Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt. De fyllda rutorna innehåller bestånd som har inventerats. De ofyllda rutorna ingår i urvalet men inga bestånd som uppfyller äbinkriterierna har hittats. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson 1
Sammanfattande resultatblad Alla tallstammar -Alla stammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador registrerats. 15% 1 5% Andel tallstammar med färska skador 2014 2015 2016 7% 12% 7 6 5 4 3 2 1 Andel tallstammar utan skador 2014 2015 2016 6 6 RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek) 8 Andel ytor med förekomst av RASE 15% Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus n= för 2014 n= för 2015 n=1223 för 2016 -Högsta individerna av rönn/asp/sälg och ek. 6 4 2 1 5% 2014 2015 2016 2014 2015 2016 71% 57% 11% Ståndortsanpassning Andel Äbinungskog på mager mark som är föryngrad med tall 5 4 3 2 1 2014 2015 2016 38% 2
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Län: Område: Utförare: Jämtland Områdets landareal, hektar: Östersund-Sundsvall Antal inventerade km-rutor: Svensk Naturförvaltning AB Antal inventerade ungskogar: Antal inventerade provytor: 807 535 105 215 1223 Illustratör Jarl Holmström Illustratör Bo Persson 3
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Alla stammar Trädslag Stammar per hektar 1 Stammar med färsk viltskada % Medelfel % Stammar utan viltskada % Medelfel % Tall 697 12% 1,9% 6 3,4% Gran 786 1% 0,4% Björk 2229 Övrigt 346 Andel tallstammar med färska skador Totalt 4058 14% 2% 12% 1 Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och utgör även ett stöd till älgskötselplaner Andel granstammar med färska skador 8% 6% 1% 4% 1 Denna kolumn visar ett genomsnitt av alla inventerade bestånd. 2% 2014 2015 2016 7% 12% 2014 2015 2016 1% 4
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Produktionsstammar 1. Trädslag Stammar per hektar Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada % % Medelfel % % Medelfel % Tall 574 330 57% 43% 3, 12% 1,8% Gran 871 839 96% 4% 1,6% 1% 0,3% Björk 334 125 37% 63% 2,6% Contorta 129 111 87% 13% 4,6% Övrigt 24 11 48% 52% 10,4% Stammar med färsk viltskada 1 Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning Illustratör Jarl Holmström 5
Viltskador, produktionsstammar 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Tall 2014 Tall 2015 Tall 2016 Gran 2014 Gran 2015 Gran 2016 Bara färska viltskador 6% 1% Både gamla och färska viltskador 5% Bara gamla viltskador 31% 3% 6
Skador på produktionsstammar av tall 45% 4 35% 3 Fjolårsskada är klövviltsbete under senaste vegetationsperioden vilket ofta sker på tallens gröna och ännu inte vedartade skott vilket ger buskiga och krokiga träd. Fjolårsskada 2,7% 25% 2 15% 1 5% Bara färsk skada Återbetades i vintras Bara gammal skada Annan skada (ej vilt) Helt oskadad Fjolårsskada 6,5% 5,4% 30,7% 16,1% 41,4% 2,7% Foto Lars Ingemarson * Fjolårsskada är en typ av gammal skada som även ingår i Bara gammal skada 7
När inträffar viltskadorna 1 under året? 14,4% av tallstammarna har skadats av vilt under det senaste året 11,7% fick enbart viltskador i vintras 0,2% fick viltskador i somras och i vintras (dubbla skador). 2,5% fick enbart viltskador förra sommaren (fjolårsskada). 85,6% har inte skadats av vilt det senaste året. 1 avser produktionsstammar av tall 8
Andel av ståndorten Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Areal Äbinungskog Magra marker Mellanmarker Bördiga marker 29119 ha 8077 ha 1324 ha Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet). 9
RASE Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) Av inventerade provytor % Gynnsam konkurrensstatus 11% Ogynnsam konkurrensstatus och betade 44% Ogynnsam konkurrensstatus och obetade 2% Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm 43% RASE (rönn, asp, sälg, ek), andel ytor med förekomst 57% 10
Röjning 14% 86% Antal inventerade provytor n=1223 Röjda Inte röjda Illustration: Jarl Holmström 11
Foderprognos 12
Foderproducerande ungskog (ha) Foderprognos 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jämtland Östersund- Sundsvall 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 63 612 64 697 66 001 67 466 69 155 70 906 72 764 74 632 76 305 77 809 13
Områdets areal fördelat på ägoslag Område Areal (ha) Vattenareal (ha) Jämtland, Östersund- Sundsvall Landareal (ha) Ej skogsmark (ha) Skogsmark (ha) 807 535 72 596 734 939 143 956 590 983 Förekomst av ungskog och tall Foderproducerande ungskog (ha) Antal tallar 1 i området (milj. st) 72 764 46,5 1 Avser skattat antal tallar i den foderproducerade ungskogsarealen. Foto Michael Ekstrand 14
Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 15