Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-11-03, 281 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2016-11-03 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: GÄLLER TILL OCH MED: 2019
Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2
Innehåll 1 Bakgrund...4 2 Syfte...4 3 Definition av hemlöshet...4 3.1 EU-medborgare...5 4 Hemlöshet i Sverige och Ulricehamn...5 4.1 Bostad först...6 4.2 Barnperspektivet...6 5 Handlingsplan för att motverka hemlöshet i Ulricehamn...7 5.1 Vräkningsförebyggande...7 5.2 Samverkan...8 5.2.1 Internt...8 5.2.2 Allmännyttan, privata fastighetsägare och hyresvärdar...8 5.2.3 Ideella verksamheter...9 5.3 Kartläggning...9 5.3.1 Jämställdhet och mångfald...9 5.4 Barnperspektiv...10 6 Uppdrag...11 3
1 Bakgrund I regeringsformen 2 fastställs bland annat att det allmänna ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar kräver att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen behöver arbeta med riktade insatser mot vissa grupper, vilket tydliggörs i Ulricehamns Riktlinjer för bostadsförsörjning (2016) med stöd främst i Socialtjänstlagen (2001:453) som fastställer att kommunen ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning (3 kap. 3 ). Regeringens hemlöshetsstrategi 2007 2009, Många ansikten, mångas ansvar, hade som målsättning att 1.) Alla ska vara garanterade tak över huvudet, 2.) Antalet som inför utskrivning saknar bostad ska minska, 3.) Personer i socialtjänstens boendeformer ska få tillgång till bostadsmarknaden, 4.) Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. Länsstyrelsen har mellan åren 2012-2015 haft ett regeringsuppdrag, att utifrån bostadsförsörjningsansvaret, stödja kommunerna i deras planering av arbetet med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som riskerar att drabbas av vräkning. I rapporten Hemlöshet- en fråga om bostäder redogörs för uppdragets resultat. Den innehåller även kunskap och stödmaterial, beskriver de utmaningar kommunerna står inför samt vilka verktyg och metoder som kan användas. 2 Syfte Hemlöshet har blivit ett allt mer strukturellt problem i Sverige. Omständigheterna bakom detta berör flera områden, både arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Insatser behövs samtidigt på flera nivåer i samhället. Denna handlingsplan ska ligga till grund för framtagandet av en modell för det förebyggande arbetet och för samverkan kring att motverka hemlöshet. 3 Definition av hemlöshet Gruppen hemlösa personer är heterogen och det behövs olika former av insatser både individuellt inriktade och strukturella förändringar för att kunna möta deras skiftande behov. Hemlöshet behöver inte alltid betyda att man har andra problem än de som avsaknaden av en bostad innebär. Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar både personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som inte kan jämställas med eget boende. 4
Fyra definierade hemlöshetssituationer finns; 1. En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2. En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. 3. En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. 4. En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. 3.1 EU-medborgare - Socialstyrelsen, 2016 Fri rörlighet inom EU innebär att EU-medborgare får uppehålla sig i EU-länder; studera, arbeta eller enbart vistas, utan uppehållstillstånd i upp till tre månader, under förutsättning att man inte belastar landets sociala biståndssystem. Efter tre månader kan personen ha fortsatt rätt att stanna om denne exempelvis arbetar eller studerar. EU-medborgaren ska då ha tillräckliga resurser för att försörja sig och eventuella familjemedlemmar. Socialtjänst har således inte ansvar för EU-medborgare som vistas i kommunen utan denna uppehållsrätt, annat än för akut bistånd, en insats som ökat i Sverige de senaste åren. Det är svårt att uppskatta hur många personer det handlar om, både nationellt och i kommuner, eftersom det är stor rörlighet på gruppen och de ofta undviker kontakt med myndigheter. Kommuner har stor frihet i hur man väljer att ge stöd till denna grupp, vanligt är att samarbeta och ge bidrag till ideella organisationer vilka i sin tur genomför insatser riktade till gruppen. 4 Hemlöshet i Sverige och Ulricehamn Bostadsmarknaden i Sverige har förändrats mycket de senaste åren och individer förväntas själva lösa sina behov av bostad. Bostadspolitiken bygger på idén att alla människor ska vara jämställda nog att hyra eller köpa en bostad. Mycket tyder dock på en allt hårdare bostadsmarknad där kraven för att hyra sträcker sig längre än till att bara ha en inkomst, 5
vilket vidgar de sociala och ekonomiska klyftor som finns i samhället. Socialtjänsten har generellt inget ansvar att förse bostadslösa personer med bostad men kan besluta om bistånd till boende och individuellt utformade insatser. På senare år har socialtjänst fått ta ett allt större ansvar för boendefrågorna och idag är de så kallade sociala kontrakten frekvent förekommande i kommuner. Personer i hemlöshet har ofta en sammansatt social problematik och är i behov av olika vårdoch stödinsatser utöver bostaden. Hemlöshet innebär dock också, i allt större utsträckning, att det enda som saknas är en bostad och problematiken för dessa individer är den som direkt följer denna avsaknad. I senaste mätningen 2011 hade 34 000 fall av hemlöshet i Sverige rapporterats in till Socialstyrelsen. Det finns med sannolikhet ett stort mörkertal främst inom den fjärde kategorin som förutsätter att personerna varit i kontakt med myndighet och registrerats för att räknas med. Antalet sociala kontrakt har ökat i Ulricehamn de senaste åren. Avsaknaden av en kommunal vision eller strategi i Ulricehamns kommun innebär att begreppet hemlös inte används i förvaltningen, statistik förs inte på övergripande nivå och kommunen har inte någon kartläggning eller helhetsbild av dess omfattning. I Öppna jämförelser 2015 om hemlöshet konstaterades att kommuner med färre än 10 000 invånare sällan har några strategiska planer eller rutiner utan uppger kunna hantera enstaka situationer när de uppkommer. Till följd av att bostadssituationen snabbt blivit mycket ansträngd i de flesta kommuner blir behovet av sådana planer dock aktuellt. Fler än 90 % av storstädernas stadsdelar har sådana planer idag. 4.1 Bostad först En insatsmodell som blivit stor i USA, och som drivits i flera andra länder och även i svenska kommuner på senare år, är Bostad först (Housing first). Syftet är att nå och erbjuda hemlösa personer, ofta med psykisk sjukdom eller med samsjuklighet i form av beroende eller missbruk, en långsiktig boendelösning. Bostaden blir första insats och därifrån kan individuellt stöd och behandling ges. Tryggheten i att ha en egen bostad hålls frånkopplat från behandlingsinsatser. Insatsen, eller modellen, kan se olika ut på olika platser men utgår från filosofin att alla behöver en långsiktig och trygg boendelösning oavsett eventuella övriga problem. Att detta är giltigt för gruppen hemlösa som helhet är något som fastställts i flertalet studier på området. Socialstyrelsen hänvisar till insatsen som evidensbaserad och det framkommer i studier att modellen har signifikant effekt. SKL arbetar för att sprida kunskap om modellen och har tagit fram ett magasin för att inspirera fler kommuner att använda metoden. 4.2 Barnperspektivet I FN:s barnkonvention, artikel 27 3, behandlas barnets rätt till bostad: Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och skall vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostäder. 6
Hemlösa barn i Sverige är generellt sett varken gatubarn eller barn som tvingas sova ute. De flesta lever tillsammans med båda sina föräldrar eller med en av dem. De har dock inget som de kan kalla ett eget hem, exempelvis för att de bor i någon form av tillfälligt kategori- eller hotellboende. Boendet blir då en markering av utanförskap, vilket barn upplever som mycket påfrestande. 2011 vräktes 663 barn från sina bostäder i Sverige, vilket var en ökning med 5 % från mätning som gjordes 2010. Enligt Kronofogdens statistik har barn berörda av vräkning därefter minskat årligen och först halvåret 2016 var det totala antalet barn berörda av verkställd vräkning 200 jämfört med 276 samma period föregående år. 5 Handlingsplan för att motverka hemlöshet i Ulricehamn En nationell hemlöshetssamordnare arbetade 2012-2014 utifrån den nationella strategin och gav stöd till kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Vikten av att ha ett lokalt och strategiskt styrdokument, antaget på ledningsnivå, för detta arbete var något som lyftes och fokuserades på i arbetet. 5.1 Vräkningsförebyggande Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Att förebygga vräkningar är därför en viktig del i det samlade arbetet mot hemlöshet. I hyreslagstiftningen (Jordabalken, kapitel 12) finns bestämmelser om vräkning av hyresgäst. De vanligaste skälen till vräkning är att hyran inte betalas eller upprepade gånger betalas för sent och/eller att hyresgästen stör sina grannar. Hyresvärden ska alltid meddela socialnämnden när en hyresgäst sägs upp från sin bostad och varför. Vid utebliven hyresinbetalning har socialnämnden tre veckor på sig att bedöma om den enskilde har rätt till ekonomiskt bistånd från nämnden och måste direkt ta kontakt med personen. Avgörande för ett effektivt förebyggande arbete är att i ett tidigt skede ta kontakt med de som riskerar att stå utan bostad och erbjuda stöd. Beroende på vilken problematik som ligger bakom behöver intern samverkan, mellan verksamheterna som kommer i kontakt med individerna, och den externa kommunikationen med hyresvärdarna fungera. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete innebär; - Stöd och förutsättningar ges för att personer, så långt det är möjligt, på egen hand ska klara av de skyldigheter som ett hyreskontrakt innebär. - Ett aktivt förebyggande och uppsökande arbete till hushåll, främst till de med barn, som försummat sin hyresinbetalning eller agerar störande för sin omgivning. - Rutiner för samverkan, kring vräkningsförebyggande, med bostadsbolag som inkluderar tidig kontakt med kommunen vid risk för vräkning. 7
- Informera om och förmedla kontakt med budget- och skuldrådgivande funktion till skuldsatta personer, samt möjlighet för individuella bedömningar om avbetalningsplaner. 5.2 Samverkan Orsakerna bakom hemlösheten är många och olika åtgärder krävs därför. Arbetslöshet, brist på utbildning, segregation och fattigdom är faktorer som har stor betydelse. Hemlösheten rör således många olika politikområden och sektorers verksamheter. Samarbete internt i kommunen men även med myndigheter, landsting, bostadsföretag och organisationer är en förutsättning för att hemlöshet ska kunna motverkas. 5.2.1 Internt Det arbetas på flera håll i kommunen med bostadsfrågan, från riktlinjer för bostadsförsörjning till individnivå med exempelvis beslut och bostad med särskild service. Med intern samverkan undviks dubbelarbete, att frågor faller mellan stolarna och ett mer effektivt förebyggande arbete kan drivas. Viktigt för den interna samverkan är; - Nyinrättade tjänster som personligt ombud och bovärd och deras möjliga roller för att motverka hemlöshet bör utredas, tydliggöras och knytas samman med övriga verksamheter. - Att ha rutiner inom sektor välfärds olika verksamheter för hantering och stöd till personer i hemlöshet eller med risk för hemlöshet. - Samordning av de verktyg och funktioner kommunen har för att arbeta med hemlöshet; sociala kontrakt, hyresgarantier, bovärd, personligt ombud m.m. - Samverkan mellan sektor välfärd och sektor miljö- och samhällsbyggnad vid framtagning av riktlinjer och handlingsplaner för bostadsförsörjningen. - Intern samordning mellan verksamheter i enskilda ärenden 5.2.2 Allmännyttan, privata fastighetsägare och hyresvärdar För att förenkla för bostadsbolag och privatpersoner att komma i kontakt med kommunen i frågor om hemlöshet och uthyrning av bostäder bör en väg in skapas. I andra kommuner finns t.ex. bostadskonsulenter, bostadssamordnare eller boendestrateger. Ofta delar kommunerna kostnaden för en sådan tjänst med bostadsbolagen, alternativt inom kommunen med kostnadsfördelning på flera nämnder. En samordnande funktion kan ta emot störningsärenden, förfrågningar om hyresgarantier, erbjudanden om bostäder och ansvara för att vidare ta kontakt med de verksamheter inom kommunen som berörs. Ansvaret bör även omfatta återkoppling till bostadsbolag/privatpersoner. Samverkan med polisen i det trygghetsskapande arbetet i kommunen kan stärkas och dialog kan föras i kommunens brottsförebyggande råd (BRÅ). 8
Genom ägardirektivet kan kommunen, som ägare till STUBO, besluta om byggande, renovering och om hur många lägenheter som ska reserveras för bostadssociala ändamål. Direktivet kan även omfatta uthyrningspolicy, exempelvis om försörjningsstöd från socialtjänsten ska ses som en inkomst, och andra sätt för hur bolaget kan underlätta inträdet på bostadsmarknaden och arbeta vräkningsförebyggande. Med övriga fastighetsägare och hyresvärdar i kommunen är det också viktigt att ha en god dialog och gärna samverka kring hemlöshetsfrågan. I goda exempel från andra kommuner finns överenskommelser om exempelvis att tillhandahålla lägenheter för bostadssociala ändamål eller träningslägenheter, om rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet och om förenklad tillgång till bostadsmarknad genom slopade hyreskriterier. Vid exploatering, och när kommunen äger marken, kan kommunen i markanvisningsavtal styra inriktningen på byggandet. Det gäller exempelvis upplåtelseformer och storleken på bostäderna. Det är också möjligt att begära att en viss andel avsätts för bostadssociala ändamål. 5.2.3 Ideella verksamheter Det är viktigt att ta tillvara den kunskap och erfarenhet de idéburna organisationerna har i fråga om hemlöshet och hemlösas situation i kommunen. Detta kan ske genom dialog i arbetsgrupper, workshops eller liknande. Överenskommelser om samverkan med föreningar är vanligt förekommande i större städer där Stadsmissionen, Svenska kyrkan och/eller Röda korset bland andra erbjuder tak över huvudet för akut hemlösa. 5.3 Kartläggning För att kunna arbeta med att förebygga hemlöshet behövs en förståelse för problematiken i dagsläget. Med regelbunden kartläggning av de olika hemlöshetssituationerna, samt insamling av uppgifter på individnivå, kan man följa hur många som tillkommer och vilka som tar sig ur hemlöshet. Det ger underlag för att utveckla verksamheten och utvärdera insatser 5.3.1 Jämställdhet och mångfald Kommunen ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, sexuell läggning, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättning ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv i kommunen. I storstäderna har problemet med hemlöshet varit aktuellt och mer omfattande i många år och där förs oftare kartläggningar och analyser. Statistik från Stockholm, Göteborg och Malmö visar tydligt att majoriteten hemlösa är män och att utrikesfödda är mer representerade i gruppen förhållande till samhället. Enligt länsstyrelsen har omkring hälften av de hemlösa männen missbruksproblematik jämfört med en fjärdedel av de hemlösa kvinnorna. Genom att kartlägga omfattningen av hemlöshet och föra statistik över bl.a. kön, ursprung samt sociala aspekter och problematik, kan riktade insatser identifieras för att tackla problemet. 9
5.4 Barnperspektiv I regeringens hemlöshetsstrategi är ett av de angivna målen att inga barn ska vräkas. När kommunen handlägger ärenden angående hushåll som hotas av vräkning är det därför särskilt viktigt att undersöka om det finns barn som berörs, och planera de fortsatta insatserna utifrån detta. Genom att ha en noll-tolerans mot vräkning som påverkar barn kan kommunen ge riktade insatser till familjer och förbättra barns förutsättningar att växa upp i en trygg miljö. 6 Uppdrag Det övergripande uppdraget till förvaltningen är att implementera modell med arbetssätt, rutiner och samverkan för att motverka hemlöshet i kommunen, utifrån handlingsplanens innehåll. Uppdrag Ansvar Åtgärder/innehåll Samverkan Kartläggning av hemlöshet i kommunen, utifrån socialstyrelsens definition, med könsuppdelad statistik och inkludering av ytterligare aspekter för jämställdhet och mångfald. Utreda och föreslå struktur, innehåll och införande av det vräkningsförebyggande arbetet med "en väg in" för att förenkla för bostadsbolag och privatpersoner att kommunicera med kommunen i bostadsoch hemlöshetsfrågan. Kommunchef/ / VD STUBO Framtagande av modell för att motverka hemlöshet i Ulricehamns kommun Bjuda in övriga fastighetsägare och hyresvärdar till dialog om samverkan kring vräkningsförebyggande arbete. Säkra rutiner inom verksamheterna för att undvika att vräkningar genomförs som berör barn. Utvärdera arbetet med budget- och skuldrådgivning och utveckla samverkan med övriga verksamheter och bostadsbolag i kommunen. Utred möjligheten till införandet av konceptet "bostad först" utifrån kommunens förutsättningar. Arbeta fram struktur för internt samarbete kring riktlinjer och handlingsplaner för bostadsförsörjning. Föra dialog med och utreda möjlighet för långsiktigt samarbete med idéburna organisationer i fråga om akut hemlöshet. Kommunchef/ socialchef Sektorchef miljöoch samhällsbyggnad/ 10