Förnya en ny stad vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad?

Förnya en ny stad vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Intresset för Hammarby Sjöstad förblir stort världen över. The Economist kallar stadsdelen one of the world s highest profile examples of Sustainable City Development. Hur länge lever intresset vidare? En vanlig föreställning är att en färdigbyggd stadsdel inte förändras nämnvärt förrän det är dags för ombyggnad. Men i Hammarby Sjöstad finns en medborgargrupp som hävdar att det är möjligt och önskvärt att förnya en ny stadsdel. Detta initiativ, HS2020, har byggt upp ett omfattande nätverk av företag och andra intressenter för att samverka i målinriktat förbättringsarbete med sikte på 2020. I denna ansökan söker vi stöd för att följa den fortsatta utvecklingen av detta initiativ under 2012-13, sammanställa erfarenheterna och sprida dem. Därmed kan intresset för Hammarby Sjöstad förbli stort även när det är utbyggt. Svensk klimat- och energipolitik har som mål att kraftfullt effektivisera energianvändningen och att öka andelen förnybar energi. Energianvändningen hos produkter med kort livslängd kan minskas genom byte mot nya, effektivare produkter. Men ännu år 2050 består bebyggelsen i huvudsak av hus från förra årtusendet. Ombyggnad är en kompletterande och högst nödvändig strategi, som väntar miljonprogrammet. Men beräkningar visar att inte heller detta räcker för att uppnå redan antagna mål (Svane 2004). Därför är det nödvändigt att också fråga hur man förnyar en ny stadsdel. Vilka slags förbättringsåtgärder kan vidtas i de delar av den befintliga bebyggelsen där ombyggnad inte är aktuell. Frågan är principiellt intressant, därför att större tekniska ingrepp som tilläggsisolering, fönsterbyte, nya energi- eller ventilationssystem är uteslutna i Hammarby Sjöstad inom de närmaste 20 åren medan injustering av energisystemen, bättre styr- och reglerutrustning och smarta hem-teknik är exempel på tekniska potentialer för förändring. Därtill kommer förbättrade drifts- och förvaltningsrutiner och mera miljömedvetna vardagsvanor. Med en bred tolkning av begreppet hållbarhet ingår även sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa ingår också i HS2020:s vision om att förnya en ny stad, där man har ambitionen att bygga och utveckla sociala strukturer genom samverkan mellan bostadsrättsföreningar, genom ett rikare lokalt utbud av kultur och allmänt genom att visa för medborgarna att stadsutveckling är en kontinuerlig och påverkbar process. Hållbar stadsutveckling kräver helhetssyn, mobilisering av resurser i hela samhället, och uthållighet. Hammarby Sjöstad, med hållbarhetsprogram från 1997, visar hur en sådan process kan drivas med tydlig politisk viljeinriktning och genom målinriktad kommunal planering. Utvärderingar av stadsdelen bekräftar att den visar vägar till hållbar stadsutveckling (Pandis Iverot & Brandt 2009). Men det finns också sociala och miljömässiga aspekter som måste förbättras, t.ex. energianvändningen. När en stadsdel är färdigbyggd blir dess brukare och förvaltare förändringens viktigaste aktörer. Det kommunala ansvaret som samordnande och utvecklande kraft försvinner. I Hammarby Sjöstad har medborgarinitiativet HS2020 bildats med ambitionen att återskapa utvecklingskraften. Man arbetar i projekt inom bostadsrättsföreningarnas organisation Sjöstadsföreningen, över traditionella förvaltningsgränser och över gränserna mellan offentligt och privat. Syftet är att mobilisera resurser från alla områden av samhället, och framför allt att engagera näringslivet i utvecklingsarbetet. Skall HS2020:s vision förverkligas måste på sikt två slags parallella, nätverksliknande organisationer växa fram. Den ena, kravformarna, samordnar lokala intressenter som beställare av offentligt eller kommersiellt tillhandahållna produkter och tjänster. Deras samverkan tar formen av beställarnätverk. Den andra, innovatörerna, är offentliga och privata leverantörer av dessa tjänster, i samverkan som formaliseras i affärsmodeller. HS2020 har initiativ som gäller förskola och skola, kultur och fritid, alla med ambitionen att förnya en ny stadsdel. Främst arbetar man med energi- och naturresurseffektivitet: hållbara transporter/ elfordon, smarta energinät, interaktiv ICT, återvinning och vattenresurser. Inom dessa fem områden etableras eller förbereds demoprojekt som skall ge effekter i Hammarby Sjöstad, men också understödja utvecklingen av miljöteknikföretag och vara förebilder för liknande initiativ. 1

Planeringsbidraget gör det möjligt för KTH att i samverkan med HS2020 under 2012-13 visa hur ett medborgarinitiativ växer och engagerar de privata och offentliga aktörer som behövs för att gå från vision idag till förändrad verklighet 2020. KTH analyserar det pågående arbetet, och medverkar i HS2020:s byggande av kravformarnas nätverk och initierande av innovatörernas affärsmodeller. Vi påvisar det allmängiltiga i detta arbete. Resultaten sammanställs i lätt tillgänglig form och sprids genom seminarier och andra utåtriktade aktiviteter till stadsdelens boende, företagare och andra lokala intressenter, och till intresserade i andra stadsdelar och kommuner. Här tar Sjöstadens informationscentrum GlashusEtt en central roll. Slutligen utvecklas ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt till Formas (Living Lab), Vinnova och EU:s FP7, med samma tidshorisont som HS2020. Uppfyllande av hållbarhetsmål En framgångsrik samverkan mellan HS2020, KTH och övriga intressenter ger till 2020 effekter inom Sjöstaden på de flesta miljökvalitetsmålen. Informationsinsatser under projekttiden 2012-13 kan med motsvarande fördröjning påverka även nationellt och internationellt, vilket GlashusEtt framgångsrikt visat. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö är fokus i demoprojekten om transporter, energinät och ICT. Återvinningsprojektet bidrar bl.a. till Giftfri miljö, vattenprojektet till flera mål. Stärkta nätverk mellan medborgare, företag och det offentliga samt realistiska affärsmodeller bidrar till sysselsättning och grön tillväxt, samt allmänt till attraktiva och konkurrenskraftiga stadsregioner. Sociala mål som delaktighet och trygghet är kärnan i flera projekt. HS2020:s styrka är förmågan att bygga förtroendefull samverkan mellan aktörer, vilket möjliggör integration av hållbarhetens dimensioner. Men det är svårt att redan nu uppskatta förändringarna till 2020. Stadsplanering Ett medborgarinitiativ för att förnya en ny stadsdel förändrar inte i grunden markanvändning, bebyggelse eller infrastruktur. Frågan om hot och bevarande av kulturhistoriska värden blir därmed i det korta tidsperspektivet inte akut. I stället effektiviseras förvaltning och drift, och vardagslivet i stadsdelen påverkas positivt. Detta kräver stöd av stadsplanering i en vidare bemärkelse än Stadsbyggnadskontorets vanliga myndighetsutövning. Governance och Participation är begrepp som i internationell forskning beskriver det vi kallar nätverksbyggande, deltagande och inflytande, samverkan mellan privat och offentligt, och medborgarinitiativ. Här handlar alltså stadsplanering mera om process och organisation än om detaljplaner och exploateringsavtal. HS2020 har och utvecklar kontakter med Exploateringskontoret, Miljöförvaltningen, Södermalms stadsdelsnämnd och andra förvaltningar. Syftet är att få deras medverkan som överbryggande aktörer, utöver deras sedvanliga sektorsansvar. KTH söker stöd för att följa detta nätverksbyggande och bidra med forskningens perspektiv. Integrerade tekniska system Sjöstadsmodellen ses internationellt som ett unikt exempel på genomförd integrering av tekniska system. Men systemen kan förbättras genom tillämpning av principerna för smarta nät som de utvecklas internationellt, och för Norra Djurgårdsstaden. HS2020 har hållit seminarier där ABB och Fortum presenterat smarta elnät, och en diskussion om affärsmodeller för Sjöstaden har inletts med några av dessa intressenter och även IBM. De kommunala fjärrvärmenäten, internationellt unika, kan också utvecklas till smarta nät. Förutsättningen är att nätägare och producenter samverkar på innovativa sätt om realistiska affärsmodeller för befintlig bebyggelse, och att bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare kan samverka i rollen som kravformare. Hanteringen av hushållsavfall kan integreras med avloppssystemet genom biogasrötning, vilket diskuteras inom ett av HS2020:s demoprojekt. Transporternas klimatpåverkan påverkas direkt inom elbilsprojektet, som är en del av ett system för hållbarare transporter, som även omfattar en dialog med Volvo, Vattenfall och SL om en elhybridbuss med direktlinje frän Sickla köpkvarter via Sjöstaden till Stockholms centrum. Även här krävs innovativ samverkan mellan företag och det offentliga, som HS2020 har potentialen att initiera och driva. KTH tillför forskningsbaserad kunskap och följer processen. 2

Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Stigande vattennivå förväntas inte hota Hammarby Sjöstad. Andra effekter av ändrat klimat kan leda till behov av skuggning eller kylning sommartid av utsatta lägenheter. Detta berör demoprojekten om byggnader, smarta nät och ICT. Dagvattensystemets kapacitet kan aktualiseras i vattenprojektet. De boendes vardagsvanor påverkas på många sätt när fossila bränslen skall fasas ut, vilket kräver en helt annan slags anpassning om den sociala hållbarheten skall bibehållas och utvecklas. Även hälsoaspekter blir aktuella. Ny kunskap om dessa omständigheter är delvis unika för stadsdelen, men också mera allmängiltiga. Även här kan hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden klargöra problem och visa på lösningar. KTH medverkar till att dessa aspekter integreras i HS2020:s demoprojekt och bidrar till spridning av erfarenheterna. Den valda tidshorisonten, 2020, är tillräckligt lång för att planering och förebyggande åtgärder skall kunna hanteras, men för kort för att för att hoten skall bli påtaglig verklighet. Klimateffekter Planeringsbidrag söks för att studera och bidra till byggandet av nätverk av kravformare och affärsmodeller för innovatörer, i samverkan mellan KTH och HS2020. Vidare för att sammanställa och i samverkan med Sjöstadens informationscentrum GlashusEtt aktivt sprida information om möjligheterna att förnya en ny stadsdel. Hur minskar utsläppen av växthusgaser som en följd av detta? Det beror dels på vilka organisatoriska och tekniska lösningar som kan rymmas i nätverk och affärsmodeller, dels på om det stannar vid några demoprojekt eller får genomslag i hela Sjöstaden. Det sökta projektet avser 2012-13. HS2020 arbetar med samma tidshorisont som samhälleliga mål, 2020, vilket är för kort för ett brett lokalt genomslag, och i ännu högre grad för bred påverkan på den svenska bebyggelsen. Dock: Det är bråttom om målen för 2050 skall uppfyllas! Inom 1-2 år går det att överslagsmässigt beräkna klimateffekterna, givet ett antal antaganden. Se nedan. Definitioner som använts i beräkningarna Den stora osäkerheten ligger i antagandena om hur stort genomslag de föreslagna åtgärderna får, och vilken tidshorisont vi skall använda. Givet antaganden om detta kan effektiviseringar och minskad klimatpåverkan beräknas relativt (i procent) eller absolut, per kwh/m 2 år (Atemp) och (viktigare) per kwh/personår. Vidare som procentuellt minskade klimateffekter eller absolut som CO 2 -ekvivalenter/ personår. Systemavgränsning är huvudproblem här. Även ackumulerade effekter till exempel mellan 2020 och 2050 kan beräknas. HS2020 och andra intressenter bidrar med indata och underlag till de nödvändiga antagandena. KTH har kompetens att utföra beräkningarna osäkerheter i indata, begränsad tid och ekonomi avgör omfattningen. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande om hållbar stadsutveckling Även här är alla bedömningar beroende av vad som händer till 2020. Det underlättar att Sjöstaden redan har stor internationell stadsbyggarturism. Den är positiv för företag som Envac, Sweco och andra. I elbilsprojektet medverkar Volvo, Opel m.fl. Vidare bilpoolsorganisationer och försäkringsbolag, stadens miljöförvaltning, parkeringsbolag och exploateringskontor, samt KTH och SP. I affärsmodeller för smarta nät och ICT har ABB och Fortum nyckelroller, och IBM väntas tillkomma. Vidare Familjebostäder, HSB och Riksbyggen, Skanska och andra byggherrar/fastighetsägare. Genom Sjöstadsföreningen når HS2020 redan ett antal intresserade bostadsrättsföreningar, och indirekt också deras förvaltare. Några av dessa aktörer verkar lokalt, andra nationellt eller internationellt. Det är för tidigt att sia om genomslaget nationellt och internationellt av HS2020:s nätverksbyggande, affärsmodeller och demoprojekt. Dock visar listan på nätverkets deltagare en lovande potential. Temana för de nämnda demoprojekten är också högst intressanta internationellt. Organisation för information för information och kunskapsspridning HS2020 har under det dryga år man varit verksam visat en närmast osannolik förmåga att väcka intresse hos och aktivt involvera tunga företag och även offentliga intressenter. Denna utveckling fortsätter. Därför kommer innovativa idéer om tekniska lösningar, samverkansformer och 3

affärslösningar växa fram under de närmaste åren. Stiftelsen Electrum, Kista är förebild i offentligprivat samverkan. HS2020 har god kontakt med Bearing Consulting Ltd för att få stöd i utvecklingen från informellt nätverk till formaliserad paraplyorganisation för alla initiativ. Medverkande företag och organisationer är rutinerade marknadsförare. I Sjöstaden finns GlashusEtt med lokaler och personal att sprida information lokalt till boende och företag, och inte minst globalt. Hammarby Sjöstads internationella rykte som förebild stärks och förnyas genom de fem demoprojekten. HS2020, GlashusEtt och KTH har redan etablerat en samverkan för bred informationsspridning. För varje demoprojekt söks medel för fyra nätverksbyggande och fyra informationsspridande seminarier. Sjöstadens internetsida utvecklas och kompletteras med tryckta media. Förutsättningarna för en Internetbaserad kommunikationsplattform utreds. Deltagande och inflytande Tre aktörer samverkar: HS2020 bygger nätverk med boende, företag och förvaltningar. GlashusEtt har lokaler och personal för lokalt deltagande, och via sina många studiebesök. KTH tillhandahåller forskningens perspektiv på byggandet av nätverk och affärsmodeller, och följer utvecklingen på kritisk distans. Hyresgäster och bostadsrättshavare involveras vid möten, via Sjöstadens hemsida och en eventuell kommunikationsplattform. Det fungerar bättre kring demoprojekt eller i enskilda fastigheter än allmänt för hela stadsdelen. Ett etablerat exempel är HS2020:s testpanel för elbilar, som drivs som ett bolag. Energi2020 samverkar med ABB, IBM och Fortum. Fastighetsägare och förvaltare måste samverka som kravformare och därmed bli trovärdiga beställare för smarta nät och ICT. Samråd och beslut enligt lokaldemokratisk föreningsmodell såväl som affärsmässiga förhandlingar krävs. Stadens förvaltningar involveras enligt principer som i planeringsteori benämns governance, som rymmer både informella kontakter och formaliserade avtal. Integrerad sektorsövergripande planering Redan nämnda begrepp som deltagande och inflytande, kravformare, beställarnätverk, offentlig-privat samverkan, affärsmodeller och governance beskriver bäst de nya samverkansformer som krävs för att förverkliga demoprojekten, och som HS020 visat sig vara skicklig att initiera. Stadens förvaltningar har normalt ingen anledning att samverka över sektorsgränser när en stadsdel gått in i sitt förvaltnings- och bruksskede, men detta är önskvärt om HS2020:s visioner skall förverkligas. KTH kan bistå HS2020 genom vetenskap och beprövad erfarenhet kring de nämnda begreppen. Det finns till exempel metoder för systematisk identifiering av aktörer och sakägare, för analys och förbättring av komplexa nätverksliknande projektorganisationer och för utveckling av affärsmodeller med många intressenter. Även studerande på masternivå med samhällsplanering och miljö som kunskapsfält kommer att involveras i KTH:s del av projektet. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beträffande denna form av samverkan gäller i hög grad det som redan nämnts ovan. Alla fem demoprojekten förutsätter innovativa affärsmodeller komplexa projektorganisationer där företag som ibland konkurrerar med varandra samverkar inbördes och med stadens förvaltningar. Aktiv medverkan från Sjöstadens boende och lokala företag som kravformare i olika former av nätverksliknande samverkan krävs också. Utifrån sett är det osannolikt att denna samverkan kan uppstå. Men HS2020 har visat sin förmåga att initiera sådant. I Norra Djurgårdsstaden samverkar redan flera företag kring smarta elnät, som sedan kan utvecklas vidare i beställarnätverk och affärsmodeller anpassade för Sjöstaden och allmänt för befintlig bebyggelse. ICT-projektet har starka kopplingar till detta, men har inte kommit lika långt. Detsamma gäller projekten kring återvinning och vatten. I Elbil 2020/hållbara transporter samverkar redan en bred samling intressenter på ett sätt som skall leda fram till hållbara affärsmodeller. KTH:s bidrag är även här forskningsbaserad kunskap och uppföljning på kritisk distans. Uppföljning av projektet Det är enkelt att följa upp att de planerade aktiviteterna genomförs och att budgeten följs under perioden 2012-13. Uppföljningen av mål och visioner för 2020 och där bortom är betydligt svårare. KTH 4

Miljöstrategisk analys fms har kompetens att med etablerade metoder kvantifiera energieffektivisering och klimateffekter. Detsamma gäller en bred kvalitativ bedömning av bidragen till hållbar stadsutveckling här kan en förenklad Cost-Benefitanalys användas. Svårigheten ligger i att resultaten följer indirekt ur det vi söker planeringsbidrag för, och blir verklighet först om ett decennium eller mer. Vi avser att göra sådana beräkningar och bedömningar givet ett antal antaganden om den framtida utvecklingen av HS2020:s demo-projekt, men det låter sig inte göras förrän om drygt ett år. Tidplan Projektet omfattar tiden 12 10 01-13 12 31 och består förenklat sett av sju-åtta aktiviteter. Några av dessa pågår under hela projekttiden eller är svåra att precisera i tid, nämligen 1. KTH:s uppföljning på kritisk distans av HS2020:s och alla andra intressenters viktigaste aktiviteter, inklusive framväxten av en mängd informella och formella nätverk och andra organisationsmodeller som vi idag bara anar konturen av. 2. KTH:s aktionsforskning, d.v.s aktiva medverkan i HS2020:s aktiviteter. Här gäller samma osäkerhet vad för konkreta insatser som kommer att göras och när. Vi följer ju ett medborgarinitiativs utveckling i realtid. 3. KTH:s och HS2020:s visions- och nätverksbyggande seminarier, fyra till antalet får inplaceras i tid så att de gör maximal nytta. Ett vardera hålls för hela organisationen, för Energi2020 och Elbil2020. 4. HS2020:s utveckling av hemsida och annan internetbaserad kommunikation sker i den takt som HS2020 och övriga intressenter klarar av. Andra aktiviteter kan bättre planeras in i tid: 1. KTH:s uppföljning på kritisk distans av HS2020:s och alla andra intressenters viktigaste aktiviteter, inklusive framväxten av en mängd informella och formella nätverk och andra organisationsmodeller som vi idag bara anar konturen av. 2. Slutrapportering i skriftlig form görs under sista kvartalet 2013 3. Beräkningar av energieffekter och klimatpåverkan samt kvalitativ bedömning av bidrag till hållbar utveckling görs under andra halvåret 2013. Bilaga 1, ansökan om akutbidrag till Formas Ansökan till Delegationen för Hållbara städer kvarstår efter en första prövning och har fått positiv bedömning, men först till fjärde kvartalet 2012 kommer definitivt beslut. Samtidigt utvecklas HS2020 i snabb takt: nya kontakter tas och formaliseras, finansiering tillkommer, seminarier och möten hålls osv. KTH har därför 2012 06 08 ansökt till Formas om så kallat akutbidrag för att finansiera bevakning och medverkan i HS2020:s aktiviteter från nu tills beslut meddelats från Delegationen. Vidare för att följa HS2020 under ytterligare några månader för att säkra annan finansiering om vi inte får anslag från Delegationen. Totalt gäller det 146 under projekttiden 12 08 01-12 12 31. Ansökan består av samma text som ingavs till Delegationen, men en inledande sida tillagd. Bilaga 2, budget Budgeten visar på projektets totala beräknade kostnad. De söka medlen kommer helt och hållet användas inom KTH för att möjliggöra för anslagsfinansierade forskare att följa HS2020 enligt ansökan. HS2020 och GlashusEtt med sina personella och andra resurser tillhandahåller den nödvändiga samfinansieringen. Bilaga 3, referenser 5

Bilaga 1, Kompletterande text i ansökan om akutbidrag till Formas En viktig anledning till att vi vill följa HS2020 är att detta initiativ på flera sätt ansluter till tidigare forskning vid vår avdelning på KTH. Under tiden 1997-2005 följde vi utvecklingen i Hammarby Sjöstad i ett projekt finansierat av bland andra Formas. Stockholm stad antog miljömål för Sjöstaden 1997 och bildade samtidigt en projektgrupp utanför den vanliga organisationen för att förverkliga dessa mål. Vi studerade projektgruppens arbete i termer av miljöstyrning eller miljöledning. Viktiga nyckelbegrepp för att analysera miljöstyrningsprocessen var styrmedel och målkonflikter. Ur intervjuer och annat material utvecklade vi ett analytiskt begrepp, Situations of Opportunity, som bidrog till förståelsen av varför projektgruppen var mer eller mindre framgångsrik i sin miljöstyrning i olika situationer (Johansson & Svane 2002; Svane 2008). Senare analyserade vi samma empiriska material med utgångspunkt i ett statsvetenskapligt perspektiv som negotiating sustainabilities (Svane et al. 2011). Genom detta projekt har vi alltså tillgång till ett stort empiriskt material om Sjöstaden, forskare som kan Sjöstaden och en teoretisk ansats som underlättar fortsatt forskning. Begreppet Situations of Opportunity användes sedan i ett pågående, femårigt och tvärvetenskapligt projekt, finansierat av Formas, Energimyndigheten och Vinnova (SitCit 2012). Syftet med detta projekt är att undersöka hur scenariobyggande baserat på framtidsstudier och backcasting kan berika samhällsplaneringens praxis. Vidare att identifiera olika metoder för att utvärdera scenarios och strategiska planers bidrag till hållbar stadsutveckling. Projektet använder stockholmsstadsdelarna Bromma, Södermalm och Järva som testbäddar. Till dessas faktiska förutsättningar läggs en kontrafaktisk dimension genom att ställa frågor som What if innovative ICT applications were widely installed in residential buildings and transport systems in Södermalm. Scenarier med tidsperspektivet 2030 byggs sedan för att utforska vilka möjligheter samhällsplanering med vid definition har att utnyttja en sådan Situation. Karaktäristiskt för dessa så kallade Vad-Vem-scenarier är att de explicit och integrerat redovisar både förändringens aktörer och dess objekt. Detta görs sällan, varken i framtidsstudier eller planer (Wangel 2011). Grundläggande teoretiska begrepp i projektet är aktörsnätverk, nätverksstyrning och governance. Scenariernas bidrag till hålbar stadsutveckling bedöms kvalitativt, deras potential till minskad energianvändning och beroende av fossila bränslen simuleras för olika kombinationer av aktörsbeslut. Till stöd för den datoriserade modelleringen av Situationerna har vi utvecklat begreppet energianvändningssystem (Jonsson et al. 2010). Vi har publicerat rapporter och vetenskapliga artiklar där SitCit-projektets forskningsstrategi och teoretiska ramverk beskrivs närmare (Svane et al. 2009; Svane et al. 2011; Wangel & Gustafsson 2011; Wangel et al. 2012). Sedan en tid har vi etablerat kontakten med HS2020 och ser en stor potential i att studera detta initiativ med en forskningsstrategi baserad på vår tidigare forskning. HS2020 är ett underifrån-initiativ med potential att bygga nätverk och projektorganisationer som kan förändra stadsdelen. Detta kan analyseras som en Situation of Opportunity och med hjälp av etablerade teorier om nätverk, governance och affärsmodeller. Men HS2020-deltagarnas arbete drivs enligt deras agenda och tidplan. De väntar inte på ett forskningsanslag från Delegationen. För att göra det möjligt att följa deras verksamhet tills mera långsiktig finansiering ordnats söker vi detta akutbidrag. HS2020:s arbete räknas som motfinansiering i ansökan till Delegationen men har inte redovisats på det sättet i ansökan om akutbidrag. 1

HS2020 Ansökan Delegationen, uppskattning kostnader i ksek ÖS 2012 02 24 LÖNEKOSTNADER KTH förstudie ICT- HAST ÖS, JW KTH Ö. Svane KTH J. Wangel KTH beräkningar Referensgrupp projektet HS2020 A. Larsson HS2020, 5 demo- projledare HS2020 övr detagare GlashusEtt Seminarier E. Freudenthal+M. Karlsson GlashusEtt Övr infoinsats EF Summa LOKALKOSTNADER HS2020 interna seminarier HS2020 externa seminarier Konferenser; lokal+ mat Summa Antal pers Antal timmar Omfattni ng % Tim- kostnad Summa 75 15 % 1,0 300 10 % 0,7 140 5 % 0,7 70 5 60 1,0 300 15 % 0,8 240 10 % 0,8 160 10 5 % 0,4 400 100 5 % 0,6 60 100 5 % 0,6 60 Antal A- pris Summa 1 805 15 3 45 15 3 45 2 20 40 130 Allmänna förutsättningar: Projekttid 15 mån. All tid beräknas netto, arbetad/faktuerbar tid, Arvodesnivåer inkluderar alla kostnader utom moms. 100% omfattning svarar då mot 2000 h De enda kostnader som ett anslag från Delegationen räcker till är KTH:s insats under själva projekttiden, efter den angivna förstudien. Allt övrigt är att se som samfinansiering in kind. ÖVRIGA KOSTNADER Trycksaker Hemsida Summa Antal A- pris Summa 3 6 18 75 0 18 TOTAL 1953

Bilaga 3, referenser Johansson, R & Svane, Ö 2002: Environmental Management in Large-scale Building Projects Learning from Hammarby Sjöstad; Corporate Social Responsibility and Environmental Management, Vol. 9, no 4, John Wiley & Sons Ltd. Jonsson D K, Gustafsson S, Wangel J, Höjer M, Lundqvist P, Svane Ö 2010: Energy at your service: Highlighting Energy Usage Systems in the context of energy efficiency analysis; Energy Efficiency, Vol. 4, No. 3, pp. 355-369. Pandis Iverot S & Brandt N 2009: Utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering; KTH. SitCit 2012: http://www.infra.kth.se/fms/forskning/sitcit.htm Besökt maj 2012. Svane Ö 2004: Sparstigen och solvägen; I Blücher G & Graninger G 2004: Krävs energi i samhällsplaneringen? En antologi; Vadstena Forum & LIU. Svane Ö 2008: Situations of Opportunity Hammarby Sjöstad and Stockholm City s Process of Environmental Management; Corporate Social Responsibility and Environmental Management, Vol 15, no 2; John Wiley & Sons Ltd. Svane Ö, Gustafsson S, Wangel J, Jonsson D, Höjer M, Lundqvist P, Palm J, Weingaertner C 2009: Situations of Opportunity in City Transformation enriching evaluative case study methodology with scenarios and backcasting, exploring the sustainable development of three Stockholm city districts; Paper, Proceedings of the ENHR Conference 2009, Prague Svane Ö, Wangel J, Engberg L A & Palm J 2011: Compromise and Learning when Negotiating Sustainabilities the brownfield development of Hammarby Sjöstad, Stockholm; International Journal of Urban Sustainable Development; DOI:10.1080/19463138.2011.620959 Svane Ö, Gustafsson S, Wangel J, Jonsson D K, Höjer M, Lundqvist P, Palm J and Weingaertner C 2009: Situations of Opportunity in City Transformation - enriching evaluative case study methodology with scenarios and backcasting, exploring the sustainable development of three Stockholm city districts, Proceedings of the ENHR Conference 2009, Prague, European Network for Housing Research Conference (ENHR), Prague 28 June - 01 July 2009. Svane Ö, Wangel J and Hugentobler M 2011: Impacts and Improvements developing a qualitative tool for assessing scenarios contributions to sustainable urban development - examples from Stockholm city districts, 23rd ENHR 11 Conference. Toulouse, France. 5-8 July 2011. Wangel J & Gustafsson S 2011: Scenario Content, Outcome and Process Developing and testing methodologies for goal-based socio-technical scenarios. KTH, TRITA-INFRA-FMS 2011:3. Wangel, J. (2011: Exploring social structures and agency in backcasting studies for sustainable development. Technological Forecasting and Social Change, 78(5), pp. 872-882. Wangel, J., Gustafsson, S. Svane, Ö. 2012: Goal-based socio-technical scenarios: greening the mobility practices in the Stockholm City District Bromma, Sweden. Submitted to Futures February 16 th, 2012. 1