Månadsblad nr 4-5 maj 2016 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Nyheter om introduktion av gluten och allergena livsmedel Nya forskningsrön tyder på att det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Däremot har tidpunkten för introduktion inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning. Livsmedelsverket går nu igenom forskningen närmare och ser om vi behöver justera eller förtydliga våra nuvarande råd om glutenintroduktion. Inget tyder på att nuvarande råd skulle öka risken för glutenintolerans, tvärtom kan råden bidra till att minska risken, eftersom de poängterar att introduktionen ska ske långsamt. Vissa justeringar kan dock komma att göras. Framför allt kan motiven till råden komma att ändras, om genomgången bekräftar att amning inte har den skyddande effekt man tidigare sett. Läs mer i pressmeddelandet från Livsmedelsverket. Vad gäller allergena livsmedel pekar ny forskning på att risken för jordnötsallergi skulle kunna minska om barn får äta jordnötter redan under spädbarnsåret. Små barn kan dock sätta jordnötter i halsen, därför ska man inte ge barn under fyra år hela jordnötter. Det behövs fler studier som bekräftar rönen innan mer konkreta råd om introduktion av jordnötter kan ges, men det är angeläget att föräldrar får information om att de inte behöver undvika att ge sina barn några livsmedel under spädbarnsåret av risk för allergiutveckling. Läs mer i Livsmedelsverkets nyhetsbrev om mat och hälsa. Leif Ekholm Barnkonventionen blir svensk lag januari 2018, SOU 2016:19 Artiklarna 1 43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention, den 20 november 1989, om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Barnrättsdagarnas i Örebro, 11-12 april Årets tema Barnkonventionen som lag i praktiken. När barnkonventionen blir lag, vad behöver förändras hos kommun, stat och landsting, hur kan vi bli bättre på att se 1
det enskilda barnets situation, hur skall barnkonventionen inkorporeras i den svenska lagtexten? Barnrättsdagarna innehöll bl.a. 38 valbara seminarier. I nästa nummer av BHVaktuellt kommer sammanfattningar av några av dessa. Feber Klipp ur Dagens Medicin 11 april Många föräldrar tror att feber är farligt. 20 procent tror att feber kan orsaka hjärnskada, 10 procent att barnet riskerar dö. Dessa missuppfattningar leder till en stor överbehandling, vanligen med paracetamol. För föräldrar hänvisa till 1177 Feber hos barn. Mer om feber Feber definieras som kroppstemperatur 38,0 C. Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner och barn får lätt feber framför allt vid virusinfektioner som förkylning, hosta och halsont. Febern i sig är inte farlig och det är alltså inte febern som gör att barnet bör ses av en läkare utan den bakomliggande sjukdomen som kan vara allvarlig! Barn yngre än 6 månader Vid feber hos barn som är yngre än sex månader måste man ta särskild hänsyn till deras risk för svåra infektioner orsakade av bakterier. Bakterieinfektioner förvärras fortare hos små barn, vilket gör att behandling behöver sättas in tidigt och på blotta misstanken. 2
Barnets ålder Kroppstemperatur Åtgärd 0-1 månad Över 38,0 Bakteriell infektion måste misstänkas och barnet bör sjukvårdas 1-3 månader Över 38,0 Bakteriell infektion måste uteslutas. Sjukhusvård bör övervägas men barnet kan skötas i öppenvård om opåverkat allmäntillstånd. 3-6 månader Över 39,0 Bakteriell infektion måste uteslutas. Kan skötas i öppenvård om opåverkat allmäntillstånd Till sjukvården akut om barnet: ger ingen eller dålig ögonkontakt andas ovanligt långsamt (mindre än 30 andetag per minut) eller snabbt (fler är 60 andetag per min under vila) har röda prickar eller fläckar på huden som inte går att trycka bort (hudblödning) eller andra oförklarliga utslag på huden är blekt, askgrått eller "blått" skriker svagt, har pipig andning eller skriker ständigt har en buktande fontanell äter och dricker dåligt eller inte alls Barn äldre än 6 månader Det är viktigare hur ett barn ser ut, mår och beter sig än hur många grader man mäter upp på termometern. Oavsett temperatur bör man kontakta vården om barnet inte ger samma kontakt som vanligt, är slött och inte alls vill äta eller dricka. Kontakta också vården om barnet fortfarande har feber efter fyra dygn. Till läkare akut om barnet: har 41 graders feber eller mer är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat är svårt att väcka eller förvirrat har svårt med andningen eller andas snabbt (mer än 50 andetag per minut i vila hos barn under 1 år, mer än 40 per minut hos barn över 1 år) klagar över smärta i huvudet, bröstet, halsen, magen eller när det kissar är blekt, askgrått eller blått "verkar mycket sjukt" visar nackstelhet (svårt att böja huvudet framåt titta på naveln ) har kramper för första gången har röda prickar eller fläckar på huden som inte går att trycka bort (hudblödning) eller andra oförklarliga utslag på huden har feber som pågått mer än fyra dygn kräks eller har diarré och är påtagligt trött och taget 3
Allmänna åtgärder i alla åldrar Ett barn som har feber ska vara hemma för att vila och återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe. Barn behöver rikligt med vätska vid feber. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha, till exempel glass, kräm eller välling. Gör det så trivsamt som möjligt för barnet. Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. Men om barnet huttrar och fryser, kan man lägga på en filt och göra det så mysigt som möjligt. Kroppstvätt med alkoholer, kall luft, kylande ispåsar etc. rekommenderas inte vid feber. Behandling med febernedsättande läkemedel Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. Motarbeta feberfobi hos föräldrar och andra d.v.s. inställningen att alltid försöka medicinera bort feber. "Febern är ofta en vän, en hjälp i kroppens kamp mot infektioner". Febernedsättande läkemedel är främst smärtstillande och har bäst effekt om barnet verkar ha ont. Man ska inte behandla barn under sex månader med febernedsättande läkemedel utan att först kontakta vården. Febernedsättande läkemedel De febernedsättande läkemedlen har som främsta indikation smärta och värk. Om febernedsättande läkemedel behövs ska det ges regelbundet under minst ett dygn oavsett uppmätt temperatur. Kombinera inte olika preparat. Kombination av paracetamol och ibuprofen ger inte bättre effekt mot sjukdomssymtom än ibuprofen enbart. Följ anvisningarna på förpackningen1 Paracetamol i anpassad dos kan ges till alla barn. Genom munnen når man högsta blodkoncentration efter ½-1 timme, med stolpiller efter 2-3 timmar. Ibuprofen (från 3/6 månaders ålder). När Ibuprofen svalts når man högsta blodkoncentration efter ¾ -1½ timme. Risk för biverkningar av ibuprofen eller paracetamol ökar om barnet ätit och/eller druckit dåligt, är undernärt eller har fetma, leverskada eller njurskada. Salicylsyrepreparat ska undvikas på grund av risk för Reyes syndrom och aldrig användas utan läkarordination. Leif Ekholm 4
Mässling i Århus Ett barn 1½ år har i maj i år diagnostiserats med mässling i Århus, Danmark. Barnet var inte MPR-vaccinerat och hade blivit utsatt för smitta efter vistelse i Pakistan. Barnet utvecklade feber och utslag redan före avresa från Pakistan. På Århus Universitetssjukhus uppvisade barnet tecken på encefalopati men kunde skrivas ut efter några dagars återhämtning. Mässlingsvirus är mycket smittsamt. Icke-immuna resenärer löper risk vid utlandsresa för infektion och kan föra in virus i landet. Detta har skett upprepade gånger under de senaste åren. Barn och unga vuxna uppmuntras vara vaccinerade. MPR-vaccin är gratis för barn och ungdomar under 18 år. Gravida kvinnor över 18 år som inte är immuna mot röda hund erbjuds gratis vaccination efter graviditeten med MPR-vaccin. Nyanlända med okänd immunologiskt status erbjuds MPR-vaccination via Asyl- och Invandrarhälsan/primärvården. Övriga vuxna över 18 år måste betala sin egen vaccination. Enligt FASS kan MPR-vaccinet undantagsvis tillämpas från 9 månaders ålder, men flera internationella studier har dokumenterat att de flesta barn till vaccinerade mödrar inte har mätbara antikroppar mot mässling efter 6 månaders ålder, varför vaccinet kan användas off-label som från 6 månaders ålder, vilket också bör erbjudas av BVC vid resa utomlands. Vid MPR-vaccin före 12 månaders ålder bör vaccinationen upprepas när barnet når den sedvanliga åldern för den första dosen av MPR-vaccin (18 månader). Leif Ekholm OBS! EPDS statistikformulär I BHV-aktuellt i februari informerade vi om ett nytt statistikformulär för uppföljning av EPDS. Det ska fyllas i från med i år när en mamma fått höga poäng på sina svar. Det nya statistikformuläret finns som regionalt tillägg i Rikshandboken under Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS: EPDS-uppföljning. Ni kan skicka in det till BHV-enheten efter att ni fyllt i dem eller vid årsskiftet. Skicka alltså inte in själva EPDS-formulären. 5
OBS OBS! Att anmäla oro för ett barn Glöm inte att registrera att Du gjort anmälan till socialtjänsten, så att vi får in det i vår statistik. Detta redovisas på nationell nivå. Postadress Region Örebro län, Barnhälsovårdsenheten, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: barnhalsovarden@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 11, Örebro, Tel: 019-602 70 37, Organisationsnummer: 232100-0164 www.regionorebrolan.se/bhv 6