Rapport till Rättighetshavarmötet den 11 maj 2015 om det upphovsrättsliga arbetet Rättighetsbolaget är ett av Teaterförbundet helägt aktiebolag. Rättighetsbolagets verksamhet består av att förvalta de anslutna upphovsmännens och de utövande konstnärernas rättigheter enligt Upphovsrättslagen på Teaterförbundets verksamhetsområde, t.ex. film, TV, DVD och VOD (tillgängliggörande av verk/prestationer på begäran via internet eller andra intranät). Rättighetsbolaget vidareupplåter sedan i sin tur de medverkandes rättigheter till i första hand Teaterförbundet som träffar kollektivavtal på dessa områden och i vissa avtal tillser att de anslutna erhåller ersättning för olika former av nyttjanden. Teaterförbundet upplåter sedan i sin tur rättigheter till Copyswede - en av Teaterförbundet och andra organisationer startad förhandlingsorganisation - för licensiering av andra rättigheter enligt Upphovsrättslagen som t.ex. vidaresändning och privatkopiering. Den samlade upphovsrättsersättningen som fördelas till de medverkande via Rättighetsbolaget eller direkt till de medverkande från producenter och TV- bolag har genom vårt arbete fortsatt att öka de senaste 10 åren. Ersättningen för 2013 och 2014 låg på samma nivå. 2013 2014 Totalt 78 miljoner* 70 miljoner Varav via Rättighetsbolaget 48,6 miljoner 42,4 miljoner *I beloppet för 2013 ingår en engångssumma avseende vidaresändning i Norden Film/TV-området - Kollektivavtalen Inkassering av ersättning för DVD/blue ray har minskat pga. den tekniska utvecklingen. I stället är det numera VOD som konsumeras men dessa ersättningar ökar ännu inte lika mycket som DVD-försäljningen minskar. Ersättningen för SVT/UR avseende licensperioder och SVT-play ligger kvar på hög nivå. Ersättningen för TV4 sändningar var den högsta hittills. Totalt betalades nästan 7 miljoner till de medverkande. Detta berodde bl.a. på att Teaterförbundet/Rättighetsbolaget 2013 träffade separat klumpbeloppsavtal med TV4 för deras reprisering/tillgängliggörande. Under 2014 enades Teaterförbundet och TV 4 att fortsätta ingå egna avtal. Ett sändningsavtal träffades som gäller till 30 september 2015. Parterna ska utvärdera avtalet under hösten 2015. 1
DVD-försäljningen fortsätter att rasa och stor oro har uppstått bland producenter och andra intressenter hur man i framtiden ska kunna finansiera film och Tv-produktion. Krisen i branschen har gjort att många Tv-bolag har gett sig in i konkurrensen om tittarna. Med tittare menas både de som tittar på linjär TV men det ökande tittandet är när man själv väljer att titta, de s.k. VOD-tjänsterna som tex Netflix och HBO Nordic. Denna situation har gjort att nya spelare intresserat sig för Tv-drama och fiction, t.ex. mediaföretaget MTG som äger TV3 och Viaplay. Kinnevikkoncernen som äger dessa bolag är historiskt negativ till alla former av avtal. Det kommer att bli en utmaning för Teaterförbundet/Rättighetsbolaget och Copyswede att reglera dessa företags verksamheter. TV på nya sätt Under 2013 och 2014 har TV-marknaden på allvar kommit att förändras och TV-tittarna har erbjudits tillgång till tv innehåll på ett mer flexibelt sätt än tidigare genom den tekniska utvecklingen över internet. En större penetration via surf-plattor och smarta mobiler och tv apparater driver utvecklingen. Därför måste upphovsmännen och de utövande konstnärerna och deras organisationer vara beredda och erbjuda attraktiva och skäliga ersättningsmodeller för att kunna ta betalt och dra nytta av denna utveckling som på allvar nu har tagit fart. Det gör vi bäst om vi ökar samordningen mellan rättighetshavarna som kan ske exempelvis inom förhandlingsorganisationen Copyswede. När det gäller det audiovisuella området skulle i en framtid även producenträttigheter kunna ingå. Detta för att bättre kunna erbjuda rättigheter till rätta priser i de nya fönstren. Ett antal avtal har träffats som möjliggör vidaresändning OTT (vidaresändning över öppna Internet) av SVTs kanaler och ett antal TV-4 kanaler samt flera utländska kanaler som licensieras via Copyswede. Exempel på nya aktörer är bl.a. VOD-tjänsten Netflex och HBO Nordic som etablerat sig på den svenska marknaden. Ersättning för samtidig och oförändrad vidaresändning Copyswede, har på uppdrag av bland annat Teaterförbundet och Rättighetsbolaget tillsammans med andra rättighetshavare på TV området sedan 1989 tecknat så kallade avtalslicenser för kabeloperatörernas rätt att vidaresända film och TV-program i kabelnät till svenska hushåll. Under en längre tid avstod Copyswede av politiska skäl att ha en öppen tariff för svenska TV-kanaler i svenska kabelnät. Istället inkluderades ersättningen i tariffen för de övriga nordiska TV-kanalerna som också vidaresänds i näten. Denna strategi blev till slut ohållbar. När Copyswede bestämt sig för att på ett transparant sätt verkligen ta betalt accepterade Copyswede att låta SVT under en övergångstid betala notan för kabeloperatörernas verksamhet för SVTs kanaler. Detta skulle visa sig leda till stora bekymmer längre fram. 2008 beslutades sig Copyswede för att presentera sin nya tariff på 1,55 kr per hushåll och månad för att kabeloperatörerna skulle få vidaresända SVTs kanaler. Vid en senare tidpunkt hade SVT deklarerat att man aldrig mer skulle stå för den notan. 2
Förhandlingarna med kabeloperatörerna om tariffen strandade nästan omgående. I februari 2009 begärde operatörerna hos regeringen att den skulle utses en medlare att hjälpa parterna att bestämma villkoren för ersättningsnivåerna. Medlingen blev en långbänk och pågick under 2009 och nästan hela 2010. Slutligen i oktober 2010 kunde ett nytt avtal slutas som innebar att from 2011 blev det sammanlagda priset 1,08 kr per hushåll/månad. Under 2013 var som tidigare angivits har intresset för vidaresändning över öppna Internet på allvar tagit fart och nya avtal har träffats. Beträffande vidaresändning av de utländska kanalerna präglades även 2013 av medlingsförfarandet och en fortsatt process mellan Copyswede och Comhem som bestridit tariffens storlek. Comhem har genstämt Copyswede och menat att Comhem har betalat för hög ersättning för den vidaresändning av utländska kanaler som skett under åren. Senare under året har även Comhem stämt Copyswede för överdebitering avseende den vidaresändning som skett under åren 1986-2013. Comhem har yrkat att Copyswede ska återbetala ett belopp om totalt 85 miljoner plus ränta för ovan nämnda år. Copyswede har bestritt Comhems talan i dess helhet och anser att käromålet saknar grund. Parallellt med processen mot Comhem om vidaresändning av de utländska kanalerna har parterna under ledning av en medlare försökt förhandla fram en framtida tariff för dessa kanaler. Flera medlingsmöten hade hållits under året utan att parterna har kunnat enats om en ny tariff. Medlingen fortsatte under 2014. Totalt inkasserade Copyswede 132,6 miljoner för vidaresändningen under år 2013. Ersättningen beräknas utbetalas senast 2015. Under 2014 har intresset för vidaresändning av TV-kanaler på det öppna Internet på allvar tagit fart. Ett antal avtal har träffats med flera distributörer som möjliggör vidaresändning OTT av SVTs kanaler, ett antal TV4 kanaler samt flera utländska kanaler som licensieras av Copyswede. Förhandlingar har även förts med SBS Discovery (kanal 5) om en tariff för vidaresändning och VOD. Med stöd av den nya generella avtalslicensen som infördes 2013 i Upphovsrättslagen har avtalen för vidaresändning kunna kompletteras med möjlighet att starta om programmen under pågående sändning. Avtal har även ingåtts om en gång 7-dagars Catch-Up tjänst hos operatören i anslutning till att programmen vidaresänds. Copyswede har under 2014 tillhandahållit licens för s.k. TV-everywhere, dvs. publiken ges en möjlighet till att tillgång till sina TV-tjänster varsomhelst och närsomhelst. Vad gäller vidaresändning av de utländska kanalerna i traditionell kabel- och IP- TV- nätverk har det under ett flertal år pågått dels medlingsförfaranden och dels rättsprocess i Stockholms tingsrätt mellan Copyswede och Comhem. Efter långa diskussioner under 2014 har parterna till slut lyckats nå en överenskommelse som innebär att den nuvarande tariffen för de 3
utländska kanalerna ska fortsätta tillämpas samt att parterna återkallar sina respektive talan i tingsrätten. Copyswedes totala inkassering för vidaresändning uppgick till 134 miljoner för 2014. Ersättningen beräknas utbetalas senast 2016. Video on demand (VOD) Som ovan redovisats kan Copyswede erbjuda avtal som bygger på den nya generella avtalslicensen vad gäller nyttjande av VOD. Licenserna har erbjudits under 2014 i anslutning till vidaresändning OTT men vad avser tariffens storlek har Copyswede hamnat i medling avseende de större operatörerna. Däremot blev operatören Magine först ut med ett nytt avtal för omstart av SVTs kanaler, TV4 everywhere dvs. VOD tillsammans med vidaresändning OTT. Förutom MTGs Viaplay och Netflix har HBO tillkommit som S-VOD tjänst i Sverige. DVDmarknaden rasar som vi tidigare nämnt. Den stora frågan för 2015 och framåt blir hur Copyswede och Teaterförbundet ska kunna hitta en tariff för dessa VOD-tjänster som kompensation för den minskade DVD-marknaden. Privatkopieringsersättning (PKE) Den svenska lagstiftaren gav upphovsmän och utövande konstnärer 1999 en rätt att kompensera sig för allmänhetens rätt att privatkopiera musik, TV-program/filmer. Copyswede inkasserar denna ersättning bl.a. på uppdrag av Rättighetsbolaget och Teaterförbundet. Ersättningen skall enligt lagen utgå på anordningar för vilka ljud och rörlig bild kan tas upp och att denna anordning är särskilt ägnad för privatkopiering. Det är importörer och tillverkare som är skyldiga att betala ersättningen. Sverige var en av de sista länderna i Europa som införde denna rätt. Ersättningssystemet är kontroversiellt och lever ett osäkert liv som rättsfigur och är ständigt utsatt för starka krafter inom industrin som vill få bort den både inom EU och i ett världsperspektiv. Enligt lagen skall ersättning utgå enligt tariffer som finns angivna i lagen. I den svenska rättsordningen för PKE har det tillkommit en förhandlingsordning för att hitta flexibla lösningar på vilken nivå ersättningen skall utgå genom förhandlingar mellan branschen och Copyswede. Arbetet under 2013 präglades av förhandlingar om nya ersättningsnivåer för flera av de produkter som omfattas av ersättningsordningen. Under 2013 ökade inkasseringen efter ett antal år av nedgång. Den totala inkasserade ersättningen uppgick till 114,1 miljoner kronor under 2013 jämfört med 86,3 miljoner 2012. Teknikskiftet innebär att privatkopiering sker mer på set-top boxar, externa hårddiskar och USB-minnen. Fr.o.m. 1 september 2013 omfattas ersättningen även av privatkopiering på datorer och surfplattor. Ersättningen är dock 4
ifrågasatt av vissa aktörer på marknaden. Detta har resulterat i att ett antal aktörer inte redovisar och betalar ersättning. Diskussionerna om ersättning med mobiltelefonbolagen har fortsatt under 2013. Dessa diskussioner har varit resultatlösa varför Copyswede har tvingar stämma Telia Sonera vid Södertörns tingsrätt för deras import av Iphones. Tingsrätten ska pröva om telefonerna är särskilt ägnade för privatkopiering. Domen i målet mellan Copyswede och Sony Mobile angående krav på ersättning för mobiler med inbyggd MP3 spelare kommer att meddelas i början av 2014. Arbetet har under 2014 präglat s av förhandlingar av nya ersättningsnivåer för flera av de produkter som omfattas av ersättningsordningen. I april 2014 meddelade Lunds tingsrätt att Sonymobiles Walkman mobiler skulle omfattas av privatkopieringen. I juli fastslog Södertörns tingsrätt att Iphone också ska omfattas av ersättningsordningen. En grund har lagts för en fortsatt stadig inkassering av privatkopiering, dock har båda domarna överklagats. Sedan 2013 riktade Copyswede ersättningskrav på datorer, surf-plattor, spelkonsoler och interna hårddiskar. Ett stort antal aktörer har betalt för sig medan några motsatt sig kraven och vägrat betala ersättning för sådana produkter. Mot bakgrund har Copyswede nödsagdats att väcka talan mot Samsung vid Solna tingsrätt 2014. Huvudförhandlingen i målet är utsatt till första halvåret 2015. Den totala inkasseringen för privatkopieringen uppgick till 141 miljoner kr för 2014. Ersättningen beräknas utbetalas senast 2016. EU direktivet om reglering av kollektiv förvaltning av upphovsrätt Under 2013 fortsatte arbetet med detta direktiv. Teaterförbundet yttrade sig över direktivförslaget. I slutet av 2013 hade diskussionerna mellan EU-parlamentet och Rådet resulterat i en gemensam text till direktivförslag. Förslaget till direktiv skulle formellt godkännas i februari 2014. I februari 2014 röstade EU-parlamentet och Rådet igenom direktivet om kollektiv förvaltning om upphovsrätt. Direktivet består av bestämmelser som syftar till att harmonisera och detaljreglera kollektiv rättighetsförvaltning, särskilt vad avser styrelseformer och insyn. Att notera är att Sverige inte har haft någon reglerring alls på detta område och att regeringen utrett detta område tidigare och konstaterat att den kollektiva förvaltningen i Sverige sköts utmärkt. Den svenska regeringen har tillsatt en utredning och gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur direktivet ska genomföras enligt svensk rätt. En expertgrupp tillsattes där bland annat Ulf Mårtens ingick. Utredningen ska lämna sitt lagförslag senast den 6 maj 2015 och direktivet ska vara implementerat i svensk lag senast den 6 maj 2016. 5
De föreslagna reglerna kommer att försvåra Teaterförbundet/Rättighetsbolagets verksamhet pga. av två skäl. 1. De frågetecknen som finns i direktivet är hur Teaterförbundets kollektivavtal (innehållande upphovsrätt) ska betraktas. 2. Teaterförbundets Rättighetsbolag drivs som aktiebolag. Direktivets regler är inte anpassade till den typen av organisation. Teaterförbundet/Rättighetsbolaget utreder nu hur anpassningen till direktivet och den föreslagna lagstiftningen ska gå till. Ett alternativ som övervägs av Teaterförbundet och Rättighetsbolagets styrelser, är att återgå till tidigare ordning att bedriva rättighetsförvaltningen inom Teaterförbundet ideell förening. Frågan kommer att aktualiseras och kommuniceras under 2015. Andra frågor från EU på det upphovsrättsliga området EU-kommissionen har tagit initiativ till en konsultation på bred basis som ska syfta till att se över det upphovsrättsliga regelverket i Europa. Ett stort antal intressenter däribland har Teaterförbundet kommit med synpunkter på de frågeställningar som finns i konsultationen. Kommissionens målsättning är att under 2014 komma med s.k. vitbok för området. På det europeiska planet har rättighetshavarna under 2014 väntat på den s.k. vitboken om upphovsrätt i EU. Vitboken dröjer dock. I stället antog parlamentet den s.k. Castex-rapporten. Rapporten innehåller ett antal förslag som syftar till att stärka rättighetshavarnas ställning och deras rätt till skälig ersättning. Arbetet fortsätter under 2015. Möjliga slutsatser Den möjliga slutsatsen av denna redovisning är att det fortfarande finns en stor potential för ytterligare ökning av intäkterna på upphovsrättsområdet då det finns ett oerhört intresse från den vanlige konsumenten att vilja tillgodogöra sig våra medlemmars verk och prestationer. Hoten mot det upphovsrättsliga systemet är många därför måste vi övertyga våra politiker och allmänheten med nyttan av upphovsrätten och kulturskaparna självklara rätt till skälig ersättning när deras verk och prestationer exploateras. Framtida avtalslösningar kan bara ske genom närmare samordning mellan de olika rättighetshavargrupperna och kollektiv förvaltning. Det kan också konstateras att all form av framgångsrik förvaltning av ensamrätter kräver naturligt att den enskilde upphovsmannen och utövaren kan behålla sina rättigheter genom att överlåta dem till Rättighetsbolaget för förvaltning och inte genom engångssummor överlåta den till sin arbetsgivare/uppdragsgivare. 6