats på programnivå utifrån elevernas behov. Skolan har utökat antalet lärartjänster i matematik för att möjliggöra en förändrad organisation i form av exempelvis tre lärare på två klasser på vissa program. Katedralskolan erbjuder uppsamlingsundervisning för elever som inte klarar minst betyget E i matematik och alla elever har tillgång till matematikstuga. Totalt har Katedralskolan 2014 utökat med 1,6 lärartjänster i matematikämnet, delvis finansierat av gymnasienämndens riktade satsning och delvis finansierat ur skolans tilldelade budget. Kungsmadskolan har senaste åren successivt minskat antalet elever som efter årskurs 1 har betyget F som betyg på kurserna i matematik 1a och 1b. Från och med höstterminen 2014 har undervisningen i matematik förändrats organisatoriskt för att öka måluppfyllelsen genom ökade möjligheter till stöd, flexibilitet och inkludering. Kungsmadskolan har genomfört sommarskola i matematik tillsammans med Teknikum vilket har finansierats av statsbidrag. I engelska erbjuder Kungsmadskolan mindre undervisningsgrupper för elever som inte har klarat kursen engelska 5. När det gäller särskilt stöd i svenska och engelska har ytterligare en specialpedagog anställts och delar av tjänsten finanseras genom satsningen på en administrativ specialpedagog. 15
Teknikum finansierar en speciallärartjänst och en lärartjänst i matematik genom de budgeterade satsningarna. Det är två matematiklärare per undervisningsgrupp i årskurs 1 för att möjliggöra nya undervisningsmetoder, gruppindelningar och ett effektivare stöd. I engelska används den budgeterade satsningen till att anordna omläsningskurs i engelska. Utöver gymnasienämndens riktade satsningar prioriteras matematik genom att matematiklärarna på Kungsmadskolan och Teknikum deltar i Matematiklyftet och Katedralskolan avser att ansöka om deltagande i Matematiklyftet läsåret 2015-2016. Studiehandledning på modersmål Sedan 2012 pågår ett utvecklingsarbete i studiehandledning online för högstadie- och gymnasieskolor i länet. Regionförbundet har beviljat medel till projektet oktober 2012 juni 2015. Studiehandelare i arabiska och somaliska har påbörjat arbetet med att göra studiehandledning i Adobe Connect. I Gymnasienämndens budget för 2014 har 0,5 mnkr avsatts för att stärka arbetet med studiehandledning på modersmål. Resursen har använts för att öka antalet studiehandledare. En utredning om organisation och uppdrag gällande frågor som rör nyanlända och flerspråkighet i den nya Utbildningsförvaltningen pågår. Forskning och kompetensutveckling I syfte att stärka lärarkompetensen avsatte Gymnasienämnden 2014 0,5 mnkr till kompetensutveckling i coachande lärarskap. Katedralskolan jobbar med att utveckla elevernas studieteknik för att därigenom höja elevernas motivation. En person har anställt på deltid för att ge stöd till lärare och elever i IT-frågor. Genom statsbidragen för karriärstjänster har det på de kommunala gymnasieskolorna 2013 och 2014 totalt tillsatts 29 förstelärare och en lektor. Växjö kommun deltar tillsammans med ett antal övriga kommuner i regionen i Linnéuniversitetets följeforskning om tillsättningen och implementeringen av förstelärare. På Kungsmadskolan och Teknikum är huvuddelen av förstelärarna programansvariga som under hösten 2014 har genomgått LEAN-utbildning. På Katedralskolan utgår försteläraruppdraget från olika ämnen/utvecklingsområden såsom matematik, svenska och IKT. Kommunövergripande har en lektor i matematik anställts med uppdraget att utifrån forskning och beprövad erfarenhet utveckla en lärande organisation samt kollegialt lärande bland matematiklärarna. Växjö kommun deltar tillsammans med ett antal övriga kommuner i regionen i Linnéuniversitetets följeforskning om tillsättningen av förstelärare. Våren 2014 gav gymnasienämnden förstelärarna på gymnasieskolorna och Kvalitets- och utvecklingsenheten i uppdrag att gemensamt anordna en utbildningskonferens på höstlovet. Syftet var att stödja förstelärarnas och skolornas fortsatta förbättringsarbete. Utbildningskonferensens teman, som valdes utifrån resultatet i vårterminens 3KVH-enkät var motivation, bedömning och IT. Några förstelärare höll föreläsningar och alla förstelärare var samtalsledare under dagen. Utifrån utbildningskonferensen kommer Kungsmadskolan och Teknikum att gå vidare med kompetensutveckling genom ett BFL-projekt (se mer i avsnittet Attraktivitet-kundnöjdhet). Gymnasiesärskolans personal hade ett eget program med föreläsning om värdegrundsfrågor. Elevhälsa I internbudgeten för 2014 avsatte Gymnasienämnden 0,5 mnkr för att motverka psykisk ohälsa och för att stärka det drogförebyggande arbetet. När det gäller att motverka psykisk ohälsa var utgångspunkten förstärkning av de preventiva åtgärderna och samverkan med Landstinget Kronoberg. I det drogförebyggande arbetet ville Gymnasienämnden stärka samverkan med polisen och Länsstyrelsen. Katedralskolan har delfinansierat anställning av ytterligare en kurator på skolan och kommer att finansiera anställningen fortsättningsvis genom tilldelad budget. De insatser som har prioriterat på Kungsmadskolan och Teknikums ska ge långsiktiga effekter och utveckla förebyggandet av psykisk ohälsa över tid. Skolsköterskorna har utbildats i motiverande samtal och kuratorerna har gått instruktörskurs i mindfulness. En projektgrupp med elevhälsopersonal, projektledaren för Together samt en elevcoach har bildats. Projektgruppen kommer att anordna en hälsomässa 24-25 februari 2015 och projektgruppen utvecklar för närvarande www.stressteknik.se som är en hemsida för eleverna. Kungsmadskolan och Teknikum har tillsammans med skolor från Klaipeida i Lettland och Sopot i Polen ingått i förstudien Stay the course som finansierades av Svenska Institutet. Studiens syfte var att kartlägga ungdomars avhoppsorsaker på nationella program. Delrapporten visar att eleverna vill nå uppsatta mål med bästa resultat men det förutsätter rimliga krav som är svåra att nå på egen hand. Eleven behöver uppmärksammas och uppleva ett äkta intresse för sin situation. Det är också en utgångspunkt i den 16
kommande fortsättningen på Plug In-projektet där elevhälsan har framfört en önskan om att satsa på en personlig coach som är nyckelperson för eleven med tydlig koppling till lärare/mentorn och elevhälsan. När det gäller det drogförebyggande arbetet har revidering av gymnasieskolornas handlingsprogram mot droger påbörjats. Det förebyggande arbetet sker såväl genom undervisningen som genom elevhälsans arbete, exempelvis hälsosamtal. I Växjö kommun samverkar de kommunala gymnasieskolorna med Navet som är Landstinget Kronobergs specialiserade avdelning i alkohol- och narkotikafrågor. Varje vecka hålls samverkansmöte mellan polis, socialtjänst, ungdomslotsen, Gymnasieförvaltningen samt Skol- och barnomsorgsförvaltningen. Fokus är informationsytbyte mellan de olika parterna kring aktiviteter och social oro i stadsdelar/skolor. I oktober anordnade tisdagsgruppen en utbildning för cirka 80 lärare, fritidsledare och anställda i socialtjänsten. Utbildningen hölls av polisen och handlade om drogtecken. Polisen har ett samarbete med gymnasieskolorna genom besök på skolorna. Gymnasieförvaltningen har deltagit i kommunledningsförvaltningens arbete kring social oro under hösten 2014. Utifrån riksdagsbeslut utvidgas det kommunala informationsansvaret (KIA) till ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA) från och med 2015. Skillnaden i övergången till det kommunala aktivitetsansvaret blir att antalet ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret ska rapporteras till Skolverket halvårsvis från och med 2015 och i rapporteringen ska även elever på introduktionsprogram både hos kommunal och enskild huvudman ingå. I det kommunala aktivitetsansvaret ligger också att gymnasieskolorna ska informera om hög frånvaro för att tidiga insatser ska kunna sättas in. De flesta av ungdomarna i Växjö kommuns kommunala informationsansvar är 18 år eller mer. Efter studieavbrott upplever ofta ungdomarna svårigheter att återgå till en gymnasieklass socialt sett då gymnasieskolan till stora delar är åldershomogen. Vanligt förekommande orsaker till att ungdomar i Växjö kommun hamnar i det kommunala informationsansvaret är psykisk ohälsa samt NP-problematik. De senaste åren har det uppmärksammats att det finns ett glapp i övergången mellan grundskola och gymnasieskola när det gäller elever med autismspektrumtillstånd som sedan 2011 inte är berättigade att gå i särskola. Om inte en mer funktionell lösning på skolgång på gymnasial nivå kommer till stånd rikserar hamnar ungdomarna att inte kunna fullfölja sina gymnasiestudier. Ungdomar i KIA Dec 2013 Jan 2014 Feb 2014 Mars 2014 April 2014 Maj 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Totalt antal ungdomar 110 102 103 108 110 124 124 112 107 Totalt antal pojkar 66 62 65 65 68 80 64 61 61 Totalt antal flickor 44 40 38 43 42 44 60 51 46 I sysselsättning 74 73 70 77 80 90 78 72 71 Utan sysselsättning över 18 år 27 29 33 31 30 34 46 40 36 Utan sysselsättning 16 18 år 11 8 12 12 12 12 17 14 13 Administrativ specialpedagog För att förbättra kvaliteten på åtgärdsprogram och för att frigöra tid för rektorer och lärare avsattes 0,5 mnkr i Gymnasienämndens budget för anställning av administrativa specialpedagoger. Katedralskolan delfinansierar anställning av en speciallärare som ger särskilt stöd till elever samt arbetar administrativt och konsultativt med åtgärdsprogram. På Teknikum har den riktade satsningen inte bidragit till någon större avlastning i elevhälsofrågor ur ett rektorsperspektiv. Ur ett personalperspektiv har insatsen inneburit en förstärkning personalmässigt när det gäller att ge särskilt stöd till elever. På Kungsmadskolan har den riktade resursen kombinerats med en förändrad ledningsorganisation med minskat tjänsteunderlag på rektorsnivå vilket har möjliggjort en mer omfattande anställning av en specialpedagog utöver vad som fanns på skolan sedan tidigare. Förändringen har haft god effekt då specialpedagogerna har kunnat avlasta rektorerna i elevhälsofrågorna och har åstadkommit en högre kvalitet och långsiktighet i elevhälsan. 17
Statsbidrag och EU-projekt Genom medel från EU-projektet Leonardo genomförde 18 elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt hotell- och turismprogrammet sin APL (arbetsplatsförlagt lärande) utomlands under vårterminen. Kungsmadskolan har hösten 2014 ordnat APL i Lakeside, Cervinia och London för elever på de programmen. För 2014 har Kungsmadskolan och Teknikum beviljats statsbidrag för Matematiklyftet (170 tkr för 19 lärare), APL-utveckling (518 tkr), Utveckling av yrkesintroduktion (396 tkr). Statsbidrag på beloppet 157 tkr har även beviljats för 16 lärare på Teknikum och Kungsmadskolan gällande Auskultation för yrkeslärare. Det har varit svårt att frikoppla lärarna från ordinarie schema vilket gör att hela statsbidraget inte har använts. 18
6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst 2 500 nya bostäder byggas i Växjö kommun Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad För gymnasienämndens del är området Bygga och Bo inte ett prioriterat målområde, däremot bidrar nämnden till den övergripande måluppfyllelsen genom att i samverkan med framförallt Vöfab upprusta och göra Katedralskolan, Kungsmadskolan och Teknikum till attraktiva och stimulerande studie-/arbetsmiljöer för såväl elever som personal. 6.2 Analys och årets händelser 2014 har Gymnasienämnden förstärkts lokalmässigt genom Kungsmadskolans om- och tillbyggnad. I september invigdes den nya entrébyggnaden med reception, expedition, lektionssalar, nya lokaler för elevhälsan, mötesrum och nytt personalrum. I anslutning till de nybyggda lokalerna har bland annat frisrörutbildningen och biblioteket fått nyrenoverade lokaler. I huset utmed Ekebovägen har språkintroduktionen (introduktionsprogrammet), hotell- och turismprogrammet samt estetiska programmet inriktning media fått nyrenoverade lokaler. Paviljongerna utmed Ekebovägen kommer att avvecklas vid årsskiftet. 20 maj 2014 beslutade Växjö kommuns kommunfullmäktige att anta Vision Arenastaden där eventuell byggnation av en gymnasieskola i Arenastaden ingår. Under hösten 2014 har en förstudie som kartlägger förutsättningarna för en gymnasiekola med idrottsprofil på Arenastadsområdet i Växjö genomförts. Förstudien presenterades vid Gymnasienämndens sista sammanträde i december och där beslutade Gymnasienämnden att lämna vidare ärendet till den nya Utbildningsförvaltningen. För tillfället genomförs en konsekvensanalys av en eventuell byggnation av Teknikens hus på campusområdet. Se mer i avsnittet 4.1. under rubriken samverkan skola-näringsliv. Under 2014 har Gymnasienämnden fattat beslut om ombyggnad av Katedralskolans undervisningslokaler för fysik, plan 4 i Linnéhuset. Nämnden har också beslutat att bygga om undervisningsköket till undervisningslokaler främst för ekonomiämnena. Vidare har Katedralskolan i samråd med VÖFAB tagit fram förslag till förnyelse av skolans yttre miljö och entré. 19
7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) 7.2 Analys och årets händelser Demokrati och mångfald är ett av skolans kärnuppdrag som ska genomsyra all utbildningsverksamhet. Arbetet med likabehandlingsplaner mot kränkande behandling är lagstadgat och bedrivs aktivt på skolorna. Vårterminen 2014 startade projektet Together som leds av en gemensam projektledare för de kommunala gymnasieskolorna. Elevkonceptet syftar till att skapa en tryggare, roligare och mer minnesvärd gymnasietid för eleverna. Demokrati och mångfald har varit kärnan i projektet och projektet har syftat till att skapa aktiveter för eleverna. Syftet med aktiviteterna har varit att skapa en vi-känsla på skolorna och att stärka elevkårernas arbete med elevdemokrati. Ett annat syfte har varit att ha aktiveter som skapar en levande skola. Arbetet har indirekt skapat ett mervärde för eleverna som i sin tur ökat trivseln på skolorna. Exempel på aktiviteter är: Kick-offdagar för samtliga 1:or med teambuildingaktiviteter Skolval - Europaparlamentet och Riksdag Medlemsrekrytering (aktiveter på skolorna för att rekrytera medlemmar till elevkår/förening) Samarbete med Växjö Lakers och deras matcher, exempelvis att erbjuda rabatterade biljetter Projekt för att förebygga psykisk ohälsa tillsammans elevhälsan Pridevecka på skolorna. Temat kärlek på respektive skola för att lyfta fram allas lika värde Punktinsatser på olika program med fokus på etik och moral, teambuilding och diskussioner om allas lika värde Utbildningar tillsammans med SVEA, (Sveriges elevkårer) I 3KVH-enkäten för åk 2 ställs följande tre frågor kopplat till elevinflytande: Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever Mina lärare låter oss utvärdera kurserna Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas till vara på ett bra sätt 2012 och 2013 var resultatet på ovanstående enkätfrågor sämre än genomsnittet för enkäten som helhet på alla tre skolorna. Detsamma gäller 2014 men resultatet för de tre frågorna som rör elevinflytande specifikt har förbättrats något. Dock bör det noteras att Växjö såväl 2012, 2013 som 2014 har låga resultat i förhållande till övriga kommuner i 3KVH-gruppen. 20