2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera



Relevanta dokument
Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Bergs kommun

Mat- och måltidspolicy

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Österåkers kommuns styrdokument

Måltidspolicy. Nässjö kommun

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY

Kostpolicy för äldreomsorgen

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

S Måltidspolicy Policy

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige , 61

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

MÅLTIDSPOLICY BOXHOLMS KOMMUN. Antagen av Kommunfullmäktige

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Måltidspolicy Åtvidabergs kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Kostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

Socialnämndens arbetsutskott

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Budget 2017 för Tjörns Måltids AB

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Detta kan göras imorgon

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Kost- och måltidspolicy 2017

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Kostpolicy för Haninge kommun

Kommunrevisorerna granskar

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Livsmedel- och måltidspolicy

Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Handlingsplan utifrån Livsmedels- och Måltidspolicyn. Skola och fritidshem. Åstorps kommun.

Kostpolicy för skola och förskola

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Visionen för maten i Kiruna kommun

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum 329 Kommunfullmäktige

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

TJÄNSTESKRIVELSE. Kostpolicy för Nykvarns. kommun* KS/2018:494 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Handlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling och mat GRF

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 104

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Handlingsplan utifrån Livsmedels- och Måltidspolicyn. Skolcafeteria och fritidsgård. Åstorps kommun.

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Projekt Kostpolicy

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Ärendebeskrivning Kostchef Daniel Chu har inkommit med förslag till Kostpolitiskt program

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Bilaga Frågeformulär. Frågeformulär i kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter 2018

Revisionsrapport. Hultsfreds kommun. Granskning av kostverksamheten. Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn

Verksamhetsplan Måltidsservice Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014.

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Policy. Kostpolicy med riktlinjer. för verksamheter inom Bjurholms kommun KS Föreskrifter Plan. Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Livsmedels- och måltidspolicy

Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy

Uppföljning. av "Bättre måltider för äldre" Social- och omsorgskontoret. Rapport

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Måltidspolicy för Västerås stad

Kosten kort och gott

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad

Transkript:

Falköpings Kommun Revisorerna 2015-03-04 FALKÖPINGS Ko KommunstyrelS' 2015-03- 1 1 Tekniska nämnden Diarienr Planbet Kommunfullmäktige, för kännedom Granskning kostverksamhet Kommunens revisorer har, med biträde av PwC, granskat Tekniska nämndens kostverksamhet. Bakgrunden till granskningen är bl a höga sjukskrivningstal och utbyggnaden av köken. Med granskningen har vi velat bedöma om nämnden säkerställer att det finns en tillfredsställande styrning och uppföljning av verksamheten. Granskningsresultatet har sammanfattats i bifogade rapport från PwC. Vi bedömer att Tekniska nämnden i många avseende har en tillfredsställande styrning och uppföljning av verksamheten bl a kring sjukskrivningsproblematiken, ekonomi, organisation och köksombyggnationen men att man inte helt säkerställer att den av kommunfullmäktige beslutade kostpolicyn uppnås. Det senare anser vi vara av central betydelse. För att säkerställa att kostpolicyns mål och intentioner uppnås bedömer vi att nämnden behöver utveckla arbetet med nedanstående punkter. uppföljning, utvärdering och rapportering av inte minst måluppfyllelse och kostpolicyns skrivningar både kan och bör förbättras. Såväl verksamhetens som nämndens verksamhetsberättelser är ganska kortfattade och ofta ganska allmänt hållna och där en tydlig koppling inte alltid finns till den av kommunfullmäktige fastställda kostpolicyn. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera när mål och inriktning är mer långsiktig så bör det så tydligt som möjligt anges vad man vill uppnå under året för att ge möjlighet till att bedöma verksamhetens utveckling. när uppföljningar görs som ex:vis den senaste elevenkäten ser vi av mätresultaten att det finns en stor förbättringspotential. När resultat föreligger anser vi det är av största vikt att det görs analys och värdering av resultat. Vi menar också att nämnden som ytterst ansvarig för verksamheten också har sin givna roll och ansvar i detta värderingsarbete. När detta gjorts bedömer vi det som viktigt att det kommuniceras ut till såväl kunder som ansvariga inom ex:vis skolan och äldreomsorgen. Vi överlämnar härmed vårt granskningsresultat till Tekniska nämnden för yttrande. Rapporten överlämnas också på sedvanligt sätt till kommunfullmäktige för kännedom. Tekniska nämndens yttrande vill vi ha senast under juni månad 2015. För Fall" ' gs kommuns revisorer ' n ( t-"?-v. < -C-< Stina Linnarsson ordförande vice ordförande Bifogas: PwC's revisionsrapport "Granskning av kostverksamheten i Falköpings kommun"

pwc Mars 2015 Granskningsrapport Falköpings kommuns kostverksamhet Sammanfattning På uppdrag av Falköpings kommuns revisorer har vi genomfört en granskning av kostverksamheten med syfte att bedöma om Tekniska nämnden som ansvarig för verksamheten säkerställer att det finns en tillfredsställande styrning, ledning, och uppföljning. Bakgrunden till vår granskning är relativt höga sjukskrivningstal samt kommunfullmäktiges beslut om utbyggnad av tillagningskök. I granskningen har intervjuer skett med såväl ledningspersonal som personal i övrigt. Vi har därutöver granskat relevant dokumentation. Efter avslutat granskning vill vi särskilt lyfta fram: uppföljning, utvärdering och rapportering av inte minst måluppfyllelse och kostpolicyns skrivningar både kan och bör förbättras. Såväl verksamhetens som nämndens verksamhetsberättelser är ganska kortfattade och ofta ganska allmänt hållna och där en tydlig koppling inte alltid finns till den av kommunfullmäktige fastställda kostpolicyn. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera hur väl man lyckas genomföra det som anges i kostpolicyn. när mål och inriktning är mer långsiktig så bör det så tydligt som möjligt anges vad man vill uppnå under året för att ge möjlighet till att bedöma verksamhetens utveckling. när uppföljningar görs som ex:vis den senaste elevenkäten ser vi av mätresultaten att det finns en stor förbättringspotential. När resultat föreligger anser vi det är av största vikt att det görs analys och värdering av resultat. Vi menar också att nämnden som ytterst ansvarig för verksamheten har sin givna roll och ansvar i detta värderingsarbete. När detta gjorts bedömer vi det som viktigt att detta kommuniceras ut till såväl kunder som ansvariga inom ex:vis skolan och äldreomsorgen. Av protokollen att döma så bedömer vi att tekniska nämnden skaffar sig en bra och löpande information om utvecklingen i övrigt som underlag för styrning. Vi tänker här på bl a köksombyggnationerna, ekonomin och sjukskrivningar. Med hänvisning till ovanstående bedömer vi att svaret på revisionsfrågan är att Tekniska nämnden inte helt säkerställer att det finns en tillfredsställande styrning, ledning och uppföljning av kostverksamheten. 1 (fe) af

JL pwc Inledning Vi har på uppdrag av Falköpings kommuns revisorer granskat Tekniska nämndens kostverksamhet för år 2014. Granskningen görs inom ramen för revisorernas väsentlighet och riskbedömning och mot bakgrund av relativt höga sjukskrivningstal och kommunfullmäktiges beslut om köksombyggnader. Revisionsfrågan Revisionsfrågan som granskningen ska besvara är om Tekniska nämnden säkerställer att det finns en tillfredsställande ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. Revisionskriterier Vår bedömning sker mot bakgrund av bl a antagen budget, kommunfullmäktiges beslut avseende köksombyggnation och kommunfullmäktiges beslutade kostpolicy. Metod I granskningen har vi haft samtal med kostchef och bitr.kostchef samt några kökschefer och personal. Vi har därutöver bl a granskat nämndens protokoll, kommunfullmäktiges beslut om köksombyggnader, kommunfullmäktiges miljöpolicy, budgetuppföljningar, verksamhetsberättelser, statistik och kundundersökningar. Styrdokument Vi noterar att kommunfullmäktige i oktober 2013 antog en kostpolicy. Av policy framgår bl a att matlagningen ska ske så nära matgästen som möjligt att det ska vara en strävan att tillaga maten från grunden av råvaror av god kvalitet. maten ska serveras i en bra måltidsmiljö av serviceinriktad och professionell personal matgästerna ska äta den mängd de behöver. kosten ska följa Svenska näringsrekommendationer. måltidsmiljön ska vara lugn och trivsam och maten skall vara trevligt serverad och presenterad. det ska finnas tillräckligt med tid för att äta och att buller och spring undviks. effektiv användning av resurser ska genomsyra verksamheten och man ska minska svinnet vid tillagningen och serveringen. inköp av ekologiska livsmedel ske utifrån uppsatta mål. 2 av 6

pwc vid upphandling ska det eftersträvas att följa miljöstyrningsrådets riktlinjer och använda lokala producenter där så är möjligt. I policyn uttrycks också följande mål: Nöjda gäster - Kvalitet Matsvinn Ekologiskt Strävan är att alla matgäster ska vara nöjda, bland annat genom att öka elevers och äldres deltagande i och inflytande över måltidsmiljö och meny. Eftersträva att tillaga maten från grunden och så nära matgästen som möjligt. Minska negativ miljöpåverkan genom att minska matsvinn vid tillagning och servering. Andelen ekologiska livsmedel sak utgöra minst 20 % av livsmedelsinköpen. Kopplat till kostpolicyn finns en handlingsplan. I handlingsplanen anges förvaltning, aktiviteter, tidsplan, ansvarig personal samt angivna statliga eller andra styrdokument. Uppföljning I kostverksamhetens såväl som i nämndens verksamhetsberättelse för året görs en viss uppföljning och värdering. I nämndens verksamhetsberättelse för 2014 anges följande vad gäller kostverksamheten. "Tre avdelningar på ett äldreboende har tillkommit som kunder till verksamheten (de har tidigare själva lagat sin mat). Två nybyggda kök, Åsle skola (mars) och nya förskolan i Fl oby (april), har invigts. Ytterligare ett antal kök är under projektering, om- och tillbyggnad. Kostenheten deltog i kommunens nystartade kvalitetsmässa i april. Under året har fyra personal validerat upp sig från ekonomibiträde till kock. All personal erbjöds att besöka norra Europas största restaurangmässa, Gastro Nord, när den hölls i Stockholm. Uppdraget, från Tekniska nämnden, att skapa en organisation som ska verka för decentraliserad ledning, självstyrande grupper och ett nära ledarskap verkställdes i oktober. En blogg där de olika köken gör inslag om händelser rörande deras kök varje vecka har startats." "Matgästernas nöjdhet har mätts och svaren visar en positiv trend. Matsvinnet mäts kontinuerligt och svinnet minskar om än långsamt. Sjuktalen har ökat under 2014. De ekologiska livsmedlen uppgår till 20 % av inköpen." "Utvecklingen av verksamheten fortsätter med fokus på nöjda matgäster, matlagning nära gästen, mer matlagning från grunden, nära ledarskap och valmöjligheter för matgästerna. För att säkerställa utvecklingen av verksamheten krävs både vilja, förmåga och kunskap hos personalen, vilket i s in tur kräver fortbildning och stimulans med kontinuitet." 03)

_L pwc I ko stenhetens egen verksamhetsberättelse under rubriken verksamhetsanalys anges följande: "Fler och fler kök blir klara vare sig det handlar om nybyggnation eller översyn. Oavsett stiger hyreskostnaderna vilket gör att bruttokostnaderna ökar 4,6%. Bidrar gör också det förändrade arbetssättet med matlagning från grunden, förändrad ledaorganisation och ökad nöjdhet bland våra matgäster. 2014 har vi lagat mer mat än någonsin. Mer mat tillsammans med att avtalsstarten efter livsmedelsupphandlingen dragit ut på tiden, gör att kostnaderna för livsmedel överstigit budgeten För andra gången gör vi uppföljningar av kvalitetsmått, vilka visar på att antalet nöjda matgäster ökar. Ett annat bevis på att vi är duktiga på det vi gör, utgör avtalet med Karl-Oskarskolan om fortsatta leveranser av mat. Dessutom har en av de tidigare privata kunderna, som gjort en avstickare med att köpa mat från privat restaurang, återvänt till oss som leverantör." Vad avser kundnöjdhet så har revisionen tagit del av resultatet av den elevenkät som skolan årligen genomför till åk 5 respektive åk 8 elever och där i år nedanstående frågor ingår. Resultatet av enkäten visar följande siffror: Nöjd med skolmaten - Jag är nöjd med bemötandet från personalen i skolrestaurangen - Nöjd med miljön i skolrestaurangen - Jag är nöjd med den tid jag har på - på mig för att äta skollunchen Jag är nöjd med det som serveras från salladsbordet 47 % håller helt eller delvis med 80 % håller helt eller delvis med 68 % håller helt eller delvis med 78 % håller helt eller delvis med 60 % håller helt eller delvis med För äldreboendena visar 2014 års resultat i socialstyrelsens äldreguide på siffror mellan 75% till 90 % av de äldre som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på det här äldreboendet. Revisionell bedömning Vår bedömning är att uppföljning, utvärdering och rapportering av inte minst måluppfyllelse och kostpolicyns skrivningar både kan och bör förbättras. Såväl verksamhetens som nämndens verksamhetsberättelser är ganska kortfattade och ofta ganska allmänt hållna där en tydlig koppling inte alltid finns till den av kommunfullmäktige fastställda kostpolicyn. Vi anser att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål (se punkterna ovan under rubriken styrdokument) ska ange hur man årligen avser att mäta och/eller värdera hur väl man lyckas genomföra det som anges i kostpolicyn. 011

JL pwc Vi vill också rekommendera att man så tydligt som möjligt anger vad man vill uppnå under året för att ge möjlighet till att bedöma om verksamheten utvecklas i förhållande till mer långsiktiga skrivningar. När uppföljningar görs som ex:vis den senaste elevenkäten ser vi av mätresultaten att det finns en stor förbättringspotential. När resultat föreligger anser vi det är av största vikt att det görs analys och värdering av resultat. Vi menar också att nämnden som ytterst ansvarig för verksamheten också har sin givna roll och ansvar i detta värderingsarbete. När detta gjorts bedömer vi det som viktigt att detta kommuniceras ut till såväl kunder som ansvariga inom ex:vis skolan och äldreomsorgen. I vår genomgång av protokoll och handlingar gör vi den iakttagelsen att nämnden vad avser ex:vis köksombyggnationerna, ekonomi och sjukskrivningsstatistik mm skaffar sig löpande information om utvecklingen och därmed underlag för styrning, vilket vi bedömer som bra. Ekonomi, antal måltider, organisation och sjukskrivningar Verksamheten är anslagsfinansierad. Budgetbalans har i det närmaste uppnåtts de senaste åren. Kostenhetens verksamhetsberättelse visar nedanstående siffror. Kostavdelningen Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Kost Bruttokostnad tkr 85891 82 819 77 053 Utveckling % 4 7 4 Nettokostnad tkr 81486 78805 73051 Antal portioner BoU-förvaltn 1 490 659 1 440 634 1 436 505 Antal portioner Soc-förvaltn 666 394 666 010 671485 Antal portioner övrigt 44 814 47 062 57 911 Antal portioner totalt 2 201 867 2 153 706 2 165 901 Bruttokostnad/port, kr 39 38 36 Utveckling% 3 5 6 Cafeterior Bruttokostnad tkr 2 236 2 701 1989 Utveckling % 17 36 5 Nettokostnad tkr 298 540 140 Vi noterar att det finns vissa skillnader, om än inte anmärkningsvärt stora mellan bruttokostnaden per portion i kostenhetens verksamhetsberättelse enligt ovan och den verksamhetsberättelse som nämnden överlämnar. I det senare fallet redovisas bruttokostnaden per portion till 40,02 / 39,71 / 36,49 för respektive år. Vid jämförelse över tid bör hänsyn tas till bl a volymförändringar, ökade livsmedelskostnader delvis p g a av höjda priser och kund fått ökade möjligheter att välja mellan olika rätter. 5 av 6

JL pvrc Det finns två typer av kök: tillagningskök och mottagningskök. I tillagningsköken lagas huvudkomponenten. Denna transporteras varm till mottagningsköken, där potatis, ris och pasta kokas. Även salladen görs i ordning här. Sedan kommunfullmäktiges beslut om tillagningskök finns nu 22 tillagningskök, 18 mottagningskök och 2 kaféer. Fortsatt arbete med att införa tillagningskök pågår enligt plan. Tekniska nämnden håller sig löpande väl informerade om utvecklingen. Totalt arbetar 130 personer inom kostavdelningen varav 1 kostchef, 1 bitr. kostchef och 1 kostekonom samt 10 kökschefer som var och en ansvar för mat till ett varierande antal enheter. Nuvarande organisationen gäller fr o m 1 oktober 2014 och är ett resultat av det uppdrag som Tekniska nämnden gav verksamheten och där ledorden var decentraliserad ledning, självstyrande grupper och ett nära ledarskap. Med organisationsförändringen och andra åtgärder hoppas man få ned de ökande sjukskrivningstalen som tom oktober 2014 uppgår till 9,6 % för kosten varav de som är äldre än 50 står för den större andelen. Åtgärder som vidtas är förutom organisationsförändring, chefsutbildning i det hälsofrämjande arbetet, chefsutbildning i arbetsmiljö och rehabiliteringsprocessen, bevakning av sjukfrånvaron i Adato, tidiga insatser vid sjukskrivningar vid behov 1 dags-intyg, karläggning via företagshälsovården, kartläggning a arbetsplatserna med KASAM-dialogen, under året har grupper i "riskzon" deltagit i aktiviteter, fortsatt uppmärksamma kvinnor över 55, eftersom de står för största delen av sjukfrånvaron och regelbunden uppföljning av hälsotalen Revisionell bedömning Mot bakgrund av att verksamheten gått med relativt marginella underskott de senare åren så bedömer vi att den ekonomiska styrningen och uppföljningen ändå fungerar på ett tillfredsställande sätt. För att få ytterligare underlag att bedöma effektiviteten i Falköpings kommuns kostverksamhet så borde man verka för att i ökad utsträckning och på ett så tillförlitligt sätt som möjligt jämföra sig med andra. En jämförelse som bör ta fasta på såväl produktivitet som effektivitet. Den ökande sjukfrånvaron är bekymmersam men tas, som vi uppfattar det, på mycket stort allvar av såväl verksamhetsledningen som av nämnden. Vi noterar här den omorganisation som verkställts under året, olika genomförda personalbefrämjande och andra insatser och återkommande information på nämnden inkl. fördjupad analys med hjälp av personalkontoret. Vi förmodar att nämnden, vid lämplig tidpunkt, utvärderar den genomförda organisationsförändringen för att se om den fått avsedda effekter. Hans Axelsson Proj ekt/uppdragledare 6 av 6