Inledning

Promemoria 2006-11-30 Utbildnings- och kulturdepartementet Utbildningsministern Regeringens globaliseringsråd Inledning Regeringen tillsätter ett globaliseringsråd för att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. Rådet tillsätts på den idémässiga grunden att globalisering är något önskvärt och hoppingivande men också att skärpt global konkurrens, som inte möts med att vi själva blir bättre, kan öka risken för jobb- och företagsutflyttning och därmed vidgade klyftor i vårt land. Supertillväxten i Kina, Indien och ett antal andra länder i världen har skapat en ny situation i världsekonomin. Den arbetskraft som tar del i den globala ekonomin har fördubblats på bara något årtionde. För Sverige, som är mer handelsberoende än de flesta länder, får denna utveckling mycket påtagliga konsekvenser. Svenska företag får både nya konkurrenter och nya kunder i en omfattning som aldrig förr. Om Sverige på längre sikt kommer att tillhöra de relativa vinnarna eller de relativa förlorarna i detta skeende avgörs av hur vi som nation väljer att möta utmaningarna. Det finns en oro i det svenska samhället över globaliseringens effekter på jobb och välfärd. Men det är den nya regeringens uppfattning att den globala utmaningen erbjuder en ny chans för Sverige. Vårt land vann mer än de flesta andra länder på den globalisering som industrialismens genombrott från 1870-talet och framåt innebar. Vi vann också på den expansion av världshandeln som följde efter andra världskriget. Om vi ska klara den nya globaliseringen, där en allt större del av produktionen blir lättrörlig, och där tjänste- och informationssektorerna står för en allt

större del av sysselsättning och produktion, beror mycket på vår förmåga till förnyelse och innovation. Uppgiften är att på nytt dra nytta av en öppnare världsekonomi. I en anda av optimism och framtidstro ska vi bygga ett Sverige som är så redo för förändringar att den nya tidens krav och utmaningar kan mötas med framgång. Det är i det perspektivet globaliseringsrådet ska ses. I rådet ska ingå företrädare för regeringen, arbetsmarknadens parter, företagsamheten, statsförvaltningen och forskarsamhället. Det är regeringens förhoppning att arbetet i Globaliseringsrådet ska präglas av ett engagemang för Sverige som ligger bortom partipolitikens och partsintressenas ibland konfliktorienterade och kortsiktiga hållning. 2 Bakgrund Globalisering har blivit ett samlingsbegrepp för några utvecklingstendenser i vår tid. Det har, som redan nämnts, funnits tidigare perioder i den ekonomiska historien av snabb internationalisering, men omfattningen av det som nu sker går utöver allt som tidigare inträffat. Handeln mellan länder ökar år från år, liksom det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen. Det som hänt i bland annat Kina, Indien och Östeuropa de senaste årtiondena innebär att världen förändrats dramatiskt. Enligt vissa trendframskrivningar kommer Kina att vara världens största ekonomi 2025. Hundratals miljoner människor i Asien har på senare år lyfts från fattigdom till ett liv i relativt välstånd i frihandelns och marknadsekonomins spår. Sverige är ett ovanligt handelsberoende land. Det innebär att globaliseringen medför både större möjligheter och större risker för oss än för de flesta andra länder. Det är den nya svenska regeringens uppfattning att Sverige inte i tillräcklig grad dragit nytta av globaliseringens möjligheter. De strukturella problemen i svensk ekonomi, som hög arbetslöshet och för lågt nyföretagande, borde ha kunnat hanteras bättre i globaliseringens tid. Ett centralt inslag i de senaste årens globalisering är att hundratals miljoner människor, som tidigare arbetade med produktion för en lokal marknad, blivit delar av en global ekonomi. Denna nya arbetskraft arbetar för löner som bara är en bråkdel av lönerna i västvärlden. Samtidigt har produktionen blivit mera lättrörlig. I den nya ekonomin, som är mindre baserad på råvaror, kan ofta produktion omlokaliseras utan stora kostnader. Det har inneburit att tillverkning men också

3 exempelvis IT-tjänster flyttats från länder som Sverige till länder med lägre löner. Sveriges välstånd har i århundraden baserats på ett betydande varuutbyte med andra länder. Vi har historiskt sett varit skickliga på att utnyttja världshandelns möjligheter. Den öppna svenska ekonomin har gjort att vi kunnat tillvarata den internationella arbetsfördelningens fördelar. Invandring och återvandring har betytt mycket, inte minst för att tillföra nya idéer i affärs- och samhällsliv. Vi har också genom bland annat fredsbevarande FN-insatser och utvecklingsbistånd försökt bidra till en mer demokratisk, rättvis och fredlig värld. Rätt utnyttjad kan globaliseringen hjälpa oss att göra människor som lever i Sverige friare, tryggare och rikare samtidigt som den stöder våra internationella strävanden. Frihandel och marknadsekonomi har historiskt sett främjat både demokrati och fattigdomsbekämpning. För Sverige är alltså den ökande globaliseringen i allt väsentligt något positivt. Men de farhågor som kommit fram i den offentliga debatten måste tas på allvar och analyseras. Det har påpekats att utflyttningen av ägande, huvudkontor och ledningsfunktioner kan göra Sverige till ett dotterbolagsland. Enligt en opinionsmätning beställd av TCO tror huvuddelen av svenska folket att låglönekonkurrensen hotar svenska arbetstillfällen. Fackliga företrädare och andra har framfört oro över hur den svenska modellen med kollektivavtal kommer att påverkas av ökad migration. Bedömningen av globaliseringens effekter på utflyttning av svenska jobb går fortfarande vitt isär. Också i vissa andra avseenden råder osäkerhet om hur den pågående utvecklingen ska analyseras och förstås. Däremot är de flesta deltagare i det offentliga samtalet eniga om att faktorer som innovationsklimat, forskningens omfattning och ställning, utbildningens kvalitet, skatte- och socialförsäkringssystem, företagsvillkor och graden av integration är faktorer som avgör hur framgångsrikt den globala utmaningen hanteras. Bara om vår konkurrenskraft, innovationskapacitet och anpassningsförmåga är god kan Sverige fullt ut utnyttja de chanser globaliseringen skapar.

4 Uppdraget Globaliseringsrådets uppgift är först och främst att arbeta fram en så realistisk och välgrundad bild som möjligt av globaliseringens påverkan på Sverige under kommande år och årtionden. En tydlig verklighetsbild ger grund för förslag om omställning av svensk ekonomi och andra delas av det svenska samhället. Arbetet kan, om så bedöms lämpligt, presenteras i form av scenarios. Sverige är en marknadsekonomi och marknadsekonomier har visat sig ha de bästa möjligheterna att snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningar. Men till bilden hör också att strukturella problem, som bristande konkurrens på vissa områden, för få entreprenörer, hämmande skatte- och bidragsvillkor, en dåligt fungerande arbetsmarkand och kvalitetsproblem i utbildningsväsendet, hittills försämrat möjligheterna till anpassning. Globaliseringsrådet bör också analysera riskerna med den utveckling som nu skjutit fart ibland annat Asien. Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i några av de snabbväxande ekonomierna är problem i flera avseenden. Miljöpåverkan är omfattande. Behovet av råvaror skapar säkerhetspolitiska spänningar. Ett tänkbart scenario är att globaliseringsmotståndet växer och att protektionistiska strömningar leder till att världshandelns ökning avtar påtagligt. Vad innebär dessa risker för Sverige och hur bör de mötas? En rad frågeställningar i ett mer renodlat svenskt perspektiv behöver belysas. Exempel på sådana är följande: Vilka är Sveriges styrkefaktorer och svagheter i ett globalt konkurrensperspektiv? Hur kan företagsklimatet förbättras så att många verksamheter väljer att starta i, stanna i eller flytta till Sverige? Vilken roll spelar skolkvalitet och kunskapsresultat i globaliseringens tid? Hur kan Sveriges ställning som ledande forskningsnation värnas och förstärkas, och hur kan innovationssystemet förbättras så att forskningsresultat och uppfinningar, i större utsträckning än idag, omsätts till nya, växande företag och nya jobb?

Kan varumärket Sverige stärkas för att attrahera utländska investeringar samt locka entreprenörer och människor med talang till oss? Behöver det svenska utbildningsväsendet internationaliseras ytterligare, till exempel genom att svensk utbildning ökar sina kontakter med kunskapscentra i andra länder? Hur kan arbetsmarkanden göras så flexibel att den framgångsrikt kan anpassas till nya internationella förutsättningar utan att tryggheten för löntagarna hotas? Hur kan nationell sammanhållning, minskat utanförskap och social rättvisa bli en starkare konkurrensfaktor? Hur kan eventuella oönskade fördelningseffekter av den fortsatta globaliseringen hanteras? Några andra europeiska länder har startat program för att dra till sig ny invandring för att motverka arbetskrafts- och kompetensbrist. Rörlighet över gränserna är en viktig faktor i globaliseringens tid. Globaliseringsrådet bör särskilt analysera hur förändringar i migrationsoch integrationspolitiken positivt kan förändra Sveriges möjligheter. Rådet bör dra lärdomar av olika länders integrationsarbete, inrymmande även språkkunskapernas betydelse för medborgarskap och värdet av en blandad arbetskrafts- och flyktinginvandring för att underlätta en fungerande integration. Ett förslag som ska värderas ar att införa ett green card-system för arbetskraftsinvandring. Ett europeiskt perspektiv är viktigt i rådets arbete. Flera av de problem som Sverige brottas med i globaliseringsperspektivet är gemensamma för många länder i Europa. Mycket tyder på att en fördjupad europeisk samverkan är ett naturligt steg i globaliseringens tid och en förutsättning för lösning av några av de problem vi står inför. En undersökning tidigare i år från Nordiska rådet visade att svenskarna var det nordiska folk som var minst intresserat av samarbete med omvärlden. En av frågorna som ställdes till 2500 personer i de nordiska länderna löd: "Finns det några länder som du tycker det är speciellt viktigt att ha ett långsiktigt samarbete med?" I samtliga svarsalternativ (De andra nordiska länderna, EU-länderna, USA, De baltiska länderna, Kina och Ryssland) var det lägre andel av svenskarna som svarade ja än genomsnittet i de andra länderna. Om undersökningsresultatet speglar verkligheten är det allvarligt. Globalisering kräver öppenhet och 5

6 nyfikenhet. Det är genom mer, inte mindre, kontakter med omvärlden Sverige blir mera välmående. Globaliseringsrådet bör ägna dessa attitydfrågor uppmärksamhet. Arbetssätt Globaliseringens effekter behöver diskuteras på bredden i det svenska samhället. Globaliseringsrådet bör genom ett öppet arbetssätt främja en dialog om dessa viktiga framtidsfrågor. Mötena bör ibland ha seminariekaraktär som är öppna för massmedier. Rådet kan publicera texter av enskilda personer eller projektgrupper, utan att rådet som sådant står bakom dem, i syfte att sprida kunskap och stimulera debatt. Globaliseringsrådet kan bidra till samhällsförändringen på flera sätt. Dels kan rådet bli ett forum för dialog, exempelvis mellan arbetsmarknadens parter och mellan regeringen och näringslivet, så att vissa resultat kan uppnås redan under arbetets gång. Dels kan rådet påverka samhällsdebatten genom seminarier och rapporter. Dels ska resultatet av rådets sammanfattas i en slutrapport med policyrekommendationer. Det är, som nämnts inledningsvis, regeringens förhoppning att arbetet kommer att präglas av konstruktivitet och vilja att hitta lösningar med bred acceptens. Men ledamöter som inte kan ställa sig bakom en eller flera slutsatser har rätt att reservera sig. Rådets arbete ska vara avslutat i god tid före valet 2010. Personal i flera departement i regeringskansliet kan komma att bli involverade i framtagande av underlagsmaterial till rådets arbete. Rådet bör ha en stor frihet att självt besluta om sina arbetsformer, inklusive tidplanen. Rådets direktiv kommer att fastställas av regeringen i december.