Biologisk markkartering av patogener

Relevanta dokument
Biologisk markkartering av patogener

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Biologisk markkartering

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Strategier mot skadegörare i ärter

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Ekologisk produktion lantbruk

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Växtodlingskonferens Brunnby

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Senaste nytt om herbicidresistens

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Precisionsodling Sverige

Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Kontaktpersoner i Greppa Näringen

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Deltagarförteckning SIS/TK 412 Fasta bränslen

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Odlingssystemforskning för framtiden

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Material och metoder. from:

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Antal nybörjarplatser på utbildningsprogram 2018 och 2019

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

1986L0278 SV

JägarSM 2015 Förnamn Efternamn Län Trap Sporting Älg Råbock Sum Trap Sporting Älg Råbock Sum Tot Kula Hagel

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Transkript:

Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara

Biologisk markkartering TEMA-forskning vid SLU Idag kemisk karaktär - ph - Fosfor och Kalium - Magnesium - Koppar - Bor Imorgon biologisk karaktär? Jordburna växtsjukdomar: - Klumprotsjuka - Ärtrotröta -

Varför kartera markburna patogener? Sporer och sklerotier överlever i >10 år.. Platsspecifik information Få möjligheter att bekämpa! Växtföljd!! Pesticider. Växtförädling!!

Växtföljd?? = jordburna patogener Patogen förekomst=

BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till intressenterna * Underlag för en analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektiv presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder

Stakeholders BioSoM SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology Department of Urban and Rural Development

Fokus i BioSoM! Användning i det moderna jordbruket Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Patogener i BioSoM 2009-2015 Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins Scanbi Gaummanomyces graminis Rotdödare SARDI

Patogener i BioSoM Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins Scanbi Gaummanomyces graminis Rotdödare SARDI Australien

BioSoM Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, 40 stick, ca 2 l - Punktprovtagning, klassisk markkarta, ca 0,5l Plastpåse/ tät låda Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord

Risk för kontaminering vid provtagning! DNA-borste

Siktning och lagring 2mm sikt Jordbanken + DNA-extrakt

Kvantitativ realtids-pcr Kopieringen av specifika DNA-sekvenser kan följas i realtid snabb avläsning Gör det möjligt att kvantifiera - mängden patogen Mindre arbetskrävande, snabbare och känsligare - billigt??

Klumprotsjuka

Svamp och växtarter använda för att testa specificiteten hos metoden för P. brassicae

Number of resting spores/g soil Detektion av P. brassicae i jordprover 100000000 10000000 1000000 100000 10000 1000 100 Linear detection down to 1000 P. brassicae resting spores g -1 soil. 10 1 1 10 100 1000 10000 100000 fg plasmid-dna/g soil

Sjukdomindexx DSI P. brassicae-dna och sjukdomsindex (DSI) i biotest 100 80 60 40 20 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 fg plasmid-dna per g jord

Klumprotsjuka - Sjukdomsindex och DNA Sjukdomsindex

A: 5,6,6,12 fg/g B: 27,37,46,64 fg/g C: 1,1,2,5 fg/g

Bjertorp: P. brassicae DNA fg (10-15 ) plasmid DNA g -1 soil Sampling W-line Map by Mats Söderström

Bjertorp: P. brassicae DNA 7a 17a Map by Mats Söderström

7a P. brassicae DNA 17a (3,10,12)=8 (17, 48, 107)= 57 fg (10-15 ) plasmid DNA g -1 soil Karta Henrik Stadig

Sammanfattning I BioSoM utvecklas metoder för att bestämma förekomst av jordburna sjukdomar baserat på detektion av DNA. En specifik metod utveckla för detektion klumprotsjuka (P. brassicae) och idag tillgänglig på marknaden! Bra samband mellan biotest och DNA-bestämning Provtagningen är alltid mycket viktig representativa resultat!!!!

Deltagare i BioSoM WP1 Detektion Charlotta Almqvist, Industridoktorand Eurofins Food & Agro AB. Lidköping Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala Christina Dixelius, Inst. för Växtbiologi(VB), SLU Uppsala Arne Schwelm, VB, SLU, Lisbeth Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp WP2 Förekomst Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Katarzyna Marzec-Schmidt, P&P, Mark och miljö, Skara Lars Persson, Findus R&D, Bjuv WP3 Användning Christina Lundström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö Skara Magnus Ljung, Statskonsulent rådgivning, SLU, Skara Jessica Lindelöf, Högskolan i Skövde Robert Olsson, Åsa Olsson, NBR Ulf Axelson, HS Skaraborg, Skara Kommunikatör: Lennart Wikström, Cultimedia AB, Programchef: Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri,, SLU