2007-12-20 Vindkraft - En framtida industri?
Innehåll 1. Nulägesanalys utbyggnad av vindkraft i Sverige. Vindkraft i Sverige idag Vindkraft i Sverige i framtiden år 2020 2. Nulägesanalys utbyggnad av vindkraft. Hur många idag och beräknat antal 2015 Nulägesanayls Total volym befintliga & nya. 3. Investeringar i vindkraft i Västerbotten fram till 2015 Projektering Vindkraftverk Externa Vindkrafttillverkare 4. Möjlig tillverkning Regionalt Joint Venture Systemkrav Potentiella tillverkare Potentiella tillverkare av komponenter Potentiella licensköpare 5. Möjliga Sysselsättningseffekter Forskning om vindkraftverk i arktisk miljö Underleverantörer Drift & service Övrigt 7. Inforamtion om vindkraft Vad är vindkraft? Energi och effekt Vindkraftens roll i energisystemet 6. Miljö Sammanfattning Målet med rapporten är att få en övergripande bild av de affärsmässiga möjligheter som skapas vid en utveckling av vindkraft. Hur ska företag få del av de stora investeringar som kommer ske i regionen på ett optimalt sätt. Ser man till intresset av Vindkraft i Västerbotten kommer det under rätt förhållanden att i området investeras ca 11 miljarder kronor på nya vindkraftverk. Det finns idag ett internationellt intresse att placera fabriker och produktion av vindkraftverk och delar av produktion. Två aktörer som idag ej arbetar på den europeiska marknaden har visat intresse för etableringar. Det finns även tre företag som idag har problem att leverera i samma takt som efterfrågan och söker nya produktionsplatser i världen. Ett tyskt företag har även visat intresse att licensera sin teknik och kunskap till en extern tillverkare. Utöver detta finns det intresse från internationella projekteringsföretag som är intresserade av att etablera sig för att projektera, bygga och driva vindkraftparker. Utöver detta kommer det att krävas arbetskraft vid transporter av vindkraftverk och installation av dessa på plats. Med ett nära samarbete med vindkraftverkstillverkare kan utrymme finnas att bistå med resurser från länet vid installationer i norra Norge, Finland och Sverige. Ett hot mot utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige och Västerbotten är dock det krångliga regelsystem som idag bromsar ett flertal utbyggnader. Detta kan dock vändas till en möjlighet om Västerbotten kan profilera sig som ett län som visar en hög service och välvillighet mot investerare inom vindkraft. Nationellt finns idag ett flertal förslag på hur man ska arbeta med att förenkla tillståndsförfarandet från Energimyndigheten. När det gäller forskning och produktutveckling finns det idag väldigt lite kompetens inom arktisk miljö vilket öppnar dörrar för regionala företag. En hög kunskap inom detta område kan även öppna för internationella affärsmöjligheter. I arbetet med rapporten har information inhämtats från Energimyndigheten, Svenska Vindkraftföreningen, Umeå Universitet och ett flertal kommersiella aktörer som planerar stora etableringar inom vindkraft bland annat Skellefteå Kraft och Vindkompaniet. Ett regionalt Joint Venture för vindkraft i västerbotten är en möjlig väg att ta tillvara på de affärsmöjligheter som kommer att skapas i regionen vid en utveckling av vindkraften. Ett sådant bolag skulle kunna erbjuda internationella vindkraftsbolag en regional part. Möjligheten att skapa en struktur för Västerbotten för ett samarbete är stora om man ser till de idag planerade satsningarna på nya vindkraftverk. För att bygga vindkraftverk i regionen krävs produktutveckling för den arktiska miljön för att skapa driftsäkerhet. Aktörer från olika delar av världen har visat ett intresse att etablera sig i Europa med produktionsanläggningar med mål att komma närmare den europeiska marknaden. Det finns även ett intresse att vara i framkant vid just produktion av vindkraftverk i arktisk miljö. Dessa två faktorer tillsammans skulle kunna tala för en etablering. Förslag på åtgärder för tillvaratagande av affärsmöjligheter inom vindkraftindustrin: Undersöka vilka regionala företag som har intresse att arbeta inom vindkraftindustrin. Undersöka möjligheterna för Joint Venture/licenstillverkning av LF och Arktiskbaserade vindkraftverk mellan regionala företag och befintliga internationella vindkraftstillverkare. Skapa affärsmässiga relationer mellan regionala företag och internationella vindkrafttillverkare. Samordna marknadsföringsinsatser mot vindkrafttillverkare. Utreda vilka behov vindkrafttillverkare har av installationsteam i norra Sverige/norden.
Nulägesanalys - utbyggnad av vindkraft i Sverige. Vindkraft i Sverige idag Det finns ca 800 vindkraftverk I sverige som har en effekt på mer än 50 kw i Sverige (februari 2007). På t ex Gotland finns ca 160 vindkraftverk som täcker 20 % av öns elbehov (0,9 TWh/år). Den sammanlagda installerade effekten i Sverige (februari 2007) är ca 530 MW. Under 2006 producerade vindkraften i Sverige ca 1 TWh vilket motsvarade ca 0,7 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet. Vi är inte sämst på vindkraft men vi ligger långt efter de ledande länderna. Vindkraft i Sverige i framtiden år 2020 Energimyndigheten presenterade i december 2007 ett nytt planeringsmål för vindkraftsutbyggnaden i Sverige för år 2020 vilket innebär att totalt 30 TWh ska produceras. 20 TWh på land och 10TWh havsbaserade. Detta skulle innebära att totalt mellan 3000-6000 nya verk behöver installeras innan 2020. Redan 2012 ska färdiga planer finnas för utbyggnaden av detta mål. Vindkraftens framtid i Sverige beror på vilka politiska beslut som fattas angående stimulansåtgärder eller elpriset på den numera avreglerade elmarknaden. Tillstånd Energimyndigheten lyfter även fram problemet med att ansökningstider och myndigehtskontakter idag hämnar utbyggnaden av vindkraften. I rapporten Nya planeringsmål för vindkraft 2020 föreslår Energimyndigeheten två verktyg för att förenkla hanteringen. Delvis att för miljöprövning, tillståndshantering mm skapa en onestop-shop. I ett första steg föreslår dock en gemensam webbportal utformad av Energimyndigheten, Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdverket
Nulägesanalys - utbyggnad av vindkraft. Vindkraften Vindkraften 15 befintliga vindkraftverk Utveckling Att idag säga hur utvecklingen av vindkraft ser ut 2015 är svårt. Dock kan man se att länsstyrelsen idag, december 2007 har följande statistik. Befintliga vindkraftverk 15 st Antal vindkraftverk med tillstånd från länsstyrelsen - 75 Antal ansökningar för nya vindkraftverk ca 250 Om vi räknar samman ovanstående siffror och ej tar hänsyn till vilka som kommer att få tillstånd och ej blir det total 340 vindkraftverk som idag står på plats eller är planerade. Även om inte alla dessa kommer att nå produktion bör man tro att andra intressenter löpande kommer att visa intresse i att bygga nya verk. Västerbotten hade i det tidigare målet på 10TWh utbyggnads ett länsmål på 306 GWh. Detta mål är om man ser till intresset på nya verk i länet för lågt. Endast Garbielsbergets planerade vindkraftverkspark innefattar totalt 40 verk med en kapacitet på 300 GWh. I det nya målet på totalt 30 TWh timmar till 2020 förväntas givetvis detta mål att utökas för Västerbotten. Ett hot som finns för utbyggnaden av vindkraftverk är om målen på antal verk i länet blir för lågt satta i relation till intresset från investerare i vindkraft. När det regionala målet är uppnått kan det bli ett verktyg för aktörer som vill motverka utbyggnaden av vindkraft i Västerbotten. KLIMPFJÄLL MALÅ 75 tillståndsgivna BJURHOLM NORDMALING HOLMSUND BUREÅ Investeringar i vindkraft fram till 2015 Investeringskostnader vindkraftverk 2 MW Moment Kostnad (kkr) Verk 27 000 Fundament 1 500 Projektering 500 Övrigt 500 Totalt 29 500 Övrigt: Väg 500kr/m Elanslutning 400kr/m Mark 200kr/kW Övriga kostnader (uppskattad) 5 000 Kostnaden för att bygga ett vindkraftverk påverkas givetvis av storleken. Ett normalt verk har idag ca 8000 delar. I skissen, se sidan 15, finns en grov fördelning av kostnaderna nedbrutet i delar. Totalkostnaden för ett verk på 2 MW är idag ca 30-40 miljoner kronor totalt. 269 under prövning Total Investeringskostnad per verk 34 500 Driftskostnader vindkraftverk 2 MW per år Moment Kostnad (kkr) Service 150 Försäkring 64 Fastighetsskatt 50 Övrigt 50 Totalt: 314
Möjlig tillverkning Externa Vindkrafttillverkare Nedan finns idag en tabell med fördelningen av Vindkraftstillverkare. Den visar delvis vilka som är världsledande men även vilka som idag kan erbjuda lösningar för arktisk miljö. Vindkraften i världen fortsätter att växa snabbt, men ökningen begränsas just nu av tillgången till vissa kritiska komponenter, som ingår i vindkraftverken. Värdet av komponent- leveranserna kan för år 2005 uppskattas till ca 60 miljarder kr, vilket år 2010 väntas öka till det dubbla. Bristkomponenter just nu är turbinblad, kuggväxlar, stora lager, gjutgods och smiden samt torn. Samtliga brister väntas kunna avhjälpas till 2009. Svenskt ökat deltagande i tillverkningen av komponenter för vindkraftverk bör särskilt övervägas vad gäller generatorer, omriktare, transformatorer, torn, lager samt gjutgods och bearbetning av detta.* (* Fakta från Staffan Engström, Ägir konsult AB) Regionalt Joint Venture - en modell för samarbete & tillverkning Ett regionalt Joint Venture för vindkraft i västerbotten är en möjlig väg att ta tillvara på de affärsmöjligheter som kommer att skapas i regionen vid en utveckling av vindkraften. Ett sådant bolag skulle kunna erbjuda internationella vindkraftsbolag en regional part. Möjligheten att skapa en struktur för Västerbotten för ett samarbete är stora om man ser till de idag planerade satsningarna på nya vindkraftverk. För att bygga vindkraftverk i regionen krävs produktutveckling för den arktiska miljön för att skapa driftsäkerhet. Aktörer från olika delar av världen har visat ett intresse att etablera sig i Europa med produktionsanläggningar med mål att komma närmare den europeiska marknaden. Det finns även ett intresse att vara i framkant vid just produktion av vindkraftverk i arktisk miljö. Dessa två faktorer tillsammans skulle kunna tala för en etablering. Vid ett intresse av etablering av detta slag är det givetvis viktigt att den industriella kunskapen och infrastrukturen är god. En annan stark anledning till ett fungerande industriellt nätverk i regionen är det behov av service och drift att de vindkraftverk som byggs i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland. Systemkrav av beställare Det viktigaste kravet från beställare av vindkraftverk i Västerbotten för tillfället är kravet på att de kan klara de extrema väderförhållanden som finns i regionen. Idag finns det inga leverantörer som har en optimal lösning. Av undersökningar som Skellefteå Kraft har gjort är det finska företaget Winwind som kommit längst i utvecklingen. Potentiella tillverkare av vindkraftverk Det finns idag ett internationellt intresse att placera fabriker och produktion av vindkraftverk och delar. Två aktörer som idag ej arbetar på den europeiska marknaden har visat intresse för etableringar. Det finns även tre företag som idag har problem att leverera i samma takt som efterfrågan och söker nya produktionsplatser i världen. Ett tyskt företag har även visat intresse att licensera sin teknik och kunskap till en extern tillverkare. Utöver detta finns det intresse från internationella projekteringsföretag som är intresserade av att etablera sig för att projektera, bygga och driva vindkraftparker. Tillverkare/marknadsandel 2006 Tillverkare marknadsandel 2006 7,3 7,7 3,4 3,2 15,4 2,8 2,8 4,6 15,5 Tillverkarna i siffror Produktion 2006 MW Produktion 2006 % 28,2 15,6 VESTAS (DK) 28,2 % GAMESA (ES) 15,6 % GE WIND (US) 15,5 % ENERCON (GE) 15,4 % SUZLON (Ind) 7,7 % SIEMENS (DK) 7,3 % NORDEX (GE) 3,4 % REPOWER (GE) 3,2 % ACCIONA (ES) 2,8 % GOLDWIND 2,8 % OTHERS 4,6 % Total Produktion MW Total produktion % LT* Arktisk VESTAS (DK) 4239 28,2 25006 33,7 Ja Nej GAMESA (ES) 2346 15,6 10259 13,8?? GE WIND (US) 2326 15,5 9696 13?? ENERCON (GE) 2316 15,4 11001 14,8 Ja Nej SUZLON (Ind) 1157 7,7 2641 3,6?? SIEMENS (DK) 1103 7,3 5605 7,5 Ja Nej NORDEX (GE) 505 3,4 3209 4,3 Ja Nej REPOWER (GE) 480 3,2 2002 2,7?? ACCIONA (ES) 426 2,8 798 1,1?? GOLDWIND 416 2,8 627 0,8?? OTHERS 689 4,6 7267 9,8?? TOTAL 16003 107 78110 105 *Low temperature
Möjliga Sysselsättningseffekter Forskning om vindkraftverk i arktisk miljö Att det idag finns ett stort intresse att utveckla kunskapen om vindkraftverk i arktisk miljö råder inget tvivel. Här har Västerbotten chans att skapa möjligheter att vara med i arbetet både inom forskning och produktutveckling. Underleverantörer Vid utbyggnaden av vindkraftverk och eventuella konsortium/ joint ventures skapas goda möjligheter för underleverantörer i regionen. En kalkyl som Skellefteå Kraft har arbetat fram i samband med den eventuella vindkraftparken vid blaiken visar att bara produktionen av fundament till vindkraftverken kostar ca 2 miljoner per styck. Detta med en uppskattad utveckling av utbyggnad av minst 325 verk skulle endast denna del i regionen omsätta ca 650 miljoner. Stora delar av investeringar likt denna skulle gynna det regionala näringslivet. Likväl arbetet med nya vägar och dragning av elkabel mm. Installatörer Med rätt upplägg och samarbete kan det även skapas möjlighet för att företag i regionen skulle kunna fungera som installatörer vis utbyggnaden av vindkraftverken i samarbete med tilllverkningsföretaget. Drift & Service Vindkraftverk kräver kontinuerlig service. Enligt kalkyler som Skellefteå Kraft har tagit fram i arbetet med etableringen vid Blaiken räknar man att fem vindkraftverk på 3 MW kommer att kräva ett årsarbete. Om alla som ansökt vid länsstyrelsen får tillstånd att bygga sina vindkraftverk skulle det idag totalt bli 340 vindkraftverk. Detta skulle generera ca 25 årsarbeten till Västerbotten enbart för service och underhåll. Miljö Vindkraft i stället för växthuseffekt och luftföroreningar På mindre än ett halvår har ett normalt vindkraftverk producerat mer energi än vad som gick åt till dess egen tillverkning. Ett vindkraftverk på 1 MW kan varje år producera ca 2 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor. Om ett sådant kraftverk ersätter kolproducerad el motsvarar detta: (källa SOU 1999:75) minskad brytning av nära 1 000 ton kol/år minskade koldioxidutsläpp med ca 2 500 ton/år minskade svaveldioxidutsläpp med ca 3 ton/år minskade kvävedioxidutsläpp med ca 2,5 ton/år I Danmark har man kunnat påvisa en minskning av landets totala koldioxidutsläpp som en direkt följd av den målmedvetna satsningen på vindkraft. Ljud, skuggor och reflexer Källbullret från ett större vindkraftverk är 100-105 db. Vid projektering av vindkraft ser man alltid till att ljudnivån vid de närmast intilliggande bostäderna ligger under gränsvärdet 40 dba. Som regel innebär detta ett avstånd på minst 400 meter. Oftast hörs ingenting på det avståndet men under vissa väderleksförhållanden hörs ett svagt svischande ljud från rotorbladen. Likaså tar man alltid hänsyn till de långa växlande skuggor som rotorbladen kastar vid lågt stående sol. Därför undviks placering av vindkraftverk där skuggor kan falla på bostadshus och man respekterar rekommenderade avstånd och gränsvärden. Reflexer undviks enkelt med matt ytstruktur och färg. Vindkraften och landskapet Hur man uppfattar vindkraften i landskapet är helt och hållet subjektivt d v s en smaksak. Många tycker att vindkraftverk är vackra, medan andra tycker att de är fula. Flera undersökningar visar att flertalet människor är positivt inställda till vindkraft eftersom man vet att det är ett miljövänligt sätt att producera el. vindkraften, liksom all annan infrastruktur för teknisk försörjning, kräver ett visst tillfälligt intrång i naturen - jämför med brobyggen, motorvägar, kraftledningar, mobiltelemaster etc intrånget kan minimeras genom att vindkraften koncentreras till så få platser som möjligt med goda vindförhållanden vindkraftverk, ska efter noggrann prövning av tillståndsgivande myndigheter, placeras med stor respekt för natur, kultur och friluftslivets intressen Avveckling av vindkraft Ett helt nytt energisystem tar flera decennier att utveckla och införa. En vindkraftanläggning tar två till fem år att planera och några månader att bygga. Dess livslängd är 20 25 år. Om och när man finner en ännu bättre energikälla fasas denna successivt in samtidigt som uttjänta vindkraftverk fasas ut. Det är alltså ingen risk att man bygger fast sig i vindkraften. När vindkraftverket tjänat ut monteras det ner på mindre än ett dygn och återvinns. Det brukar sägas att varje tid och kultur lämnar spår efter sig. I de avtal som Vindkompaniet tecknar med ägare till mark föreskrivs att vindkraftverken ska monteras ner när de tjänat ut. Därefter återställs området så att några påtagliga spår inte kommer att synas för framtiden. Information ifrån www.vindkompaniet.se
Information om vindkraft Vad är vindkraft? Vindkraftens roll i energisystemet Då solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften. Detta skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse, och då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar. Ett modernt vindkraftverk fångar in ca en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs via en växellåda till en generator som producerar elektricitet. Vindtillgången är nästan oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar. Eftersom det är mycket svårt att lagra elektricitet i stora mängder måste den användas direkt när den produceras. Vinden varierar ständigt - ibland är det stiltje, ibland blåser det storm. Därför kan man inte förlita sig enbart på vindkraft. Däremot fungerar vindkraften ypperligt tillsammans med vattenkraft. När det blåser mycket minskar man uttaget från vattenkraften och sparar på vattenmagasinen. När det blåser mindre ökar man andelen el från vattenkraften, vilken också kallas reglerkraft. Eftersom det blåser mest under vinterhalvåret producerar vindkraften också mest el under den tid då efterfrågan är som störst. Energi och effekt Enligt fysikens begrepp är energi det arbete som t ex elektriciteten från ett vindkraftverk kan utföra under en viss tid. Elektrisk energi mäts i watt-timmar. En miljon watt-timmar skrivs 1 MWh och en miljon MWh skrivs 1 TWh. Effekt är ett mått på den kraft som utför arbetet och uttrycks i hästkrafter eller watt. En hästkraft är ca 735 watt. Tusen watt skrivs 1 kw och en miljon watt skrivs 1 MW. Information ifrån www.vindkompaniet.se Storleken på vindkraftverk På tio år har effekten på vindkraftverken tiodubblats från ca 100-150 kw till 1 000-1 500 kw per aggregat. Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 1 000 och 3 000 kw. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 6 000 kw (6 MW) och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 2 MW vindkraftverk har en tornhöjd på 60-80 meter och en rotordiameter på ca 80 meter.
Referenser Inforamtionen i rapporten är en sammanställning av rapporter, intervjuer och möten under perioden november-december 2007. Vindkraftverk i delar Skissen nedan är från REpower MM92 Bilaga Ewa Hekvist Petersen, Energimyndigheten Fredrik Öhrvall, Skellefteå Kraft Anders Wangby, Skellefteå kommun Svensk Vindkraft Vindkompaniet Länsstyrelsen
Gymnasievägen 16 931 57 Skellefteå Telefon: 0910-19 600 Hemsida:www.iucbothnia.se