Översiktsplan för Alingsås kommun Del 2 - Förutsättningar och utgångspunkter Samrådshandling, koncept för beslut 2013-09-05
Läsanvisning Översiktsplan för Alingsås kommun Samrådshandling Översiktsplanen visar hur kommunen vill att mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut i frågor som rör användning av mark- och vatten i kommunen. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Översiktsplanens samrådshandling består av tre delar - Planförslag, Förutsättningar och utgångspunkter samt Konsekvenser. Del 1 Planförslag Inledning I detta avsnitt beskrivs den gällande översiktsplanen ÖP 95 samt de fördjupningar och tillägg till denna som finns och vilken aktualitet dessa har. Vidare beskrivs process, syfte och vilka frågor som är viktiga för den nya översiktsplanen. De målbilder antagna av KF som är utgångspunkt för planen redovisas. Användning av mark- och vattenområden Strategier Här beskrivs de tre strategiska frågor som ligger till grund för förslaget, Alingsås kommun- en självklar del i regionen, Alingsås kommun- stark stad och levande orter, samt Alingsås kommun- med närhet till sjö och skog. Användning av mark- och vattenområden Här redovisas huvuddragen i planförslaget utifrån Bebyggelsestruktur, Trafikstruktur och grönstruktur. En översiktlig markanvändningskarta illustrerar förslaget. Regler och rekommendationer Här redovisas dels vilka rekommendationer som ska gälla vid beslut om mark- och vattenanvändningen, dels vilka regler för markanvändningen som finns i lagar som reglerar plan- och byggväsendet. En karta tillhör avsnittet. -Kartan ska bearbetas till samrådet Staden och orterna Norra kommundelen Sollebrunn, St Mellby, Magra, Gräfsnäs, Långared samt LIS- område Kvarnabo. Orterna redovisas inzoomat med markanvändning, nuvarande och föreslagen, i text och på kartor. Södra kommundelen Alingsås, Norsesund-Ingared-Hemsjö, Västra Bodarna samt Ödenäs. Staden Alingsås redovisas utifrån vilka nya planer och riktlinjer som föreslås komplettera gällande fördjupning. Norsesund-Ingared-Hemsjö redovisas inzoomat med frågeställningar att behandla i en kommande fördjupning. Fördjupningen för Västra Bodarna, som planeras antas våren 2013, redovisas översiktligt. Ödenäs redovisas inzoomat med markanvändning, nuvarande och föreslagen, i text och på kartor. Riksintressen och mellankommunala frågor Här redovisas hur riksintressena behandlas i översiktsplanen och de mellankommunala planeringsfrågorna räknas upp. Kapitlet om riksintressen ska skrivas klart till samrådet 2 Översiktsplan Alingsås kommun
Läsanvisning Del 2 Förutsättningar och utgångspunkter I denna del av planen redovisas allmänna intressen sektorsvis och också de anspråk som intressena ställer på mark- och vattenanvändningen. De olika intressena har grupperats efter intressets karaktär. De flesta intressebeskrivningar har sammanfattats i ett antal utgångspunkter för planeringen, som också återfinns i planförslaget. Alingsås och omvärlden Karaktär och historia Här beskrivs Alingsås kommun utifrån sina särdrag och hur kommunen utvecklats historiskt sett. -Kapitlet ska skrivas klart till samrådet Alingsås kommun i regionen Här beskrivs Alingsås kommun i Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen. Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder Här beskrivs befolkningsutveckling, mål och trendprognoser och bostadsbyggandet i olika delar av kommunen Arbetsmarknad och service Här beskrivs arbetsplatser, pendling och kommunal och kommersiell service Infrastruktur Kommunikationer Här beskrivs trafikinfrastrukturen med Västra Stambanan, väg E20 och övrigt övergripande vägnät, liksom kollektivtrafik och gång- och cykelvägar Tekniska anläggningar Här beskrivs kommunala anläggningar för vatten- och avlopp, VA-strategi, vattentillgångar och energisystem Miljö- och riskfaktorer Miljö- och risker som buller, luftföroreningar, farligt gods samt risker och påverkan av ett förändrat klimat som översvämningar, höga vattenstånd och risk för ras och skred. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård- och naturmiljöer Grön- och blåstruktur, värdefulla naturmiljöer, naturinventeringar etc. beskrivs. Friluftsliv och fritid Friluftslivet och anläggningar för friluftsliv beskrivs. Kulturmiljöer och kulturminnesvård Värdefulla kulturmiljöer och kulturmiljöprogrammet beskrivs. Landsbygd Jordbruk och skogsbruk Jordbruket som näring och jordbrukets olika värden beskrivs. Landsbygd och LIS En analys av LIS (landsbygdsutveckling i strandnära läge) och kriterierna för LIS-områden görs. Förutsättningar och utgångspunkter 3
Läsanvisning Del 3 Konsekvenser I denna del är de samlade konsekvenserna av förslaget beskrivna dvs förutom miljökonsekvenserna också de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen är obligatorisk och ingår i en process - miljöbedömning - som ska följa planarbetet, har denna fått mer utrymme än beskrivningen av de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Avgränsning och alternativ En avgränsning av innehåll och nivå är gjord i samråd med länsstyrelsen. Miljökonsekvensbeskrivningen är hållen på en översiktlig nivå. Planförslaget är jämfört med ett nollalternativ, vilket är den gällande översiktsplanen. Miljökonsekvenser av planförslaget Miljökonsekvenserna är beskrivna utifrån bebyggelsestruktur, trafikstruktur och grönstruktur, precis som planförslaget. Betydande miljöpåverkan Risk för betydande miljöpåverkan är identifierad. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luft och för vatten. Dessa är beskrivna och avstämda mot planförslaget. Avstämning mot miljömål Planförslaget är avstämt mot de lokala miljömålen för kommunen. Sociala konsekvenser De sociala konsekvenserna är avstämda mot de övergripande folkhälsomålen för Alingsås kommun. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av planförslaget är översiktligt beskrivna. 4 Översiktsplan Alingsås kommun
Läsanvisning Innehåll Alingsås och omvärlden Karaktär och historia (Ej påbörjat) 9 Läget 9 Karaktären 9 Styrkorna 9 Naturen och sjöarna 9 Historia 9 Alingsås kommun i regionen 11 Västra Götalandsregionen 11 Kommunen i Göteborgsregionen 12 Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder 19 Befolkning 19 Bostäder 22 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 26 Arbetsmarknad och service 27 Arbetsmarknaden 27 Näringslivet idag 30 Service 32 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 38 Infrastruktur Kommunikationer 41 Övergripande trafiknät i kommunen 41 Nationella och regionala planer 41 Västra Stambanan 42 Vägar 45 Kollektivtrafik 49 Gång- och cykelvägnätet 53 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 54 Tekniska anläggningar 55 Vattenförsörjning och avloppsrening 55 Avfall 60 Energi 61 Energieffektivt byggande 62 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 64 Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 67 Allmänt 67 Förutsättningar och utgångspunkter 5
Läsanvisning Miljöskydd 67 Buller 71 Risker 72 Klimat 75 Översvämningsrisker 77 Erosion, skred- och rasrisk 82 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 84 Natur, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård och naturmiljöer 87 Kommunens grön- och blåstruktur 87 Riksintressen 3 kap 6 MB 90 Skyddade områden 7 kap MB 93 Naturvårdsprogram-naturvårdspolicy 98 Naturvårdsinventering i Alingsås kommun 2012 99 Sammanhängande områden med värdefull natur 102 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 104 Friluftsliv och fritid 105 Friluftslivet i kommunen 105 Friluftslivet i regionen 106 Riksintressen för friluftsliv 106 Anläggningar för friluftslivet 109 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 112 Stora opåverkade områden 112 Kulturmiljöer och kulturminnesvård 113 Riksintressen 3 kap 6 MB 113 Skydd av kulturmiljöer 115 Övriga värdefulla kulturmiljöer 116 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 118 Landsbygd Jordbruk och skogsbruk 121 Jordbrukspolitik och produktion 121 Jordbruket i den fysiska planeringen 122 Jordbruket i Alingsås kommun 125 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 128 Skogsbruket i kommunen 128 Landsbygd och LIS 129 Vad är LIS? 129 LIS i Alingsås kommun 130 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 134 6 Översiktsplan Alingsås kommun
Alingsås och omvärlden Karaktär och historia Alingsås kommun i regionen
Karaktär och historia Översiktskarta kommunen med stad och orter 8 Översiktsplan Alingsås kommun
Karaktär och historia Karaktär och historia (Ej påbörjat) Läget Karaktären Styrkorna Naturen och sjöarna Historia Förutsättningar och utgångspunkter 9
Karaktär och historia 10 Översiktsplan Alingsås kommun
Alingsås kommun i regionen Alingsås kommun i regionen Västra Götalandsregionen Kommunen i regionen Alingsås kommun är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen. Utvecklingen i Alingsås kommun har en stark koppling till beslut som fattas på nationell och övergripande regional nivå. I Västra Götalandsregionen lever totalt ca 1,6 miljoner invånare. Regionens huvuduppgift är att ansvara för hälso- och sjukvård, men har också regional utveckling, kollektivtrafik, miljöfrågor och kultur inom ansvarsområdet. Regionen är en politiskt styrd organisation. Ledamöterna i regionfullmäktige väljs av medborgarna i Västra Götaland vid de allmänna valen. Regionen är uppdelad i fyra kommunalförbund, där Alingsås kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (se nedan). De övriga är Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Alingsås kommun har grannkommuner från samtliga fyra kommunalförbund. Kommuner i Västra Götalandsregionen Regionen i Europa Västra Götalandsregion deltar i flera europeiska regionorganisationer där frågor som är särskilt viktiga för Västra Götaland behandlas. Bland de mest angelägna frågorna finns EU:s regionalpolitik, havs- och miljöfrågor, kommunikation och livslångt lärande. Regional utveckling och tillväxtprogram Regionutvecklingsnämnden är en politiskt sammansatt nämnd under regionfullmäktige. Nämnden har som ansvar att finansiera en stor del av regionens insatser för att främja tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Insatserna görs inom ramen för Vision Västra Götaland och det regionala tillväxtprogrammet. Regeringen har beslutat om att regionala tillväxtprogram ska tas fram med syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. Programmen utarbetas i regionala partnerskap och består bland annat av program för hållbar tillväxt ur ett näringslivsperspektiv samt överenskommelser mellan de aktörer som skall genomföra och finansiera programmet. Målet med tillväxtprogrammet för Västra Götaland är att regionen ska vara attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig. Det nuvarande tillväxtprogrammet har tre huvudområden: stimulera nyskapande, ta tillvara mänskliga resurser, och att utveckla infrastrukturen. Förutsättningar och utgångspunkter 11
Alingsås kommun i regionen En ny tillväxt- och utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2014-2020 håller på att tas fram som ersättning för det nuvarande tillväxtprogrammet. De fyra kommunalförbunden arbetar efter var sitt delregionala tillväxtprogram, som är kopplat till det övergripande programmet. Regionen ansvarar för kollektivtrafiken Västra Götalandsregionen är också kollektivtrafikmyndighet. Regionfullmäktige besslutar om hur stor del av Västra Götalandsregionens budget som ska gå till kollektivtrafiken, och tar var fjärde år fram ett trafikförsörjningsprogram, som anger hur kollektivtrafiken ska utvecklas på medellång och lång sikt. Till sin hjälp har de en politisk nämnd, Kollektivtrafiknämnden, som lämnar förslag till beslut i långsiktiga strategiska frågor. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag som planerar och upphandlar den skattesubventionerade kollektivtrafiken i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Kommuner i Göteborgsregionen Kommunen i Göteborgsregionen Delad kommun med tyngdpunkt åt söder Administrativt är Alingsås en kommun som i sin helhet ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund GR. Den södra delen med Alingsås och samhällena utefter stambanan och E20 är en tydlig del av Göteborgsregionen vad gäller arbetsmarknad och kommunikationer, medan delen väster och norr om sjön Anten - Bjärkebygden - har en något svagare koppling mot Göteborg, men är i stället mer kopplade mot Trollhättan och Vårgårda för arbetsmarknad och pendling. Se vidare i avsnittet Arbetsmarknad och service. GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Samarbetet inriktas mot arbetsmarknad, utbildning, sociala frågor samt miljö- och samhällsbyggnad. Uthållig tillväxt Med utgångspunkt från Västra Götalandsregionens framtagna vision för regionen Det goda livet beslöt GR 2006 att anta gemensamma mål och strategier med fokus på en hållbar regional struktur som grund för GR:s arbete med att utveckla Göteborgsregionen. Fem mål och strategiområden identifierades: Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt Stärka kvaliteterna Skapa en långsiktigt hållbar regional struktur Utveckla långsiktigt hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik Fördjupa samarbetet 12 Översiktsplan Alingsås kommun
Alingsås kommun i regionen Ett antal mål var kopplade till varje strategiområde. Arbetet med K2020 (se nedan) var en del i strategin för att nå långsiktigt hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik. Andra åtgärder som föreslogs för att uppnå målen var att med bland annat K2020 som utgångspunkt ta fram en strukturbild för en långsiktigt hållbar utveckling av Göteborgsregionen. K2020 K2020 syftar till att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Målbilden ligger till grund för kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen. Målet är att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken från år 2007, när målbilden antogs. K2020- projektet var ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket och dåvarande Banverket. K2020- projektet pågick under flera år och ett förslag till program för utveckling av kollektivtrafiken presenterades i september 2008. Programmet ger riktlinjer och vägledning för utveckling av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Strukturbilden Medlemskommunerna har i en överenskommelse från år 2008 tagit ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen ska vara långsiktigt hållbar. Som underlag för överenskommelsen ligger en övergripande strukturbild. Denna visar huvuddragen i Göteborgsregionens fysiska strukturer och hur dessa ska utvecklas i regionen. Varje kommun har ett lokalt ansvar för att följa upp överenskommelsen genom att utgå från och följa strukturbilden i sin planering. Kommunerna är överens om att Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Denna utgörs av den centrala delen av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Det sammanhängande stadsområdet utgörs av den del av Göteborgs tätort som har en god lokal kollektivtrafik (mellanstaden enligt Göteborgs förslag till ÖP, samt delar av Mölndal och Partille). Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Göteborgsregionens strukturbild Förutsättningar och utgångspunkter 13
Alingsås kommun i regionen Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade vägtrafiksystemet (motorvägarna E6, E45, E20 och Rv40). Kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändningen i de strandnära områdena. Kustområdet omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. De regionala gröna kilarna utgörs av de större sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap som når djupt in mot det sammanhängande stadsområdet. Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. De negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas. Särskild uppmärksamhet ägnas åt sårbarhetsaspekterna som en följd av klimatförändringarna. Göta Älv är i hög grad strukturerande bland annat genom sin barriäreffekt, och är därför ett särskilt element i strukturbilden. Strukturbilden och översiktsplan för Alingsås kommun För Alingsås kommun och denna översiktsplan är det är främst de delar av överenskommelsen som handlar om huvudstråken och de regionala gröna kilarna som uppmärksammas och får påverkan på planens förslag till markanvändning. Huvudstråken Enligt slutsatserna i strukturbilden utgör huvudstråken grundläggande beståndsdelar i strategin för att stärka hela regionen. Stråken bestäms av Bohusbanan, Norge- Vänernbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan (Kust-till-kustbanan) och Västkustbanan. Det är enligt överenskommelsen angeläget att gemensamt klara ut vilken trafik som kan utvecklas i dessa stråk och därmed lägga fast planeringsförutsättningar för respektive kommuns egna långsiktiga planering. Det stråk som främst är styrande för planeringen i Alingsås kommun är Västra Stambanan mellan Göteborg och Stockholm och där det idag finns stationslägen i Norsesund (utanför kommunen) Västra Bodarana och Alingsås. 14 Översiktsplan Alingsås kommun
Alingsås kommun i regionen Utefter stråken ska ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena eftersträvas. Där det finns förutsättningar för att gå eller cykla till och från en pendel-/regiontågsstation om bostadsbyggandet sker inom en kilometer från stationsläget ska detta eftersträvas. I stationsnära lägen bör etableras handel, arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar som har ett större upptagningsområde än den egna orten eller kommundelen. De gröna kilarna I den gemensamma strukturbilden betonas värdet av en planering som tar hänsyn till och utvecklar värdena i de gemensamma grönkilarna. För Alingsås kommun gäller det grönkilarna Delsjön - Härskogen samt Risveden - Vättlefjäll. De större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft, varför de är av betydande gemensamt intresse. I de gröna kilarna finns även jord- och skogsbruk, i många fall med stora kulturhistoriska värden. Naturen är en omistlig tillgång för ett rikt friluftsliv som ger oss ro och möjlighet till återhämtning. Den erbjuder möjligheter till rekreation, lek, naturupplevelser, naturpedagogik och odling. Vidare spelar sammanhängande grönområden en viktig roll för att skapa förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald. Grönområdena fyller också en funktion som lokala klimatoch miljöförbättrare. Delsjön Härskogenkilen GR har tillsammans med de fem medlemskommuner som ingår i grönkilen Delsjön-Härskogenkilen, ett gemensamt projekt i denna. Övriga kommuner som ingår i kilen förutom Alingsås är Göteborg, Härryda, Lerum och Partille. Projektet syftar till att samverka över kommungränserna och öka kunskaperna i området för att kunna värna och utveckla de värden som finns. Erfarenheterna ska sedan användas i regionens andra gröna kilar. Samverkansbehovet i Delsjön-Härskogenkilen är stort och aktuellt med tanke på exploateringstrycket i området. Med ökad dialog och kunskap kan bebyggelse- och trafikplanering bättre integreras med arbetet att värna och utveckla den gröna kilens värden. Se vidare under avsnittet Friluftsliv och fritid. Förutsättningar och utgångspunkter 15
Alingsås kommun i regionen 16 Översiktsplan Alingsås kommun
Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder Arbetsmarknad och service
Befolkning och bostäder 18 Översiktsplan Alingsås kommun
Befolkning och bostäder Befolkning och bostäder Befolkning Nuvarande befolkning Antal invånare i tätorter, småorter och landsbygd i kommunen år 2000 och 2005 Källa, SCB: Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 2000 och 2005 Flyttningsnetto i kommundelarna år 2011 Flyttnetto kommunen: 212 Befolkning i tätorter, småorter och landsbygd I Alingsås kommun finns sju tätorter (dvs. orter med mer än 200 invånare). Dessa är Alingsås, Ingared, Västra Bodarna, Sollebrunn, Gräfsnäs, Stora Mellby och Hjälmared. I kommunen finns också 20 småorter, med mellan 50-199 invånare. År 2012 bodde ca 38 350 invånare i Alingsås kommun. Störst andel av kommunens invånare (77%) bor i kommunens tätorter och 65% av kommunens invånare bor i Alingsås tätort 1. En något större andel bor i småorter och landsbygd i Alingsås kommun jämfört med resten av riket. Befolkningsutveckling Kommunen har ökat sin befolkning med 8 % på 10 år och jämfört med åren 1990-2000 har det skett en dubblering av befolkningens ökningstakt. En av anledningarna till ökningen är att fler väljer att flytta till Alingsås än från (+212 personer 2011). Majoriteten av de som flyttar in eller ut från kommunen flyttar inom Göteborsregionen. Flyttrörelserna sker framför allt mellan Alingsås och Göteborg och grannkommunerna Vårgårda och Lerum. Det största utbytet sker i likhet med arbetspendlingsutbytet med Göteborgs stad 2. Alingsås kommun har också de senaste åren haft fler antal födda än döda (+76 i födelsenetto år 2011). Utvecklingen skiljer sig dock för olika delar i kommunen. Trenden i hela Sverige är att de större städerna och storstadregionerna ökar sin befolkning, medan antalet boende på glesbygden minskar. I Alingsås kommun är mönstret detsamma. 80% av kommunens nya invånare de senaste 10 åren har tillkommit i staden Alingsås 3 och räknar man även med Alingsås omland, så har en övervägande majoritet av inflyttningen gått hit 4. I norra delarna av kommunen har invånarantalet däremot minskat något under samma 10-årsperiod. Den största minskningen av befolkningen har skett i Gräfsnäs tätort, där befolkningen har minskat med 7,9% mellan 2001-2011 5, vilket både beror på utflyttning och ett negativt födelsenetto. 1. SCB, Folkmängden per tätort. (invånare i alla tätorter och i Alingsås stad jämfört med Alingsås kommun år 2010) 2 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun, s.4 (2012) 3 SCB. Folkmängd per tätort. (Befolkningsökning i Alingsås tätort från 2000-2010 jämfört med befolkningsökning en i kommunen samma period) 4 SCB. Inflyttning till nyckelkodsområden 111-117 2001-2011 5 SCB. Folkmängd per nyckelkodsområde. (Nyckelkodsområde 342, Gräfsnäs, från 2001-2011) Förutsättningar och utgångspunkter 19
Befolkning och bostäder 43 000 trendprognos 42 000 målprognos 41 000 40 000 39 000 38 000 37 000 36 000 Prognoser för befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun, antal invånare Ålderssammansättning Alingsås kommun har sammantaget en något äldre befolkning än genomsnittet för riket, och en lägre andel i arbetsför ålder mellan 20-50 år. Störst skillnad jämfört med riket finns i åldersgruppen 20 till 30 år, där särkilt kommundelarna Hemsjö, Ödenäs och Kvarnabo-Östad har en låg andel unga vuxna (se karta s. xx). Kommunen har likt flera andra kommuner i Göteborgsregionen, ett negativt flyttnetto mot Göteborg inom åldersgruppen 20-35 år. Under den senaste tioårsperioden har andelen äldre blivit större i kommunen. Detta gäller främst de yngre i gruppen, dvs de som nått pensionsåldern. Även andelen barn är något högre i kommunen än snittet för riket och antalet barnfamiljer har också ökat under 2000- talet. Unga vuxna utan barn flyttar således ofta från kommunen, medan barnfamiljer med medlemmar i åldersgrupperna 30-49 år och 0-15 år flyttar in. 6 Hemsjö kommundel hade år 2011 störst födelseöverskott i kommunen. Social struktur Det finns vissa sociala skillnader mellan områdena i kommunen. Hemsjö/Ingared- och Bjärkeområdet är i mycket varandras motsatser. De boende i Hemsjö/Ingared har den högsta utbildningsnivån, de högsta inkomsterna och minst andel socialbidrag i förhållande till kommunen som helhet. I centrala staden Alingsås är de sociala skillnaderna mellan olika grupper mindre, även om den sociala strukturen skiljer sig mellan olika bostadsområden 7. +4,1% +27 +0,7% +17 +8,9% +402 +7,9% +103 +0,6% +6 +3,3% +23 +4,5% +30 +5% +1350 Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan 2012-11 FÖRKLARING Prognoser för befolkningsutvecklingen Trendprognosen visar på en uppskattad befolkningsutveckling, utifrån sådana faktorer som marknad för bostadsbyggande, förväntat antal födda barn, tillväxt i näringslivet mm. Ju längre fram i tiden en prognos sträcker sig, desto osäkrare blir den och prognosen för de närmaste fem åren är därför mer säker än de nästkommande. I kommunens trendprognos för befolkningsutvecklingen beräknas Alingsås kommun ha en befolkning på cirka 40 300 personer år 2019 och 42 700 personer år 2030. Antalet barn i åldrarna 0-15 år, samt äldre i åldrarna 65-84 år beräknas öka till år 2019. Den största andelen inflyttare förväntas enligt både mål- och trendprognos till Alingsås stad. Enligt trendprognosen kommer kommundelarna Alingsås och Hemsjö att få ca 90% av den kommande befolkningsökningen fram till år 2019. Kommunen tar också fram en målprognos, som utgår från visionsmålet 42 000 invånare år 2019. För att uppnå målprognosen måste många fler flytta in till kommunen än vad trenden visar. Småorter, 50-199 invånare Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1:250 000 i A4-format Alingsås kommun Trendprognos för befolkningsökning kommundelarna 2011-2019 6 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s. 4-5 (2012) 7 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 20 Översiktsplan Alingsås kommun
Befolkning och bostäder Stora Mellby Åldersfördelning Stora Mellby 349-1,7% STORA MELLBY 1068 +1,1% Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan 2012-11 Samråd koncept 13-09-05 FÖRKLARING Erska Åldersfördelning 2011 ERSKA 2294-2,4% Sollebrunn 1491 +1,0% Gräfsnäs 383-7,9% MAGRA 665-4,5% Småorter, 50-199 invånare Tätorter, > 200 invånare LÅNGARED KOMMUNDEL 1303 +7,1% Invånare 2011 +/- % 2001-11 Karta från INDD /JW LÅNGARED 1303 +7,1% Långared 1303 +7,1% Tätort Invånare 2011 +/- % 2001-11 KVARNABO-ÖSTAD Kvarnabo-Östad Åldersfördelning 2011 660-1,5% Alingsås* 24482 +9,5% 0 5 km Skala 1:250 000 i A4-format Alingsås kommun ALINGSÅS 26812 +10,1% Alingsås kommun Västra Bodarne 1112 +3,8% 38.053 invånare 2011 +8% år 2001-2011 Åldersfördelning 2011 Hemsjö Åldersfördelning 2011 Hemsjö-Ingared 1707 +6,2% HEMSJÖ 4510 +7,3% ÖDENÄS 706 +7,0% * Alingsås stad, Befolkning år 2010 Befolkningsökning 2000-2010 Källa: SCB, Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2010 Ödenäs Åldersfördelning 2011 Alingsås Åldersfördelning 2011 Långared Åldersfördelning 2011 Magra Åldersfördelning 2011 Förutsättningar och utgångspunkter 21
Befolkning och bostäder Bostäder Medelålder 37-38 år 39-40 41-42 43-45 46-48 Medelålder i olika delar av kommunen år 2010, baserat på nyckelkodsområden, nyko 3 Källa: Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i enbostadshus 310 lgh Antal lägenheter i flerbostadshus respektive enbostadshus i Alingsås kommun år 2010, baserat på nyckelkodsområden, nyko 6 Källa: Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 Bostadsmarknaden Alingsås kommun är del av en större regional bostadsmarknad, där många pendlar till sitt arbete. I denna regionala bostadsmarknad finns en tydlig uppdelning när det gäller utbud av olika typer av bostäder. I Göteborgs stad utgörs övervägande del av beståndet - 80% av lägenheter i flerbostadshus medan 20% är lägenheter i enbostadshus, medan lägenheterna i övriga kommuner i Göteborgsregionen till mer än 50% finns i enbostadshus. 8 I Alingås kommun finns 56% av lägenheterna enbostadshus och 44% i flerbostadshus. Cirka en tredjedel av kommunens invånare bor i flerbostadshus och av dessa bor 96% i Alingsås stad 9. Utanför staden dominerar alltså småhuslägenheter. I tätorterna Sollebrunn, Gräfsnäs och Stora Mellby i norra kommundelen finns också lägenheter i flerbostadshus. Drygt 10% av befolkningen i respektive tätort bor i flerbostadshus. Andelen boende i flerbostadshus i Ingared och Västra Bodarne är låg, med 2% respektive 3%. Hälften av bostäderna i kommunen är äganderätter. Hyresrätt dominerar som upplåtelseform för flerbostadshusen. Kommunen kan genom medveten bostadsplanering påverka sammansättningen av bostadstyper och boende i områdena. Det har under 2000- talet byggts många bostadsrätter i flerbostadshus i Alingsås stad, vilket har medfört att många äldre har flyttat till dem. Enbostadshus intresserar framförallt barnfamiljer, medan unga utan barn ofta har behov av små och billiga lägenheter 10. Kommunen eftersträvar att det inom samma bostadsområde ska finnas lägenheter med olika upplåtelseformer och storlekar för att få en blandad befolkning och minskad segregation. En bedömning som görs i utredningen Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun (2012) är att efterfrågan på bostäder som motsvarar preferenserna hos barnfamiljer och unga pensionärer kan komma att öka. 11 Bostadsbyggande under 2000- talet Mellan år 2001-2011 byggdes ca 1600 nya bostäder i Alingsås kommun. Av dessa var 64% lägenheter i flerbostadshus, vilket betyder att andelen flerbostadshus har ökat de senaste tio åren. Också nationellt har nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter ökat under 2000- talet, medan nybyggnad av bostäder i eget ägda småhus legat relativt lågt. I Västra Götalandsregionen och också i Alingsås kommun har bostadsbyggandet under 2000- talet legat på en låg nivå i förhållande till efterfrågan. 12 Efterfrågan på billigare bostäder har inte kunnat tillgodoses för dem med sämre betalningsförmåga. 8 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s.4 (2012) 9 Alingsås kommundel, Nyko 111-117 10 Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 11 Bostadsprogram för Alingsås kommun s. 4-5 (2012) 12 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s. 4 (2012) 22 Översiktsplan Alingsås kommun
Befolkning och bostäder Bebyggelsetryck Kartan Bygganmälan visar positiva besked om bygglov och förhandsbesked i kommunen mellan åren 2001-2011. Kartan ger en ger en bild av var människor väljer att bosätta sig och hur fördelningen ser ut mellan småhus och flerbostadshus i olika delar av kommunen. Kunskaper om boendemönster och var trycket att bygga finns är betydelsefulla utgångspunkter vid översiktlig planering. I områden med högt bebyggelsetryck är det särskilt viktigt att hushålla med marken och planera för utbyggnad på ett sådant sätt att många kan ta del av det attraktiva läget. Tillkomsten av enstaka nya bostadsbyggnader som kan förhindra eller försvåra en framtida lämplig utbyggnad bör därför undvikas i sådana områden. Stor efterfrågan på mark råder framför allt i närområdena runt staden Alingsås och i närheten av stråken E20 och Västra stambanan. Här kan kommunen komma att ställa krav på detaljplan vid ansökningar om bygglov för enstaka bostadshus i sådana områden där en successiv utbyggnad kan leda till ny sammanhållen bebyggelse på sikt. Vision 2019 och bostadsutbyggnaden Vision 2019 har som mål att Alingsås kommun ska växa till 42000 invånare år 2019. För att uppnå detta behöver 1500 bostäder byggas under perioden 2012-2019. Vision 2019 har också som mål att staden Alingsås ska bevara sin småstadskaraktär och att landsbygden ska vara levande. Tillväxtprogram och bostadsprogram I kommunen upprättas varje år ett bostadsprogram som antas av kommunfullmäktige. Bostadsprogrammet tar sin utgångspunkt i Vision 2019 och anger kommunens prioriteringar och ambitioner för bostadsbyggandet de närmaste fem åren. Verktygen för att genomföra bostadsprogrammet är bland annat kommunens planmonopol genom översikts- och detaljplanering. Andra sätt att genomföra programmet är att kommunen för en aktiv markpolitik med kommunalt markinnehav, upprätatar markanvisningsoch exploateringsavtal samt använder det kommunala bostadsbolaget. Bostadsprogrammet är en del av kommunens tillväxtprogram, vilket behandlar kommande större investeringar under en tioårsperiod. Gällande tillväxtprogram är antaget av KS 2013-02-11 och gäller för åren 2013-2019. Bostadsprogrammets inriktning och principer Staden och tätorterna ska byggas ut i etapper och fler bostäder bör byggas i goda kollektivtrafiklägen. Detta åstadkoms i första hand genom förtätning med mindre enheter i befintlig bebyggelse. Då kommundelar eller stadsdelar byggs ut eftersträvas sådana bostadstyper som saknas inom det aktuella området. Detta för att man ska kunna bo kvar i samma ort eller stadsdel i olika Delområden, tillväxtprogram 2013-2019 Norra kommundelen Alingsås stad Södra kommundelen S Förutsättningar och utgångspunkter 23
Befolkning och bostäder Nordvästra staden Stadskärnan med närområde Sydvästra staden Nordöstra staden Sydöstra staden skeden i livet, samt för att nå en blandad åldersstruktur och ge förutsättningar för integrerade områden. Exempelvis bör hyresrätter tillkomma i områden där detta saknas. Små och billiga bostäder med hyresrätt behövs för att tillgodose bostadsbehovet för äldre, unga vuxna, ensamhushåll och hushåll med låg betalningsförmåga. Markanvisningsavtal kan användas för att skapa variation vad gäller upplåtelseformer och storlekar på bostäder. Viktigt är också att komplettera befintliga bostadsområden med sådana bostäder som är tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar, särskilt eftersom gruppen äldre bedöms öka kraftigt. Anpassningar i det befintliga bostadsbeståndet behöver göras för att höja tillgänglighetsnivån. Nya bostäder ska byggas så miljöanpassat som möjligt och medverka till ett ökat energieffektivt boende. Inriktningen för Alingsås stad är att karaktären av småstad ska bevaras och att staden ska vara varierad, begriplig och överskådlig i sin uppbyggnad. Det ska vara naturligt att gå och cykla i staden och handel, service, kultur och nöjen ska finnas på nära håll. Delområden inom Alingsås stad, tillväxtprogram 2013-2019 Planerat bostadsbyggande 2013-2019 Sammantaget beräknas enligt tillväxtprogrammet ca 1650 nya bostäder byggas i Alingsås kommun under tillväxtprogrammets period. En övervägande del av bostäderna planeras till Alingsås stad, där 1360 nya bostäder kan tillkomma mellan åren 2013-2019. I norra kommundelen förespås en mycket liten bebyggelseutveckling, med ca 35 bostäder. Alingsås stad Alingsås stadskärnan med närområde: 200 bostäder Sydvästra staden: 635 bostäder Sydöstra staden: 380 bostäder Nordvästra staden: 100 bostäder Nordöstra staden: 50 bostäder Norra kommundelen: 35 bostäder Södra kommundelen: 250 bostäder 24 Översiktsplan Alingsås kommun
STORA MELLBY 1068 24/0 Befolkning och bostäder Bygganmälan Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan 2013-03 Samråd koncept 13-09-05 FÖRKLARING 312 Småorter, 50-199 invånare Tätorter, > 200 invånare 311 Nybyggnad 2001-2012 ERSKA 2294 8/1 343 341 320 MAGRA 665 3/0 En- och tvåbostadshus Flerbostadshus 342 LÅNGARED 1303 48/0 KOMMUNDEL Invånare 2011 Anmälan om en- eller tvåbostadshus / flerbostadshus 332 LÅNGARED 1303 48/0 KVARNABO-ÖSTAD 660 4/0 331 112 113 114 111 115 116 117 ALINGSÅS 26812 314/35 211 212 213 HEMSJÖ 4510 130/1 220 ÖDENÄS 706 15/0 Förutsättningar och utgångspunkter 0 5 km Skala 1:250 000 i A4-format Alingsås kommun 25
Befolkning och bostäder Sammanfattande utgångspunkter för planeringen Trendprognos, målprognos och tillväxtsprogram pekar på att den övervägande andelen nya bostäder ska tillkomma i staden Alingsås där efterfrågan är störst. Också i den södra kommundelen Hemsjö- Ingared finns efterfrågan på bostäder. I dessa områden ska kommunen ha god mark- och planberedskap för att möta efterfrågan. Det ska även finnas lämpligt belägen mark för utbyggnad av bostäder, service och verksamheter för framtida utveckling i de orter där efterfrågan på mark för närvarande är liten, och där underlaget för service därför är vikande. För en bibehållen god hushållning med markresurserna bör ny bebyggelse i första hand tillkomma inom befintliga orter och småorter i områden där efterfrågan på mark är stor, och i övrigt tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse eller bebyggelsegrupper. I landsbygdsområden där bebyggelsetrycket är lågt kan enstaka bostäder eller mindre grupper av hus tillkomma utan detaljplan. Detta är ett sätt att stödja landsbygdsutveckling i delar där befolkningen minskar. En bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska eftersträvas. I staden Alingsås och i orter som Sollebrunn kan också ske komplettering och omvandling i befintliga bebyggelsemiljöer. Ett varierat och blandat byggande bör ske. Bostäder med olika storlek, utformning och upplåtelseformer bör blandas med service och arbetsplatser så mycket som möjligt. Bebyggelsen ska anpassas med hänsyn till platsens identitet. Kvaliteter som grönska, kulturhistoriska sammanhang och andra identitetsskapande särdrag i bebyggelsemiljöerna ska utvecklas och tas tillvara. 26 Översiktsplan Alingsås kommun
Arbetsmarknad och service Arbetsmarknad och service Arbetsmarknaden Pendling Ungefär dubbelt så många människor (7280 personer år 2010) pendlar ut från Alingsås kommun jämfört med hur många som pendlar in. Göteborg är målet för de flesta som pendlar. Av de som inpendlar till kommunen kommer de flesta från Vårgårda, Göteborg och Lerum. Dessa tre kommuner är även de som har flest in- och utflyttare från Alingsås. Alingsås har relativt gott om arbetstillfällen jämfört med andra näraliggande kommuner, där också andelen utpendlare är högre. År 2012 fanns cirka 14.000 arbetstillfällen i kommunen. Ca 10.000 personer både arbetar och bor i Alingsås kommun medan ca 4000 personer pendlar in till arbete i Alingsås kommun. Ca 7000 personer pendlar ut från Alingsås till arbete på annan ort. Alingsås har en hög andel karriärutpendlare. Att vara karriärpendlare innebär att man hittar mer kvalificerade jobb i andra kommuner än vad man kan finna i hemkommunen. De kommuner som har många karriärutpendlare är vanligen populära boendekommuner i närheten av en större stad så som är fallet med Alingsås i förhållande till Göteborg. Karriärpendling pekas ut som den viktigaste formen av pendling för arbetsmarknadens dynamik och funktionalitet. Det ökade intresset för att bosätta sig i Alingsås kommun och behålla sin arbetsplats i annan kommun är vidare centralt för näringslivets utveckling 1. Pendlingsmönstret ser olika ut i olika delar av kommunen (se karta). Komplettera om beskrivning av pendlingsmönster. Inpendling totalt: 3842 personer Antal personer som pendlade in till Alingsås kommun år 2010 Utpendling totalt: 7281 personer 3200 till Göteborg Antal personer som pendlade ut från Alingsås kommun år 2010, 1 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 Förutsättningar och utgångspunkter 27
Arbetsmarknad och service Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Inpendling Samrådshandling Samråd Koncept koncept 2013-05-17 13-09-05 FÖRKLARING Vara Kommunförbund Göteborgsregionens/ Sjuhärads kommunförbund Trollhättan Essunga Pendlingsriktning Skaraborgs/ Fyrbodals kommunförbund LillaEdet 1100 825 375 300 11000 7700 Herrljunga Söderut längs E20 och Västra stambanan Norrut längs E20, väg 190 och Västra stambanan Västerut längs väg 42 och andra mindre vägar Österut längs väg 180 och andra mindre vägar Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Statistikområden Område där pendling till de 10 största kommunerna visas 9500 7000 Antal personer som pendlar in/ pendlar inom Alingsås k:n Lerum 630 500 Antal personer som pendlar över kommungränsen (färger angivna på regionkartan) Antal personer som arbetar i Alingsås kommun Göteborg 0 Fördelning på kommuner av de som pendlar över kommungräns Partille Bollebygd Borås Tätort Härryda Småorter utan kommunal service Större väg Kommungräns 0 5/ 10 km Mölndal Mark Skala 1:250 000 Skala 1:500 000 i A4-format Alingsås kommun En arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknaden förr Historiskt är Alingsås präglat av innovation och småföretagande. Två entreprenörer satte Alingsås på kartan; Jonas Alströmer, som bidrog till potatisens stora genomslag på 1700-talet, och Charles Hill, som utvecklade en väveriverksamhet under 1800-talet. Trästaden Alingsås, med många små textilindustrier växte fram under 1700- och 1800-talet. Då byggdes också Västra stambanan, vilket gav tillväxt till staden. 28 Översiktsplan Alingsås kommun
Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Arbetsmarknad och service Utpendling Samrådshandling Samråd Koncept koncept 2013-05-17 13-09-05 FÖRKLARING Vara Kommunförbund Göteborgsregionens/ Sjuhärads kommunförbund Trollhättan Essunga Pendlingsriktning Skaraborgs/ Fyrbodals kommunförbund LillaEdet 1650 1150 9500 5875 940 640 Herrljunga Söderut längs E20 och Västra stambanan Norrut längs E20, väg 190 och Västra stambanan Västerut längs väg 42 och andra mindre vägar Österut längs väg 180 och andra mindre vägar Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Statistikområden Område där pendling till de 10 största kommunerna visas 9500 7000 Antal personer som pendlar/ pendlar inom Alingsås kommun Lerum 2525 1075 Antal personer som pendlar över kommungränsen (färger angivna på regionkartan) Antal personer som arbetar i Alingsås kommun Göteborg 0 Fördelning på kommuner av de som pendlar över kommungräns Partille Bollebygd Borås Tätort Härryda Småorter utan kommunal service Större väg Kommungräns 0 5/ 10 km Mölndal Mark Skala 1:250 000 Skala 1:500 000 i A4-format Alingsås kommun Dagens regionala och globala arbetsmarknad Idag är det samma värden men i modernare tappning som präglar och gör Alingsås till en attraktiv och levande stad. Innovationskraften finns kvar i utvecklingen av Passivhuscentrum och Lights in Alingsås. Handelsstaden och Kaféstaden, som är begrepp kommunen vill förknippas med, återspeglar småskaligheten med många olika aktörer och entreprenörer som agerar i stadskärnan. 2 Alingsås är en del av den större Göteborgsregionens arbetsmarknad. Här finns en egenmarknad på en miljon människor och en mångdubbelt större extern marknad. 2 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 Förutsättningar och utgångspunkter 29
Arbetsmarknad och service Kunskapssamhället En viktig trend är att arbetstillfällen i kunskapssamhället i högre grad än tidigare tenderar att följa dit människor väljer att bosätta sig. Företag med liknande eller relaterad verksamhet samlas på vissa orter huvudsakligen därför att människor vill ha möjlighet att byta arbetsgivare. Det som styr företagens samlokalisering är alltså att de söker samma typ av arbetskraft. En orts s.k. specialisering, dvs. vad orten präglas av för arbetsställen, är därmed av avgörande betydelse för företagens lokalisering. För Alingsås del kan en specialisering till exempel handla om att marknadsföra sig som Kaféstaden eller Handelsstaden. Det är numera avgörande för näringslivet att orten (eller staden, regionen) uppfattas som attraktiv för människor att bosätta sig i, eftersom attraktiva boendeorter drar till sig den arbetskraft som företagen söker. En problematik som följer i dagens kunskapskrävande arbetsmarknad är att trösklarna för att få ett arbete har höjts. Fler har problem att leva upp till de krav som ställs och antalet enklare inskolningsjobb har minskat. För Alingsås kommun har ungdomsarbetslösheten under 2000 -talet legat på en konstant hög nivå i jämförelse med andra kommuner i Västra Götaland. Näringslivet idag År 2010 fanns det ca 14400 arbetstillfällen i Alingsås kommun. Den största näringsgrenen i Alingsås kommun är vård-och omsorg med drygt 20% av arbetstillfällena, därefter kommer handel och utbildning. Industri Historiskt sett har Alingsås haft flera starka företag inom industrinäringarna textil och konfektion, storköks/ushållsteknik, mekanisk tillverkning och elkraftteknik. Flera företag i dessa branscher har minskat eller helt lagt ner sin verksamhet i Alingsås. Dock finns fortfarande kvar starka företag inom teknik och andra branscher, såsom grossistföretagen Gigant (verktyg) och Belano, Amada och Trumpf (maskiner). Handel Alingsås stad är en gammal och väl etablerad handelsplats, med en livaktig detaljhandel i stadskärnan. Från att tidigare haft en mycket självförsörjande handel, har Alingsås alltmer blivit indraget i den större regionens handelsmönster. Handeln är idag den största privata näringen i kommunen. Dagbefolkning efter näringsgren år 2010 Besöksnäring Turism och besöksnäring är starkt växande. Under 2011 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor under 2011. Mest pengar inom besöksnäringen spenderas inom varuhandel, därefter kommer boende och restaurang följt av transport- 30 Översiktsplan Alingsås kommun
Arbetsmarknad och service sektorn. Konsumtion av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Västra Götaland är Skandinaviens näst största turistregion efter Stockholms län. Göteborg är en motor i näringen i Västsverige, medan besöksnäringen i Alingsås hittills haft en liten betydelse för kommunens ekonomi. Denna kan öka med en marknadsföring av Alingsås profil som den småskaliga välbevarade trästaden med stort utbud av butiker och kaféer. Också miljön runt Gräfsnäs museijärnväg och slottsruin har kvaliteter som är värda att utveckla för turism och besökare. Kommunens mål för näringslivet Vision 2019 Trendprognosen visar att antalet arbetstillfällen i kommunen kommer att minska med 300 till år 2019. Kommunens målsättning är att antalet arbetstillfällen istället ska ha ökat med 300 under samma tid. Ett prioriterat mål inom Alingsås vision är att det i kommunen ska finnas goda möjligheter till arbete och företagande. Som en del i genomförandet av Alingsås vision har kommunen tagit fram strategier för industri, handel och besöksnäring. Strategi för industri- och tjänstenäringens utveckling Strategin för industri- och tjänstenäringens utveckling 3 pekar på att det behövs kraftfulla åtgärder för att säkra framtiden för industrin i Alingsås. Att utveckla en hållbar industristruktur måste genomföras snarast eftersom både det nationella och internationella konkurrensläget påverkar företagen i en allt snabbare takt. Kommunen ansvarar för att det skall finnas planlagd industrimark för framtida behov. Marken bör finnas inom olika geografiska områden. Dessutom bör kommunen ha en planberedskap för eventuella storetableringar. Kommun och privata fastighetsägare skall även svara för en effektiv lokalförsörjning. Strategi för handelns utveckling Handelsstrategin för Alingsås kommun 4 har som främsta prioritet att stärka stadskärnan som målpunkt för handel i närregionen. Alingsås stadskärna är den självklara medelpunkten i handelns utveckling kommunen och har stor potential att öka sin attraktionskraft. Satsning ska göras på fler butiker i olika lägen, ökat kafé- och restaurangliv, förbättrad infrastruktur i form av kollektivtrafik, parkeringsplatser, gårdsgator samt, inte minst, mötesplatser i gaturummen. Kompletterande handelsplatser för skrymmande varor ska tillkomma i välbelägna lägen i Alingsås stad. Dessa handelsplatser skall lokaliseras inne i centralorten, i dess norra respektive södra del. Detaljplaner pågår för detta ändamål i kvarteret Vimpeln vid Gerdsken och i Bolltorp vid Hagaplan). All detaljhandel ska även fortsättningsvis vara lokaliserad i Alingsås centrala delar... (ÖP-95) 3 Strategi för industri- och tjänstenäringens utveckling i Alingsås kommun (2010-10-27) 4 Strategi för handelns utveckling i Alingsås (2010-10-28) Förutsättningar och utgångspunkter 31
Arbetsmarknad och service I de större tätorterna utanför centralorten bör dagligvaruhandel finnas och övrig handel stimuleras. Strategi för besöksnäringens utveckling I strategin för besöksnäringen i Alingsås 5 slås fast att Alingsås kommun har flera attraktiva besöksmål. Dessa är bland annat Alingsås levande och välbevarade stadskärna, slottsruinen och museijärnvägen, som behöver stärka sin profil och attraktionskraft ytterligare. Detta ska göras genom marknadsföring, aktiviteter mm. Kaféstaden Alingsås föreslås som ett samlande begrepp för marknadsföringen. Service Övergripande servicestruktur Invånarna i Alingsås kommun tar del av utbud och service i hela regionen, där Göteborgs stadskärna kan erbjuda storstadens utbud av handel, kultur och aktiviteter. I kommunen kännetecknas servicestrukturen av att en rad funktioner som är gemensamma för hela kommunen finns i Alingsås centrum, som har ett mycket gott utbud av handel och kommersiell service. Sollebrunn fungerar som ett lokalt centrum för den norra kommundelen, både vad gäller handel, skola och vård- och omsorg. Övriga tätorter har endast ett mindre utbud av kommersiell service. Barnomsorg och lärande Nuläge I Alingsås kommun finns 17 kommunala skolor, varav fyra skolor har elever upp till årskurs 9. Tre av högstadieskolorna (6-9) ligger i Alingsås stad och den fjärde (F-9) i Sollebrunn. I centralorten är skolorna F-5 och på landsbygden F-6. Skola för åldrarna förskola till årskurs 6 finns i Stora Mellby, Magra, Långared, Västra Bodarna, Hemsjö, Ingared och Ödenäs. Grundskolorna är indelade i åtta resultatenheter där de tre skolorna 6-9 i centralorten är en enhet. Utöver de kommunala grundskolorna finns tre fristående grundskolor och kommunalt gymnasium i Alingsås stad. I Alingsås kommun finns 35 förskolor i kommunal regi och 10 i fristående regi. Förskola finns i alla tätorter och större småorter. Utmaningar för skolan i ett stadsbyggnadsperspektiv Skolorna och förskolorna har olika förutsättningar när det gäller elevunderlag, geografiskt läge i kommunen och storleken på skolan/förskolan. Det finns svårigheter med att planera verksamheten i landsbygdsskolorna där elevunderlaget är litet, eftersom barnkullarnas storlek varierar kraftigt från år till år. Magra och Ödenäs skolor har det minsta elevunderlaget i kommunen. På landsbygden kan man på vissa ställen samordna verksamheten mer än idag för att överbrygga över och underskott i barnkullarna. 5 Strategi för besöksnäringen i Alingsås (2012-04-25) 32 Översiktsplan Alingsås kommun