Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Relevanta dokument
Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Marknadslöneinformation

Statistikinfo 2011:13

PM Dok.bet. PID

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

VD-löner April 2011

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löneutveckling inom industrin

Löneutveckling inom industrin och 2002

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002

MARS Fakta om löner. Avser löner i september. Endast för företagsinternt bruk.

Industrianställdas. löneutveckling. - olika statistikkällor


The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

VD-löner Mars 2010

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Mars Lönebildning i företag lönar sig

The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Arbetsmarknaden och framåt

Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

Arbetsmarknadens lönestruktur

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Yrken i Västra Götaland

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

2. Den svenska lönestrukturen ur ett könsperspektiv

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Presskonferens om löner och löneskillnad

Privat sektor, arbetare

Löner i kommun och landsting

Löner år Löner och löneutveckling år Rapporten har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet

Lönespridning Arbetare och tjänstemän år

Löner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner år Löner och löneutvecklingen år Lönespridning storlek och förändring år

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken Yrke och socioekonomisk ställning

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

Bristindex inom datayrken

The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Average hourly wages of manual workers in the private sector Högst lön i industrin, lägst lön i hotell- och restaurangbranschen

Lönespridning år 2008

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall)

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?

Average hourly wages of manual workers in the private sector 2004

Löner för arbetare inom privat sektor 2006

Jobbhälsoindex Rapport 2: Är jobbet meningsfullt?

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

Tabell 0503 Fastighet och Näringsliv, hela landet exkl Stockholm

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

Lönerapport år Löner och löneutveckling år

Löner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO)

programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009

FAO:s lönestatistik 2016

Antal av Radetiketter Dossienr

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Månadslöner inom den privata sektorn

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Lönerapport år 2005 Löner och löneutveckling år

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Löneutveckling på det statliga området

Fakta om löner och arbetstider 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Transkript:

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna. Denna rapport är en övergripande sammanställning av slutresultatet av årets undersökning, som avser lönerna i september månad 2011. Här redovisas lönenivåer, lönespridning och löneutveckling för arbetare respektive tjänstemän fördelat på näringsgren. Sist finns en kortfattad kvalitetsredovisning av lönestatistiken. 2. Lönenivåer 2011 Lönerna i medlemsföretag i september 2011 är i genomsnitt 25 500 kronor i månaden för arbetare och 36 800 kronor i månaden för tjänstemän. För arbetare är medellönen högst för byggnadsföretag (28 300) och lägst för jord- och skogsbruk (22 500). För tjänstemän är medellönen högst för industriföretag (39 800) och lägst för serviceföretag (34 500). 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Löneläge i september 2011, månadslön 0 Arbetare Tjänstemän Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transport Jord- och skogsbruk Service Löneläge 2011, månadslön Näringsgren Arbetare Tjänstemän Samtliga 25 500 36 800 Industri 26 900 39 800 Byggnadsverksamhet 28 300 38 100 Handel, hotell o restaurang 23 900 35 000 Transport 25 000 35 300 Jord- och skogsbruk 22 500 34 600 Service 22 900 34 500

Löneutveckling 3 3. Löneutveckling Löneutvecklingen har varierat över tiden både för tjänstemän och för arbetare. Löneutvecklingen mellan september 2010 och september 2011 var 2,4 procent för arbetare och 2,8 procent för tjänstemän. Om man jämför med året innan är löneutvecklingen högre både för arbetare och för tjänstemän. Den högsta löneutvecklingen har för arbetare skett inom serviceföretag (3,2 procent) och för tjänstemän inom byggnadsverksamheten (3,1 procent). Löneutveckling Näringsgren Löneutveckling i procent per år 08/09 09/10 10/11 Medelvärde 08/11 Arbetare, totalt 2,7 2,1 2,4 2,4 Industri 2,5 2,0 2,5 2,4 Byggnadsverksamhet 2,5 1,5 2,2 2,1 Handel, hotell o restaurang 4,6 2,3 2,1 3,0 Transport 2,9 3,7 1,4 2,7 Jord- och skogsbruk 2,7 0,8 1,9 1,8 Service 5,2 1,7 3,2 3,3 Tjänstemän, totalt 2,8 2,3 2,8 2,6 Industri 2,6 1,7 2,1 2,1 Byggnadsverksamhet 2,4 2,8 3,1 2,8 Handel, hotell o restaurang 3,8 1,7 2,5 2,7 Transport 3,4 1,6 2,1 2,4 Jord- och skogsbruk 3,5 3,0 1,9 2,8 Service 1,9 3,0 2,8 2,6 För arbetare baseras utvecklingstalen på lönebegreppet tidlön+prestationslön (TP) i identiska företag, dvs. företag som finns med båda jämförelseåren. För arbetare inom byggnadsverksamheten beräknas utvecklingstalen på samma sätt men för samtliga företag. För tjänstemän utgörs utvecklingstalen av fast kontant månadslön + provision och naturaförmåner, uppräknat till heltidsarbete och redovisas som ett s k SÅYA-tal (standardräknad för ålder, yrke och arbetstid). Eftersom lönerevisionstidpunkterna är utspridda över året, krisavtal och uppskjutna lönerevisioner har påverkat statistiken på olika områden olika mycket under olika år kan det vara svårt att tolka utvecklingstal för just ett enskilt år. Jämförelser av löner mellan enstaka år bör därför göras med försiktighet. En skillnad i löneutveckling för olika redovisningsgrupper kan även bero på populationsförändringar. Dessutom sker kontinuerliga förändringar av näringsgrenarnas storlek till följd av bland annat konjunkturförändringar och teknikutveckling. För att kunna dra några närmare slutsatser är det bättre att se löneutvecklingen i ett lite längre perspektiv. I tabellen ovan och diagrammet nedan redovisas därför även medelvärde för den senaste 5-årsperioden. Den genomsnittliga löneutvecklingen per år mellan 2008 och 2011 var 2,4 procent för arbetare och 2,6 procent för tjänstemän. Den hösta löneutvecklingen har för arbetare skett inom serviceföretag (3,3 procent) och för tjänstemän inom byggnadsverksamheten (2,8 procent) och jord- och skogsbruk (2,8 procent).

Löneutveckling 4 Procent 3,5 Löneutveckling, medelvärde per år 2008-2011 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Arbetare Tjänstemän Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transport Jord- och skogsbruk Service För att beskriva individers genomsnittliga löneutveckling kan man beräkna löneutvecklingen för identiska individer, alltså samma person ska finnas med i lönestatistiken hos samma delägare båda jämförelseåren. På detta sätt exkluderas nytillkomna och avgångna personer och man tar hänsyn till strukturella förändringar i företaget. I nedanstående diagram visas löneutvecklingen per år för identiska individer för arbetare respektive tjänstemän under perioden 1998-2011. Procent 8 Löneutveckling, identiska individer 1998-2011 7 6 5 4 3 2 1 0 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Tjänstemän Arbetare

Lönespridning 2011 5 4. Lönespridning 2011 Lönespridningen beskriver hur fördelningen av lönerna varierar inom en grupp. Bilden nedan visar lönespridningen för olika typer av yrkesområden baserat på yrkeskod (SSYK 96). Lönespridningen redovisas i form av 10:e, 40:e, 60:e och 90:e percentillönen. 10:e percentillönen betyder t.ex. att 10 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön. Det innebär också att mellan de 10:e och 90:e percentillönerna återfinns 80 procent av individerna för respektive redovisningsgrupp. Den största lönespridningen finns inom ledningsarbete, där den 90:e percentillönen är 2,7 gånger högre än den 10:e percentillönen. Motsvarande värde för Hantverksarbete inom bygg och tillverkning är 1,5. Sedan 2004 har lönespridningen per yrkesområde legat på i stort sett samma nivåer för alla yrkesområden med undantag av arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning. För detta yrkesområde har lönespridningen minskat sedan 2004, från 1,7 till 1,5. Lönespridningen har komprimerats från båda håll. Lönespridning inom olika yrkesområden 2011 Ledningsarbete Arbete som kräver specialistkompetens Arbete som kräver kortare Kontors- o kundservicearbete Service, omsorgs- o försäljningsarbete Arbete inom jord- o skogsbruk, trädgård, Hantverksarbete inom bygg o tillverkning Process-, maskinoperatörs- o Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 10:e-40:e percentillön 40:e-60:e percentillön 60:e-90:e percentillön 15 000 35 000 55 000 75 000 OBS! Bruten skala! Lönespridningen är mycket större bland typiska tjänstemannayrken än bland arbetaryrken. En förklaring är att lönestrukturen är mycket mer sammanpressad bland arbetare än bland tjänstemän. På nästa sida visas lönespridningen för de största yrkesgrupperna.

Lönespridning 2011 för de största yrkesgrupperna Administrativa assistenter Bokförings- o redovisningsassistenter Brevbärare m.fl. Buss- och spårvagnsförare Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. Byggnadsingenjörer o -tekniker Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Civilingenjörer m.fl., elektronik o teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Datatekniker Fordonsmontörer m.fl. Företagssäljare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Godshanterare och expressbud Handpaketerare och andra fabriksarbetare Hotell- o kontorsstädare m.fl. Ingenjörer o tekniker, elektronik o teleteknik Installationselektriker Journalister, författare, informatörer m.fl. Köks- o restaurangbiträden Lagerassistenter m.fl. Lastbils- o långtradarförare Maskiningenjörer o maskintekniker Maskinmekaniker, -montörer o -reparatörer Montörer, metall-, gummi- o plastprodukter Motorfordonsmekaniker o -reparatörer Receptionister m.fl. Revisorer m.fl. Systemerare o programmerare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Väktare o ordningsvakter 10:e-40:e percentil 40:e-60:e percentil 60:e-90:e percentil 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000

5. Kvalitetsredovisning På uppdrag av Svenskt näringslivs medlemsorganisationer samlas löneuppgifter in från medlemsföretag med fler än tio arbetare eller med fler än tio tjänstemän. Vanligtvis undersöks samtliga företag från storleksgränserna ovan, men inom vissa områden med stor andel småföretag ingår även mindre företag i undersökningen. MÄTPERIOD Mätperioden är september 2011. STATISTIKENS OMFATTNING Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 67 år. De deltidsanställdas löner har räknats upp till heltid i redovisningen. LÖNEBEGREPP Lönebegreppet för arbetare baseras på tidlön, prestationslön, skift och helglön (T+P+S+H). När det gäller löneutvecklingen för arbetare används löneutvecklingen för identiska företag, som beskriver företagens genomsnittliga löneutveckling. I detta mått ingår enbart identiska arbetsplatser, alltså samma delägare ska ha lämnat löneuppgifter för båda jämförelseåren. Här exkluderas nytillkomna företag samt företag som inte längre är medlemmar. Lönebegreppet för tjänstemän är summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och det genomsnittliga månadsvärdet av provision och tantiem. När det gäller löneutvecklingen för tjänstemän används SÅYA-tal. Lönestatistiken baseras på individuppgifter och innehåller därmed uppgifter om t.ex. ålder, yrkestillhörighet och arbetstid. Med hjälp av dessa uppgifter kan bakomliggande strukturella skillnader i ålder, yrke och arbetstid elimineras. Detta kallas standardvägning (SÅYA = Standardvägning Ålder Yrke Arbetstid). Faktorer som inte kan beaktas vid standardvägning är t ex arbetsledaransvar och yrkeserfarenhet. OSÄKERHET Bortfallet i antalet individer i 2011 års statistik var cirka 7 procent. För att minska osäkerheten på grund av bortfall genomförs en bortfallskorrigering av statistiken. I den presenterade lönestatistiken finns viss osäkerhet. Osäkerheten uppstår på grund av täckningsfel, bortfallsfel, mätfel samt urvalsfel. Statistiken bedöms inte påverkas i större omfattning av dessa osäkerhetskällor. Lönerevisionerna blir alltmer utspridda över året, vilket innebär att lönevärdena inte nödvändigtvis inkluderar 2011 års avtalshöjningar för samtliga företag. REDOVISNING I denna rapport redovisas övergripande resultat från 2011 års undersökning gällande löneläge, löneutveckling och lönespridning fördelat på personalkategori (arbetare/tjänstemän), näringsgren och yrke. Indelningen i näringsgren sätts utifrån medlemsorganisation och avtalsområde, inte efter vilken näringsgren företaget tillhör, som är vanligt i övrig lönestatistik från t.ex. Statistiska centralbyrån (SCB). Yrken klassificeras enligt Svensk standard för Yrkesklassificering (SSYK 96).