Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

Text Håkan Gustavsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Gun Westberg Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2013-06-27, korrigerad bilaga 2013-09-12.

Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 I Yrkeskompassen och Var finns jobben? återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 2 Där visas både det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Yrkesprognoserna täcker därmed ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. Yrkeskompassen innehåller även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtad från förmedlingens övriga yrkesinformation. Kompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning. På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal yrken även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt information om hur man startar och driver eget företag. Kort om metod Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare 12 000 privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs till en så kallad yrkesbarometer. Bedömningarna är således dels baserade på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med våren 2014. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken kommer att utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013, som publicerades den 11 juni i år. 1 www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. 2 Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Läs mer via www.scb.se/ssyk. 2

Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 och 10 års sikt. 3 Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort för att möjliggöra de beräkningar som är nödvändiga. I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att bedöma rekryteringsläget för olika yrken använder Arbetsförmedlingen en metod baserad på ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke. Bedömningarna graderas enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 4 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Bristindex Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet inom de 3 Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser uppdateras en gång per år och publiceras i januari respektive år. 4 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan våren 2009. 4

Var finns jobben 2013 och första halvåret 2014 Fler jobb att söka Efterfrågan på arbetskraft ökar något under 2013 och inledningen av 2014, och förstärkningen blir starkare vid slutet av året och i början av 2014. Det som håller tillbaka en ännu starkare uppgång på arbetsmarknaden är en fortsatt svag konjunktur i Europa och i synnerhet i euroområdet. Det betyder att arbetssökande kommer att få något fler jobb att söka dels genom en svag återhämtning i konjunkturen och dels genom den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Samtidigt blir det allt fler som vill jobba av den aktiva befolkningen, och det betyder att konkurrensen om jobben sammantaget förblir stor inom många yrken. Som vanligt finns det alltid många jobb att söka. Antalet rekryteringar kan uppskattas till drygt 1 250 000 under 2013 och till cirka 1 300 000 år 2014. Det kommer alltså att finnas många jobb att söka under det kommande året, vilket understryker betydelsen för arbetssökande att vara aktiva i att söka jobb. Detta gäller givetvis inom alla yrkesområden och regioner. Rekryteringsproblemen ökar under de kommande 10 åren Rekryteringsproblemen har dämpats något, men de har trots allt legat på en ganska hög nivå trots att tillväxten av jobb bromsat in påtagligt. Det är framför allt inom yrken som är kopplade till LO-kollektivet där bristen på arbetskraft minskat medan rekryteringsproblemen kvarstått inom tekniska yrken och inom högskoleyrken inom den offentliga tjänstesektorn. Under det kommande året ökar rekryteringsproblemen inom vissa områden. Sträcks tidshorisonten ut till 5 och 10 år in i framtiden kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara mycket stora. Bland annat skapar de pågående stora pensionsavgångarna många ersättningsrekryteringar, och en del av dessa har inte kommit tillstånd ännu på grund av att utvecklingen varit dämpad på arbetsmarknaden under det senaste året. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Den stora nettoinvandringen under de senaste åren väntas bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock kvartstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora inom vissa regioner. Det är framför allt storstadsområdena och större städer som gynnas av den högre nettoinvandringen medan glesbyggd och mindre orter inte får del av denna befolkningsförstärkning. Ökad efterfrågan på arbetskraft under det kommande året Efterfrågan på arbetskraft förblev förhållandevis stark under 2012, och det är en utveckling som fortsatt under första halvåret 2013, vilket är förvånande då omvärdsbilden varit svag. De höga varseltalen som noterades under hösten 2012 har fallit tillbaka och under de fem första månaderna 2013 har i genomsnitt drygt 5 500 personer varslats om uppsägning. Detta indikerar en ekonomisk aktivitet som är något försvagad. Arbetsställena i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av 12 000 arbetsställen inom den privata sektorn och landets kommu- 5

ner och landsting visar att man planerar för fler anställda på ett års sikt, och optimismen är störst inom den privata tjänstesektorn, och bakom detta ligger en bedömning att efterfrågan på varor och tjänster ökar undan för undan under det kommande året. 5 Antalet lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen har fortsatt att ligga på en hög nivå. Antalet lediga platser uppgick till 63 000 i slutet av maj 2013, vilket är ett oförändrat antal jämfört med året innan. Även SCB:s vakansmätning har legat på en förhållandevis hög nivå. Det finns en del som talar för att nivån kommer att ligga något högre än året innan under slutet av 2013 och vid början av 2014, bland annat ger arbetsförmedlingens intervjuundersökning det resultatet. Tolkningen av undersökningsresultatet är att antalet sysselsatta kommer att öka under det kommande året, dock fortsätter sysselsättningen att minska för en del yrken inom tillverkningsindustrin. Bristen på arbetskraft ökar Den förstärkning av efterfrågan på arbetskraft som förutsägs för det närmaste året leder till att rekryteringsproblemen ökar något. Det är värt att påpeka att rekryteringsproblemen minskade förhållandevist lite under 2012, trots att förbättringen på arbetsmarknaden upphörde. Detta är ett tecken på att det finns områden där bristen på arbetskraft kvarstår även när aktiviteten i ekonomin dämpas. Under våren 2013 angav 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämföras med 23 procent våren 2012. Detta skall ställas i relation med det historiska genomsnittet på 24 procent. Den ökning som sker av rekryteringsproblemen avser framför allt utbildad och erfaren arbetskraft inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade bedöms bli tillräcklig inom många yrken. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Under återstoden 2013 och inledningen av 2014 förblir konkurrensen om jobben stor inom relativt många yrkesområden, vilket sammanhänger med en ökning av utbudet av arbetskraft. Detta påverkar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Samtidigt kommer utbildad och erfaren arbetskraft att möta en god efterfrågan inom vissa yrken. På lite längre sikt (5 och 10 år) stiger rekryteringsproblemen inom en rad yrken. Detta trots att nettoinvandringen nu bedöms bli större än vad som beräknats vid tidigare längre utblickar. Det står dock klart att situationen när det gäller arbetskraftsförsörjningen förbättrats, men trots detta påverkas många yrken och framför allt regioner av den stora generationsväxlingen. Detta förväntas bli särskilt tydligt i glesbyggden och i andra mindre kommuner medan de större städerna gynnas av den högre nivån på nettoinvandringen som nu väntas. Inom flera yrkesområden utbildas också för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande tio åren. 31 000 fler sysselsatta 2013 Sysselsättningen har fortsatt öka svagt under det senaste året och mellan 2011 och 2012 ökade sysselsättningen med 11 000 i åldersgruppen 16-64 år. Sett till åldersgruppen 15-74 år blev ökningen dock större och uppgick till 31 000 personer. Bakom den ökningen ligger en god ökning av sysselsättningen i åldersgruppen 65-74 år. Under de första fem månaderna 2013 5 Läs mer i Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. 6

har jobbtillväxten fortsatt, och ökningstakten har varit något större än vad den var under andra halvåret 2012. Det betyder att vi reviderar upp jobbtillväxten kraftigt jämfört med föregående upplaga av Var finns jobben? Nu beräknas sysselsättningen komma att öka med 31 000 personer mellan 2012 och 2013, och under 2014 bedöms ökningen till 37 000 personer. Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta 6 inom yrkesområden under det närmaste året Yrkesområde Förändring Tekniskt arbete Data/IT Hälso- och sjukvård Service- och säkerhetsarbete Hotell, restaurang och storhushåll Försäljning, inköp och marknadsföring Transport Bygg och anläggning Installation, drift, underhåll Administration, ekonomi och juridik Naturbruk Pedagogiskt arbete Kultur, media och design Naturvetenskapligt arbete Industriell tillverkning Socialt arbete Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Under det närmaste året bedöms sysselsättningen komma att öka inom många yrken, men fortfarande finns ett antal yrken där en minskning bedöms komma att ske. Det är framför allt en del yrken inom industriell tillverkning. Däremot sker en ökning av jobben inom många yrken inom den privata tjänstesektorn, men även där finns yrken med minskad sysselsättning. När det gäller yrken som är vanligt förekommande inom den offentliga tjänstesektorn 6 Arbetsförmedlingens yrkesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 1,5 procent eller mer. En förändring på 1,4 0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,4 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 1,5 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 7

bedöms en viss ökning av sysselsättningen inom en majoritet av yrkena. Däremot blir antalet anställda inom flera av yrkena med kommunal eller landstingskommunal huvudman oförändrad medan de fortsätter att öka med privat huvudman. Under det närmaste året väntas tillväxten komma att bli förhållandevis svag i många delar av landet, men å andra sidan sker också en jobbtillväxt i större delen av landet. Minst del av den ökade sysselsättningen får industritunga regioner, medan områden med ett stort inslag av privat tjänstesektor gynnas. Sammantaget medför detta att storstadsområdena gynnas och i synnerhet Stockholm, men också Skåne. Däremot bedöms jobbtillväxten bli svagare i Västra Götaland, vilket beror på att länet har en stor industrisektor. Även andra större städer med en stor tjänstesektor får en ganska god jobbtillväxt, exempelvis Uppsala. Däremot går det trögare i industritunga län såsom Västmanland, Östergötland, Södermanland, Blekinge med mera. Flera av de norrländska länen har haft en god utveckling, jobben fortsätter att öka där men ökningstakten blir relativt riket svagare under det kommande året. Det sammanhänger med att den tydliga tillväxtkraften från gruvnäringen åtminstone tillfälligt bromsar in. Detta gör att både Västerbottens- och Norrbottens län får en betydligt svagare jobbtillväxt jämfört med riksgenomsnittet. Liksom tidigare fortsätter det att gå trögt i Gävleborgs län och i Västernorrlands län. Fortsatt svag industrikonjunktur Under 2013 bedöms de industriella yrkena fortsätta att påverkas negativt av den svaga konjunkturen i framför allt Europa. Den förbättring som sker av den globala konjunkturen kan kopplas till en fortsatt återhämtning i USA och till detta kan läggas en förhållandevis god utveckling i Sydostasien. Byggkonjunkturen är svag i utgångsläget, men en viss förbättring bedöms komma att ske under det kommande året. Det betyder att efterfrågan ökar något för flertalet byggyrken, men trots detta får konjunkturen betraktas som svag även under det kommande året. Bostadsproduktionen föll 2012, men en viss ökning är trolig under det närmaste året. Handeln är ett område som gynnas av att den privata konsumtionen bedöms öka i god takt under de kommande åren. Å andra sidan berörs yrken inom handeln av fortsatta effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen. Hittills har restaurangnäringen gått bra och branschen är förhållandevis optimistisk. Det finns en del som talar för att den utvecklingen fortsätter under återstoden av 2013 och under inledningen av 2014, vilket leder till fortsatt ökad efterfrågan på restaurangyrken. Den ökade aktiviteten inom handeln, en viss återhämtning inom byggverksamheten samt att industrikonjunkturen tycks ha bottnat leder till en viss ökad efterfrågan på yrken inom transportnäringen, vilket förbättrar arbetsmarknaden för exempelvis lastbilsförare. Yrken inom privata tjänstesektorn som säljer tjänster till andra företag andas en ökad optimism, vilket leder till att tillväxten av nya arbetstillfällen åter ökar inom dessa expansiva yrkesområden. Detta gäller för bland annat data- och teknikyrken. 8

Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesområde (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Yrkesområde 2013 2012 2012 2011 2011 2010 2010 2009 2009 Administration, ekonomi och juridik 2,90 2,94 2,98 2,95 3,02 3,03 2,81 2,78 2,71 Bygg och anläggning 3,39 3,25 3,52 3,67 3,70 3,58 3,41 3,22 2,87 Data/IT 3,76 3,69 3,73 3,91 Försäljning, inköp och marknadsföring 2,72 2,51 2,54 2,74 2,72 2,80 2,71 2,55 2,40 Hotell, restaurang och storhushåll 3,13 3,04 3,10 3,02 2,76 2,83 2,81 2,74 2,75 Hälso- och sjukvård 3,53 3,57 3,52 3,55 3,51 3,37 3,34 3,35 3,39 Industriell tillverkning 2,95 2,92 3,10 3,18 3,31 3,15 3,04 2,76 2,61 Installation, drift och underhåll 3,15 3,22 3,35 3,30 3,28 3,13 2,99 2,89 2,82 Kultur, media och design 1,86 1,77 1,94 1,73 1,72 2,16 2,23 2,31 2,29 Naturbruk 2,98 2,94 3,02 3,00 3,06 3,03 3,06 2,95 2,91 Naturvetenskapligt arbete 3,09 3,09 3,11 2,99 2,86 2,76 2,76 2,63 2,60 Pedagogiskt arbete 3,53 3,47 3,40 3,47 3,44 3,27 3,15 3,22 3,18 Service- och säkerhetsarbete 2,95 2,83 2,78 2,72 2,65 2,74 2,70 2,68 2,64 Socialt arbete 2,53 2,60 2,48 2,42 2,53 2,59 2,54 2,48 2,69 Tekniskt arbete 3,71 3,61 3,75 3,77 3,83 3,57 3,47 3,26 3,17 Transport 2,77 2,71 2,91 2,85 2,79 2,85 2,70 2,78 2,67 Totalt 3,12 3,08 3,16 3,17 3,16 3,10 3,01 2,92 2,86 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Källa: Arbetsförmedlingen Den offentliga tjänstesektorns ekonomi är förhållandevis stark, men den försvagas under det kommande året. Som vanligt är kommunernas och landstingens rekryteringsplaner försiktiga, vilket dels beror på en strävan att ha budgetarna i balans dels fortsatta överföringar till privat huvudman. Inom hela sektorn offentliga tjänster bedöms en viss jobbtillväxt under det kommande året. Yrkesområden som finansieras med skattemedel innehåller dessutom många yrken där det är brist på högskoleutbildad arbetskraft. Det betyder att dessa yrkens arbetsmarknad inte påverkas av kommunernas och landstingens återhållsamma rekryteringsplaner utan detta drabbar i första hand yrken där utbildningskraven är lägre, exempelvis vårdbiträden. Ökade och förändrade kompetenskrav Det är stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har utbildning och arbetslivserfarenhet och nyexaminerade. Denna skillnad bedöms komma att bli fortsatt mycket framträdande under det närmaste året. Det är inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med god arbetslivserfarenhet samtidigt som nyexaminerade möter hård konkurrens om jobben. En utveckling som pågått länge är att kompetenskraven stiger undan för undan. Ökade kompetenskrav kan leda till att ett yrke minskar medan ett annat yrke växer, exempel- 9

vis vårdbiträden respektive undersköterskor. Ett annat exempel är att yrkesinnehållet förändras. Det kan tillkomma en rad arbetsuppgifter som tidigare inte fanns inom yrket. Några exempel är fastighetsskötare, sekreterare, löneassistenter och så vidare. Arbetslösa som inte besitter kunskap i de nya kraven har mycket svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras kompetenskrav. En annan utveckling är att arbetsuppgifter som tidigare legat på ett annat yrke integreras i yrket. Receptionister är ett sådant exempel. Där kan uppgifter som tidigare utfördes av en vaktmästare numera ingå. Sådana kombinationer återfinns också i yrket lokalvårdare. Utöver att lokalvårdaren också utför vaktmästarjobb kan denne få sköta om och ansvara för kaffeautomater. Det tillkommer också mjuka värden och den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Exempel är lagerarbetare och lastbilsförare. För båda grupperna har det tillkommit en ökad kundkontakt, och för åtminstone lagerarbetaren också i vissa fall ett inköpsansvar. Ett kompetenskrav som ingår i allt fler yrken är datorvana, datoriseringen berör numera de allra flesta yrken. Det finns många exempel på yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna söker kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte dessa krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Samma problematik finns inom yrket servitör. Andra exempel är flera industriyrken, exempel är CNCoperatörer och svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft. Svårast för korttidsutbildade Den förbättring som förutsägs för arbetsmarknaden berör framför allt yrken som kräver högskoleutbildning och i viss mån gymnasieutbildning. Det har blivit allt färre jobb inom yrken där det inte finns något utbildningskrav, och det är en utveckling som fortsätter under det kommande året. Samtidigt kommer det att finnas många arbetslösa som har högst en förgymnasial utbildning. Det finns också gymnasieutbildade som inte kan räkna med någon förbättring av arbetsmarknadsläget. Det är grupper som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Detsamma gäller även för vissa av dem som skaffat sig en eftergymnasial utbildning, det kan vara en utbildning mot kulturella yrken, mediayrken och i viss mån yrken som kräver en biologisk utbildning. Det är inte ovanligt att en del arbetslösa tvingas acceptera yrken som de är överkvalificerade för. Det finns exempelvis taxichaufförer som har en akademisk utbildningsbakgrund. Det är också många som examineras med en eftergymnasial utbildning, och de nyexaminerade möter därigenom ibland en kärv arbetsmarknad inom sin utbildningsinriktning. Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive stor. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial 10

nivå. Detta berör dels vissa teoretiskt inriktade utbildningar dels en rad inriktningar som kan betraktas som kvalificerade yrkesutbildningar. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrkesinriktade utbildningar. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Data/IT Tekniskt arbete Hälso- och sjukvård Pedagogiskt arbete Bygg och anläggning Installation, drift och underhåll Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Naturbruk Service- och säkerhetsarbete Industriell tillverkning Administration, ekonomi och juridik Transport Försäljning, inköp och marknadsföring Socialt arbete Kultur, media och design Genomsnittligt bristtal per yrkesområde Heldragna linjer = balansintervall 2013 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att öka attraktionskraften på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett för möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är dock avklarat gymnasium en i det närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälsooch sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsdimensioneringen är för låg. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för utbildning, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att öka antalet utbildningsplatser måste intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som kräver stora informationssatsningar. En annan orsak är att intresset hos de unga visserligen finns men att utbildningsplatserna är för få, ett exempel är läkarutbildningen. Gemensamt för många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flertalet av de mer utpräglade överskottsyrkena har under lång tid uppvisat hög arbetslöshet medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssö- 11

kande både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det trots en hög arbetslöshet i synnerhet för personer som står i begrepp att etablera sig i arbetslivet ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden. Yrken med störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2014 Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet. Testare och testledare Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekt Ingenjörer, tekniker inom gruvteknik, metallurgi Läkare Kockar Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Förskollärare Civilingenjörer, bygg och anläggning Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi VVS-ingenjörer Lastbilsmekaniker Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Byggnadsplåtslagare Operationssjuksköterskor Soldater Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Maskinbefäl, fartyg Specialpedagoger Distriktssköterskor Golvläggare Röntgensjuksköterskor Barnsjuksköterskor Källa: Arbetsförmedlingen Yrken med störst överskott på sökande fram till och med första halvåret 2014 Tabell 4 Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet. Matroser Journalister Barnskötare Vaktmästare Administratörer och sekreterare Fotografer Vårdbiträden Informatörer Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Truckförare Fordonsmontörer Grovarbetare inom bygg och anläggning Städare Köks- och restaurangbiträden Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Elevassistenter Montörer, el- och teleutrustning Brevbärare Resesäljare Maskinoperatörer, gummi- och plastprodukter Ekonomiassistenter Fritidsledare Friskvärdskonsulenter Godshanterare och expressbud Källa: Arbetsförmedlingen 12

Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på 5 och 10 års sikt Tabell 5 Goda utsikter respektive mindre goda utsikter Goda utsikter Teknikyrken Datayrken Läkare Vidareutbildade sjuksköterskor Undersköterskor Dentala yrken Flertalet byggyrken Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Flera läraryrken Mindre goda utsikter Vaktmästare Försäljningsyrken Köks- och restaurangbiträden Vårdbiträden Yrken inom kultur och media Montörsyrken Vissa maskinoperatörsyrken Flera administrativa yrken Källa: Arbetsförmedlingen 13