Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att anfalla handelsskepp? 3 De flesta på vikingatiden levde av jordbruk, jakt och fiske. 4 Det fanns inga vägar genom skogarna på land. 5 De ville handla med främmande länder (och kanske röva saker). 6 Guld- och silversaker, tyger, vin och vapen, till exempel. 7 Bitar av färgat ylletyg. 8 För att visa att man var ute efter att slåss och plundra. 9 Vikingar från det som i dag är Norge eller Danmark seglade västerut. 10 Vikingarna från det som i dag är Sverige seglade österut. 11 Hålet i taket var för att släppa ut röken från elden. 12 De som togs till fånga på krigståg blev trälar. Den som var mycket fattig kunde också ge sig själv som träl för att få mat. 13 Husets fru hade hand om nycklarna till förråd och kistor. 14 Vikingarnas gudar kallades för asar. 15 Tisdag (Tyr), onsdag (Oden), torsdag, (Tor) och fredag (Frej och Freja). 16 En runa är ett vikingatida skrivtecken. 17 Runstenar restes ofta till minne av människor som dött i strid eller på resor utomlands. 18 Birka låg på en plats som var lätt att komma till, både från sjön och över land. Det var en bra plats att mötas på för att köpa och sälja. 19 På tinget träffades män för att komma överens om sånt som de bråkade om, och för att döma brottslingar. 20 Kungarna hjälpte den kristna kyrkan för att bli lika mäktiga som de kristna kungarna ute i Europa. 21 Vikingatiden tog slut bland annat för att kungarna ute i Europa hade blivit mäktigare och kunde försvara sig bättre mot vikingarnas plundringståg. De nordiska kungarna blev också mäktigare och ville hellre stanna hemma och bevaka sina områden. Dessutom förändrar kristendomen människors sätt att tänka. Det blir inte lika okej att slå ihjäl folk längre.
Medeltiden 1 På medeltiden tänkte man sig att det fanns bedjare (präster), krigare (riddare) och arbetare (bönder och borgare i städerna). 2 Bedjare och krigare var befriade från att betala skatt till kungen. 3 En riddare lovar kungen att ställa upp för honom i krig med rustning och stridshäst. 4 De flesta på medeltiden arbetade som bönder. 5 En bonde kan betala hyra för sin jord med en del av sin skörd eller genom att arbeta åt den storman som äger jorden. 6 En borgare kunde hålla på med handel eller hantverk. 7 Hantverkarna tillverkade saker som folk behövde. Olika slags hantverkare var t ex skomakare, skräddare, smeder, tunnbindare, murare och bagare. 8 Kungar och rika stormän byggde borgar för att skydda sig mot angrepp av fiender. På kungens borgar satt hans fogdar som såg till att bönderna betalade skatt. 9 På tinget läste lagmannen upp lagen och där anklagades och dömdes människor för brott. 10 Man kunde bli straffad för att ha stulit, för att ha skadat eller dödat någon eller för att ha spritt ut lögner om någon. 11 En människa som varit en god kristen och som gjort många goda gärningar under sitt liv, eller kanske till och med dött för sin kristna tro, kunde bli förklarad för helgon efter sin död. Till helgonen bad man för att få hjälp med sjukdom och svårigheter. 12 En stor del av tiden i ett kloster skulle munkar och nunnor ägna åt att be eller sjunga psalmer. Men man arbetade också, till exempel med att skriva av heliga böcker eller odla i klosterträdgården. 13 Det var kyrkan som startade de första skolorna, för att pojkar skulle utbildas till präster. 14 Den heliga Birgitta blev förklarad som helgon av påven. Hon grundade ett kloster i Vadstena för munkar och nunnor. Hon upplevde att hon såg Gud, Jesus och Maria som talade till henne. Hennes uppenbarelser skrevs ner och lästes över hela Europa och gjorde henne till medeltidens mest kända svensk. 15 Birger jarl stiftade nya lagar, grundade Stockholm och gjorde Finland till en del av Sverige. 16 Kung Magnus förbjöd stormännen att äta gratis hos bönderna. Man brukar säga att han satte lås för bondens lada och alltså kallas han för Ladulås. (OBS! i första tryckningen av boken år 2008 saknas fråga 17 och 18) 17 (första tryckningen 19) År 1317 bjöd Magnus Ladulås son Birger sina bröder Erik och Valdemar på fest på Nyköpings slott, som slutade med att han låste in dem i en fängelsehåla, där de svalt ihjäl. Det kallas för Nyköpings gästabud. 18 (första tryckningen fråga 20) Kung Magnus Eriksson kan inte betala tillbaka sitt lån till Danmark, eftersom det nästan inte finns några kvar som kan betala skatt längre. Nästan halva folket har dött i digerdöden. 19 (Första tryckningen fråga 21) Margareta var drottning över Sverige, Norge och Danmark. 20 (Första tryckningen fråga 22) En smittsam pestsjukdom som kallades digerdöden, dvs den stora döden.
Vasatiden 1 Mellan år 1523 och 1611. 2 Tiden har fått sitt namn eftersom kungar av släkten Vasa regerade då. 3 Erik av Pommern startade krig mot de mäktiga tyska köpmännen i Hansan. Då gick det inte att få tag i salt längre, så det blev hungersnöd, och folket i Bergslagen kunde inte sälja sitt järn. Erik av Pommern tog in utländska fogdar som behandlade bönderna illa. Dessutom klagade prästerna över att kungen ville bestämma för mycket över kyrkan. 4 Engelbrekt ledde ett uppror mot Erik av Pommern, som blev avsatt till slut. 5 Sturepartiet ville inte ha kvar unionen med Danmark, dvs att en dansk kung skulle styra över Sverige. Unionspartiet ville att det skulle fortsätta att vara så. 6 Ärkebiskop Gustav Trolle anklagade den svenska adeln i Sturepartiet för att ha rivit ner hans slott och kastat honom i fängelse. De har begått brott mot kyrkan och är kättare, som ska halshuggas. Och så blev det, i Stockholms blodbad. 7 Gustav Vasa fick hjälp av dalkarlarna och av sina vänner i den tyska staden Lübeck. 8 Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung i Strängnäs. 9 Gustav Vasa ville att Sverige skulle gå över till att tro på Martin Luthers lära och lämna den katolska kyrkan. På så vis kunde han själv ta hand om kyrkans rikedomar, eftersom han blev kyrkans chef i stället för påven. 10 Luther gillade inte avlatshandeln (att man kunde köpa sig syndernas förlåtelse). Han tyckte det var fel att Bibeln var skriven på latin, så att inte vanligt folk kunde läsa den. Han tyckte det var fel att präster inte fick gifta sig i den katolska kyrkan. 11 Folk i Sverige tyckte inte om den nya lutherska kyrkan. De gillade inte att kungen lade beslag på kyrkans silversaker och kyrkklockor. I Småland var bönderna arga för att de inte längre fick handla med Danmark för kungen. 12 Gustav Vasas fogdar såg till att allt blev som kungen ville och att ingen kunde smita ifrån att betala skatt. 13 Adelsmännen gillade inte att kung Erik XIV gav viktiga uppgifter åt enkelt folk. De tyckte inte heller om att han gifte sig med Karin Månsdotter, som hade en fångvaktare till pappa. 14 Eriks bröder startar sitt uppror tillsammans med adeln när kung Erik låter kröna Karin Månsdotter till drottning. 15 Karin Månsdotter fick flytta till en gård i Finland med sin dotter. Hennes son Gustav skickades bort till Polen. 16 Johan III gillade att bygga hus och han brydde sig också mycket om religiösa frågor. 17 Kung Johan ville göra den svenska kyrkan mer lik den katolska, men hertig Karl var motståndare till den katolska läran. 18 Efter Johan III blev hans son Sigismund kung. Han var redan kung i Polen. 19 Hertig Karl halshögg de adelsmän som hade hållit på Sigismund. Polen, Ryssland och Danmark var Sveriges fiender när Karl IX var kung. 20 Efter Karl IX blev hans son Gustav II Adolf kung.
Stormaktstiden 1 Mellan 1611 och 1718. 2 Under stormaktstiden regerade Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. 3 På 1600-talet blev Sverige en stark militärmakt, som erövrade stora områden. En sådan makt kallas för stormakt, alltså kallas den tiden för stormaktstiden. 4 Ett stånd var en bestämd grupp i samhället. Varje människa måste tillhöra ett stånd. Det fanns fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder. 5 Barn på landet fick hjälpa till med sysslorna på gården. Pojkar fick arbeta utomhus, hugga ved eller passa djuren. Flickor fick hjälpa sin mamma med inomhussysslor. 6 Spanjorerna hade rest till Sydamerika och tvingade indianerna att gräva fram silver och guld som skickades till den spanske kungens skattkammare. 7 I Tyskland krigade protestanter (de som höll på Martin Luthers lära) mot katoliker (de som höll på påven). 8 Gustav II Adolf ville hjälpa protestanterna i Tyskland. Han ville erövra hamnstäder vid Östersjön för att tjäna pengar på tullar. Och han ville se till så att inte hans kusin Sigismund fick hjälp av den katolske kejsaren att ta tillbaka Sveriges krona. 9 Gustav II Adolf dödades i slaget vid Lützen den 6 november år 1632. 10 År 1648 tog trettioåriga kriget äntligen slut. 11 Man tror att skeppet Vasa hade blivit ostadigt och kantrade eftersom det hade för många kanoner uppe på däck. 12 De flesta soldaterna och båtsmännen på kungens skepp var vanliga bönder som blivit utskrivna till kriget. De var alltså tvungna att lämna sin by. 13 Ombord på skeppen var det trångt och smutsigt och smittsamma sjukdomar spreds lätt. Dessutom var maten inte särskilt näringsrik. 14 Vallonerna kom från Belgien och var duktiga smeder. Många av dem var kalvinister (ett slags protestanter) och flyttade till Sverige för att de inte fick tro som de ville därhemma, utan förföljdes av katolikerna. 15 Järn behövdes för att göra vapen till kriget, och Sverige tjänade dessutom mycket pengar på att sälja järn och koppar till andra länder. 16 När kungen var utomlands och krigade, måste han snabbt kunna få reda på vad som hände i Sverige, och folket här behövde också veta vad som hände i kriget. Alltså blev post och tidningar viktiga under stormaktstiden. 17 Man påstod att de kvinnor som anklagades för att vara häxor, tog med sig små barn och hälsade på hos djävulen i Blåkulla, där de hade fest. 18 Drottning Kristina hade bestämt sig för att gå över till den katolska tron, och då kunde hon inte längre vara drottning i det protestantiska Sverige. 19 Adeln tjänade på krigen, eftersom de fick stora jordegendomar i belöning för att de hjälpte till med att leda soldaterna och styra landet. Dessutom tog de med sig dyrbarheter hem från krigstågen. 20 I freden i Roskilde år 1658 blev Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän svenska landskap. 21 Kung Karl XI bestämde tillsammans med borgarna och bönderna som satt i riksdagen att han skulle bli enväldig, dvs bestämma allting själv. På så vis kunde han tvinga adeln att lämna tillbaks en stor del av de jordegendomar de hade fått tidigare. 22 Danmark, Polen och Ryssland anföll Sverige just när Karl XII blivit kung.
Frihetstiden 1 Den här tiden kallas för frihetstiden, därför att folket blev fritt från kungligt envälde, dvs att kungen skulle bestämma allting själv. 2 Under frihetstiden styrs Sverige av riksdagen och rådet. Kungen får vara med och bestämma, men det blir inte alltid som han vill. 3 De fyra stånden var adel, präster, borgare och bönder. 4 Bönderna ska dela upp sin jord i nya, större bitar så att de ska bli lättare att odla. 5 De svenska handelsmännen säljer järn och koppar från gruvorna i Bergslagen, och timmer och tjära till skeppsbyggen över hela Europa. 6 Innan det fanns fabriker, arbetade folk ofta hemma med att t ex spinna ull till garn, som de lämnade vidare till andra som kunde sitta hemma och väva tyg av garnet. När man började bygga fabriker, blev folk tvungna att gå hemifrån för att arbeta, även om de fortfarande arbetade med sina händer, innan det fanns maskiner. 7 Hattpartiet startade krig mot Ryssland för att de ville ta tillbaka de landområden som Sverige förlorat till det landet. 8 Ostindiska kompaniets fartyg seglade ända till Kina. 9 Drottning Lovisa Ulrikas planer på att ta makten avslöjas, och flera av de som hjälpt henne blir avrättade. Drottningen måste be riksdagen om ursäkt. 10 Vetenskapsmännen på 1700-talet ville att deras arbete skulle vara till nytta och sprida kunskap. 11 Linné var den förste som kom på ett sätt att ordna växter och djur i olika familjer, så att det skulle bli lättare att hålla reda på vilka som var släkt med varann. 12 Gustav III skaffar sig mer makt genom att arrestera medlemmarna i rådet och förbjuda de politiska partierna hattar och mössor. 13 Gustav III förbjöd tortyr och införde religionsfrihet för t ex katoliker och judar. Han bestämde att allt som stod i tidningar skulle godkännas av myndigheterna innan det trycktes och han förbjöd folk att tillverka brännvin hemma. 14 Bönderna var missnöjda med att Gustav III hade förbjudit hembränning av brännvin. 15 Många adelsmän var missnöjda med att kungen bestämde så mycket själv, och med att han startat ett så misslyckat krig mot Ryssland. 16 Kung Gustav IV Adolf krigar mot Ryssland, eftersom det landet står på kejsar Napoleons sida, och kungen inte gillar Napoleon. 17 Gustav IV Adolf blev avsatt och flyttade utomlands. 18 Efter Gustav IV Adolf blev en av Napoleons officerare kung. Han hette Jean-Baptiste Bernadotte, men som kung kallade han sig Karl XIV Johan. 19 Många flyttade till städerna och började arbeta i fabriker. 20 År 1921 fick alla vuxna i Sverige också kvinnorna rösträtt. 21 Bilen, telefonen, radion, tv:n och datorn till exempel.